Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

En förskola på kristen grund

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan läsåret

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsredovisning 2013 SYNTELEJE FÖRSKOLA

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Senast ändrat

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1

Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan 3 Förskolan förutsättningar... sidan 3 Barngrupp... sidan 3 Personal.. sidan 3 Lokaler & Utemiljö sidan 4 Arbetet i förskolan Språklig och matematisk utveckling... sidan 4 Social och emotionell utveckling sidan 5 Barns nyfikenhet och lust att lära sidan 5 Samverkan mellan förskola och hem. sidan 6 Resultat i förskolan sidan 6 Prioriterat område sidan 6 Bedömning, åtgärder som genomförts och åtgärder för utveckling... sidan 7 Verksamhetskort... sidan 8 2

Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån verksamhetsmålen i förskolan har arbetats med och vilka åtgärder som behövs för att ytterligare utveckla kvalitén i förskolan, utifrån Läroplan för förskolan Lpfö-98, Kvalitet i förskolan, allmänna råd och kommentarer från Skolverket och Strategiska mål enl. VUS (verksamhetsutveckling i Strömstad), samt lokal arbetsplan. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av målen. I denna redovisning fokuserar vi på: Hur förskolan arbetat med barns språkliga och matematiska utveckling. Hur förskolan arbetat med barns sociala och emotionella utveckling. Hur förskolan arbetat med att utmana barns nyfikenhet och lust att lära. Hur förskolan har samverkat med hemmen. Organisation Organisationen på Ekens förskola har under läsåret 06/07 bestått av tre avdelningar med 45 barn i åldern 1 5 år inskrivna Barnen är fördelade på 3 avdelningar. Två avdelningar med barn i åldern 1 3 år och en avdelning med barn i åldern 3 5 år. På förskolan arbetar 3 förskollärare och 6 barnskötare samt en barnskötare på en huset-tjänst. Förutsättningar Barngrupp I gruppen med barn i åldern 3-5 år har 19 barn varit inskrivna. Personalen har upplevt stor spridning i gruppen, både emotionellt, språkligt och kulturellt. Gruppen har upplevts stor för att tillgodose barnens behov från så många olika kulturer. Vid årsskiftet ändrades förutsättningarna i grupperna när nya barn togs emot på förskolan. Barnen som nyinskolas har även blivit yngre och det krävs mycket mer omsorg och omvårdnad. Här kan personalen ibland känna en otillräcklighet när det gäller att uppfylla allas behov när det blir en stor åldersspridning i gruppen. Förutsättningar Personal Förutsättningarna för en s.k. huset-tjänst har upplevts mycket positivt, att en känd person finns tillgänglig i huset varje dag vid frånvaro minskar stressen att få tag i vikarie och förutsättningarna för planeringstid (enskild och i arbetslaget) har ökat markant. Det är en betydlig kvalitetsökning för förskolan att personen som är känd för barn och föräldrar till största delen går in vid all personalfrånvaro samt att flexibiliteten möjliggör att täcka upp där behovet att störst. Målsättningen var även att starta en ateljeverksamhet där olika grupper av barn fick möjlighet att måla och arbeta med lera. P.g.a. hög sjukfrånvaro bland personalen och även annan ledighet, har dessa tillfällen tyvärr blivit få. Trots huset-tjänsten och flexibel personal har ändå ett stort antal timvikarier varit insatta i verksamheten. 3

Det har förekommit mycket kompetensutveckling under året både för individuell utveckling och för att öka kvaliteten i förskolan. Värdefullt har varit den fortsatta utbildningsserien i ett Reggio-Emilia inspirerat arbetssätt, här har samtlig personal deltagit. För att möta behovet i vår mångkulturella förskola var tre pedagoger på två intressanta kompetensutvecklingsdagar med inriktning tvåspråklighet i fokus. För vidareutveckling inom musik i förskolan deltog en stor del av personalen i Trudeluttten. Man fick ta del av nya musikutbud samt intressanta tankar för vidareutveckling av musiken i förskolan. En pedagog har varit knuten till projektet Barn o unga i gränsland med inriktning Marte Meo (av egen kraft), spridningseffekterna av arbetet har varit mycket goda. För att vår Kris o Stödgrupp ska leva vidare har gruppen varit på en dag med inriktning krishantering. Samtliga personal deltog i den kommunövergripande satsningen, Den nya förskolan med kvalitet i fokus. Nätverksträffar med våra specialpedagoger har fortsatt för att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaperna i hur kartläggningsmaterialet TRAS används. Lokaler & Utemiljö Förskolan har fortsatt sitt aktiva och medvetna arbete med innemiljön enl. Reggio Emilia inspiration. Tillgängligheten av material och möjligheter att uppleva lek och lärande med alla sinnen är grundtanken. För att uppnå detta är inredning och utformning av rummen viktiga, samt personalens insikt att se möjligheter och inte begränsningar. Övertygelsen är att innemijlön förmedlar vilken barnsyn personalen har. Skapa rum i rummet för att möjliggöra lek för mindre grupper av barn, samt att miljön kan ändras under dagen utifrån behov är ett viktigt förhållningssätt. Ett komplement till förskolans lokaler är gymnastiksalen på Valemyrsskolan som besöks varje vecka. Förskolan ligger centralt i staden och gården består till stor del av sand, asfalt och berg vilket ger stora möjligheter att stimulera motoriken. Barnens upplevelser av utemiljö kompletteras regelbundet av promenader, utflykter och naturdagar i närmiljön. Under året har miljön utvecklats genom att man målat vägar, rondell och övergångsställe, inköpt nya cyklar och vägmärken, detta har uppskattats av barnen. Arbetet i förskolan Språklig och matematisk utveckling: Att stimulera barns språkutveckling går som en röd tråd genom förskolans verksamhet. Att bjuda in barnen till mycket språk och kommunikation i de olika rutinsituationerna är en mycket viktig del av vardagen. Närvarande vuxna samtalar hela tiden med barnen för att sätta ord på deras upplevelser, tankar och känslor. I alla rutinsituationer är beröm en viktig och naturlig del. Under samligs-stunden försöker man alltid använda konkret material för ex. sagor, sånger, rim & ramsor som stöd för språkutvecklingen. På förskolan finns att antal tvåspråkiga barn och för dem är det viktigt att personalen även tänker på sitt kroppsspråk för att förtydliga och fördjupa ordens betydelse. Man har även så smått börjar använda tecken som stöd. På förskolan finns arbetsmaterial för pedagogerna som ger stöd för arbetet med barns språkutveckling. 4

Med gemensamt matematik tema i huset under året har medvetenheten för matematik i förskolan utvecklats. Man väver in det matematiska i den dagliga verksamheten men även valet av tema var medvetet med tanke på att lägga grunden för att räkna. Man har arbetat mycket konkret och visuellt med både sagan och material. Social och emotionell utveckling: Den vuxnes delaktighet i vardagen är viktig för att stärka social samvaro och att finnas till hands för att hjälpa till att vägleda barnen vid konflikter. Att få barnet/barnen att förstå konsekvenser och känslor som kan uppstå av en handling samt hjälpa och stödja barnen i att sätta ord på sina känslor är grundläggande arbete vad gäller utvecklingen av de äldre barnens sociala och emotionella kompetens. Bland de yngsta börjar man med att använda ordet kompisar och uppmuntra till goda sociala handlingar, benämna och bekräftar barnets känslor är viktiga delar i arbetet. De vuxna är modeller för hur vi behandlar varandra. Mycket arbete har lagts ner på att skapa en trygg barngrupp. Viktiga moment i vardagen återkommer regelbundet t.ex. hur man deltar i leken, vänta på sin tur, prata, ta kontakt med andra. Barns nyfikenhet och lust att lära: Förskolans verksamhet präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Ett tema-inriktat arbetssätt ger baren möjlighet att utveckla sitt kunskapssökande. Under året har det gemensamma temat varit Matematik i förskolan. För de yngsta barnen valde man att jobba med sagan Lammet som kunde räkna till 3 (5). Genom att välja en saga som utgångspunkt har alla barnens behov av utveckling och lärande tillgodosetts. För att kunna fokusera ytterligare på de äldres utveckling och ge ytterligare utmaningar har man indelat i flera grupper. Viktigt är att ge tid för och som vuxen stimulera och utmana barnen i den fria leken. En genomtänkt miljö som lockar till lek och utforskande ex. upplevelse och rörelse-rum, skapa rum i rummet för ex. roll-lekar, tillgängligt material ger barnen möjligheter att utvecklas sin egen lek. Leken är en förutsättning för lärande i förskolan. Man arbetar sedan flera år med portfolio som dokumentationsmodell och förhållningssätt i verksamheten. Att dokumentera barnets utveckling genom foto, samt barnets egna kommentarer av upplevelser, synliggör barnets verkliga utveckling. En viktig del av dokumentationen finns tillgänglig i en egen pärm för varje enskilt barn, här kan barnet själv uppleva sin egen kunskapsutveckling jag kan och skapa förutsättningar för samtal med den vuxne om vad jag lärt och hur jag lär, vilket ger en grundläggande tillit till inlärning. Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 26 barn har svarat på frågeställningen om hur nöjd man är med vad sitt barn lär sig i förskolan. Medelvärdet är 5,46 på en skala 1 6. 5

Samverkan mellan förskola och hem Inskolningstiden är det första viktiga mötet för personal med barn och föräldrar. Här läggs grunden för en god kontakt som ska bygga på ömsesidig tilltro för varandras kompetenser. Mötet varje dag i tamburen är viktigt, här har föräldrar möjlighet att berätta om det är något speciellt runt barnets behov och vid dagens slut berättar personalen hur barnets dag sett ut. Utvecklingssamtalet sker under våren då tas utgångspunkt i portfoliopärmen och de individuella utvecklingsplanerna på varje barn. De äldsta barnen har även ett utarbetat TRAS schema, detta är en tidig kartläggning av barns språkutveckling som är ett viktigt komplement i samtalet. Specialpedagog och talpedagog finns som stöd för personal och föräldrar där behov förekommer. Föräldramöte genomförs under hösten och under året förekommer andra familjeaktiviteter. I år har man haft en jubileumskväll Ekens förskola 20 år! Allt man arbetat med under året visades för föräldrarna, man visade även film från valda delar ur verksamheten, nya cyklar och vägbana invigdes, detta var mycket uppskattat. Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 25 barn har svarat på frågeställningen hur nöjd är du med hur utvecklingssamtalet genomfördes. Medelvärdet är 5,72 på en skala 1 6. Resultat i förskolan: Den språkliga utvecklingen har gått framåt hos samtliga barn likaså vad gäller matematiken i vardagen. Genom tema-arbetet med en saga började man räkna konkreta material och inte fokusera på siffror, detta har resulterat i att vissa barn kan se antal/mängd utan att räkna.vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen så har både grupper och barn utvecklats mycket positivt. Barnen är väldigt snälla mot varandra och det förekommer sällan konflikter. De klarar att trösta varandra och hämtar en vuxen om de ser att behov finns. Barnen har utvecklats mot att bli självständiga och viljestarka individer. Här är förhållningssättet hos personalen viktig, alla barn blir sedda och är medvetna om sin viktighet i gruppen utan att behöva höja sig över någon annan för att synas. Överlag har vi barn som undrar, frågar och undersöker saker och ting i sin omgivning. Man ser tidigt på barnen att de är självständiga och trygga, vill pröva på nya saker och är duktiga på roll-lekar. Prioriterat område: Matematiktema Utveckla metoden Marte Meo (av egen kraft) Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 26 barn har svarat på frågeställningen hur nöjd är du med förskolan i sin helhet. Medelvärdet är 5,54 på en skala 1 6. 6

Åtgärder som genomförts: Att få med barnen mera aktivt i sin egen dokumentation genom egna kommentarer. Arbetet med genusperspektivet i förskolan har fördjupats genom litteraturseminarium utifrån boken Genuspedagogik förf. Kajsa Svaleryd.. Genomföra TRAS för samtliga barn från ca 2-års ålder. Utveckla drama- och leksamling Öka samarbetet mellan avdelningarna.. Komptensutveckling i TRAS, Marte Meo samt datakunskaper. Bedömning: Rektors bedömning är att förskolan arbetat väl mot såväl Läroplanens mål att sträva mot som strategiska mål enl. VUS. Förskolan har även utvecklat en egen arbetsplan utifrån Skolvekets allmänna råd, Kvalitet i förskolan. Rektor arbetar kontinuerligt tillsammans med ansvariga förskollärare med utveckling/ kvalitets arbete i förskolan vilket ökat förutsättningarna för måluppfyllelse. Föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten vilket enkäten visar. Åtgärder för utveckling: Ny åldersindelning på barngruppen Nya arbetslag - Dialogverktyget. Fördjupa samarbetet över avdelningarna. Vidareutveckla inne- och utemiljön. Få in mera av det mångkulturella i verksamheten. Enskilda inskolningssamtal med föräldrar. 7

Verksamhetskort Ekens förskola Brukare 2005-06 2006-07 2007-08 Medarbetare 2004-05 2005-06 2007-08 Utvecklingssamtal, förskolan 5,7 (av 6) 5,7 Lärande, förskolan 5,5 (av 6) 5,5 Trivs du på din arbetsplats? Förskola 5,4 (av 6) 5,4 (av 6) Nöjdhet med förskolan som helhet. 5,5 Andel barnskötare Andel förskollärare 70% 30% Ekonomi. Verksamhet och processer 2003 04 2004-05 2005-06 8