ÄLDREOMSORG Årsredovisning
Innehållsförteckning 1 Året som gått... 4 1.1 Sammanfattning av året... 4 1.2 Viktiga händelser... 5 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 7 3 Så här styrs kommunen... 9 4 Uppföljning mål... 10 4.1 Ökat inflytande...10 4.2 Bemötande och tillgänglighet...12 4.3 Hälsosamt liv...13 4.4 Bättre fritid...13 4.5 Trygg kommun...14 4.6 Minskad energianvändning...15 4.7 Ekologiska livsmedel...16 4.8 Minskade koldioxidutsläpp...16 4.9 Attraktiv arbetsplats...17 5 Uppföljning direktiv... 19 5.1 Förvaltningen ges i uppdrag att implementera att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som ska utföras och hur det ska göras...19 5.2 Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera kost- och nutritionsprogrammet...19 5.3 Förvaltningen ges i uppdrag att projektanställa en dietist under ett år för att arbeta med kostråd till de äldre och stärka personalens kunskaper om detsamma....20 5.4 Förvaltningen ges i uppdrag att fortsätta förebyggande hembesök...20 5.5 Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för in- och utslussning i demensteamet och säkerställa full behovstäckning....21 5.6 Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en plan på vad i verksamheten som lämpligen kan konkurrensutsättas...21 5.7 Förvaltningen ges i uppdrag att studera förutsättningarna för att driva ett äldreboende på intraprenad...22 5.8 Direktiv invånardialog...22 5.9 Direktiv praktikplatser...23 5.10 Direktiv e-förvaltning...23 6 Uppföljning inriktningar... 25 6.1 Värdegrund...25 6.2 Valfrihet...25 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 27 7.1 Synpunktshantering...27 7.2 Kvalitetsdeklarationer...28 8 Verksamhetsmått... 31 8.1 Analys verksamhetsmått...31 8.2 Resursmått...32 8.3 Prestationsmått...32 8.4 Effektmått...33 9 Personalmått... 35 9.1 Analys personalmått...35 9.2 Resursmått...35 9.3 Effektmått...36 10 Ekonomi med kommentarer... 37 10.1 Uppföljning driftbudget...37 10.2 Uppföljning investeringsbudget...38 Nämndens årsredovisning 2
11 Intern kontroll... 39 11.1 Patientsäkerhetsberättelsen...39 11.2 Kvalitetsberättelse...39 11.3 Intern kontroll under året...39 11.4 Resultat av genomförda internkontroller...41 11.5 Nämndens förbättringsåtgärder...41 11.6 Intern kontroll av externa utförare...41 12 Analys... 43 12.1 Sammanfattande analys...43 12.2 Förändringsområden...43 Nämndens årsredovisning 3
1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor 2012 2013 Intäkter 90 92 95,6 Kostnader -752-772,4-811,7 Netto -662-680,4-716,1 Budget, netto -650,4-685,8-737,4 Avvikels e -11,6 5,4 21,3 Kommentarer till verksamhet och utfall Årets totala avvikelse är 2,89 % av budgeten. Resultatet grundar sig på flera poster inom de olika verksamheterna. Äldreomsorgen tillhandahåller sociala tjänster och viss hälso- och sjukvård för äldre kommuninnevånare, 65 år och äldre. De insatser som ges är till största delen lagreglerade och styrs främst av Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen har under året utfört beviljat bistånd till nästan 2 200 kommuninvånare. Cirka 1300 av dessa äldre är inskrivna i den kommunala hemsjukvården. Utöver detta har äldreomsorgen flera insatser och aktiviteter som inte kräver något beslut som till exempel att träffpunkterna och anhörigstödet. Äldreomsorgen tilldelas budget enligt en ramtilldelningsmodell. I tilldelningen delas gruppen äldre in i åldersintervall 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år och 85 år- och innebär olika ersättningar mellan åldersintervallen. Utgångspunkten är att behovet av vård och omsorg ökar med stigande åldrar. Äldreomsorgen ersätts för 85 procent av invånarna inom varje ålderskategori. Investeringar Inkomster Budget Avvikels e Utgifter -5,8-13,1 7,3 Netto -5,8-13,1 7,3 Kommentar till investeringar Löpande investeringar avser främst återinvesteringar och grundutrustning till Äldreboendena. Här har 4,2 miljoner kronor tagit i anspråk av 4,8 miljoner kronor som var budgetrat. För övriga investeringar beror avvikelsen främst på att upphandlingen av nytt verksamhetssystem är försenad till 2015 och tidsregistreringssystemet inte införts under året. Inventarier till nybygganden på Åsa Äldreboende har köpts in under året, budget för detta projekt finns från 2015. Nämndens årsredovisning 4
1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten ingår i den regionala stödstrukturen för Halland. Utifrån stimulansmedel till regionen och kommunerna i Halland har det under året pågått arbete med digitala larm, e-tjänster, mobilitet, nationell patientöversikt och säker autentisering för att gemensamt driva teknikutveckling i Halland. Äldreomsorgen har bytt ut samtliga trygghetslarm till digitala larm under. Hemsjukvården har blivit konsumenter av den nationella patientöversikten vilket ökar kunskapen om den enskildes hälsa mellan kommun och region. SITSH-kort används av samtlig legitimerad personal. SITHS-kort är ett personligt ID-kort med elektroniska legitimationer som möjliggör en säker identifiering och hantering av känslig information. SITHS är en nationell standard och en förutsättning för att kunna använda säkra IT- tjänster inom ett flertal områden inom hälso- och sjukvården. Användningen av de nationella kvalitetsregistren har under ökat i verksamheten. Palliativa registeret används i den kommunala hemsjukvården. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Äldreomsorgen arbetar även med Senior alert och BPSD- registret. Senior alert är ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, efter samtycke registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Registret medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård. Målet med arbetet under har varit att införa Senior alert i samtliga hemtjänstgrupper och det målet är uppnått. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och används som kartläggning av symtom hos vissa äldre inom äldreomsorgen. Förekomst av BPSD-symptom innebär en minskad livskvalité och för att nå framgång i arbetet, krävs det förutom ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSDregistret används som ett stöd i denna process. Äldreomsorgen rapporterar in uppgifter till Socialstyrelsen och SKL regelbundet. Kommunen deltar bland annat i Kommunens kvalitet i korthet, den nationella brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, Kostnad per brukare och Kolada. Det har inneburit att äldreomsorgen på flera kan följa sina insatta åtgärder och uppföljningar. Genom registreringarna blir det även möjligt med jämförelse mellan andra kommuner. Under året har äldreomsorgen påbörjat renovering och nybyggnation på Åsa äldreboende och det kommer att vara klart under 2015. I oktober återinvigdes en av de renoverade enheterna och de äldre kunde flytta in i nya, ändamålsenliga lägenheter med anpassade gemensamhetsutrymmen. Nämnden för Äldreomsorg har beslutat att införa modellen äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är ett behovsinriktat arbetssätt där den äldres egen uppfattning om sina aktuella svårigheter och resurser i livsföringen lyfts fram och målsättningen med stödet blir tydligare. Viktiga händelser inom personalområdet Äldreomsorgen i arbetar för att säkerställa en hög omvårdnadskvalitet och som ett led i det har äldreomsorgen under arbetat fram en HR-strategi. HR-strategin beskriver prioriterade områden så som strategisk kompetensförsörjning, organisationsstruktur, sänkt sjukfrånvaro, lönebildning och erbjuda önskad sysselsättningsgrad. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens Nämndens årsredovisning 5
på rätt plats i rätt tid. En utmaning är att klara konkurrensen om utbildad arbetskraft och höja andelen med vård- och omsorgsutbildad personal. Äldreomsorgen ingår i Vård- och Omsorgscollege där samarbetet med olika utbildningsanordnare syftar till att utveckla en aktuell och kvalitetssäkrad utbildning. Samarbetet skapar tillgång till välutbildad personal, inte bara på gymnasienivå utan även på yrkeshögskolenivå. Organisationsstruktur God ekonomi, god arbetsmiljö och kompetensutveckling är viktigt för att äldreomsorgen ska klara de äldres behov av stöd och kontinuitet. Det kräver ständig utveckling av flexibel arbetsorganisation och arbetsvillkor som klarar verksamhetsförändringar. Samverkan mellan enheter ska stimulera till intern rörlighet och kompetensutveckling. Under året har vikarieenheten arbetat utifrån ett uppdrag som innebär att enheten ansvarar för hela rekryteringsprocessen av timmanställda vikarier. Då äldreomsorgen kräver vård- och omsorgsutbildning för att få en tillsvidare anställning har vikarieenheten ett uppdrag i att säkerställa att outbildade vikarier blir informerade om detta krav och information om vilka olika utbildningsvägar som finns. Sänkt sjukfrånvaro Närmare 70% av den långa sjukfrånvaron (över 14 dagar) i äldreomsorgen beror på fysiska åkommor. I de fall som de fysiska åkommorna beror på arbetsmiljön hanteras det i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Korttidssjukfrånvaron är tydligt kopplad till influensa- och förkylningsperioder då sjukfrånvarotalen tydligt höjs. I övrigt ligger korttidsfrånvaron på en relativt stabil nivå. Enhetscheferna arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron. Alla enheter arbetar med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, använder FALCK och samarbetar aktivt med företagshälsovården i specifika ärenden. Alla medarbetare uppmuntras att använda friskvårdstillägget. Äldreomsorgen har sedan våren startat upp ett arbete tillsammans med en hälsopedagog i syfte att förebygga ohälsa och därigenom på sikt minska sjukfrånvaron. Lönebildning Äldreomsorgens stora utmaningar i år och framöver är att bemöta det ökade behovet av vård och omsorg samt att hantera den ökade komplexiteten inom området. En framgångsfaktor för att möta detta är det finns en möjligheten att belöna hög och nödvändig kompetens. Fortsatt satsning på verksamhetsutvecklande lönesättning där lönekriterierna ska utvecklas med bland annat flexibilitet. Goda prestationer ska belönas och lönerna ska bli mer differentierade. Önskad sysselsättningsgrad Äldreomsorgen fortsätter att utveckla en effektiv bemanningsplanering genom att ta tillvara befintliga medarbetare och tillgodose önskad sysselsättningsgrad genom införande av årsarbetstid och stödsystem för schemaläggning. Nämndens årsredovisning 6
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Kommunerna i Halland och Region Halland har sedan flera år tillbaka haft ett samarbetsavtal för samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Avtalet reglerar respektive organisations ansvar för hemsjukvården. Nytt avtal har tecknats mellan regionen och Hallands kommuner och träder ikraft i början av 2015. Detta innebär flera förändringar vilket kommer att ställa andra krav på äldreomsorgens hemsjukvård. Förberedelserna för detta har redan påbörjats inom den kommunala hemsjukvården. Socialstyrelsen har under givit ut flera föreskrifter och allmänna råd, så kallade SOSFS. Föreskrifterna är bindande för kommuner medan de allmänna råden är rekommendationer. Äldreomsorgen har under reviderat och anpassat arbetsgången för att möta de nya kraven i föreskrifterna från Socialstyrelsen. SOSFS :5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Föreskriften börja gälla 1 januari 2015 och innehåller flera förändringar kring dokumentationen som sker inom myndighetsutövningen och inom verkställigheten. Äldreomsorgen har under påbörjat förändringsarbetet kring dokumentationen för att skapa förutsättningar för att möta de nya krav 2015. Nämnden för Äldreomsorg har beslutat att införa modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC. Modellen innebär ett behovsinriktat arbetssätt och en strukturerad dokumentation enligt det internationella klassifikationssystemet, ICF. SOSFS :4 Våld i nära relationer. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälsooch sjukvårdsaspekter. Alla som utsätts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället. Föreskriften beskriver vilket ansvar som åligger kommunen och att det ska finnas tydliga rutiner vid misstanke om våld i nära relationer. Äldreomsorgen har tillsammans med förvaltningen för Funktionsstöd och förvaltningen för Individ och familjeomsorgen tagit fram en riktlinje för att öka kunskapen kring våld i nära relationer och stödja chefer och personal i hanteringen. SOSFS :10 Om förebyggande av och behandling vid undernäring Föreskriften börja gälla 1 januari 2015 och ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Föreskrifterna visar på vilka områden rutiner behövs för att säkerställa att den berörda verksamheten uppfyller kvalitetskraven på näringsområdet. Äldreomsorgen har under påbörjat revideringen av kost- och nutritionsprogrammet för att det ska följa de krav som träder i kraft. SOSFS 2013:27, andra versionen var SOSFS 2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Föreskriften gäller från sista mars 2015 och beskriver myndighetsutövning, bemanning och krav på kompetens hos personal inom särskilt boende, demensinriktning. Äldreomsorgen har under bemannat dessa enheter efter de krav som kommer att ställas på verksamheten. SOSFS :2 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning De allmänna råden beskriver vilken kunskap personalen behöver för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Under våren och sommaren genomfördes en inventering av grundutbildningen hos tillsvidareanställda och visstidsanställda omsorgspersonal. Inventeringen genomfördes inom alla verksamheter inkluderat egenregi och entreprenad. Resultatet visade att 82 procent av medarbetarna inom hemtjänst och äldreboende har en utbildning som är godkänd enligt Socialstyrelsen. Nämndens årsredovisning 7
Nämndens årsredovisning 8
3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Nämndens årsredovisning 9
4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 4.1 Ökat inflytande KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2012 2013 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 45 45 50 Inom all verksamhet i äldreomsorgen finns det olika former av rådsfunktioner, måltidsråd, matråd, aktivitetsråd, boenderåd, anhörigråd. Dessa rådsfunktioner syftar till att möjliggöra för de äldre och deras anhöriga att utöva inflytande över verksamheten. Nämndens årsredovisning 10
En kvalitativ undersökning har gjorts för att se om de äldre upplever delaktighet, inflytande i sina rehabiliteringsplaner och kontakten med förvaltningens arbetsterapeuter och fysioterapeut. Resultatet visade att nästan alla av de tillfrågade kände sig till stor del delaktiga i sin rehabiliteringsplan. Äldreomsorgens målsättning är att det upplevda inflytandet ska öka, vilket kan mätas i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Av de äldre som har hemtjänst uppger 90% ett positivt svar (riket 87%), resultatet för 2013 var 88 %. För de äldre som bor på äldreboendena är den positiva andelen 83 % (riket 79%), förra årets resultat var 79%. Detta innebär att både hemtjänstens verksamhet och äldreboendena har ökat andelen positiva svar i jämförelse med föregående år. 4.1.1 Brukardelaktighet i genomförandeplan ska öka Mätning 2012 2013 Målvärde Andel av den totala mängden individuella genomförandeplaner i hemtjänsten där det finns dokumenterat hur brukaren varit delaktig samt vilka som deltagit vid upprättandet/uppföljningen av planen Andel av de totalt granskade rehabiliteringsplanerna av fysioterapeut och arbetsterapeut där delaktighet kan utläsas från målformuleringen Andelen av de uppstartade omvårdsplanerna av sjuksköterska där delaktigheten kan utläsas genom dokumentationen. * * 95 % 80% 73 % 95% 95% 100% 46 % 50 % 83 % 100% Andel av den totala mängden individuella genomförandeplaner för äldreboende och korttidsboende där det finns dokumenterat hur brukaren varit delaktig samt vilka som deltagit vid upprättandet/ uppföljningen av planen. * * 93 % 100% Individuella genomförandeplaner Både inom äldreboendena och inom hemtjänsten finns dokumentationsombud. Ombuden har som ansvar att utföra egenkontroll på dokumentationen. Genom egenkontrollen stärks arbetet kring dokumentationen. För samtlig personal finns även utbildningar i dokumentation, både som grundutbildning och som repetition. Rehabplaner Rehabenheten granskar varje kvartal ett urval av alla journaler och resultatet återkopplas till hela arbetsgruppen återkommande. Enheten har även gjort en brukarundersökning under för att utvärdera om de äldre upplever delaktighet kring sin rehabilitering. Resultatet av utvärderingen visar att nästintill alla äldre som blev tillfrågade upplevde en hög grad av delaktighet. Omvårdnadsplaner Varje månad utförs egenkontroll på upprättade omvårdnadsplaner. Detta för att tydliggöra och få en ökad måluppfyllelse och medvetenhet i arbetsgruppen avseende de äldres delaktighet. Återkommande diskussioner på arbetsplatsträffar har genomförts och dokumentationsgruppen arbetar aktivt med målet. Nämndens årsredovisning 11
4.2 Bemötande och tillgänglighet KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning 2012 2013 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 60 60 57 62 SKL s mätning i Insikten är förändrad och inte lanserad för än, varför senast kända utfall tas upp här. Bemötande och tillgänglighet är ledord inom all omsorgsverksamhet. Värdegrundsarbete sker på olika sätt inom all verksamhet, samtliga externa boenden har i anbud angivit att de ska tillhandahålla värdegrundsutbildning till personalen. Bemötande från personalen uppges av deltagarna på fokusgrupperna som en av de viktigaste faktorerna för trygghetskänslan. Resultat i den nationella enkäten visar på ett mycket högt resultat, 98% inom hemtjänsten och 96% inom äldreboendena lämnade ett positivt svar om att de får ett gott bemötande av personalen. Tillgängligheten ska vara god för både de äldre, deras anhöriga och de samverkanspartens som äldreomsorgen har. Några enheter har skapat rutiner för mail och telefon, detta för att underlätta för anhöriga att komma i kontakt med personal på avdelningarna. Samtliga som vill komma i kontakt med någon verksamhet ska få skyndsam återkoppling. Vissa enheterna har tryckt upp visitkort där kontaktpersonens namn och telefonnummer finns angivet. Enhetscheferna skickar ut brev två gånger per år till de äldre med hemtjänstinsatser. I brevet finns bland annat information om vem de kan vända sig till vid frågor. 4.2.1 Tillgängligheten till sjuksköterska ska öka Mätning 2012 2013 Målvärde Undersökning mot omsorgspersonal, medel av frågorna Jag tycker det är lätt att komma i kontakt med en sjuksköterska dagtid Jag tycker det är lätt att komma i kontakt med en sjuksköterska helg, kväll och natt Andel brukare/anhöriga som anser att det är ganska lätt eller mycket lätt att få träffa sjuksköterska vid behov. 59% 66% 67% 65% Mätning enligt Kompassen har utgått och det kommer därför inte vara möjligt att följa detta mätvärde. Socialstyrelsens nationella enkät ställer frågor kring tillgänglighet vad gäller sjuksköterska och läkare men det går inte urskilja vilka som har kommunal hemsjukvård eller regional sjukvård, det vill säga kontakt med sjuksköterska på vårdcentral. Detta påtalande har framförts till Socialstyrelsen och förvaltningen hoppas att nästkommande brukarenkät ska kunna urskilja svaren. Nämndens årsredovisning 12
Hemsjukvården har kartlagt resursbehov utifrån vårdtyngd genom att använda intraphone på några områden som pilotprojekt. Pilotprojekt pågår även i ett ytterområde där tre sjuksköterskor använder bärbara datorer för att kunna dokumentera på plats och även öka delaktighet och tillgänglighet. En större schemaförändring har skett under hösten för att öka tillgängligheten av sjuksköterska. 4.3 Hälsosamt liv KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka? SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka? 2012 2013 Målvärde 6,6 7,2 7,2 6,9 8,1 8,1 8,1 Hemsjukvården arbetar med läkemedelsgenomgångar på samtliga äldreboenden i syfte att antal olämpliga läkemedel för äldre ska minska. För de som bor hemma med hemtjänst har arbetet påbörjats under året, i samverkan med vårdcentralerna. Som ett led att bryta isolering, ensamhet och stödja ett hälsosamt liv erbjuder samtliga verksamheter olika typer av aktiviteter i gemenskap med andra. Aktivitetsombud finns inom alla enheter. Dessa ombud har bland annat som uppdrag att skapa möjligheter till social gemenskap. s äldreomsorg strävar hela tiden efter att utveckla och säkra kvaliteten i vård och omsorg. För att kunna göra det registrerar personalen det arbete som utförs inom riskområdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. För all omsorgspersonal har äldreomsorgen en obligatorisk utbildning "Hälsofrämjande arbetssätt". Utbildningen syftar till att skapa förutsättningar för att fokusera på det friska hos de äldre och att möjliggöra integritet och delaktighet i den enskildes omvårdnad/rehabilitering. 4.4 Bättre fritid KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mätning 2012 2013 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 93% 90% 79% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten 87% 94% 76% 83% Nämndens årsredovisning 13
För de som bor på äldreboende finns det regelbundna aktiviteter, flera boenden har aktivitetspedagog anställd. Daglig utevistelse erbjuds inom samtliga äldreboenden och alla ordnar även promenadsgrupper, en till tre gånger i veckan. Individuella aktiviteter dokumenteras i den individuella genomförandeplanen. I kommunen finns det totalt 14 träffpunkter och tre äldrecenter. Aktiviteterna styrs utifrån deltagarnas önskemål och intressen. Träffpunkterna har haft öppet hus på Filmhuset Facklan där de presenterade sin verksamhet. Besökarna fick bland annat se uppvisning av linedance, chiball och qigong. Representanter från Hallands bildningsförbund var där och berättade om målar- och skrivargrupper för seniorer i Kungsbacka. Träffpunkter flyttade under en sommarvecka ut sina verksamheter till Valldahemmet på Smarholmen. En vecka som uppskattas av seniorerna både gamla och nya deltagare. Strax över hundra seniorer har dagligen varit på plats och valt bland aktiviteter som chiball, qigong, målning, boule, poängpromenad, fotbad och smyckestillverkning. Hallands bildningsförbund tillsammans med Kulturrådet utsåg kommunens äldreomsorg till Kulturens flaggskepp i Halland. 4.5 Trygg kommun KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2012 2013 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 66 67 67 Under har varje enhet arbetat med att stärka känslan av trygghet hos de äldre som de möter. Vissa enheter har förstärkt informationen kring vilken personal som är i tjänst, kompletterat skriftlig information med kort på personalen och liknande. Arbetet med att säkerställa information till vikarier har tydliggjorts på enheterna. Några enheter har valt att skicka ut sommarbrev till alla äldre med hemtjänstinsatser där information lämnades om vilka vikarier som arbetade under sommaren. Äldreomsorgen har krav på att personal ska bära namnskyltar och arbetskläder. Detta för att det ska vara enkelt att känna igenom personal som arbetar inom verksamheten. Kontaktmannaskap används i inom hemtjänsten och äldreboendena. Vetskapen om att en i personalgruppen är ansvarig för information, kontakt med anhöriga och hemsjukvården kan bidra till att känslan av trygghet ökar. Det är möjligt för den äldre att byta kontaktperson utan att uppge anledning. I den nationella brukarundersökningen redovisar äldreomsorgen i att 86 % av de äldre upplever sig mycket trygga eller ganska trygga på äldreboendena och för personer med hemtjänstinsatser är siffran 87 %. Nämndens årsredovisning 14
4.5.1 Andelen brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd i Senior Alert ska öka Mätning Andelen brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd av den totala mängden brukare på äldreboende och korttidsboende som registrerats i Senior Alert 2012 2013 Målvärde 57 % 87 % 96 % 80% Statistiken visar att 899 riskbedömningar har utförts under året. Av dessa har teamen planerat åtgärder vid identifierad risk i 96% av fallen och utfört och följt upp 91,5% av åtgärderna. Detta resultat kommer på tredje plats i Sverige. Äldreomsorgen kan tydligt se att verksamheternas arbetssätt gällande Senior alert har gett resultat över tid och är implementerat i det vardagliga arbetet. Exempel på aktiviteter som har gjorts för att säkerställa arbetet kring Senior alert: Munhälsoutbildning för undersköterskor och sjuksköterskor. Personvågar till varje hemtjänstteam har köpts in för att möjliggöra registrering av vikt i Senior alert och ge de äldre i egna hemmet samma förutsättningar att kunna vägas som på ett särskilt boende. Informationsbroschyr att lämna ut till brukare och anhöriga om Senior alert, detta för att göra den enskilde mer delaktig. Utbildning i Senior alerts arbetsgång har erbjudits till samtliga medarbetare och utbildningar har skett både på grupp- och individnivå. Utbildning i teamarbete har erbjudits och utförts av regionkoordinator till samtliga team Samtliga hemtjänstteam har implementerat arbetssättet och registrerar sitt preventiva arbete. 4.6 Minskad energianvändning KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning 2012 2013 Målvärde Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 176 171 168 160 Alla enheten arbetar aktivt med att minska energianvändningen. Främst är det mindre, vardagsaktiviteter som görs för att minska energianvändningen. Till exempel att stänga av datorer när de inte används, släcka alla lampor som inte behöver vara tända, inte öppna fönster för att lufta utan istället sänka inomhustemperaturen, inte diska halvfulla diskmaskin, använda lågenergilampor och laga droppande kranar. Nämndens årsredovisning 15
På Signeshus pågår ett samarbete i projektform med fastighetsägare för att öka medvetenhet kring energiförbrukningen bland medarbetare. Projektet har pågått från 2012 och avslutas 2015. Samtlig personal på Signeshus har fått utbildning om hur man kan spara energi. Fastighetsägaren har regelbundet återkopplat enhetens energiförbrukning och gett förslag på förbättringsområden. 4.7 Ekologiska livsmedel KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent 2012 2013 Målvärde 16% 17% 26% 22% Äldreomsorgens inköp av livsmedel sker främst genom förvaltningen för Service, Serviceområde Måltider, som ansvarar för råvaror till måltiderna. I beställningarna för frukost- och kvällsbuffén försöker äldreomsorgen prioritera ekologiska alternativ. Äldreomsorgen har under haft en projektanställd dietist. Ett av dietistens uppdrag har varit att tillse att andelen ekologiska livsmedel ökar. Detta har skett genom att dietisten har startat samverkan med Service Måltid för att säkerställt att andelen ekologiska livsmedel ökar. På Bedagårdens äldreboende lagar personalen all mat själv och försöker i möjligaste mån välja det ekologiska alternativet. Detta arbetssätt har varit igång i flera år. Under har Bedagården börjat bokföra sina ekologiska inköp för att se hur mycket ekologiska livsmedel som används. 4.8 Minskade koldioxidutsläpp KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2012 2013 Målvärde -0,47% -6,5% 0,9% -2,5% Hemtjänsten inom egen regi och Hemservice i Halland har under infört Kompanion, som är ett ruttoptimeringsprogram. Detta program fördelar insatserna utifrån körsträckor, kontinuitet, krav på specifika insatser och nyttjande av personalens resurser under en arbetsdag. För att säkerställa god personalkontinuitet, som är en prioriterad inriktning, kan ibland körsträckorna bli längre än om verksamheten enbart tagit hänsyn till miljömålet. Nämndens årsredovisning 16
Kartläggning har påbörjats av sjuksköterskans tillgänglighet ute på enheterna i samråd med enhetscheferna. Som en del i planeringen av resursfördelning ingår även att ta hänsyn till att minska transporter och resvägar. Pilotprojekt pågår med mobil dokumentation. Genom att personalen kan dokumentera direkt hos den äldre minimeras körsträckan till kontoret. Detta skapar en bättre rättsäkerhet att allt av vikt dokumenteras samt att körsträckan till kontoret kan minimeras. Flera medarbetare inom hemsjukvården och biståndsenheten har gått utbildning i eco-driving. Ecodriving är en körteknik som kan ge lägre bränsleförbrukning med förändrat körsätt. Syftet med utbildningen är att minska bilismens miljöpåverkan. 4.9 Attraktiv arbetsplats KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning 2012 2013 Målvärde Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 7,3-7,5 8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 91 Resultatet av äldreomsorgens medarbetarenkät visar på flera förbättringar. Resultat visar bland annat på en ökad rekommendationsvilja från nio till sexton bland äldreomsorgens medarbetare vilket talar för att äldreomsorgen ses som en attraktiv arbetsplats. Resultatet är representativt för organisationen som helhet då 85 % av medarbetarna svarade. Förvaltning arbetar utifrån kommunens styrmodell med överenskommelser och egenkontroller i verksamheten. Detta ger en trygghet i hela organisationen trots att verksamheten ständigt förändras. 70 % av Äldreomsorgens medarbetare har en individuell överenskommelse och dessa är kopplade till nämndens mål och förvaltningens genomförandeplaner. Äldreomsorgen har genom Vård och omsorgscollege, VoC utbildat ytterligare femton handledare och erbjudit cirka hundra praktik-/lärlingsplatser till elever inom VoC. Genom att erbjuda praktikplatser med kompetenta handledare bidrar äldreomsorgen med att förstärka uppfattningen om kommunen som en attraktiv arbetsplats/arbetsgivare. 4.9.1 Minska sjukfrånvaron Mätning 2012 2013 Målvärde Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 7,6% 9,1% 9,4% 7,6% Korttidssjukfrånvaron <14 dagar 3,8% 3,9% 3,5% 3,3% Långtidssjukfrånvaro 4,12% 5,2% 5,9% 4,3% Nämndens årsredovisning 17
Korttidssjukfrånvaron är tydligt kopplad till influensa- och förkylningsperioder då sjukfrånvarotalen tydligt höjs. I övrigt ligger den totala sjukfrånvaron på en relativt jämn nivå. Enhetscheferna arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron. I arbetet har enhetscheferna stöd av FALCK Healthcare P3 Företagshälsa i specifika ärenden. Rehabiliteringsprocesserna startar tidigt och enhetscheferna arbetar med förebyggande rehabilitering. Medarbetarna uppmuntras att använda friskvårdstillägget som ett led i det förebyggande arbetet. Alla enheter arbetar med ett systematiskt arbetsmiljöarbete där inriktning är att förebygga ohälsa. Äldreomsorgen har sedan våren arbetat tillsammans med en hälsopedagog på ett antal enheter i syfte att förebygga ohälsa och därigenom på sikt minska sjukfrånvaron. Nämndens årsredovisning 18
5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Förvaltningen ges i uppdrag att implementera att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som ska utföras och hur det ska göras Mätning Status direktiv Uppnått För alla personer som har beslut om hemtjänstinsatser upprättas en individuell genomförandeplan där det framgår hur den enskildes önskemål om hur dennes omsorg och vård ska utföras. Samtliga enheter har skapat handlingsplaner för att de äldre ska uppleva att de får ökat inflytande. Kontaktpersonen informerar vid välkomstsamtal/uppstartssamtal om individuella genomförandeplanen och tar emot önskemål från den äldre angående tider och dagar samt överlämnar broschyr med kontaktuppgifter. Kontaktpersonen gör uppföljning av den individuella genomförandeplanen tillsammans med brukaren där en avstämning och utvärdering ingår. Äldreomsorgen har beslutat att införa modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC. Den förväntade nyttan för den äldre är att de ska få ett bättre inflytande över hela processen och därmed känna sig mer delaktig i sin omsorg och vård. Resultat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Vad tycker äldre om äldreomsorgen och frågan Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras?" redovisar att 90% av de äldre har uppgett ett positivt svar. 5.2 Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera kost- och nutritionsprogrammet Mätning Status direktiv Delvis uppnått Nämndens årsredovisning 19
Utvärderingen av kost- och nutritionsprogrammet har pågått under året. Det har genomförts en enkät till omsorgspersonal som arbetar på äldreboendena under augusti och september för att kartlägga omsorgspersonalens kännedom om tillvägagångssätt kring kost och nutrition. Kartläggningen har varit viktig för att kunna utvärdera vad i programmet som det finns följsamhet till och vilka förbättringsområden som finns inom området kost- och nutrition. Kost- och nutritionsprogrammet kommer att ersättas av riktlinje för kost- och nutrition, dokumentet kommer även att innefatta nuvarande riktlinje för nutrition, riktlinje för undernäring samt handbok för kostoch nutrition. Revideringen kommer även att innefatta Socialstyrelsens nya föreskrift som börja gälla 1 januari och som berör området nutrition. Föreskriften ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Riktlinje för kost- och nutrition kommer att beskriva hantering och ansvarsfördelning avseende kost och nutrition för de olika yrkeskategorierna. Riktlinjen planeras att vara färdig under första kvartalet 2015. 5.3 Förvaltningen ges i uppdrag att projektanställa en dietist under ett år för att arbeta med kostråd till de äldre och stärka personalens kunskaper om detsamma. Mätning Status direktiv Uppnått Äldreomsorgen har under haft en projektanställd dietist. Uppdraget har inneburit ett kvalitetsansvar för riktlinjer och rutiner avseende kost och nutrition samt ansvar för kompetensutveckling/utbildning inom området kost och nutrition. Dietisten har även gett råd, handfast stöd och konkret ledning till olika yrkesgrupper runt mat, måltider och nutrition samt gjort uppföljningar på måltidssituationer. Dietisten har erbjudit föreläsning i nutrition på grundnivå. Föreläsningen har handlat om de specifika behov som äldre har, vad omsorgspersonal bör uppmärksamma kring de äldres mathållning och vad som kan bidra till ökad matglädje. Dietisten har även haft kostombudsträffar. Ombudsträffarna har bland annat handlat om nattfasta, berikning och energirika mellanmål. Dietisten har haft månadsmöten med kostombuden inom hemtjänsten. Temat för träffarna har varit "Mat och näring - en naturlig del av arbetet". Målet har varit att bidrar till att äldre som bor i hemmet kan tillgodogöra sig en god och näringsriktig mat genom att omsorgspersonalen får mer kunskap och bättre rutiner. Träffarna har varvat grupparbete med undervisning om bland annat dysfagi och dokumentation kring mat och näring. 5.4 Förvaltningen ges i uppdrag att fortsätta förebyggande hembesök. Mätning Status direktiv Delvis uppnått Nämndens årsredovisning 20
Annas och Lars hälsa är en samverkansmodell som beskriver det länsövergripande preventiva arbetet i Halland och den halländska modellen för hälsofrämjande och förebyggande hembesök. Hembesök erbjuds till alla 80-åringar i kommunen som inte har några hemtjänstinsatser. Besöken genomförs av personal som har erfarenhet och kunskap från hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård samt socialtjänst riktad till äldre. Vid hembesöken uppmärksammas friskfaktorer för hälsa och information om fallprevention, kost, motion med mera. De äldre får även information om olika verksamheter för äldre, hälso- och sjukvård och ideella organisationer. Av de inkomna utvärderingar uppger alla som tog emot besök att de fick värdefull information vid hembesöket och att de känner en ökad trygghet efter hembesöket. Nästan hälften av de som svarat uppger att de vidtagit någon åtgärd utifrån det man pratat om under hembesöket. Förvaltningen har ett antal hembesök som de inte har hunnit genomföra hos de som har tackat ja till ett hembesök. Det finns en handlingsplan på hur dessa hembesök ska genomföras under första kvartalet 2015. 5.5 Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för in- och utslussning i demensteamet och säkerställa full behovstäckning. Mätning Status direktiv Uppnått Demensteamet är en specialistenhet inom egenregins hemtjänst. Huvudprincipen inom äldreomsorgen är att brukarens behov alltid ska vara i centrum, samtliga hemtjänstgrupper ska kunna ge personer med demenssjukdom en grundläggande god vård och omsorg och objektivt verktyg för bedömning av symptom BPSD-skattning, ska användas. Begreppet BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom), är en arbetsmetod där personens symptom och åtgärder belyses och struktureras i en handlingsplan. Riktlinje har tagits fram för att kvalitetssäkra in- och utslussning ur demensteamet. Riktlinjen utgår från nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt regionens handlingsprogram Annas led. Förvaltningen anser att direktivet är uppfyllt under. 5.6 Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en plan på vad i verksamheten som lämpligen kan konkurrensutsättas. Mätning Status direktiv Uppnått Nämndens årsredovisning 21
I s policy för konkurrensprövning anges att kommunens verksamheter ska vara öppna för alternativa utförare och driftsformer. Centralt i prövningen är att kommunens medborgare ska få högsta kvalitet till lägsta kostnad, få ökad valfrihet och lättillgänglig information om kvalitetsjämförelser. Policyn ligger till grund för det som beskrivs i nämndens plan. Nämnden har under även tagit beslut om underlag till konkurrensutsättningsplan som beskriver vad som lämpligen kan konkurrensutsättas i nämndens verksamhetsområde. Nämndens underlag till konkurrensutsättningsplan redovisas utifrån aspekterna ökad valfrihet för den enskilde, kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet. 5.7 Förvaltningen ges i uppdrag att studera förutsättningarna för att driva ett äldreboende på intraprenad. Mätning Status direktiv Har utgått Direktivet har utgått under året Förvaltningen har gjort studiebesök på Tubberödshus som drivs som en intraprenad i Tjörns kommun. Förvaltningen har även omvärldsbevakat och tagit del av olika kommuners dokument och överenskommelser. I och med nämndens direktiv för 2015 om att införa LOV på samtliga äldreboenden utgår direktivet. 5.8 Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till Kommunstyrelsen. Mätning Status direktiv Uppnått Samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. De äldre blir allt fler samtidigt som önskemålen och förväntningar på det äldreomsorgen kan erbjuda förändras. Nämnden för Äldreomsorgen har genomfört en invånardialog i form av en panelfråga till medborgarna i kommunen. Vad förväntar du dig av morgondagens äldreomsorg? Nämndens årsredovisning 22
Frågan ställdes till kommunens invånarpanel och svaren lämnades till äldreomsorgen i början av december. Sammanlagt fick äldreomsorgen in 166 svar på panelfrågan. Svaren kommer att analyseras och ligga till grund för ytterligare medborgardialoger framöver. Analysen av svaren kommer att ske i början av 2015. Det kan vara så att det finns specifika områden, värdeord som återkommer som äldreomsorgen kommer att behöva diskutera vidare med medborgarna i andra dialogforum. 5.9 Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Mätning Status direktiv Uppnått I syfte att uppnå goda resultat kring praktikplatserna inom äldreomsorgen finns sedan 2013 en praktiksamordnare. Praktiksamordnaren har möten två gånger per år med utbildare och arbetslivssekreterare för att säkra och planera för praktikplatser inom äldreomsorgen. Praktikplatser och lärlingsplatser har erbjudits elever på ungdoms- och vuxengymnasiet, 31 platser till ungdomsgymnasiet och 49 platser till vuxengymnasiet. Dessutom har arbetsträningsplats och ungdomsjobb erbjudits. Äldreomsorgen har erbjudit fler praktikplatser under än vad som har efterfrågats av skola och arbetsförmedling. Förvaltningen har hittills utbildat 45 handledare som, jämfört med nationell standard, ligger mycket högt i kompetens. Inför 2015 har förvaltningen även kompetens att ta emot praktikanter enligt BUI, bestämmelser för arbetstagare i utbildning- och introduktionsanställning och BAL, bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning.. 5.10 Direktiv e-förvaltning KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Mätning Status direktiv Uppnått Nämndens årsredovisning 23
ehälsa projekts syfte är att göra information tillgänglig på ett säkert sätt via Nationell Patientöversikt. Under har hemsjukvården haft möjlighet att ta del av information från landstingets journaler. Under 2015 kommer hemsjukvården även att leverera information till landstinget. Socialtjänsten har krav på säker autentisering för att få tillgång till information om brukare inom socialtjänsten. Flera kvalitetsregister och myndigheter mm kräver SITHS kort. Ett antal sjuksköterskor och en av hemtjänstens nattpatruller har lätta datorer med inbyggt bredband. Tillgänglighet att vara uppkopplad möjliggör säkrare informationsunderlag. Utvärdering kommer ske under hösten. 100% av trygghetslarmen är digitaliserade. Under hösten genomfördes ett test för mobil insatsregistrering och mobil dokumentation för omsorgspersonalen, inrättat ett fjärrkonferensrum, samt arbetar fram en lista för vilka e-tjänster som i första hand ska utvecklas. För att minska pappersförbrukningen används pullprint och ärendehanteringssystemet LEX. Äldreomsorgen ska börja använda projektverktyget Antura och utveckla avvikelserapporteringen och bearbeta in den i LEX. Nämndens årsredovisning 24
6 Uppföljning inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Värdegrund Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Så här arbetar vi med Bitt Alla enheter inom äldreomsorgen arbetar kontinuerligt utifrån Bitt. Vissa enheter har tagit fram ledord som finns på enheten, andra enheter har haft regelbundna diskussioner och på vissa enheter har Bitt kopplats till olika aktiviteter. Inom några enheter används Bitt som underlag vid intervju med arbetssökande och värdegrundsboken delas ut till all nyrekryterad personal. Inom träffpunkterna finns Bitt med på dagordningen som en diskussions- och samtalspunkt på alla seniormöten. Hur enheterna har arbetat med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet följs upp i de granskningar som görs kontinuerligt inom både kommunal regi och privat regi. Det finns en tydlig ambition inom äldreomsorgen att arbetet med Bitt ska vara en del av det vardagliga arbetet och förhållningssättet mot äldre, kollegor och anhöriga. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. 6.2.1 Alternativa driftsformer Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Under finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning. Nämndens årsredovisning 25
Verksamhet Andel av verksamhetsvolym År 2013 År Kundval inom hemtjänsten 8 % 8 % Äldreboende permanenta platser 43 % 44 % Äldreboende korttidsplatser 19 % 16 % 6.2.2 Entreprenadföretag Företag Humana AB Verksamhet som företaget bedriver för oss Blåvingevägen 33 äldreboende och Ekhaga äldreboende Hänt under året - i företaget och i den verksamhet de driver för oss Tog över driften av Ekhaga äldreboende 1 april Vardaga Vickans äldreboende Tog över driften av Vickans äldreboende 1 april. Aleris AB Kolla äldreboende Caretech Aktiebolag Mottagning av trygghetslarm Avtalet trädde i kraft 14 april. Kundvalsföretag, certifierade för att utföra service och /eller omsorg: Hemservice i Halland Advanza vård och omsorg LSSGS AB HomeMaid Veteranpoolen AB XtraPro Nämndens årsredovisning 26
7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer 7.1 Synpunktshantering 7.1.1 Kommentaren Kommentaren är den kommungemensamma process vi har för att fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna kommentarer Fördelning av inkomna synpunkter -01-01---12-31 Klagomål 15 Beröm 6 Förslag till förbättring 7 Totalt antal inkomna synpunkter 28 Varav anonyma 10 Varav politiska 0 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 0 Flest kommentarer får vi om Äldreomsorgen får in relativt få kommentarer i relation till verksamhetens storlek. Med anledning av att det är få inkomna kommentarer är det omöjligt att säga om det är en trend eller individuella påpekanden. Alla kommentarer har besvarats inom tidsangivelsen och förvaltningen använder det som har inkommit i sitt ständiga förbättringsarbete av verksamheten. För samtliga kommentarer har den berörda enheten blivit informerad och varit delaktiga i hanteringen. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter arbetar äldreomsorgen ständigt för att förbättra våra processer och därmed förbättra kvalitén för den enskilde medborgaren. De beröm som har inkommit är riktade till personalens engagemang och bemötande samt träffpunkternas aktiviteter. De kommentarer som har inkommit handlar främst om klagomål på personalbemanning,vilket respektive chef har besvarat. 7.1.2 Övrig synpunktshantering Med anledning av att äldreomsorgen får in relativt få kommentarer finns en intern riktlinje för att systematisera hanteringen. Den interna riktlinjen går i linje med Kommentarens hantering. Syftet med arbetssättet är att kunna identifiera och förebygga brister inom verksamheten samt identifiera nya eller ej tillgodosedda behov hos de äldre. All personal som arbetar inom äldreomsorgen är Nämndens årsredovisning 27