NYTTAN AV DIGITALISERING

Relevanta dokument
DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET

VÄGEN MOT EN DIGITAL SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS. Digitaliseringens principer Målbild 2025 Motiv Färdplan Utgångsläge 2018 Fokusområden

Smarta e-tjänster. Projekt RIGES. - resultat och visioner. Hur kan vi erbjuda kommunala e-tjänster inom plan- och bygglovsverksamheten på nya sätt?

e-tjänster för parkeringstillstånd PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET

Täby kommun. Verksamhetssystemet Pulsen Combined. Förstudie. Offentlig sektor KPMG AB 14 september 2016 Antal sidor: 5

RPA Do Tank. NEW Innovation Management

Strategi för e-tjänster i Kumla kommun

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Skiss Förstudie - digitalisering av överförmyndarförvaltningens processer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

E-hälsoutvecklingen i kommunerna

Gemensamma digitala lösningar. Kommundirektörsnätverket 26 maj 2016

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform

Automatisera handläggning av försörjningsstöd, svar på motion (M), daterad

Effektanalys av e-tjänsterna inom esamverkan i Örnsköldsvik. Maj 2018

Automatisering Att driva förändringen

Digital färdplan SOC

På uppdrag av Digitaliseringsrådet

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

Långsiktig plan för IT-verksamheten vid KMH

E-handel nyttan med en digital inköpsprocess. Offentlig Chef 17 januari 2018

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Lomma kommun Digitalisering. Patrik Flensburg

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016

E-hälsoplan Äldrenämnden Bilaga 1 Handlingsplan och förväntade effekter

POLICY. Policy för digitalisering

Redovisning av alla åtgärder

Kronofogden - Automatisering skuldsanering. Datum: Dnr: Komm2018/

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

VÄGEN MOT EN DIGITAL SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS

Vallentunas väg till en digital samhällsbyggnadsprocess. Sanna Sparr Olivier och Markus Ek

Trelleborgs kommun. Eleonore Schlyter Mikael Karlsson

MAIVOR mobila arbetssätt i vård och omsorg

Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

MEDBORGARSERVICE I FRAMTIDENS SMARTA FÖRVALTNING JÄRFÄLLA KOMMUN

överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden

Bra på bygglov. En intervjustudie 3

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Bakgrund. Definitioner

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

STRATEGI STRATEGI FÖR EHÄLSA

3) Kommunstyrelsen beslutar att Ekerö Direkt ska lokaliseras i kommunhuset.

InItIatIvet för. miljö ansvar

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Behov och prioriteringar 2019 och framåt. Socialnämnden

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

miljarder Vi växer och investerar för framtiden

SURFACE, PROCESS AND FORMULATION,

Digitalisering Socialförvaltningen

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

Planeringsförenklande åtgärder

Åtagandeförslag Totalt 21 åtaganden. Hållbar utveckling: 12 åtaganden Koncernövergripande: 9 Socialnämnden: 3

Presentation Pulsen combine

Introduktion till digitala medarbetare. RPA-dagen digital arbetskraft, 22/

Välkomna till PwC:s semniarum om framtidens kompetensförsörjningsbehov! Socialchefsdagarna 2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

WORKSHOP FÖR FRAMTIDEN

Sammanhållet. verksamhetssystem. En förutsättning för att kunna jobba enkelt, effektivt och säkert. Jahn Sundin Produktägare Lifecare vård-och omsorg

Bilaga 2 till Digitaliseringen av det offentliga Sverige en uppföljning (ESV 2018:31)

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

E-strategi för Skellefteå kommun

HANDLINGSPLAN FÖR REGION VÄSTMANLANDS DIGITALISERINGSSTRATEGI,

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

E-hälsoplan Äldrenämnden

Ställningstagande Digital identitetshantering

Digital samhällsbyggnadsprocess 2025

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Strategi för e-service

E-hälsoplan Omsorgsnämnden

Branschdagarna Annika Wallenskog Chefsekonom SKL

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

Digitaliseringsrättsutredningen

Kort beskrivning av GIS:

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Vad krävs för att den Svenska offentliga förvaltningen ska bli bäst i världen?

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Kumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare

Utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. Fi 2017:04, Komm 2017/

F R Å G O R & S VA R. Open eplatform v SKAPAD AV: Hillar Loor, Senior Partner

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Transkript:

NYTTAN AV DIGITALISERING LIDINGÖ 15 NOV 2018 Research Institutes of Sweden RISE

Kort om RISE RISE, Research Institutes of Sweden, är ett statligt, icke-vinstdrivande forskningsinstitut med fokus på teknikforskning. Våra uppdragsgivare finns såväl inom offentlig som privat sektor, nationellt och internationellt. Vi själva finns över hela Sverige och lite till. 2 700 medarbetare, varav 30% är disputerade. Vårt team fokuserar på de samhällsekonomiska aspekterna av digitaliseringen, och har primärt uppdragsgivare inom offentlig sektor.

RISE affärs- och innovationsområden Digitalisering Energi och biobaserad ekonomi Hållbara städer och samhällen Hälsa och Life Science Mobilitet 3

Varför digitalisera? 4

Exempel 1: Skolhälsovården i Kramfors Barn/ungdomar vaccineras vid flera tillfällen under uppväxttiden. Skolhälsovården ansvarar för detta när barn har börjat skolan. Som vårdnadshavare får du ett meddelande när det är dags för vaccination eller hälsosamtal. Skolsköterskan dokumenterar i barnets journal och hälsokort vilket vaccin barnet har fått. Information finns också i ett nationellt vaccinationsregister. När barnet går i skolan måste båda vårdnadshavarna ge sitt medgivande genom att underteckna ett formulär som bekräftar att de samtycker till att barnet ska vaccineras. E-tjänsten som nu är framtagen för medgivande till vaccination och hälsosamtal är klar och prövas under hösten på två skolor i Kramfors. Fortsatt arbete kommer att ske för att även få automatiseringslösningar på plats. Syfte: Att minska den administrativa bördan hos varje skolsköterska så att mer tid kan läggas på viktigare och mer relevanta arbetsinsatser, t ex personliga möten. e-tjanster.kramfors.se/oversikt/overview/166 5

Varför digitaliserar vi offentlig sektor? Demografiutmaningen med alltfler äldre och brist på adekvat arbetskraft är de viktigaste underliggande anledningarna. Vad vill man uppnå när man digitaliserar? T ex Omfördela tid från t ex administration till andra uppgifter Minska kostnader Minska stress/arbetsbelastning på personalen Öka kvaliteten, minska antalet fel Minska löptiden för ärenden (uppfylla krav) Bredda tjänsteutbud och servicegrad Omfördela personal och resurser för insatser på andra områden Öka hållbarheten (t ex minska miljöpåverkan) Förbättra tillgänglighet, kommunikation och dokumentation Förbättra transparens och rättssäkerhet Utveckla ny kompetens https://sverigesradio.se/artikel/7087322 Nyttorealisering är ett begrepp som brukar användas om ovanstående, d v s hur man tar tillvara de eventuella positiva effekter som kan uppstå (bl a ESV driver ett nätverk för detta). 6

Hur kan man mäta effekterna av digitalisering?

Exempel på effekter man vill mäta Finansiella (t ex effektivitetsvinster eller kostnadsbesparingar) Operativa och processrelaterade förbättringar (tid) Kvalitets- och servicerelaterade Tillgänglighet, användbarhet och demokrati Miljörelaterade Ekonomi Socialt & Hälsa Miljö Hälsorelaterade (EQ-5D) Livskvalitet och socialt inkluderande Jobbskapande och nyföretagande Utbildningsresultat Digitala färdigheter och kompetensrelaterade Demografiska Näringslivsrelaterade (t ex turism) Trafikrelaterade och fler Trygghet och säkerhet

ERUDITE-projektet Interreg-projekt kring digitalisering och landsbygdsutveckling Pågår 2016-2020 7 medverkande regioner (Sverige, Finland, Frankrike, Irland, Slovenien, Ungern och Italien) 2 forskningsinstitut (RISE Acreo och Universitet i Ljubljana) Fokus på att identifiera e-tjänster, utveckla, utvärdera och följa upp effekterna av dessa beroende på de mål man satt 9

Att mäta effekterna av e-tjänster 10

Exempel 2: Digitalisering inom hemtjänsten

Exempel 2: Digitalisering inom hemtjänsten Dagtillsyn (via video) Nattillsyn Medicinpåminnare Digitala nycklar

Exempel 2: Digital nyckelhantering inom hemtjänsten 20 minuter hanteringstid för varje arbetspass Extra tid och resekostnader vid akuta eller oplanerade händelser Risk för hanteringsfel Tryggheten kan bli lidande för hemtjänsttagare Bättre användning av personaltid Ökad flexibilitet Minskad risk för hanteringsfel (fel nyckel, etc.) Spårbarhet av besök ökat trygghet för hemtjänsttagare 13

Exempel 3: Bygglov 14

Exempel 3: Bygga och bo (10 e-tjänster), Örnsköldsvik 15

Exempel 3: Bygga och bo (10 e-tjänster), Örnsköldsvik E-tjänster Eldstad anmäla om installation Transformatorstation ansöka om bygglov Tillbyggnad ansöka om bygglov Strandskydd ansöka om dispens Uterum ansöka om bygglov Komplementbyggnad ansöka om bygglov Nybyggnad ansöka om bygglov Skylt ansöka om bygglov Rivning ansöka om lov Planbesked begäran Totalt hanterades ca 400 ärenden (digitalt) under 2017. Kvantifierbara effekter: Betydande tidsvinster har uppnåtts tack vare digitaliseringen, men även andra positiva effekter. Detta har i sin tur inneburit kortare handläggningstider för merparten av ärendena samt en högre servicegrad och tillgänglighet. Uppnådd effektiviseringsvinst: 2 960 000 SEK Av samtliga studerade 50-tal e-tjänster av administrativ karaktär inom Örnsköldsviks kommun (baserade på Open eplatform) så uppnåddes en avkastningsgrad på över 700% (för ett verksamhetsår). 16

Exempel 3: Nyttan av digitaliseringen för kommunen Tidsvinster Färre manuella moment. Minskat antal fel vid ansökningar och handläggning - mer fullständiga och korrekta ansökningar. Möjlighet att göra elektroniska sökningar direkt i plattformen. Finansiella transaktioner direkt i e-tjänsten (ingen faktura). Minskad stress och förbättrad känsla av kvalitet i utförandet av handläggningen. Ökad tillgänglighet, till såväl e- tjänst som handläggare. Enklare hantering Bättre överblick och ordning. Lättare att göra ändringar i info och mallar. Ökad användarvänlighet för både medborgare och handläggare. Minskad pappers- och posthantering, ger minskade kostnader och miljöpåverkan. Stabil plattform med mycket hög tillgänglighet. Lättare att ändra och uppdatera tidigare beslut och information. Förbättrad kommunikation Förbättrade kommunikationsmöjligheter med medborgarna. Lättare och snabbare att ta fram statistik och annan information. Automatiserade notiser, påminnelser etc. Digitala signaturer. 17

Exempel 3: Några viktiga slutsatser De hittills gjorda investeringarna i e-tjänster under ett år har för Örnsköldsviks kommun har gett en positiv effektiviseringsvinst E-tjänster med antingen stora volymer av antal ärenden eller med omfattande ansökningsförfaranden är de som ger de största effektiviseringsvinsterna. Vi har observerat att den frigjorda tiden (=effektiviseringen) medfört att medarbetare kan ägna denna tid åt andra, och/eller mer kvalificerade och relevanta arbetsuppgifter inom samma förvaltning. Merparten av de som dagligen jobbar med e-tjänsterna inom de olika förvaltningarna ser positivt på digitaliseringen för att kunna öka servicegraden och minska arbetsbelastningen. Ytterligare potential finns att öka effektivitetsvinsterna, genom framför allt Systemintegration mellan förvaltningens verksamhetssystem och e-tjänst Förenklad och mer transparent kundkontakt direkt i plattformen (effektiviserar dialogen mellan ansökande och handläggare) Ökad automatisering av vissa moment Ökad användning av e-tjänster 18

Hämmande faktorer i digitaliseringen Avsaknad av tydliga beslut och fokus på e-tjänster ( digitalt först ) Brist på resurser (budget och personal) Brist på utbildning och digital kompetens/mognad Avsaknad av involvering av användare och personal i omställningsprocessen (t ex vid processmappning, utarbetande av nya rutiner etc.) Organisationen fast i gamla rutiner och arbetssätt Utebliven information till medborgarna/användarna Låg nyttjandegrad t ex på grund av en målgrupps omognad, funktionshinder eller digitalt utanförskap Skepsis hos användarna vad gäller vissa funktioner och krav (t ex BankID) Om en verksamhet tvingas att ha väsentliga resurser och rutiner för såväl manuell som digital hantering så kan detta driva kostnader, minska kvalitén och öka stressen på personalen. 19

Exempel 4: Ekonomiskt bistånd 20

Exempel 4: Digitalisering av ekonomiskt bistånd Socialtjänsten utgör en stor del av kommunernas budget och står inför stora utmaningar, med brist på socialsekreterare och långa handläggningstider. Digitaliserade processer kan skapa positiva effekter i form av förbättrad hantering av ärenden och t ex ge mer tid till personliga möten, med hjälp av att Ansökningsförfarandet digitaliseras, vilket innebär att mer korrekt, snabbare, sökbar och bättre strukturerad information når handläggare (och sökande) Beslutsfattandet och informationsinhämtningen effektiviseras via en s k robot (RPA, Robotic Process Automation) Förutom direkt kostnadseffektivisering möjliggör digitaliseringen här att resurser kan omfördelas till exempelvis arbetsfrämjande insatser, andra typer av sociala stödinsatser eller hantering av mer komplexa ärenden. Även andra typer av nyttor har identifierats, t ex en ökad rättssäkerhet för medborgarna då besluten fattas (mer korrekta) och en minskad arbetsbelastning för socialsekreterarna. 21

Exempel 4: Automatisering av ekonomiskt bistånd 22

Kort demo av Digitaliseringssnurran (ej klar) 23

Digitaliseringsguiden.se 24

Kort diskussion Vilka möjligheter och utmaningar ser ni kring digitaliseringen inom er verksamhet? Har ni satt upp tydliga ambitioner och mål som är förknippade med digitalisering? Hur följer ni upp dessa? 25

Tack frågor, gärna! Hakan.Cavenius@ri.se