DELADE MOBILITETSTJÄNSTER I UTSATTA OMRÅDEN FÖR EN MER JÄMLIK TILLGÄNGLIGHET Resultat från forskningsprojektet Inkluderande MaaS Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet
2
3
ERFARENHETER AV BILPOOL PÅ ROSENGÅRD Vi fick lägga ner på grund av låg användning. Vi la verkligen ner energi på att få det att fungera med utdelning av blad i brevlådor och event, men det gick inte. Det är väldigt svårt att få bilpool att fungera i sådana områden. Affärsutvecklare på bilpoolsföretag Bilpool är för dyrt för många. Dessutom lånar många bil eller blir skjutsade av folk de känner. Nätverken gör att poolsystem blir överflödiga. Fastighetsutvecklare på Rosengård centrum 4
OJÄMLIK TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighetsindex som visar tillgängligheten med hållbara färdsätt (gång, cykel och kollektivtrafik) för olika områden i Malmö. Källa: Trafik- och mobilitetsplan för Malmö stad (TROMP) och Trivector Rapport 2013:96. 5
INKLUDERANDE MAAS OM PROJEKTET Utforma koncept för MaaS utifrån förutsättningar hos boende i socialt utsatta områden med Rosengård som case Inkluderande MaaS. Etablera samverkan med relevanta aktörer under projekttiden och ta fram plan för fortsatt arbete. Projektpartners: Trivector Traffic AB, EC2B Mobility AB, Malmö stad, MKB Fastighets AB, Skånetrafiken och E.ON Sverige AB. Finansierat av: 6
VAD VET VI OM DE BOENDES MOBILITET? 18 % av invånarna i Sverige är födda i annat land. Rosengård är den stadsdel i Malmö som har högst andel utlandsfödda: 61%. Utlandsfödda gör färre resor vilket delvis kan förklaras av lägre körkorts- och fordonsinnehav. Det innebär också ett större beroende av en fungerande kollektivtrafik och andra färdsätt. Körkorts- och fordonsinnehavet är lägre bland utlandsfödda än svenskfödda. De största hindren för utlandsfödda att ta svenskt körkort är att det är för dyrt och att språket är svårt. 35 % av kvinnorna och 5 % av männen kan inte cykla. Studier pekar också ut cykeln som en klass- och könsmarkör. Stora skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper, bakgrundsfaktorer etc. 7
Förutsättningarna för Inkluderande MaaS
Operationell tillgång Bakgrund Körkortsinnehav Bilinnehav/biltillgång Tillgång till resekort Cykeltillgång Cykelkunskap Tillgång till bra kollektivtrafik, GC-infrastruktur, bilpool etc. Tillgänglighet Närhet till platser och aktiviteter Trygghet i transportsystemet Mobilitetsresurser Värderingar Olika attityder för kvinnor och män som grupp Inkomst Utbildningsnivå Hur länge man bott i Sverige Livsfas (ålder) Vanor Strukturella och kulturella förutsättningar i samhället Genuskontraktet Skjutskultur Cykling är för barn Mobilitetsresurser är faktorer som har betydelse för människors upplevda mobilitetsmöjligheter (mobility capability) och för den realiserade mobiliteten (mobility functioning). Utgångspunkten är Amartya Sen s Capabilities Approach såsom tillämpad av Ryan (2015). 9
Barriärer och möjligheter för införandet och användningen av delade mobilitetstjänster enligt Kodransky & Lewenstein (2014) Strukturella hinder Ekonomiska hinder Kunskapsmässiga och kulturella hinder Fysisk tillgång till tjänst Kostnader för användaren och betalmodell Oinformerade användare och språkbarriärer Operationell tillgång - t ex saknar körkort eller smartphone Tillgång till betaltjänster Kulturella hinder - t ex lågt förtroende för system, andra system används 10
Barriärer och möjligheter FYSISK TILLGÅNG Lånecykelstationer, Malmö By Bike Sunfleets bilpooler i Malmö Rosengård Rosengård 11
Rosengård Västra Hamnen Malmö stad Rosengård Västra Hamnen Malmö stad Rosengård Västra Hamnen Malmö stad Barriärer och möjligheter OPERATIONELL TILLGÅNG 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 29% 9% 6% 11% 45% 8% 3% 3% 3% 83% 14% 4% 4% 6% 72% 19% 11% 14% 13% 43% 7% 3% 11% 15% 64% 12% 6% 10% 16% 56% 30% 5% 18% 17% 30% 11% 16% 7% 9% 12% 12% 22% 19% 48% 44% Tillgång till olika färdmedel. Data från resvaneundersökning Skåne 2013. Källa: Hansson (2018). 0% Tillgång till cykel Tillgång till resekort Tillgång till bil Alltid För det mesta Ibland Sällan Aldrig 12
Barriärer och möjligheter EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Hushållens ekonomiska styrka för olika stadsdelar i Malmö. Data från Conzoom, 2012-2014. Conzoom redovisar data på en 10-gradig skala. Här innebär höga poäng större andel höginkomsttagare (hög inkomst från tjänst och kapital), större köpkraft, större andel bostads- och äganderätter respektive större andel personer med betalningsanmärkningar 13
Barriärer och möjligheter KUNSKAP OCH KULTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Bussen fungerar bra för de flesta resorna i Malmö, men Billigt taxiresande (på snöfria vardagar) Bil kan ofta lånas för inköp eller besöksresor utanför Malmö Många cyklar inte Någon enstaka har provat Malmös lånecyklar Bilpoolskonceptet verkar helt okänt Delade meningar om nyttan med delningstjänster och bilpool: Malmö är inte New York, de flesta har nära till busshållplatsen 14
Barriärer och möjligheter KUNSKAP OCH KULTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Min pappa är pensionär så han är ute och kör ofta, men han gör ingenting om dagarna, så jag ringer honom. Jag kan ringa honom och be honom att köra och han brukar vara glad att göra det. Citat från intervjuer med boende på Rosengård från ett studentprojekt inom Master of Applied Culture Analysis (MACA) presenterat i Vargas et al (2018). Personen på bilden har inget att göra med citatet. 15
Utformning av koncept Inkluderande MaaS
MEDSKICK FRÅN INTERVJUER OCH KARTLÄGGNING Följande organisationer har på olika sätt medverkat i projektets aktiviteter och kartläggning/studier: Forskning och utveckling Trivector Traffic AB Studentprojekt (via Lunds universitet) Mobilitetsaktörer och leverantörer av infrastruktur Skånetrafiken EC2B Mobility AB E.ON Sverige AB Sunfleet OurGreenCar Sweden AB Thinktrain AB Fastighetsägare MKB Fastighets AB Fastighets AB Trianon Rosengårds Fastighets AB Övriga aktörer Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret, Fastighets- och gatukontoret och Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Somaliska Freds Kommunikationen är viktig, t ex prova mobilitetsambassadörer Expertpanel Coachning Abonnemang passar sannolikt inte förutsättningarna Fokusera på korta resor Walking as a service Lastcykelfaciliteter 17
WORKSHOP UTIFRÅN PERSONA Maja Hossein Rana Aliaksai 18
Ramarna Två huvudsakliga inriktningar för konceptet: 1. En eller flera delade mobilitetstjänster, t ex bilpool, hyrcykelsystem med lådcyklar 2. Tjänst för privat bildelning och samåkningstjänst (P2P). Målgrupp (early adopters) är de som flyttar in i det som byggs. Placering av fordon/stationer Tryggt Nära beredd att gå längre för större utbud Samlat utbud för synlighet Ta lånecykeln till poolbilen Boknings- och betalsätt Olika bokningssätt app och möjlighet att få hjälp Olika betalningssätt och tydlig kommunikation av kostnaden Fordonstyper Basutbud av vanliga cyklar, även erbjuda lådcyklar Även behov av olika typer av poolbilar Kostnader och prismodell Prisvärt och enkelt Inte abonnemang Låga fasta kostnader och prismodell baserad på rörliga användaravgifter Erbjudanden, t ex för deltagare i cykelskola Kommunikation m.m. Stora utmaningar i synen på bilen som statussymbol Kommunikationen är viktig och fastighetsägare en nyckelaktör Mobilitetsambassadörer Utbildning, t ex cykelskola Se över parkeringsutbudet 19
Hanna Wennberg 010-456 56 08, hanna.wennberg@trivector.se Johan Kerttu 010-456 56 18, johan.kerttu@trivector.se Lena Smidfelt Rosqvist 010-456 56 10, lena.smidfeltrosqvist@trivector.se