Workshop kulturstrategi för Nacka

Relevanta dokument
LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Näringslivspolitiskt program

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 3 mars 2014

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Sammanställning av diskussionskarusellen

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

DIGITALISERINGSPLAN

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 4 mars 2013

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Förskolan Västanvind

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Kvalitetsredovisning 2004

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Leda digitalisering 21 september Ale

Lokal arbetsplan Trevnaden

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Folkhälsoplan för 2015

Riktlinjer för verksamheten

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Avsiktsförklaring och riktlinjer

INTEGRATIONSPLAN, version för underlag till handlingsplanen Kalix kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

Lokalförsörjningsplan 2011

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Kris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap

Att ta emot internationella gäster på Vilda

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

YH och internationalisering

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Geografiska undersökningar

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Folkhälsoplan

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Tillgänglighetsplan Remiss

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, telefonmöte

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Växtverk & Framtidstro!

Nordiskt Forum Malmö 2014

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski

Vad betyder hållbar utveckling?

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN,

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Transkript:

Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av Tbias Nielsén, Vlante Research. Datum: 2014-11-05 Plats: NAV, Dieselverkstaden. Dagrdning 1. Wrkshp Wrkshp a. Varför kmmunal kulturplitik? b. Övning 1 frmella ch infrmella kulturnav c. Övning 2 befintliga mål ch strategier d. Nästa steg i strategiarbetet Wrkshppen inleddes med en gemensam diskussin kring övergripande frågr sm berör varför Nacka ska ta fram en kulturstrategi. Nedan sammanfattas frågrna ch kmmentarerna sm diskuterades. Vad är förväntningarna på en ny kulturstrategi? Strategin bör utgå ifrån att: förstå ch möta människrs behv tydligare frmera kulturens rll i samhället ch vad Nacka vill med sin kulturplitik synliggöra hur kultursystemet hänger ihp synliggöra synergieffekter mellan kulturmrådet ch andra arbetsch plitikmråden ch lyfta fram ett samverkansperspektiv däremellan ha bäring lkalt i Nackas stadsdelar tydliggöra kulturens betydelse för lkal utveckling lkala kluster 1

Vad är syftet med en kmmunal kulturplitik? Vad är den kmmunala kulturplitikens viktigaste uppgift? Att stödja enskilda människrs möjlighet att delta i demkratiska samtal grundläggande för kmmunens demkratiska arbete. Göra det möjligt för alla avsett eknmisk situatin att ta del av kultur. Tidigt väcka intresse för kulturutövande visa på de möjligheter att utöva kultur sm finns i kmmunen. En idé m förvärvad smak dvs att skapa ett intresse för kultur hs barn hänger med hela livet. Det finns lärdmar från idrttsmrådet där idrtten är bättre på att synliggöra vad sm finns i kmmunen ch där ckså föräldraengagemanget är större. En kmmun är skyldig enligt lag att genmföra vissa uppgifter. Exempelvis biblitekslagen. Att praktiskt verkställa natinella mål. Exempelvis kulturens betydelse för människrs möjlighet att växa. Läsfrämjande insatser är exempel på detta. Utmaningar sm rör kulturplitiken Tbias gick igenm den in- ch mvärldsanalys sm Nacka kmmun tagit fram under hösten. In- ch mvärldsanalysen lyfter fram en del övergripande trender sm berör kulturmrådet. En ökad mångfald i kulturdiskussinen. Digitalisering har inneburit att kultur på många sätt blivit mer tillgänglig ch att nya kulturfrmer uppstått. En breddning av vad kulturbegreppet mfattar. En mer prblematiserande diskussin kring kulturarv har tagit fart där diskussinen rör en mångfald av kulturarv ch vems eller vilkas kulturarv sm lyfts fram. Kulturens betydelse för en plats eller kmmuns varumärke. Denna diskussin hänger ihp med kulturens betydelse för attraktivitetet ch gda livsmiljöer. Kulturens kppling till gda livsmiljöer. Kulturens rll i stadsutvecklingsarbete mfattar exempelvis estetiska aspekter i den fysiska miljön till 2

människrs möjligheter att vara med ch påverka utfrmningen av den fysiska miljön. En ökad diskussin m kulturens betydelse för livskvaliteten i ett samhälle där kultur diskuteras i samband med större samhällsutmaningar generellt. Kulturens kppling till ett lkalt engagemang. Kultur bidrar till att skapa möten mellan människr, dvs att vi gör saker tillsammans, vilket bidrar till en ökad gemenskap ch förståelse för andra människr. Med andra rd kulturens betydelse för att stärka ett scialt kapital. Kulturens betydelse för tillväxt. Betydelsen av kulturella ch kreativa sektrn har lyfts fram alltmer utifrån dess eknmiska betydelse i frm av msättning ch bidrag till den lkala ch natinella eknmin. Cirka två tredjedelar av alla verksamma inm den kulturella ch kreativa sektrn finns i Stckhlmsreginen. Den kulturella ch kreativa sektrn kpplas ckså till innvatin ch sektrns betydelse inm eknmin sm helhet. Bland annat i frm av att de skapar ett innehåll till ch gör exempelvis IT-tjänster/prdukter meningsfulla ch sektrns betydelse för att bidra med nytänkande på lika sätt. Den kulturella ch kreativa sektrns betydelse för besöksnäringen. Olika typer av kulturella evenemang ch aktiviter skapar reseanledningar till en plats, vilket gynnar besöksnäringen. Övning 1 Frmella ch infrmella kulturnav I denna övning delades deltagarna in i fyra grupper för att diskutera frmella ch infrmella kulturnav, -samlingar eller -kluster ch vilka mråden sm är underpririterade i förhållande till andra. Övningen gick ut på att deltagarna fick placera ut prickar på en karta för att markera följande aspekter: Vit markering: Frmella kulturnav sm uppfattas sm centrala av invånare ch kmmunen. Exempelvis Dieselverkstaden i Sickla. Gul markering: Infrmella kulturnav är exempelvis lika frmer av mötesplatser, en aktiv förening eller en samling av privata filmblag 3

Röd markering: Områden sm anses underpririterade. Syftet med övningen var dels att synliggöra eventuella väntade resurser i kmmunen ch lyfta en diskussin m var ch vad kmmunen behöver priritera, såväl att undersöka i det frtsatta strategiarbetet ch eventuellt även i en framtida strategi. 4

5

Övning 2 Befintliga mål ch strategier Övningen inleddes med en gemensam genmgång av de mål sm den styrande majriteten i Nacka har för kulturmrådet. I ett majritetsprgram 1 slås följande punkter fast: Kmmunen ska ha ett rikt ch brett kulturliv (för alla åldrar) ch av hög kvalitet Barn ch unga ska, avsett familjeförhållanden, få möjlighet att uppleva ch utöva kulturverksamhet Öka antalet besök utifrån med hjälp av kulturella skatter (turism) Vi ska känna vår histria för att förstå nutiden ch framtiden Olika traditiner ch kulturer ska mötas ch kmma till uttryck Under övningen delades deltagarna in i fyra grupper där varje grupp fick diskutera en av dessa punkter utifrån två frågeställningar. Den första frågan rörde vilka strategier sm redan finns idag för att nå målet. Den andra frågan handlar m vad sm skulle kunna förbättras för att målet ska nås. Varje grupp fick redvisa vad de kmmit fram till i sin diskussin ch andra fick kmmentera. Genmgång av diskussinernas resultat 1. Kmmunen ska ha ett rikt ch brett kulturliv (för alla åldrar) ch av hög kvalitet Vilka strategier för detta fungerar bra redan nu ch ska vårdas? Det finns idag många lika aktörer inm kulturmrådet. Det är en gd täckning av museer ch biblitek. I dagsläget finns det en musiksklecheck sm i framtiden kmmer att utvidgas till en mer generell kultursklecheck Vad kan förbättras för bättre uppnå dessa mål? Behöver bli bättre på att nu till beflkningen m det utbud sm finns, det vill säga en bättre marknadsföring på lika sätt Att vara ute mer på fritidsgårdar. 1 www.nacka.se/web/test/nyheter/sidr/majritetsprgram.aspx 6

Skapa fler evenemang för att synliggöra vilka lika kulturverksamheter sm finns i kmmunen ch möjligheten att delta i dessa. Satsa mer på kntinuerlig verksamhet än prjekt. Exempelvi att alltid ha öppet på Flkets hus. Bli bättre på att identifiera behv ch på ett bättre sätt kunna matcha utbudet med det sm efterfrågas. Bättre anpassa utbudet efter lika målgrupper, exempelvis unga. Bättre anpassa utbudet lkalt till lika mråden allt kan eller bör inte göras överallt. En ökad samrdning plitiskt ch mellan lika aktörer. 2. Barn ch unga ska, avsett familjeförhållanden, få möjlighet att uppleva ch utöva kulturverksamhet Vilka strategier för detta fungerar bra redan nu ch ska vårdas? Relatiner ch samverkan med sklan fungerar bra. Det handlar i grunden m att kunna få tillgång till lkaler sm inte baseras på marknadsmässiga hyrr. Musiksklescheck är viktig för att öka tillgången till musiksklan. Vad kan förbättras för bättre uppnå dessa mål? Riktade insatser mt människr sm hamnar utanför Exempelvis att det inm musiksklan finns möjlighet att gratis prva på, men ckså möjlighet för att frtsätta för de sm inte har råd Rikta anslag för en spetsverksamhet i syfte att öka intresset ch uppmärksamheten. Exempelvis en musikskla med prfessinella lärare ch prfessinella elever eller elitklasser dit elever från andra elitklasser. Ha antagningsprv från övriga musiksklr) 7

3. Öka antalet besök utifrån med hjälp av kulturella skatter (turism) Vilka strategier för detta fungerar bra redan nu ch ska vårdas? Olika institutiner fungerar sm att lyfta fram Nackas kulturarv Bildarkiv Biblitekens rll sm kulturcentrum Vad kan förbättras för bättre uppnå dessa mål? Behöver bli bättre på att paketera lika ptentiella kulturella besöksmål Exempelvis kan knstvandringar byggas ut Guider på fler språk Använda sig av kulturguider på Saltsjöbanan Bli bättre att på lika sätt lyfta fram vad sm hänt histriskt ch är på gång i ett mrådet ch på så sätt dla platsens själ Exempelvis genm en Nackabk. Infrmatinstavlr. Vandringar med QR-kder sm kpplar digitalt innehåll till lika platser. 4. Vi ska känna vår histria för att förstå nutiden ch framtiden Olika traditiner ch kulturer ska mötas ch kmma till uttryck Inledande kmmentar m att det är en vag frmulering. Det är svårt definiera vad sm är vår histria. Vilka strategier för detta fungerar bra redan nu ch ska vårdas? Flkbildande instanser har en central rll för att nå detta mål, däribland: Biblitek Kulturskla Studieförbund 8

Vad kan förbättras för bättre uppnå dessa mål? Stärka eksystemet runt kultursklr. Exempelvis genm att bättre uppmärksamma kultursklrnas evenemang ch bygga andra aktiviteter runt dessa aktiviteter. 5. Övriga kmmentarer m hur Nackas kulturarbete kan stärkas generellt Ytterligare kmmentarer kring hur Nackas arbete med kultur kan stärkas. Införa ett system med Kultursalsa. Inm sklmrådet finns det en struktur där scieknmiska faktrer spelar in i hur fördelning av medel till lika sklr ser ut. På mtsvarande sätt skulle det gå att utfrma ett system för fördelning av kulturmedel gegrafiskt till lika mråden. Det saknas någn verksamhet sm verkligen sätter Nacka på kartan. Behövs för att synliggöra Nacka sm kulturkmmun. Utvecklingskluster i lkalsamhällen Ett sätt att arbeta med ch rganisera lkal utvecklingsinsatser. Lkala utvecklingskluster sm består av en samrdning mellan ffentliga ch privata aktörer där kultur har en central rll. Ökad samrdning mellan lika plitikmråden Behöver bli bättre på att följa upp effekter av lika satsningar. Exempelvis vad en satsning på musikskla i ett särskilt mråde ger för effekter. Säkerställa att satsningar inte mtverkar lika lkala initiativ. Musiksklan behöver bli bättre på att ta vara på att framför allt unga persner spelar i band. Nästa steg Malin Westerback avslutade passet med att berätta m den frtsatta prcessen med att ta fram en ny kulturstrategi för Nacka kmmun. Olika frmer av möten med tjänstemän, kulturaktörer ch bende i Nacka kmmer att genmföras. I mars ska nya strategier för kultur- ch fritidsmrådet behandlas i nämnderna. 9