Matilda Bolin Bostadsutskottet Ungdomsparlamentet Bostadsutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att utöka utbudet av lägenheter som unga har råd med (18-26 år): Situationsbeskrivning I dagens Sverige råder en akut bostadsbrist för såväl unga som äldre. 243 av 290 kommuner rapporterar att de har bostadsbrist, i storstäder som Stockholm är det som värst. Vår befolkning växer för varje dag som går men bostadsbyggandet hinner inte med i detta höga tempo. Sedan år 1997 har andelen unga vuxna med egna bostäder aldrig varit så låg, den har sjunkit från 62% till 48% i en studie från år 2017 som Hyresgästföreningen gjort. Bostäder idag har en väldigt lång bostadskö, den genomsnittliga kötiden för att få en bostadsrätt genom bostadsförmedlingen är cirka 10 år, men det kan ta upp emot 25 år i de mest eftertraktade områdena. Hur snabbt du får bostad beror på vad du är ute efter, hur många som är intresserade av bostaden och hur hög hyra du är beredd att betala. Väldigt få ungdomar har dock en finansiell möjlighet till att konkurrera mot äldre personer med fast inkomst. År 2009 var medelårs inkomsten för en 20-åring 80 000 kronor. En som studerar på högskola/universitet får studiebidrag på 104 440 kr/ 40 veckor, detta innebär för studerande som inte jobbar att man får en disponibel inkomst på 8700 kr i månaden. Detta i samband med svåra lånevillkor gör det svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. De hamnar istället i ett utanförskap. Ett utanförskap som kan leda till både stress, psykisk ohälsa och förstörda framtidsplaner. Orsaker Den största orsaken till bostadsbristen idag är såklart att det byggs allt för lite bostäder. Under mer än 10 år har det byggts betydligt färre bostäder än vad som hade behövts. Frågan kring dagens bostadsbrist har länge varit lågprioriterad av politikerna, som därför inte gjort någon drastisk förändring. Detta i samband med den ekonomiska kris som rådde i Sverige under 1990-talet samt 2008, bidrog till att det har byggts alldeles för få lägenheter och i alldeles för långsam takt. Samtidigt som att inte tillräckligt många bostäder byggs, ökar urbaniseringen. Fler väljer att flytta till storstadsområden som blir överbefolkade. Stockholm är en av de fem mest växande regionerna
idag i Europa, hela stan ökar med cirka 46 personer per dag. Detta är en tillväxt dubbelt så stor som Englands huvudstad London. Med senaste årens flyktingströmmar har vi en konstant befolkningsökning som redan innan var stor. Denna befolkningsökning håller en mycket högre takt än vad bostadsbyggandet håller. Det låga utbudet med den stora efterfrågan gör att priserna på marknaden går upp, priser många unga samt studenter inte har råd att betala. I Stockholm kostar en lägenhet idag cirka 69 000kronor/m², samtidigt som när man köper en etta krävs som lägst 150 000 kronor i egen insats. Vilken 21-åring har det? Byggbolagen har en väldigt stor roll i att priserna är så pass höga. Dels satsar de på en relativt hög vinst, men de vill även göra bostäderna lockande för köparna. Därför gör de många miljömedvetna samt moderna val istället för en enklare standard, vilket då gör att priserna går upp betydligt. Hyresregleringen innebär att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för privata företag att bygga hyresrätter, därför är en majoritet av bostäderna bostadsrätter. Förutom allmän bostadsbrist försvåras unga vuxnas liv av att de ofta har osäkra anställningar vilket gör det svårt att planera sin ekonomi. Mer än en tredjedel av de som bor hemma hos föräldrarna uppger att de inte vet sin inkomst nästa månad. Bland de som flyttat hemifrån är motsvarande andel 21%. Många hyresrättsägare kräver ofta fast inkomst, vilket gör att unga sällan ens får en möjlighet. Banken har idag även väldigt höga krav för att man ska få ta ett lån, vilket gör det svårt och ibland nästintill omöjligt för unga att ta bostadslån. Nya riktlinjer från Riksbanken och Riksdagen ställer väldigt höga krav på låntagare gällande inkomst och amortering. Detta leder till en så kallad inlåsningseffekt, det vill säga de som inte är på bostadsmarknaden och har en fastighet/bostadsrätt har mycket svårt att ta sig in. De behöver oftast finansiell hjälp av någon, till exempel föräldrar, vilket alla heller inte har möjlighet till. Samtidigt som det är en stor brist på bostäder utnyttjas bostadsbeståndet väldigt dåligt, studier visar att i var femte villa bor det endast en person. Konsekvenser Den rådande bostadsbristen drar en rad negativa konsekvenser med sig, exempelvis blir bostadsbristen ett hot mot ekonomin. I takt med att unga får allt svårare att etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden tar det allt längre tid innan de blir självförsörjande
och tar plats i samhället. Vilket då inte bara drabbar individen utan även samhällets tillväxt. Swedbank har visat att Malmö-regionen går miste om 6 miljarder/år i utebliven tillväxt på grund av bostadsbristen. Stockholm som är mycket större än Malmö går därför miste om ännu större belopp. Genom att många unga inte får en bostad nära sina studier eller arbetsplats tvingas många att välja andra val eller utebli studier/jobb helt. Detta hindrar företag från att expandera, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Om personer missar sin utbildning så kommer utbildningsnivån att sjunka och samhället får då lida av låg utbildning som i sin tur påverkar olika varor och tjänster. Att unga inte får tag på en bostad gör att fler bor kvar hemma under längre tid och det tar längre tid innan de tar sig ut på bostads- samt arbetsmarknaden. Detta leder för många till ett utanförskap i samhället. Ett utanförskap som ger ökad stress och kan sluta i psykisk ohälsa. Dom långa bostadsköerna gör att ungdomarna heller inte är Ungdomar när dom väl får sin bostad. En annan konsekvens av bostadsbristen i Stockholm är att klasskillnaderna växer. Eftersom att lägenheter är så pass dyra så är det endast unga med ett stort ekonomiskt kapital som har chansen att flytta hemifrån. Åtgärdsförslag Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi i bostadsutskottet att ungdomsparlamentet beslutar följande; 1. att Stockholms kommun ska bygga fler kollektiva boenden a) Genom fler kollektiva boenden utnyttjar man bostadsbeståndet effektivt samt att dem med lägre inkomst kan dela hyran med andra. I Stockholm har det under de senaste fem åren pågått ett samverkansprojekt med målet att få fram 6000 nya studentlägenheter. Det har varit ett helt nytt sätt att jobba där många olika aktörer har jobbat tillsammans från ide till färdig bostad landsting, kommuner, universitet, studenter, byggherrar, fastighetsägare och konsulter. Projektet har varit mycket lyckat och därför föreslår vi ett liknande projekt i större utsträckning. 2. Att Stockholms kommun ska sänka byggnadskostnaderna och effektivisera byggandet genom att sänka kraven på bostäderna
a) Sänka byggnadskostnaderna genom att välja mer enkla standarder samt miljöval. Vilket gör att priserna på bostäderna går ner, vilket leder till att fler kommer ha råd. 3. Att Stockholms kommun ska bygga ut Stockholms innerstad a) Ett exempel på det är att bygga ihop närförorten Hammarbyhöjden med Hammarbysjöstad och innerstan. Även om dessa hyresbostäder byggs med lite lägre kvalité blir de eftertraktade då de ligger i närhet till innerstaden och förorter med stor efterfrågan. Det finns mycket andra grönområden i närheten som Nackareservatet. Därför har man närhet till skog även om en del av Hammarbyskogen försvinner i och med byggandet av dessa höga lägenhetshus. Hammarbybacken och skogen runt den skulle bevaras då skogen är viktigt för miljön och så många träd som möjligt skulle sparas mellan lägenhetshusen då det både gör området trevligare och är bra för människans trivsel och behållning av ekosystemet som finns i skogen nu. Såklart är målet att behålla så mycket natur som möjligt och lägenheterna skulle byggas i anslutning av redan befintliga bostäder i Hammarbyhöjden och lägre ifrån Hammarbybacken och djupare skog. 4. Att Stockholms kommun ska ge högre bostadsbidrag till unga 5. Att Stockholms kommun ska ge förtur i bostadskön till studerande unga a) Detta kommer leda till att fler unga kommer kunna studera där de vill och ta de jobben de vill, vilket kommer leda till att vi får en mer högutbildad befolkning. Med dessa förslag kan Stockholms stad minska bostadsbristen bland unga i samhället. Bostads-utskottets ledamöter: Matilda Bolin, Adna Mulisic, Isak Ahlqvist, Victoria Ageby, Gabriel Hof, Viktor Albertsson, Inez Lind, Gustav Rydman, Melker Junestrand, Linn Reichelt, Jason Seguis, Marcus Brodin Källor:
https://www.hyresgastforeningen.se/bostadspolitik/vara-viktigastemal/bostadsbrist-och-byggande/ https://www.dn.se/nyheter/sverige/fakta-i-fragan-hur-stor-arbostadsbristen/ https://www.dagenssamhalle.se/debatt/akut-bostadsbrist-slar-hartmot-landets-hemloesa-8951 http://hurvibor.se/bostader/unga-vuxna/ http://hurvibor.se/bostader/bostadsbristen/ https://www.dagenssamhalle.se/debatt/bostadsbristen-kan-loesasredan-i-dag-25973 http://www.stockholm.se/omstockholm/stockholmare/