bostadsutskottets motion

Transkript

1 Ungdomsparlamentet bostadsutskottets motion Frågeställning Hur bör Stockholm arbeta för billigare bostäder för unga? Bakgrund År 2016 kostade en genomsnittlig hyreslägenhet med ett rum och kök i Stockholms kommun 4611 kronor i månaden. Samma år var den genomsnittliga kötiden för att få en hyreslägenhet i Stockholm 9 år. En genomsnittlig bostadsrätt kostar över kronor per kvadratmeter och då tillkommer även månadsavgift, ränta, och amortering. Hyran för 34 kvadratmeter i Stockholm kostar genomsnitt kr i månaden kr för 40kvm, r för 59 kvadratmeter, 7218 kr för 78 kvm, 8771 för 91 kvadratmeter källa 1 År 2012 stod ungdomar i bostadskö men endast 40 stycken av dem fick en hyresetta. En anledning till att de är så dyra är att alla de stora byggbolagen som Peab, NCC och Skanska har en avkastning på 20 procent och som aktiebolag strävar de efter att ha en så hög avkastning som möjligt. När de bygger nya bostäder så bygger de alltså för en målgrupp som kan köpa deras dyra bostäder. 2 För 20 år sedan när hyresföreningar började med mätningar hade 62 procent i åldersgruppen ett eget boende och nu är det endast 48 procent. Det är drygt unga vuxna som bor kvar med deras vårdnadshavare mot sin vilja vilket motsvarar ungefär 1 av 4. 1 www4.goteborg.se 2 2

2 Sida! 2 (! 5) Det är runt som bor i studentbostäder. Det är visserligen ett boende, men inte långsiktigt eller stabilt. Kravet för att få bo i en studentbostad är att man ska studera. det är inte alla unga som studerar och när man slutar studera får man inte bo kvar. För att köpa en lägenhet krävs en startsumma för att kunna ta ett lån från banken, vilket de flesta ungdomarna inte har. 3 Eftersom att lägenheterna kostar en stor summa så behöver man ta ett lån vilket de flesta av ungdomarna inte kan göra då ungdomar har en bristande ekonomi som är ohållbar på grund av höga hyror. Orsaker Orsaken till varför det är brist på studentbostäder är dels för att det finns för få bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. De få bostäderna som finns kvar är för dyra för studenter. Ungdomarna konkurrerar med andra grupper inom bostadsmarknaden, skillnaden är att de flesta unga inte har samma ekonomiska förutsättningar och saknar bland annat kötid, kontakter eller en tidigare bostad med bytesvärde. Konsekvenser När ungdomarna inte får en lägenhet så hindras de från att mogna, bli självständiga och ta plats i samhället. För att få en bostad så måste man ta lån, och det kan vara väldigt svårt för, inte bara ungdomar utan medelinkomsttagare och låginkomsttagare i almenhet. Tar de för mycket lån så kan det hända att de blir väldigt skuldsatta. Det leder till att flera människor i samhället blir utsatta och risken ökar att de hamnar i den kriminella världen. 3

3 Sida! 3 (! 5) Bor de hemma går de också miste om att utveckla sina relationer, t.ex. att ta en kärleksrelation till ny nivå som samboskap eller att bjuda hem vänner. Den akuta bostadsbristen har lett till att allt fler människor blir hemlösa och det drabbar samhällets svagaste. Detta skapar en sorts obalans i samhället där unga vuxna känner att de inte är en del av samhället vilket kan ge upphov till kriminalitet. Kriminaliteten bland unga vuxna har ständigt ökat på kort tid i förorterna. En till anledning till att bostadsbristen ökar är att folk som bor på landet och i mindre städer vill flytta till mer centrala platser för att det ökar jobb- och utbildningsmöjligheterna. En konsekvens är att många studenter hindras i sina studier geografiskt då de måste studera där de kan hitta bostad, inte där de blir antagna. En annan konsekvens är att studieresultat blir lidande då studentens tid och ork måste fördelas mellan både krävande studier och arbete då en eftertraktad utbildning ofta ligger på orter med bostadsbrist vilket skapar högre hyror. Alltså kan ens framtid förstöras på grund av bostadsbristen. Många unga studenter kan tvingas tacka nej till en plats på attraktiva utbildningar som de vill ha på grund av detta stora problem

4 Sida! 4 (! 5) Åtgärder Vi i ungdomsparlamentets bostadsutskott ger förslag på följande åtgärder: 1. Att Stockholms stad utnyttjar och bygger om oanvända byggnader och områden till beboeliga platser. t.ex oanvända industriområden, byggnader, lokaler och underutnyttjade kryssningsfartyg. 2. Att Stockholms stad bygger fler små hyresrätter som de flesta unga ska ha råd att bo i. Genom att skapa ett kommunalt ägt byggbolag som inte har vinst intresse eller avkastning blir då dessa bostäder billigare. 3. Investerar i kollektivtrafiken för att göra det centrala större. Vidgar vi kollektivtrafiken blir det lättare att bosätta sig i billigare områden utanför centrala Stockholm. Det kommer bidra till att efterfrågan efter centrala bostäder kommer minska och därmed också prisnivåerna.

5 Sida! 5 (! 5) Bostadsutskottets Ledamöter: Rickard Elander Mikaela Brandt Konstantina Vasileiou Isra Rammal Yasmin Haidari Ahmed Kanbar