ORG.NR ÅRSBERÄTTELSE 2010 H. LUNDÉN KAPITALFÖRVALTNING AB

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2010 H. LUNDÉN KAPITALFÖRVALTNING AB 1

2 2

3 ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge årsberättelse för fonden Eikos för perioden Efter en kort inledning ges i denna elfte årsberättelse en redogörelse över den senast avslutade räkenskapsperioden varefter följer en historisk överblick över fondens utveckling under de senaste elva åren. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HISTORISK GENOMGÅNG...10 RESULTATRÄKNING...13 BALANSRÄKNING...14 FONDFÖRMÖGENHET PER REDOVISNINGSPRINCIPER...19 FÖRÄNDRING AV FONDFÖRMÖGENHET...19 FONDENS UTVECKLING...19 AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGS- KOSTNADER REVISIONSBERÄTTELSE...21 ORDLISTA

4 INLEDNING Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och har varit verksam i elva år. Ingående fondförmögenhet den 1 januari 2010 uppgick till MSEK. Eftersom fonden var stängd för nyteckning av andelar under 2010 var utgående fondförmögenhet 2009 densamma som ingående fondförmögenhet den 1 januari Efter en värdetillväxt under året på 164 MSEK och nettouttag på 527 MSEK var fondförmögenheten MSEK den 31 december Antalet andelsägare per den 31 december 2010 var 206, vilket är en minskning med 46 andelsägare under den senaste tolvmånadersperioden. Fondbolagets styrelse har beslutat att fonden ska öppna för nyteckning av andelar per den 1 januari Under 2010 ökade värdet efter avgifter på andelarna i Eikos med 9,07 %. Detta kan jämföras med svenska 90-dagars statsskuldväxlar som gav 0,35 % i avkastning och Nordenindex som steg med 17,38 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i Eikos efter avgifter stigit med 165,02 %. Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan, mätt som räntan på svenska 90-dagars statsskuldväxlar (SSVX 90), och ett brett nordiskt aktieindex ( Nordenindex ) från fondens start den 1 januari % 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% Nordenindex* SSVX 90 Eikos * Nordenindex utgjordes t.o.m. sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och utgörs därefter av VINX All Share Index. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2010 PORTFÖLJFÖRVALTARENS REFLEXION Året präglades av fortsatt mycket låga räntor och nytryckning av pengar i USA som användes till att köpa långa obligationer ( Quantitative Easing 2, QE2). En nyhet var att representanter för den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED) under hösten officiellt uttryckte att syftet med QE2 var att stärka tillgångspriser vilket naturligtvis strider mot marknadsekonomiska principer. Den artificiellt låga räntan har medfört svårigheter för oss i vår förvaltning som fundamentalt driven stockpicker. I vår förvaltning antar vi implicit en relativt stabil omvärld, att marknadsekonomin fungerar och att det på ett rimligt sätt går att analysera utbud och efterfrågan. Att bedöma utbud och efterfrågan blir komplicerat och svårt när pengar med låg ränta söker nya områden som t.ex. råvaror. Guld är ett utmärkt exempel på detta, med en prisuppgång på 30 % under året. Att guldpriset stiger är en indikation på misstroende mot statsmakternas förmåga att hålla inflationen nere. Avgörande för börsutvecklingen 2011 torde bli om oron för stigande inflation, i t.ex. Kina, infrias eller inte. Ett flertal utvecklingsländer höjer nu sina räntor och om räntorna höjs mer allmänt torde det lägga sordin på aktiemarknadens utveckling. Detta leder troligen också till ett skifte av vilka sektorer marknaden bedömer vara intressanta att placera i. En viktig frågeställning i Sverige är hur den betydligt starkare svenska kronan kommer att påverka svensk ekonomi under Historiskt låga räntor, höga företagsvinster samt brist på alternativa placeringar i kombination med en inte allför hög värdering av aktier uttryckt i P/E-tal, kan göra att aktiemarknaderna fortsätter att stiga. Den svarta svanen (ett uttryck för oväntade negativa händelser) blir dock bara fetare och mer välmående för varje dag som går, d.v.s. risken för oväntade negativa händelser har ökat. I fonden Eikos hanterar vi denna omvärld genom att vara nettolånga med säljoptionsskydd i bolag som vi bedömer är högt värderade eller har svaga fundamenta. Denna strategi har fungerat väl under det senaste halvåret. INVESTERINGSFILOSOFI Målet för förvaltningen av fonden Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under alla marknadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, d.v.s. större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar görs när den riskjusterade avkastningen bedöms attraktiv. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fonden utnyttjar även blanknings- och derivatstrategier. De nordiska länderna följs aktivt och utgör fondens hemmamarknad. Övriga länder följs mer opportunistiskt och blankningar i dessa länder görs bara i undantagsfall. MARKNADEN Under 2010 fortsatte de flesta av världens börser att stiga. Som exempel kan nämnas att MSCI World Index steg med 10 % och att OMX Stockholm steg med 23 %. Det nordiska indexet VINX All Share Index steg med 17 %. Ett undantag var Kina, där Shanghai Composite Index föll med 14 %. Inflationen i Kina är cirka 5 % och troligtvis högre i kuststäderna. Priserna på fastigheter, framförallt i Shanghai, har gått upp kraftigt, vilket medfört att centralbanken höjt räntan och även höjt bankernas reservkrav ett flertal gånger under Utvecklingen i de europeiska länder där Eikos har man- 5

6 dat att investera var blandad. Som exempel kan nämnas att aktiemarknaderna i Turkiet, Estland och Polen hade en stark utveckling medan aktiemarknaderna i Grekland och Portugal, länder som har problem med hög skuldsättning, hade en negativ utveckling. Aktiemarknaderna har präglats av oro för högt skuldsatta länder och åtstramningar i Kina, men också av flera starka rapportsäsonger och bra makrostatistik. EU och IMF tog fram ett kraftigt gemensamt stödpaket, denna gång omfattande alla länder inom EU som kan komma att behöva hjälp med finansieringen. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har, likt amerikanska Federal Reserve (FED), börjat köpa obligationer med nytryckta pengar. Volatiliteten var stundtals på höga nivåer men minskade successivt under det andra halvåret. I slutet av augusti gav FED beskedet att fortsätta med stimulansåtgärder och aktiemarknaderna reagerade positivt. Ekonomisk statistik visar att världsekonomin växte starkt under IMF prognostiserade att världsekonomin växte med 4,8 % under BNP-prognosen för EU-området var 1,7 %, för USA 2,6 % och för Kina 10,5 %. Sveriges BNP växte starkt och enligt statistik från Konjunkturinstitutet ökade BNP med hela 5,3 % under Prognosen för 2011 är att BNP växer med 3,8 %. De långa räntorna, som sjönk under första halvåret 2010, har i många länder ökat igen under det andra halvåret. Detta beror delvis på förväntningar om högre inflation. Exempelvis steg den 10-åriga statsobligationen i USA från som lägst 2,4 % till 3,3 %, men den är fortfarande lägre än i början av året då räntan var 3,8 %. FED har under året behållit styrräntan på den historiskt låga nivån, 0-0,25 %. Även ECB lämnade styrräntan oförändrad under året på historiskt låga 1,0 %. I Sverige var Riksbankens reporänta 0,25 % i början av 2010 för att i slutet av året uppgå till 1,25 %. Det första halvåret 2010 innebar en svag euro och en stark dollar. Under det andra halvåret stärktes dock euron med cirka 7 % mot dollarn. Den svenska kronan återhämtades successivt under året, mot euron stärktes kronan med 13 % och mot dollarn stärktes kronan med 6 %. En dollar kostade 6,71 kronor vid årets slut och en euro kostade 8,96 kronor. Råvarupriserna utvecklades starkt under Som exempel kan nämnas att priset på koppar och guld nådde nya högsta nivåer efter att ha stigit med 31 % respektive 30 %. Priset på råolja steg med 15 % från 79 USD/fat vid årets början till 91 USD/fat vid årets slut. Bland övriga råvaror kan nämnas att vetepriset steg med 47 %, majspriset steg med 52 % och bomullspriset steg med 92 %, bl.a. beroende på torka och översvämningar, men även på grund av finansiella spekulationer. PORTFÖLJEN Andelsvärdet i Eikos steg under 2010 med 9,07 % efter avdrag för fast arvode. Något performancearvode utgick ej. Under samma period steg OMX Stockholm med 23,05 % medan VINX All Share index steg med 17,38 %. Avkastningen på 90-dagars statsskuldväxlar uppgick till 0,35 %. Under året visade fonden positiv avkastning under 8 av årets 12 månader. Bruttoexponeringen har successivt ökat under året medan nettoexponering varierat från som lägst 36 % till som högst 61 %. Eikos har haft valutapositioner i syfte att begränsa riskerna i värdepapper som inte handlas i svenska kronor. Fonden har även ägt företagscertifikat samt stats- och företagsobligationer. Fonden har haft en begränsad exponering mot marknader utanför Norden. 6

7 Mars var fondens bästa månad med en uppgång på 3,50 % medan maj var årets sämsta månad med ett värdefall på 2,49 %. Under året har volatiliteten i marknaden varierat markant men minskade successivt under andra halvåret. Eikos volatilitet i värdeutvecklingen har varit fortsatt låg. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av månadsdata, har under 2010 uppgått till 6,76 %. Som jämförelse kan nämnas att standardavvikelsen för VINX All Share index uppgick till 16,70 % under samma period. Under året har månadsavkastningen för VINX All Share index varierat mellan som högst 8,84 % i mars och som lägst -6,82 % i maj. Fondens korrelation med jämförelseindex har under året uppgått till 0,86 beräknat på månadsbasis och 0,67 beräknat på dagsdata. Sharpekvoten är det vanligaste förekommande och enligt vår bedömning det mest heltäckande måtttet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den riskfria räntan (SSVX 90) och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre Sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en Sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en Sharpekvot högre än 1 vara bra. Eikos Sharpekvot var 1,29 under Sharpekvoten för VINX All Share index var 1,02 under perioden. Sedan starten den 1 januari 2000 har Eikos uppvisat en årlig Sharpekvot om 1,08 i genomsnitt. Under året har samtliga större marknader genererat ett positivt bidrag till Eikos avkastning. Norge var bästa marknad med 27,5 % bidrag till avkastningen, men både Finland och Sverige bidrog i stort sett med lika mycket. De aktieinnehav som bidrog mest till avkastningen under 2010 var Loomis, Stora Enso, Statoil Fuel & Retail (som avknoppades från Statoil under året) och Securitas. Som grupp var det skogsrelaterade bolag som bidrog mest. Fondens säljoptionsskydd hade som grupp en negativ påverkan på avkastningen men är som nämnts ovan en vald strategi som skydd mot oväntade negativa händelser. Marknad Sverige Danmark Norge Finland Turkiet Övriga Bidrag till avkastningen ,0 % 7,1 % 27,5 % 26,4 % 16,6 % -2,6 % Tabellen ovan visar Eikos avkastning, för både långa och korta positioner under 2010, fördelad per marknad. Övriga marknader inkluderar de nya marknaderna på vilka Eikos har mandat att investera. Fondens omsättningshastighet har uppgått till cirka 1,7 gånger dess genomsnittliga kapital. Detta är högre än 2009 då fondens omsättningshastighet uppgick till cirka 1,0 gånger dess genomsnittliga kapital. Per den 31 december 2010 uppgick fondens förmögenhet till MSEK. Av fondens värde utgjorde långa positioner 80,0 % och blankade positioner uppgick till 25,2 %. Bruttoexponeringen var således 105,1 % och nettoexponeringen 54,8 %. Under året har bruttoexponeringen varierat mellan 73,6 % och 108,3 %. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man deltajustera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Bruttoexponeringen med denna metod var 111,9 % vid periodens utgång. Nettoexponeringen var med samma metod 48,1 %. 7

8 FONDENS INNEHAV Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 31 december 2010 utgjorde 26,0 % av fondens totala förmögenhet. Lundbeck 8,5 % Danmark Läkemedelsindustri Saab 4,9 % Sverige Försvarsindustri Holmen 4,4 % Sverige Skogsindustri Loomis 4,4 % Sverige Tjänsteindustri Securitas 3,8 % Sverige Tjänsteindustri FÖRVALTNINGSKOSTNADER Ersättningen till fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB består av en fast ersättning på 0,9 % av fondens värde per år samt ett performancearvode på 20 % av avkastningen överstigande räntan på 90-dagars svenska statsskuldväxlar. Förvaltningsarvodet har under året uppgått till 17,3 (19,9) MSEK. Performancearvodet har under året uppgått till 0,0 (0,0) MSEK. Performancearvode utgick ej eftersom fondandelsägarna måste kompenseras för de senaste årens underavkastning innan performancearvode får tas ut. Vid årsskiftet behövde fonden stiga med 4,5 % för att performancearvode skall kunna tas ut. ÖVRIGA KOSTNADER Fonden har under året haft 7,6 (7,1) MSEK i courtagekostnader och 1,0 (2,6) MSEK i direkta kostnader för värdepapperslån. INLÖSENAVGIFT En avgift om 0,5 % tas ut vid inlösen av fondandelar. Under året har denna avgift uppgått till sammanlagt 2,4 (2,3) MSEK. Avgiften, som tas ut för att täcka de kostnader som inlösandet kan orsaka, återinvesteras i sin helhet i fonden. ORGANISATION Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar fonden Eikos, har utökats med en person under året. Vid årsskiftet utgjordes personalen av en portföljförvaltare, tre analytiker, en deltidsanställd trader och två personer inom administration och ekonomi. UTDELNING Fonden kom i en skattepliktig position för år I syfte att maximera avkastningen för andelsägarna och undvika dubbelbeskattning har styrelsen i H. Lundén Kapitalförvaltning AB beslutat att dela ut kr/andel vilket motsvarar 61,6 MSEK eller cirka 3,7 % av förvaltat kapital. 8

9 ANDELSÄGARNAS KOSTNADER Exemplet nedan åskådliggör kostnadsbelastningen i Eikos. Detta är ett exempel på en andelsägare som hade andelar till ett värde av SEK per den 1 januari och behållit sina andelar under hela år (Alla belopp i SEK) I procent av investering per Investering per Värdeförändring före kostnader ,97 Kostnader relaterade till fonden Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier ,40 Courtage, aktielån etc ,58 Värdeförändring före förvaltningskostnader ,99 Förvaltningskostnader Förvaltningsarvode ,92 Performancearvode - - Värdeförändring efter kostnader ,07 Marknadsvärde per

10 HISTORISK GENOMGÅNG Fonden Eikos har varit verksam i elva år. I detta avsnitt beskrivs fondens utveckling under hela tidsperioden. EIKOS AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER UNDER ELVA ÅR Eikos Nordenindex ,07 % 17,38 % ,37 % 43,61 % ,21 % -45,38 % ,89 % 11,69 % ,64 % 23,08 % ,59 % 43,37 % ,14 % 20,22 % ,35 % 23,70 % ,73 % -32,01 % ,26 % -18,32 % ,94 % -6,21 % ,02 % 40,56 % PORTFÖLJEN Målsättningen för Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under alla marknadsförhållanden. Således är relevant jämförelseindex inte aktieindex utan den svenska riskfria räntan i form av svenska 90-dagars statsskuldväxlar (SSVX 90). Av aktieindexen erbjuder dock VINX All Share Index en bra jämförelse med aktiemarknaderna i de nordiska länderna. Sedan starten för elva år sedan har den genomsnittliga årsavkastningen för Eikos uppgått till 9,26 %. Detta kan jämföras med SSVX 90 där den genomsnittliga årsavkastningen under samma period har uppgått till 2,72 % och Nordenindex som har haft en genomsnittlig årsavkastning på 3,14 %. Eikos Nordenindex Avkastningsanalys Genomsnittlig årsavkastning ,26 % 3,14 % Bästa kvartalet 11,57 % 24,66 % Sämsta kvartalet -5,47 % -21,01 % Genomsnittlig kvartalsavkastning 2,24 % 0,78 % Andel positiva kvartal 77,27 % 56,82 % Största ackumulerade värdebortfall -6,19 % -35,71 % Längsta nollavkastningsperiod (månader) Den längsta nollavkastningsperioden, d.v.s. den längsta period under vilken en investering ackumulerad på månadsbasis inte har skapat positiv avkastning, uppgår för Eikos till 41 månader. Denna period påbörjades i juli 2007 och avslutades i december Nordenindex längsta nollavkastningsperiod under åren 2000 till 2010 uppgår till 69 månader. Den startade i maj år 2000 och varade t.o.m. januari Störst ackumulerat värdebortfall definieras som den största negativa ackumulerade avkastningen i en följd mätt på månadsbasis. Eikos största ackumulerade värdebortfall inträffade mellan juni och oktober 2002 och uppgick till 6,2 %. Under elvaårsperioden var det största ackumulerade värdebortfallet för Nordenindex 35,7 %. 10

11 Eikos har visat positiv avkastning i 94 av de 132 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit 73 månader och varit oförändrad en månad. Av de 58 månader då Nordenindex fallit, har Eikos stigit under 28 månader Eikos stdav(år) 1) 6,05% 6,76 5,07% 5,67% 3,71% 3,31% 2,69% 1,49% 7,36% 8,43% 6,84% 7,46% Nordenindex stdav(år) 1) 20,53% 16,70 18,41% 28,76% 11,42% 12,87% 12,71% 12,80% 20,06% 25,41% 29,83% 14,47% Eikos Sharpekvot 1,08 1,29 0,95 neg. neg. 4,07 2,92 5,35 0,57 0,78 2,66 2,81 Nordenindex Sharpekvot 0,02 1,02 2,34 neg. 0,72 1,63 3,27 1,19 1,02 neg. neg. neg. Eikos downside risk 3,45% 3,39 2,63% 6,68% 3,54% 1,05% 0,77% 0,06% 4,68% 5,30% 1,82% 3,32% Nordenindex downside risk 15,09% 8,97 2,61% 33,07% 6,84% 7,25% 5,58% 5,26% 9,86% 24,05% 23,97% 11,08% Eikos korrelation med Nordenindex 2) 0,39 0,86 0,56 0,68 0,39 0,69 0,58 0,44 0,40 0,73-0,11 0,05 1) Stdav(år) standardavvikelse beräknat som annualiserad månadsdata. 2) Korrelation beräknat med månatliga observationer. Eikos genomsnittliga årliga standardavvikelse har sedan fondens start uppgått till 6,05 %, vilket är betydligt lägre än för Nordenindex, för vilket den genomsnittliga årliga standardavvikelsen över samma period är 20,53 %. Sedan Eikos start uppgår Sharpekvoten till 1,08. Eikos avkastning har således väl överstigit den ackumulerade riskfria räntan samtidigt som volatiliteten i värdeutvecklingen har varit låg. Sharpekvoten för Nordenindex under samma tidsperiod är 0,02. Den låga volatiliteten i Eikos månatliga avkastning kan ses i grafen nedan. Under en enskild månad har Eikos aldrig stigit med mer än 5,71 %, men heller aldrig gått ned med mer än 4,39 %. Som jämförelse har Nordenindex under samma period som mest genererat en månatlig avkastning på 18,21 %, men en annan månad också sjunkit med 18,89 %. Sedan starten har Eikos månadsavkastning varierat med mindre än +/- 2 % under 73 % av de totalt 132 månaderna. Motsvarande siffra för Nordenindex är 34 %. Notera att de gröna staplarna är månader då Eikos genererat ett positivt månadsresultat och de röda staplarna är månader då Eikos genererat ett negativt månadsresultat. 30% 25% 20% 15% 10% 5% Eikos Eikos Index 0% < 12% 12 < 11% 11 < 10% 10 < 9% 9 < 8% 8 < 7% 7 < 6% 6 < 5% 5 < 4% 4 < 3% 3 < 2% 2 < 1% 1 < 0% 0 < 1% 1 < 2% 2 < 3% 3 < 4% 4 < 5% 5 < 6% 6 < 7% 7 < 8% 8 < 9% 9 < 10% 10 < 11% 11 < 12% +12%< 11

12 I diagrammet nedan visas fondens exponering under de senaste elva åren. Nettoexponeringen har varierat mellan som högst 87,7 % och som lägst 8,4 %. Justerat för deltavärden på optioner har nettoexponeringen varierat mellan 87,7 % och 6,0 %. Den gröna linjen Brutto* illustrerar bruttoexponeringen justerad för deltavärden på optioner. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% i % NAV Brutto Långa Korta Brutto* Netto JÄMFÖRELSE MED EUROPEISKA HEDGEFONDER En relevant jämförelse med Eikos utveckling är utvecklingen hos andra europeiska hedgefonder med samma förvaltningsinriktning, d.v.s. equity long/short. I grafen nedan jämförs Eikos ackumulerade avkastning sedan starten den 1 januari 2000 med EuroHedge European Long/Short EUR Index för samma period. Eikos har en ackumulerad avkastning på 165 % de senaste elva åren räknat i SEK. För samma period har EuroHedge European Long/Short EUR Index stigit med 115 % i EUR. Den svenska kronan har under samma period försvagats med cirka 4 % mot euron vilket betyder att indexet stigit med 124 % i SEK. Eikos har alltså utvecklats bättre än snittet för de europeiska fonderna. 160% 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Eikos (SEK) EuroHedge European Long/Short EUR Index 12

13 RESULTATRÄKNING (Belopp i TSEK) Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på aktierelaterade finansiella instrument (not 1) Värdeförändring på ränterelaterade finansiella instrument (not 2) Ränteintäkter Utdelningar Valutavinster och förluster, netto Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRING Kostnader Förvaltningskostnader Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier Avgifter för aktielån Räntekostnader - -1 Övriga kostnader (not 3) SUMMA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT NOT 1 VÄRDEFÖRÄNDRING PÅ AKTIERELATERADE FINANSIELLA INSTRUMENT Realisationsvinster Realisationsförluster Orealiserat resultat NOT 2 VÄRDEFÖRÄNDRING PÅ RÄNTERELATERADE FINANSIELLA INSTRUMENT Realisationsvinster Realisationsförluster Orealiserat resultat NOT 3 ÖVRIGA KOSTNADER Bankkostnader

14 BALANSRÄKNING (Belopp i TSEK) TILLGÅNGAR Finansiella instrument med positivt marknadsvärde Bank och övriga likvida medel Kortfristiga fordringar (not 4) SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 5) Övriga kortfristiga skulder (not 6) SUMMA SKULDER FONDFÖRMÖGENHET POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ställda säkerheter för inlånade värdepapper Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 20,87 10,55 NOT 4 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kupongskattefordran Interimsfordringar Fondlikvidfordringar NOT 5 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE Avser skuld för aktielån Derivat med negativt marknadsvärde NOT 6 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till fondbolag Skuld till andelsägare Fondlikvidskulder Övriga skulder

15 FONDFÖRMÖGENHET PER Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i TSEK) värde procent emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med positivt marknadsvärde Belgien Belgacom ,26% Danmark ALK-Abello ,98% Lundbeck ,55% ,53% Finland Huhtamäki ,53% Nokia ,42% Stora Enso R ,41% Upm-Kymmene ,59% ,95% Grekland Opap ,79% Litauen Linas Agro Group ,09% Norge Fred Olsen Production ,65% Ganger Rolf ,46% Orkla ,95% Statoil ,43% Statoil Fuel Retail ,65% ,14% Sverige Handel Hennes & Mauritz ,27% Swedol ,89% ,16% Kemi och Läkemedel AstraZeneca ,17% Verkstad ABB ,04% Atlas Copco B ,51% -1,38% SAAB B ,86% Volvo A ,86% -0,09% ,27% 15

16 Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i TSEK) värde procent emittent Tjänster Betsson ,10% Cision ,66% Loomis B ,38% Securitas B ,77% ,92% Telekom Ericsson A ,75% 2,16% Fastighet och Bygg Sagax Preferensaktie ,09% Skanska ,20% ,29% Skogsindustri Holmen B ,44% SCA B ,32% ,76% Övrigt SAS ,08% SUMMA NOTERADE AKTIER med positivt marknadsvärde ,16% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde Företagscertifikat Fabege miljoner ,78% Peab miljoner ,77% SAS miljoner ,78% ,32% Indexterminer OMXS30 Index Feb ,06% Konvertibler SAS 7,5% miljoner ,75% Obligationer Bonheur NOK miljoner ,44% Color Group NOK miljoner ,25% Polsk statsobligation PLN miljoner ,91% Seadrill USD miljoner ,01% Swedbank hybrid GBP miljoner ,57% ,18% 16

17 Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i TSEK) värde procent emittent Optioner Alfa Laval Säljoption Jan ,00% Alfa Laval Säljoption Feb ,03% Assa Abloy Säljoption Jan ,00% Assa Abloy Säljoption Jan ,01% Assa Abloy Säljoption Feb ,07% Atlas Copco Säljoption Jan ,00% Atlas Copco Säljoption Jan ,00% Atlas Copco Säljoption Jan ,01% Atlas Copco Säljoption Mar ,06% Autoliv Säljoption Jan ,00% Autoliv Säljoption Feb ,06% Autoliv Säljoption Mars ,10% Sandvik Säljoption Jan ,00% Sandvik Säljoption Jan ,00% Sandvik Säljoption Feb ,01% Sandvik Säljoption Feb ,05% SKF Säljoption Feb ,03% SKF Säljoption Feb ,07% SSAB Säljoption Jan ,00% SSAB Säljoption Feb ,01% SSAB Säljoption Mars ,03% SSAB Säljoption Mars ,05% Trelleborg Säljoption Jan ,00% Trelleborg Säljoption Feb 62, ,02% Trelleborg Säljoption Mar ,08% ,72% Valutaterminer ValutaterminDKK/SEK 50 M DKK ,13% Valutatermin DKK/SEK 80 M DKK 6 0,00% Valutatermin EUR/SEK 20 M EUR ,49% Valutatermin GPB/SEK 0,9 M GBP 266 0,02% Valutatermin NOK/SEK 40 M NOK 160 0,01% Valutatermin USD/SEK 5 M USD 21 0,00% ,64% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde ,84% NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med negativt marknadsvärde* Finland Konecranes ,58% Sverige Stål SSAB A ,85% 17

18 Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i TSEK) värde procent emittent Telekom Ericsson B ,58% 2,16% Kemi och Läkemedel Meda ,72% Verkstad Alfa Laval ,06% Assa Abloy B ,85% Atlas Copco A ,89% -1,38% Autoliv SDB ,48% Hexagon B ,43% SKF B ,57% Volvo B ,95% -0,09% ,23% SUMMA NOTERADE AKTIER med negativt marknadsvärde* ,96% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde Valutaterminer Valutatermin NOK/SEK 80 M NOK ,06% Valutatermin NOK/SEK 50 M NOK ,01% ,07% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde ,03% SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT ,80% ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 7) ,20% TOTAL FONDFÖRMÖGENHET ,00% NOT 7 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO Bank och övriga likvida medel Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder * För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån. Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier. 18

19 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om investeringsfonder (2004:46) och följer Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder (FFFS 2008:11) samt Fondbolagens Förenings rekommendationer i de fall de är tillämpliga för en specialfond. Enligt Fondbestämmelserna ( 8.1) värderas finansiella instrument som ingår i fonden till marknadsvärde. Härmed avses senaste betalkurs och, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om sådana kurser saknas eller är missvisande enligt fondbolagets bedömning, får fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder. Innehav i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. FÖRÄNDRING AV FONDFÖRMÖGENHET Ingående fondförmögenhet Andelsutgivning - - Andelsinlösen Återinvesterad utdelning Lämnad utdelning Årets resultat enligt resultaträkning FONDFÖRMÖGENHET FONDENS UTVECKLING Fond- Antal Lämnad förmögenhet utelöpande utdelning (TSEK) andelar Andelsvärde per andel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,82-19

20 AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER ,07 % ,37 % ,21 % ,89 % ,64 % ,59 % ,14 % ,35 % ,73 % ,26 % ,94 % ,02 % Stockholm den 9 februari 2011 H. Lundén Kapitalförvaltning AB Lars Stenberg Styrelsens Ordförande Björn Björnsson Simon Fraser Harald Lundén Verkställande Direktör 20

21 REVISIONSBERÄTTELSE 21

22 ORDLISTA Blanka Ett annat uttryck för att korta, som innebär att man säljer lånade aktier i avsikt att vid ett senare skede kunna köpa tillbaka dem till ett lägre pris eller som en del av en hedgestrategi. Nettoexponering Differensen mellan marknadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av den totala fondförmögenheten. Bruttoexponering Summan av marknadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av den totala fondförmögenheten. CRB Metal Index Ett index innehållande utvecklingen för bly, koppar, stål, tenn och zink. Indexet ges ut av Commodity Research Bureau. Derivat Ett finansiellt instrument vars värdeutveckling kan härledas till en viss underliggande tillgång och som innebär en rättighet eller skyldighet att köpa eller sälja tillgången. Downside risk Spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning. Ju lägre downside risk, desto lägre risk för påtagligt negativ avkastning under enskilda tidsperioder. Beräknas på samma sätt som standardavvikelsen med skillnaden att endast de negativa avvikelserna beaktas och att den genomsnittliga avkastningen i formeln för standardavvikelsen är utbytt mot den riskfria räntan. Downside risk = Korrelation Ett statistiskt mått som beskriver linjärt samband mellan två dataserier. Korrelationen kan variera mellan 1 och -1, där 1 innebär perfekt positiv korrelation och -1 innebär perfekt negativ korrelation. Längsta nollavkastningsperiod Den längsta period, mätt i månader, som en tillgång inte genererat positiv ackumulerad avkastning. MSCI World Index Morgan Stanley Capital International World Index är ett vägt aktieindex innehållande bolag noterade i USA, Europa och Asien. Totalt ingår 22 länder. MSCI World Index finns tillgänglig i alla 22 länders valutor. 22 Sharpekvot Beräknas som Eikos överavkastning gentemot den riskfria räntan, dividerat med Eikos risk mätt som standardavvikelse. Sharpekvot = Specialfond Eikos är en specialfond enligt Lagen (2004:46) om investeringsfonder. Specialfonder har större frihet i valet av placeringar än traditionella värdepappersfonder. Fondbestämmelserna för en specialfond ger bland annat möjlighet till en mer koncentrerad portfölj, möjlighet att inneha sålda (blankade) positioner och även möjlighet till utvidgade placeringar i derivatinstrument. Standardavvikelse Statistiskt mått som anger spridningen runt medelvärdet i en datamängd. Standardavvikelse = Störst ackumulerat värdebortfall Den största negativa ackumulerade avkastningen i en följd mätt på månadsdata. VINX All Share Index Ett aktieindex innehållande bolag noterade på OMX-börserna i Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. VINX All Share Index justeras för kontantutdelningar. Volatilitet Ett mått på hur avkastningen varierar över tiden. Vanligen beräknas en tillgångs volatilitet som standardavvikelsen i tillgångens avkastning. Ofta används volatilitet som ett mått på risken i en portfölj. Tierps Tryckeri AB 2011 Certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001

23 23

24 H. L u n d é n K a p i t a l f ö r v a l t n i n g A B N y b r o g a t a n 6 S E S t o c k h o l m, S w e d e n T e l ( 0 ) F a x ( 0 ) w w w. h l u n d e n. s e 24