Användning av verktyg för kartläggning och bedömning Presentation IKMDOK-konferensen den 7-8 november 2018 Mikael Skillmark, fil.dr. socialt arbete mikael.skillmark@ju.se Hälsohögskolan, Jönköping
KNAPPT EN TIMME OM: Standardisering och likformighet Bakgrunden Två fält Två verktyg Diskretion Två studier Summering och diskussion
STANDARDISERING SOM EN DEL I EN ÖKANDE LIKFORMIGHET Standarder är en form av reglering, ett sätt att styra hur aktörer ska agera och bete i vissa specifika situationer. Men även regler och direktiv i jakten på likformighet; Hur länge får en utredning pågå, hur ska tvångsomhändertaganden gå till etc.. Och normer bidrar till likriktning jfr professionalisering Ibland svårt att se tydliga gränser mellan de tre sätten att reglera. Hur frivilliga är egentligen vissa standarder? (Se Brunsson & Jacobsson, 1998)
BAKGRUNDEN- FLERA FÖRSLAG Behov av professionalisering kontroll över yrkesområden Mer vetenskap, mer EBP? Att komma tillrätta med osäkerhet inom MBO, ett svar på kritik (såväl yttre som inre) Förändrad styrlogik (NPM uppföljning och kontroll) Jfr Öppna Jämförelser Ordinarie licens BBIC? Manualbaserad insats? Standardiserade bedömningsmetoder? Men, standardisering som professionellt stöd, eller professionell hämsko?
TVÅ FÄLT Social barnavård Det yttersta skyddsnätet för barn och unga som riskerar att fara illa. Fram till slutet av 1990-talet bedrevs kommunernas utrednings- och bedömningsarbete på en mängd olika sätt. Kritik mot barnarvårdsutredningars kvalitet och vetenskapliga underbyggnad. Ökat tryck genom ökad anmälningsbenägenhet. försök att standardisera Mäns våld mot kvinnor Nyare arbetsområde inom socialtjänsten. Kommunernas otillräcklighet Verksamheter etableras, specialisering tar fart. Variationer uppmärksammas, risker hanteras inte Försök att standardisera
TVÅ VERKTYG (Socialstyrelsen, 2008, 2015)
DISKRETION Betraktas i regel som något bra + Att inte ha diskretion (handlingsutrymme) betraktas i regel som något dåligt Professioner (en särskild slags gemenskap) förstås ofta utifrån begreppet att de som ingår i professionen har rätt att besluta över hur de ska agera och att göra val i sin yrkesutövning
VIKTIGA BETINGELSER FÖR ANVÄNDNING Vilja Kunna Förstå (Se Vedung, 2016)
VAFFÖ GÖR DI PÅ DETTA VISET? Kastar om den administrativa koreografin man har allting klart för sig redan i huvudet, så man fixar insatser och sätter igång det, så dom ska ju inte bli lidande för det, sen sätter man sig ganska långt efteråt och skriver ihop det [utredningen] fast man kanske egentligen var klar ett par månader innan, och då slänger man ihop det bara för att vi har ju redan insatsen, vi vet vad vi ska göra, och det blir inte så himla bra. Väljer bort vissa centrala formulär fast jag tror ofta det är inte, det är genomförandeplanen som missas då, eller missas, man hoppar över den för den är inte så viktig, man kanske väljer något annat, viktigare då. jag står för att jag inte riktigt vet vad det är jag ska skriva.
VAFFÖ GÖR DI PÅ DETTA VISET? Administrativ rationalisering ja, jag tycker det händer då och då, så står det brorsans namn eller syrrans namn och så är det liksom kopierat för ett område så. Vi har säkert också gjort det, jag säger inte jag har också gjort det, det men vi försöker läsa igenom varandras och ge feedback och stavfel och vad det är och just kolla att man inte gör de här felen Pragmatisk dokumenteringspraktik i början när jag började här, då blev jag styrd av dokumentet tror jag, man stirrade sig blind på de här olika områdena, man tyckte saker gick i varandra. Jag fastnade många gånger, vart ska jag sätta det här? man var rädd att göra fel nu tänker jag så att det viktiga är att det kommer ned någonstans, och att man inte upprepar sig sen om du skriver i hälsa och jag i utbildning det spelar egentligen inte någon roll bara det finns.
STANDARDISERING (OCH BBIC) ÄR BRA, MEN.. det var det jag tänkte säga, det känns patetiskt nu när man pratar om det, när man håller på med, man har jättehöga ambitioner och vilja men det fattas ju förutsättningar för att kunna göra det / / vi kan inte göra det här som vi är till för det har blivit så mycket dokumentation istället för klientarbete kan jag känna, det är det jag menar, vi har ju licensen och det innebär ju vissa skyldigheter som vi har, / / så känner jag att jag hinner inte känna att, fasiken jag har flyt, jag är bra på det här. För jag fastnar i rubrikerna, jag blir spänd Ett framgångsrikt arbete för förvaltningen innebär att dom här människorna, dom sliter ju som sjutton, för det första att dom har tid att göra sina utredningar ordentligt. Och jag kan uppleva ibland att - fort och fel, fort och fel. Och jag förstår det för ibland kan jag tycka att utredningarna, jag som har skrivit hundratals utredningar, skulle aldrig skriva en utredning på ett sådant sätt
HUR VAR DET NU MED BETINGELSERNA? Saknas en gemensam berättelse ett fritt flytande verktyg Vem har ansvaret? Skapa forum för kollegiala reflektioner hur väl passar eg verktyget vår profession och praktik? Vad är vårt alternativ? Om inte organisatoriska, kompetenshöjande och ledarskapsmekanismer sätts i rörelse (vilja, kunna, förstå) kommer praktiker nyttja sitt handlingsutrymme och göra bäst de kan kastar om i den administrativa koreografin, väljer bort centrala formulär, söker förenklingar och pragmatiska lösningar.
TRE MODELER SOM ANVÄNDS VID RISKBEDÖMNINGAR Ostrukturerade riskbedömningar (gut-feeling) Strukturerade professionella bedömningar (professionella praktiska kunskaper integreras med empiriskt fastställda riskfaktorer) Aktuariska bedömningar (vad forskning visat vara riskfaktorer) (se Kropp, 2008)
MISSBRUKSLOGIKEN - BARBRO Socialarbetare: Hon ligger precis på gränsen (till fjärde och allvarligaste farlighetsnivån, min notering.), 18 är ju nummer, är ju, börjar på nummer 18 p och så uppåt hon ligger på 17. Mikael: Vad är 18, vad får man då? Socialarbetare: Då är det mycket allvarliga fara hon ligger på 17. Och det som drog ned tror jag är att dem har inga gemensamma barn, det drar ned det. Eh och han har inget vapen, annars hade hon toppat. Mikael: Ja. Socialarbetare: Mmm. det var väl det, hade han haft tillgång till vapen så hade hon legat på typ 21 tror jag. Mikael: Tycker du, är det en rimlig eller skulle du utifrån ditt vetande säga att det är mycket allvarlig fara? Socialarbetare: (skrattar) alltså nu dricker han och är lite avtrubbad. Mikael: Är det där liksom Socialarbetare: Ja det är där, alltså jag, den är hårfin tror jag. Eh men jag skulle säga tre fyra alltså för mig egentligen är det inte så stor skillnad, hon ligger precis på gränsen. Han är deprimerad med största sannolikhet, han lider av psykisk ohälsa, han har förlorat allt, alltså han uppfyller alla kriterierna för att han skulle kunna vara livsfarlig. Ja, det enda är att han super så in i helskotta så att det dövar honom faktiskt. Så att det är hennes skydd. (Intervju, socialarbetare)
NORMALISERINGSLOGIKEN - MAJA Socialarbetare: Allting tyder ju på det (att det är kontrollerande våld, min notering) när man hör henne, och först när jag träffade henne och hon berättade så tänkte jag att det här är nog inte något jättehögriskärende. Sen när jag gjorde FREDA så tänkte jag, nej men Gud det här är ju kontrollerande våld. Eh tills man började titta på andra delar, men det är det nog faktiskt inte. Och då, då kan man ju fundera på. Är det hon säger helt adekvat, eller drabbas hon liksom tillbaka av sin historia med latent våld, vad drar igång i form av rädsla? Hur, hur anpassad är hon? För jag vet att det här är en anpassad tjej, spelar det roll?
SÄKERHETSLOGIKEN - MALIN om man då tittar på det här, i hennes fall, i och med att hon inte har någon kontakt [med mannen] nu, så hamnar det ju ändå här uppe [ökad farlighet råder]. Vilket innebär att hade jag bara gått efter den [FREDA farlighetsbedömning], så hade man ju liksom varit mer, hade man kanske varit mer rädd och hade kanske tänkt att nej, men det här behöver kanske bli placering. Men med den bakgrundsinformationen vi har och den här kartläggningen och så hamnar man ju inte där. Nej. (från fältanteckningar, ungefärligt citat)
SUMMERING OCH DISKUSSION Exemplen i avhandlingen kan härledas till statliga initiativ med ambitioner att förändra yrkesutövningen viktigt att säga att socialarbetare varit delaktiga i detta Socialarbetarna förhandlar med FREDA en källa bland flera. Inte tal om manipulation som visats i andra studier. BBIC blir lokalt ett direktiv, påtagligt närvarande och skapar gnissel och skav, men de tycks även här förhandla med vilka delar och områden som aktualiseras i relation till den enskilde. Inga givna kopplingar mellan verktygen och insatsrepertoaren Verktygen begränsar diskretion i diagnosfasen men varken BBIC eller FREDA preciserar hur information som samlas in ska tolkas eller vilka insatser som ska väljas. För det krävs ett fortsatt professionellt omdöme (och möjlighet att välja mellan insatser!). Det sätt soc arb förhåller sig till standardisering inte totalt fixerad kan ske på olika sätt. Sammanhanget spelar roll. Resurser spelar roll. Verktygen fungerar som en tolkningsram vem kontrollerar kunskapen de baseras på?
REFERENSER Brante, T., Johnsson, E., Olofsson, G., & Svensson, L.G. (2015). Professionerna i kunskapssamhället: en jämförande studie av svenska professioner. Stockholm. Liber Brunsson, N., & Jacobsson, B. (1998). Den viktiga standardiseringen. I N. Brunsson & B. Jacobsson (Red). Standardisering, 11 31. Stockholm. Nereús & Santreús. Kropp, P.R. (2008). Intimate partner violence risk assessment and management. Violence and Victims, 23(2), 202 220. Molander, A. (2016). Discretion in the Welfare State. Social Rights and Professional Judgement. London: Routledge Socialstyrelsen (2008). Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet. Stockholm. Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2014). Manual för FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Stockholm. Socialstyrelsen. Vedung, E. (2016). Implementering i politik och förvaltning. Lund. Studentlitteratur.