H A L V Å R S R A P P O R T 2 0 0 9 H. L U N D É N K A P I T A L F Ö R VA LT N I N G A B 1
D E L Å R S R A P P O R T F Ö R F Ö R S T A H A L V Å R E T 2 0 0 9 Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge delårsrapport för fonden Eikos för perioden 2009-01-01 2009-06-30. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE... 3 BALANSRÄKNING... 8 FONDFÖRMÖGENHET PER 2009-06-30... 9 FÖRÄNDRING AV FONDFÖRMÖGENHET... 13 FONDENS UTVECKLING... 13 2
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och är nu inne på sitt tionde verksamhetsår. Ingående fondförmögenhet den 1 januari 2009 uppgick till 2 296 MSEK. Eftersom fonden är stängd för nyteckning av andelar var utgående fondförmögenhet 2008 densamma som ingående fondförmögenhet 2009. Efter en värdeuppgång om 93 MSEK, uttag om 142 MSEK och nettoutdelning om 42 MSEK var fondförmögenheten 2 205 MSEK den 30 juni 2009. Antalet andelsägare per den 1 juli 2009 var 276, vilket är en minskning med 21 andelsägare under första halvåret 2009. Fonden är alltjämt stängd för nyteckning av andelar eftersom fondens förvaltade kapital är inom ramen för en bedömd förvaltningsmässigt optimal volym. Under första halvåret 2009 ökade värdet efter avgifter på andelarna i fonden Eikos med 4,32 %. Detta kan jämföras med svenska 90-dagars statsskuldväxlar som gav 0,41 % i avkastning och Nordenindex som ökade med 20,62 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i fonden Eikos efter avgifter stigit med 140,55 %. Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan, i form av svenska 90-dagars statskuldväxlar ( SSVX 90 ), och ett brett nordiskt aktieindex* ( Nordenindex ) från fondens start den 1 januari 2000. Nordenindex* SSVX 90 Eikos * Nordenindex utgjordes till och med sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och utgörs därefter av VINX All Share index. 3
I n v e s t e r i n g s f i l o s o f i Målet för förvaltningen av fonden Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, dvs större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar görs när den riskjusterade avkastningen bedöms attraktiv. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fonden utnyttjar även blanknings- (korta positioner) och derivatstrategier. De nordiska länderna följs aktivt och utgör fondens hemmamarknad. Övriga länder följs mer opportunistiskt och blankningar i dessa länder görs bara i undantagsfall. M a r k n a d e n Under det första halvåret 2009 har det varit tydligt att den globala ekonomin befinner sig i recession. International Monetary Fund (IMF) prognostiserar att BNP i USA och euroområdet minskar med 2,6 % respektive 4,8 % under 2009. Sverige har drabbats hårt av den vikande globala konjunkturen eftersom många svenska industribolag producerar till de branscher där nedgången har varit som starkast. Enligt Konjunkturinstitutet väntas Sveriges BNP falla med 5,4 % under 2009. Ett noterbart undantag är Kina där BNP förväntas växa med 7,5 % under 2009 enligt IMF. Det sämre konjunkturläget innebär även att arbetslösheten är på väg att stiga upp mot tvåsiffriga tal i många länder. Världen över har regeringar satt in olika typer av stimulanspaket för att vända ekonomin. De långsiktiga effekterna av dessa paket är dock svåra att förutspå. Den ekonomiska situationen i Baltikum har fortsatt att vara på agendan under det första halvåret. Finansmarknaden är oroad över risken att de baltiska valutorna, som i dagsläget är knutna till euron, kommer att devalveras. Då en stor del av utlåningen i de baltiska länderna har skett i euro skulle en devalvering kraftigt öka risken för kreditförluster för långivarna vilka till stor del utgörs av svenska banker. I syfte att stabilisera det finansiella systemet och stimulera ekonomin har amerikanska Federal Reserve (FED) behållit styrräntan på en historiskt låg nivå under perioden, 0-0,25 %. Den Europeiska Centralbanken (ECB) och den svenska Riksbanken har agerat på samma sätt och sänkt styrräntan från 2,00 % i början av året till 1,00 % för ECB respektive 0,25 % för Riksbanken. Samtidigt som de korta räntorna är på historiskt låga nivåer har de långa räntorna börjat stiga. En 10-årig amerikansk statsobligation gav till exempel 3,5 % vid halvårsskiftet jämfört med 2,2 % vid årets början. Oro för stigande inflation i framtiden kan vara en förklaring till att de långa räntorna stiger. Samtidigt som konjunkturen är svag så har tillgångspriser återigen börjat stiga i värde. Nordenindex steg med 20,6 % under första halvåret 2009. Återhämtningen beror bland annat på att ekonomin inte längre försämras i samma snabba takt som tidigare och att avkastningskraven har kommit ned. Efterfrågan för många företags produkter, speciellt de som är beroende av investeringar i kapitalvaror, är dock kvar på en betydligt lägre nivå än under de senaste åren. För flertalet industribolag innebär det volymtapp i försäljningen på upp emot 30 %. OMX Stockholm ökade med 19,8 % under första halvåret. Ett stort antal nyemissioner har genomförts, där de flesta varit lyckade för aktieägarna då aktiekurserna reagerat positivt på minskad finansiell risk. OMX Köpenhamn ökade med 13,8 % under perioden. Norge är den marknad i Norden som utvecklats starkast, OSEAX-index steg med 23,3 % under första halvåret 2009. I likhet med vad som gällt tidigare är den norska aktiemarknaden starkt korrelerad med utvecklingen för oljepriset, vilket ökat från 42 USD/fat i början av året till 68 USD/fat den 30 juni. Den finska börsen har stigit minst av de nordiska börserna. OMX Helsingfors gick upp med 3,8 % under första halvåret. Finska exportbolag missgynnas dessutom gentemot exempelvis svenska exportbolag av den höga eurokursen. Den svenska kronan har försvagats med cirka 15 % mot euron jämfört med snittkursen under det första halvåret 2008. Vid halvårsskiftet kostade en euro 10,81 kronor. 4
Tabellen nedan visar utvecklingen i procent i de länder där Eikos investerat sedan start, samt för Turkiet sedan 2007. I jämförelsesyfte visas dessutom utvecklingen för de amerikanska indexen Dow Jones och Nasdaq. Totalt Halvår Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår 114 mån 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Nordenindex 0,6% 20,6% -45,4% 11,7% 23,1% 43,4% 20,2% 23,7% -32,0% -18,3% -6,2% Sverige (OMXS) -25,1% 19,8% -42,0% -6,0% 23,6% 32,6% 17,6% 29,8% -37,4% -16,9% -12,0% Norge (OSEAX) 75,5% 23,3% -52,6% 13,5% 33,3% 52,2% 39,1% 48,0% -28,0% -14,6% 3,2% Danmark (OMXK) 1,5% 13,8% -49,0% 5,5% 15,3% 39,4% 21,6% 30,0% -38,9% -13,2% 22,7% Finland (OMXH) -61,5% 3,8% -53,4% 20,5% 17,9% 31,1% 3,3% 5,3% -34,6% -32,8% -10,6% Polen (WIG) 68,2% 11,7% -51,1% 10,4% 41,6% 33,7% 27,9% 44,9% 3,2% -22,0% -1,3% Estland (TALSE) 138,5% 8,9% -63,0% -13,3% 28,9% 48,0% 57,1% 34,4% 46,8% 2,4% 12,5% Turkiet (ISE) 37,5% -51,6% 42,0% USA (Dow Jones) -26,5% -3,8% -33,8% 6,4% 16,3% -0,6% 3,1% 25,5% -16,9% -7,1% -6,2% USA (Nasdaq) -54,9% 16,4% -40,5% 9,8% 9,5% 1,4% 8,6% 49,6% -31,3% -21,1% -39,3% Eikos 1 140,55% 4,32% -8,21% -0,89% 15,64% 9,59% 10,14% 7,35% 10,73% 22,26% 24,94% 1) Eikos avkastning är beräknad efter avdrag för förvaltnings- och performancearvode och antaget att given utdelning har återinvesterats. P o r t f ö l j f ö r va lt a r e n s r e f l e x i o n Det första halvåret har fortsatt att vara utmanande för fondens utvalda strategi med fokus på företagsanalys då makrofaktorer har dominerat utvecklingen mer än företagsspecifika händelser. Detta har medfört att exponeringen fortsatt bibehållits på en låg nivå. Svårigheten är att bedöma vilka faktorer som får störst effekt. Som exempel kan nämnas ett svenskt verkstadsbolag där fundamenta försämras på grund av stora volymtapp och rådande överkapacitet i många marknader då investeringarna under de senaste åren varit ovanligt stora. Motverkande effekter är att den låga räntan lett till lägre avkastningskrav, lanseringar av stimulanspaket i många länder och att bolagen får positiva effekter av den svenska kronans devalvering mot många valutor. P o r t f ö l j e n Andelsvärdet i Eikos ökade med 4,3 % efter avdrag för fast arvode. Något performancearvode utgick ej. Under samma period steg OMX Stockholm med 19,8 % och Nordenindex med 20,6 %. Avkastningen på 90-dagars statsskuldsväxlar uppgick till 0,4 %. Grafen på nästa sida visar Eikos exponering sedan starten. Den 30 juni 2009 utgjorde fondens långa innehav 29,3 % och blankade positioner 11,9 % av fondens värde. Bruttoexponeringen var således 41,1 % och nettoexponeringen 17,4 %. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man deltajustera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Den gröna linjen i grafen visar att bruttoexponeringen med denna metod var 43,7 % vid periodens utgång. 5
Nettoexponeringen var med samma metod 14,8 %. De främsta skälen till den låga bruttoexponeringen har varit att det under perioden varit fortsatt svårt att identifiera nya långinnehav som möter fondens investeringskriterier samt marknadens kraftiga svängningar. Den relativt stora kassapositionen ligger till stor del placerad i företagscertifikat med kort löptid. Under första halvåret 2009 har en ökad andel av portföljskyddet utgjorts av säljoptioner. Mindre valutapositioner har tagits för att minska risken i portföljen. Per den 30 juni 2009 uppgick fondens förmögenhet till 2 205 MSEK. i % NAV Brutto Långa Korta Brutto (deltajusterade optionsvärden) Netto Under första halvåret 2009 har volatiliteten i marknaden minskat. VIX-indexet ( volatilitetsindex ) sjönk från 40 vid årsskiftet till 26 per den 30 juni. Eikos volatilitet har fortsatt att vara låg jämfört med Nordenindex. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av annualiserade månadsdata, uppgick till 5,8 %. Den annualiserade standardavvikelsen för Nordenindex uppgick till 33,0 % under samma period. Sharpekvoten är det vanligast förekommande och enligt vår bedömning det mest heltäckande måttet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den riskfria räntan och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre Sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en Sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en Sharpekvot högre än 1 vara bra. Eikos Sharpekvot var 1,38 under första halvåret 2009. Sharpekvoten för Nordenindex var 1,35. Sedan starten den 1 januari 2000 har Eikos uppvisat en Sharpekvot om 1,08. Som jämförelse kan nämnas att Sharpekvoten för Nordenindex är negativ under samma period eftersom den totala avkastningen för indexet är lägre än den ackumulerade riskfria räntan under samma period. Eikos målsättning är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. Eikos har visat positiv avkastning i 83 av de 114 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit 60 månader och varit oförändrad en månad. Av de 53 månader som Nordenindex fallit har Eikos stigit under 27 månader. 6
O r g a n i s at i o n Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar fonden Eikos, har varit oförändrad under perioden. Vid halvårsskiftet utgjordes personalen av en portföljförvaltare, två analytiker, en deltidsanställd trader och två administrativt ansvariga personer. H ä n d e l s e r e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 0 9 Andelsvärdet i fonden Eikos minskade med 0,06 % under juli månad, vilket innebär en ökning av andelsvärdet med 4,26 % efter avgifter under perioden januari till juli 2009. F o n d e n s i n n e h av Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 30 juni 2009 utgjorde 11,5 % av fondens totala förmögenhet. Bure 3,1 % Investmentbolag, Sverige Securitas 2,4 % Säkerhetsbolag, Sverige Stora Enso 2,3 % Skogsbolag, Finland TPSA 2,0 % Telekombolag, Polen Ganger Rolf 1,7 % Investmentbolag, Norge Stockholm den 19 augusti 2009 Harald Lundén Verkställande Direktör H. Lundén Kapitalförvaltning AB Denna delårsrapport har ej granskats av H. Lundén Kapitalförvaltning AB:s revisorer. 7
B A L A N S R Ä K N I N G (Belopp i ksek) 2009-06-30 2008-06-30 TILLGÅNGAR Finansiella instrument med positivt marknadsvärde 2 126 377 3 179 145 Bank och övriga likvida medel 362 908 793 676 Kortfristiga fordringar (not 1) 29 888 143 700 SUMMA TILLGÅNGAR 2 519 173 4 116 521 SKULDER Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 2) -244 458-212 763 Övriga kortfristiga skulder (not 3) -69 944-544 663 SUMMA SKULDER 314 402 757 426 TOTAL FONDFÖRMÖGENHET 2 204 771 3 359 095 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ställda säkerheter för inlånade värdepapper 262 563 264 513 Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 11,8 % 7,87 % NOT 1 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Upplupna ränteintäker och övriga interimsfordringar 3 634 4 005 Skattefordran 138 126 Fondlikvidfordringar 26 116 139 569 29 888 143 700 NOT 2 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE Avser skuld för aktielån -244 392-211 485 Derivat med negativt marknadsvärde -66-1 278-244 458-212 763 NOT 3 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till fondbolag -4 832-8 554 Skuld till andelsägare (inlösen per den 30 juni) -32 733-318 487 Övriga skulder -32 379-217 622-69 944-544 663 8
F O N D F Ö R M Ö G E N H E T P E R 2 0 0 9-0 6-3 0 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med positivt marknadsvärde Belgien Belgacom 50 000 12 346 0,56% Danmark ALK-Abello 17 011 10 283 0,47% Lundbeck 227 200 33 467 1,52% 43 750 1,98% Estland Eesti Telekom 606 662 28 595 1,30% Finland Outokumpu 100 000 13 348 0,61% Stora Enso R 1 249 994 51 044 2,32% Upm-Kymmene 300 000 20 233 0,92% 84 625 3,84% Norge Fred Olsen Production 2 480 000 22 064 1,00% Ganger Rolf 225 000 37 872 1,72% Tomra 600 000 16 664 0,76% Yara International A 50 000 10 821 0,49% 87 421 3,97% Polen Telekomunikacja Polska (TPSA) 1 200 000 44 898 2,04% Turkiet ISGYO 3 500 000 18 885 0,86% Tupras 100 000 9 531 0,43% 28 416 1,29% Sverige Handel Swedol 984 238 23 622 1,07% Kemi och Läkemedel AstraZeneca 100 000 34 150 1,55% Tjänster Academedia 445 080 37 832 1,72% Betsson 90 000 7 853 0,36% Cision 2 500 000 17 750 0,81% Loomis B 190 000 14 582 0,66% Securitas B 812 000 53 186 2,41% 131 203 5,95% Telekom Ericsson A 330 000 24 849 1,13% -0,01% 9
Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent Verkstad SAAB B 325 000 19 175 0,87% Övriga Bure Equity 1 950 000 68 055 3,09% SUMMA NOTERADE AKTIER med positivt marknadsvärde 631 105 28,62% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde Företagscertifikat Boliden 09-07-20 100 miljoner 99 953 4,53% Fabege 09-08-18 100 miljoner 99 796 4,53% Holmen 09-10-26 100 miljoner 99 590 4,52% Husqvarna 09-08-05 100 miljoner 99 867 4,53% NCC 09-07-20 100 miljoner 99 953 4,53% SAAB 09-08-18 100 miljoner 99 790 4,53% SCA Finans 09-09-08 100 miljoner 99 783 4,53% Scania 09-08-06 100 miljoner 99 900 4,53% Skanska 09-08-24 100 miljoner 99 812 4,53% SSAB 09-10-26 50 miljoner 49 771 2,26% Stadshypotek 09-08-21 100 miljoner 99 902 4,53% Swedbank statligt garanterad 09-09-17 300 miljoner 299 810 13,60% 1 347 927 61,14% Obligationer Royal Caribbean Cruises USD 10-05-15 3 miljoner 23 251 1,05% Trelleborg 09-09-01 100 miljoner 99 892 4,53% 123 143 5,59% Optioner ABB Säljoption AUG 115 4 000 1 740 0,08% ABB Säljoption AUG 120 2 000 1 300 0,06% Alfa Laval Säljoption AUG 70 6 000 1 410 0,06% Alfa Laval Säljoption AUG 75 3 000 1 350 0,06% Nordea Säljoption JUL 55,93 7 000 437 0,02% Nordea Säljoption SEP 60 3 000 1 350 0,06% SHB A Säljoption JUL 135 4 000 440 0,02% SKF B Säljoption JUL 80 3 000 75 0,00% SSAB Säljoption AUG 70 4 000 460 0,02% SSAB Säljoption AUG 80 3 000 795 0,04% SSAB Säljoption AUG 85 3 000 1 275 0,06% SSAB Säljoption AUG 90 5 000 3 150 0,14% Yara Säljoption NOK AUG 190 2 000 4 629 0,21% Yara Säljoption NOK AUG 200 1 000 3 096 0,14% 21 507 0,98% 10
Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent Valutaterminer Valutatermin EUR/SEK 10 MEUR 2 695 0,12% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde 2 126 377 96,44% NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med negativt marknadsvärde* Danmark DSV -200 000-19 178-0,87% Finland Pöyry -55 000-6 039-0,27% Wärtsilä -100 000-24 914-1,13% -30 953-1,40% Norge Fred Olsen Energy -64 700-16 997-0,77% Frontline -30 000-5 726-0,26% -22 723-1,03% Sverige Bank, Finans och Försäkring Nordea -300 000-18 330-0,83% Kemi och Läkemedel Getinge B -125 000-12 625-0,57% Stål SSAB A -100 000-8 975-0,41% Telekom Ericsson B -331 102-25 064-1,14% -0,01% Tjänster Skistar B -250 000-25 000-1,13% Verkstad ABB Ltd -50 000-6 075-0,28% Atlas Copco A -275 000-21 244-0,96% Hexagon B -150 000-10 425-0,47% Scania B -200 000-15 300-0,69% SKF B -300 000-28 500-1,29% -81 544-3,70% SUMMA NOTERADE AKTIER med negativt marknadsvärde* -244 392-11,08% 11
Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde Valutaterminer Valutatermin TRY/SEK 5 MTRY -66-0,00% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde * -244 458-11,09% SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT 1 881 919 85,36% ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 5) 322 852 14,64% TOTAL FONDFÖRMÖGENHET 2 204 771 100,00% NOT 5 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO Bank och övriga likvida medel 362 908 Kortfristiga fordringar 29 888 Övriga kortfristiga skulder -69 944 322 852 * För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån. Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier med undantag av: Antal inlånde Hennes & Mauritz B 20 000 Skistar 5 000 12
F Ö R Ä N D R I N G A V F O N D F Ö R M Ö G E N H E T 2009-06-30 2008-06-30 Fondförmögenhet vid årets början 2 296 389 4 276 774 Andelsutgivning - - Andelsinlösen -141 943-734 462 Återinvesterad utdelning 96 762 - Utdelning -139 230 - Periodens resultat 92 793-183 217 FONDFÖRMÖGENHET VID PERIODENS SLUT 2 204 771 3 359 095 F O N D E N S U T V E C K L I N G Fondförmögenhet Antal utelöpande Andelsvärde Lämnad utdelning (ksek) andelar (not 5) per andel 2009-06-30 2 204 771 11 861,08 185 882,74 11 500,00 2008-12-31 2 296 389 12 106,97 189 674,96-2007-12-31 4 276 774 20 696,90 206 638,41-2006-12-31 3 757 510 17 982,25 208 956,57-2005-12-31 3 615 310 18 979,19 190 488,12-2004-12-31 2 972 727 16 663,11 178 401,68 6 899,01 2003-12-31 2 464 821 14 278,64 172 622,95 1 896,29 2002-12-31 2 573 397 15 442,11 166 648,08-2001-12-31 1 339 583 8 769,43 152 756,10-2000-12-31 272 168 2 178,38 124 940,82 - A V K A S T N I N G E F T E R F Ö R V A L T N I N G S K O S T N A D E R 2009-01-01 2009-06-30 4,32 % 2008-01-01 2008-12-31-8,21 % 2007-01-01 2007-12-31-0,89 % 2006-01-01 2006-12-31 15,64 % 2005-01-01 2005-12-31 9,59 % 2004-01-01 2004-12-31 10,14 % 2003-01-01 2003-12-31 7,35 % 2002-01-01 2002-12-31 10,73 % 2001-01-01 2001-12-31 22,26 % 2000-01-01 2000-12-31 24,94 % 2000-01-01 2009-06-30 140,55 % NOT 5 ANDELSVÄRDE Eftersom performancearvode debiteras vid årsskiften eller vid försäljning av andelar är andelsvärdet detsamma före som efter avdrag för performancearvode vid samtliga årsskiften. Andelsvärdet vid halvårsskiftet redovisas före avdrag för performance arvode. 13
14
15
H. L u n d é n K a p i t a l f ö r v a l t n i n g A B N y b r o g a t a n 6 S E 1 1 4 3 4 S t o c k h o l m, S w e d e n T e l + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 3 0 F a x + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 4 9 w w w. h l u n d e n. s e 16