Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20

Detaljhandeln i Helsingborg Nuläge och framtid Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20

Innehåll: Inledning 3 Marknadsunderlaget 4 Helsingborgs marknadsområde 5 Folkmängd och befolkningsutveckling 6 Socioekonomisk sammansättning 7 Arbetspendling 8 Helsingborgsmarknadens storlek 10 Detaljhandeln i nordvästra Skåne 13 Dagligvaruhandeln 14 Sysselsättning i dagligvaruhandeln 16 Sällanköpsvaruhandeln 17 Sysselsättning i sällanköpsvaruhandeln 19 Detaljhandelns betydelse för arbetsmarknaden 20 Bland de bästa i klassen 21 Utvecklingen i nordvästra Skåne är inte unik 22 Externa lägen mer attraktiva i Helsingborg än citylägen 31 Detaljhandeln i stadskärnorna tappar mark 32 Framtidens handel 33 Konsumtionsförskjutning 34 och fortsatt strukturomvandling 36 Framtida regional marknadstillväxt 41 Slutsatser och rekommendationer 44 Begreppsförklaring 50 Detaljhandeln i Helsingborg 23 Detaljhandelns lokalisering 24 Omsättning och omsättningsutveckling 26 Branschstruktur 28 Förskjutningar i detaljhandelns geografiska struktur 29

Inledning Helsingborg är en starkt växande regional kärna i nordvästra Skåne med det övergripande målet att göra kommunen till en av Sveriges mest attraktiva platser för näringsliv, besökare och boende. Flera stadsbyggnadsprojekt pågår i staden i syfte att på sikt få till stånd en tätare och mer hållbar stad. I Helsingborgs stad infördes en handelspolicy i början av 2000-talet. Sedan dess har kommunen endast låtit genomföra enskilda utredningar speglandes förutsättningarna för och konsekvenserna av etableringsförfrågningar runt om i kommunen. WSP Analys och Strategi har fått i uppdrag av Helsingborgs stad, Näringslivskontoret, att genomföra en kommunövergripande handelsutredning som skall ligga till grund för dels en långsiktigt hållbar utveckling av Helsingborg som regional kärna dels utgöra underlag för strategiska vägval i syfte att stärka staden som handelsdestination och besöksmål i nordvästra Skåne. Undersökningen inleds med en kartläggning av nuläget, avseende såväl efterfråge- som utbudsrelaterade förhållanden, och avslutas med att kartlägga de framtida förutsättningarna för handeln i Helsingborg och omlandet. Tillsammans leder dessa undersökningar fram till ett antal förslag till rekommendationer för framtiden. 3

Marknadsunderlaget 4

En stad eller en marknadsplats har ett givet omland ur vilket den hämtar såväl arbetskraft till sitt näringsliv som köpkraft till dess detaljhandel och servicenäringar. Omlandets storlek beror bland annat på stadens storlek, det lokala näringslivets sammansättning, diversifiering och styrka men också konkurrenssituationen inom regionen. Ur ett detaljhandelsperspektiv varierar en stads eller marknadsplats omland beroende på en mängd branschspecifika förhållanden, storleken på och kvaliteten hos andra besöksintensiva näringar såsom hotell, restaurang och kulturinstitutioner, den regionala konkurrensen samt fysiska och topografiska begränsningar. Som regel kan man säga att stora marknadsplatser med ett djupt och diversifierat utbud är mer kommersiellt hållbara och har också ett större omland än små marknadsplatser med ett ensidigt utbud. Exempelvis är dagligvaruhandel i huvudsak en inomkommunal företeelse medan enskilda aktörer, exempelvis Ikea, Hornbach, Bauhaus, Elgiganten, osv, eller större marknadsplatser, såsom Väla, utövar inflytande över ett stort regionalt omland. Kartan till höger visar Helsingborgs huvudsakliga marknadsområde i nordvästra Skåne. Givetvis bidrar inkommande turism, inte minst dagbesökare från Danmark, till att ge detaljhandeln extra intäkter. Man bör komma ihåg att turistströmmarna även går åt andra hållet genom att invånarna i Helsingborg turistar i övriga Sverige och utomlands varför en del av den lokala köpkraften spenderas utanför Helsingborg. 5

Folkmängd och befolkningsutveckling En kommun eller regions folkmängd är den enskilt viktigaste variabeln för att förklara detaljhandelns storlek och utveckling. Anledningen till detta är givetvis att människor, ur ett handelsperspektiv, är detsamma som potentiella intäkter i form av köpkraft. Befolkningen i nordvästra Skåne uppgick till omkring 330 000 individer år 2012. Helsingborg stod för närmare 40 procent av regionens befolkningsunderlag vilket motsvarade 132 000 individer. Sedan år 2000 har befolkningen i Helsingborg ökat med knappt 14 300 individer vilket innebär att Helsingborg legat bakom knappt 50 procent av befolkningsökningen i nordvästra Skåne. Befolkningsutveckling per år 2000-2012, %. Diagrammet visar att den genomsnittliga tillväxttakten i Helsingborg har varit mycket positiv jämfört med övriga geografiska referenser. Helsingborg har således på såväl kort som lång sikt varit mycket framgångsrika i att attrahera nya invånare. Trots att befolkningens tillvättakt avtog i Skåne under 2011/2012 har Helsingborg lyckats upprätthålla en fortsatt hög tillväxt. 6

Socioekonomisk sammansättning Utöver folkmängd spelar en kommun eller regions socioekonomiska sammansättning viss roll för hur invånarna väljer att spendera sina pengar. I genomsnitt spenderar hushållen omkring en tredjedel av sin disponibla inkomst på detaljhandelsvaror. Det finns emellertid stora skillnader i utgifternas storlek beroende på bland annat inkomst-, utbildningsnivå och bakgrund. Dessa parametrar fångas till stor del upp av och sammanfattas i den genomsnittliga förvärvsinkomsten för en kommun, ett område eller en region. Socioekonomiskt index 2012. Riket = 100. Helsingborg har högst socioekonomiskt index av samtliga geografiska referenser. Detta är sannolikt en effekt av regionens geografiska läge. Alldeles oavsett påverkar detta marknadens storlek positivt så till vida att per capita köpkraften är i paritet med genomsnittet för riket. Övriga parametrar påverkar genom variationer i preferenser främst konsumtionens sammansättning. 7

Arbetspendling Med arbetspendling avses skillnader mellan dag- och nattbefolkning i en kommun uttryckt i antal personer. Att ha kännedom om pendling är betydelsefullt eftersom en stor andel av pendlarna, ca 40 procent, handlar dagligvaror i samband med sina resor till och från arbete eller studier. Drygt 15 procent av pendlarna handlar dessutom dagligvaror utanför sin hemkommun mer än en gång per vecka. Inköp av sällanköpsvaror sker oftare som en enskild resa som ej förläggs i anslutning till arbete eller studier. I vidstående karta har nettopendlingen på kommunnivå ställts i relation till nattbefolkningen uttryck som ett index. Siffror under 100 visar alltså att kommunen har ett utflöde av arbetskraft medan siffror över 100 visar på det motsatta. En majoritet av kommunerna i nordvästra Skåne hade år 2011 ett utflöde av förvärvsarbetande. I en majoritet av kommunerna har arbetskraftens storlek vuxit över tid samtidigt som den lokala arbetsmarknaden försvagats. De regionala pendlingsströmmarna har därför ökat över tid. I Helsingborg uppgick nattbefolkningen, dvs den lokala arbetskraften, till 58 400 individer år 2011. Omkring 20 procent av nattbefolkningen, motsvarande 12 500 individer, i Helsingborg reser varje dag till arbetsplatser utanför kommunen. Detta kompenseras mer än väl av ett inflöde av arbetskraft från omlandet. Varje dag pendlar omkring 18 500 individer till Helsingborg för att jobba. Mer än en fjärdedel av dagbefolkningen i Helsingborg hämtas således från omlandet. 8

Studeras nettopendlingen mellan Helsingborg och andra kommuner kan konstateras att Helsingborg endast har ett negativt pendlingsnetto till Malmö, Lund, Stockholm, Göteborg och Perstorp. Kartan visar att dagbefolkningen i Helsingborg är drygt 10 procent större än nattbefolkningen och detta förhållande har i princip varit oförändrat över tid. Då arbetskraften i regionen har ökat över tid har således inflödet av arbetskraft också ökat i absoluta tal. Den stora utpendlingen i samband med arbetspendling innebär att en andel av detaljhandelns köpkraft, framförallt inom dagligvaruhandeln, undandras den lokala marknaden. I viss mån kompenseras detta av ett inflöde av arbetskraft från de omkringliggande kommunerna. Utpendlingen kan dock vara en bidragande orsak till att dagligvaruhandeln i Helsingborg inte uppnår sin fulla omsättningspotential. 9

Helsingborgsmarknadens storlek Detaljhandelsmarknaden i Helsingborg kan utifrån föregående avsnitt delas upp i flera segment. För det första gör invånarna i Helsingborg en stor del av sina inköp i den lokala handeln. För det andra gör invånarna i de omkringliggande kommunerna inköp i Helsingborg i samband med att de arbetar, studerar eller har andra ärenden i Helsingborg. Slutligen turistkonsumtion från såväl svenska som utländska turister. Arbetspendling och turism går även i omvänd riktning då en del invånare i Helsingborg arbetar utanför hemkommunen och turistar både utomlands och i andra delar av Sverige. En del av den lokala köpkraften hamnar därför utanför den lokala marknaden. Marknadsunderlaget för Helsingborgs kommun och övriga geografiska referenser har beräknats exklusive inköp av alkoholhaltiga drycker och receptfria apoteksvaror och justerats för inkomstnivåer och andra parametrar såsom familjesammansättning. Inkomstnivåerna är dock den parameter som har den största förklaringsgraden för hushållens per capita konsumtion. Det totala marknadsunderlaget för Helsingborgs kommun redovisas i det följande uppdelat på ett antal varugrupper. 10

Beräkningen visar att det totala marknadsunderlaget för dagligvaror uppgår till drygt 4 miljarder kronor och för sällanköpsvaror till drygt 3,6 miljarder kronor. Dagligvaruhandeln stod således för drygt 53 procent av marknadsunderlaget. Sällanköpsvaruhandeln kan delas upp på ett antal olika varugrupper mellan vilka det finns stora skillnader i köpkraft. Marknadsunderlaget för beklädnadsartiklar och fritidsvaror uppgick till omkring 1,1 miljarder kronor vardera medan marknadsunderlaget för hemutrustning och byggvaror uppgick till 700 respektive 660 miljoner kronor. Av det lokala marknadsunderlaget för dagligvaror och sällanköpsvaror bedöms cirka 900 miljoner kronor, 10-15 procent, spenderas på annat håll i samband med att invånarna i Helsingborg semestrar. Gästnattsstatistiken visar att Helsingborg visserligen har fler gästnätter per capita än både riket och Skåne län i genomsnitt men å andra sidan har tillväxten, mätt i både absoluta tal och per capita, varit svagare i Helsingborg än övriga grupper sedan år 2000. En bidragande orsak till detta är att hotellkapaciteteten i princip varit oförändrad under perioden. Trots detta torde turistnettot, d v s skillnaden mellan inkommande och utresande turism, vara positivt. Sällanköpsvaruhandelns undergrupper Hur mycket som turisterna i Helsingborg spenderar i handeln är osäkert och faktum är att ingen vet med säkerhet. Befintliga undersökningar ger olika nivåer på konsumtionen och använder olika underlag för att uppskatta denna. Å ena sidan pekar genomförda Turistekonomiska mätningar, från företaget Resurs AB, på att inkommande turister spenderar omkring 300 miljoner kronor i detaljhandeln i Helsingborg. 11

Å andra sidan pekar HUI Research rapport Nordisk gränshandel och turism i Sverige på att enbart de nordiska besökarnas detaljhandelskonsumtion i Skåne uppgick till drygt 2 miljarder kronor år 2011 varav cirka 25 procent, motsvarande 550 miljoner kronor hamnade i Helsingborg. De nordiska besökarna i Helsingborg utgör endast 10-15 procent av de inkommande turisterna varför de utländska besökarnas konsumtion är högre än ovanstående uppgifter. WSP har antagit att inkommande turister står för omkring 10-15 procent av detaljhandelns omsättning i Helsingborgs kommun. Detta innebär att de inkommande turisternas utgifter i den lokala detaljhandeln skulle motsvara omkring 1,3 miljarder kronor. Den starka befolknings- och inkomstutvecklingen i Helsingborg under perioden har bidragit till en stark ökning av det totala marknadsunderlaget. Under perioden 2000-2012 har marknadsunderlaget vuxit med knappt 3,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning på 71 procent vilket är i linje med genomsnittet för Skåne län. I relation till övriga geografiska referenser, och i synnerhet nordvästra Skåne, framstår tillväxten i Helsingborg som mycket stark. Marknadsunderlagets tillväxt under perioden 2000-2012, procent. Sällanköpsvaruhandeln har vuxit avsevärt snabbare än marknadsunderlaget för dagligvaror i samtliga grupper vilket förklaras av att hushållen, till följd av stigande inkomster och förskjutningar av relativpriserna, fått utrymme att spendera allt mer pengar på prylar. 12

Detaljhandeln i nordvästra Skåne 13

Dagligvaruhandeln Dagligvaruhandeln i nordvästra Skåne omsatte drygt 9,8 miljarder kronor år 2012. Dagligvaruhandeln var dock relativt koncentrerad så till vida att fyra kommuner (Helsingborg, Åstorp, Landskrona och Ängelholm) stod för omkring 77 procent av omsättningen samtidigt som deras andel av befolkningen uppgick till knappt 70 procent. I Helsingborgs kommun omsatte dagligvaruhandeln, inklusive Systembolaget och receptfriförsäljning av läkemedel, drygt 4 miljarder kronor år 2012 vilket motsvarade 41 procent av nordvästra Skånes dagligvaruhandel. Sedan år 2000 har Helsingborgs marknadsandel förstärkts i regionen. En viktig förklaring till detta är att dagligvaruhandeln i Helsingborg har lyckats upprätthålla en stark omsättningstillväxt jämfört med såväl den omkringliggande regionen som övriga geografiska referenser. I viss utsträckning förklaras detta av en stark befolkningsökning och en ökad koncentration av befolkningen till Helsingborg. En annan viktig förklaring till tillväxten är att Helsingborg lyckats attrahera stora nyetableringar, såsom Maxi ICA Råå, Citygross samt COOP Forum, vilka bidragit till att förstärka dagligvaruhandeln samt påskynda den geografiska och strukturella omvandlingen i branschen så till vida att antalet butiker, framförallt inom den specialiserad livsmedelshandeln, minskat kraftigt i antal under den senaste tioårsperioden. Den geografiska strukturomvandlingen tar sig uttryck genom förändrade regionala inköpsströmmar vilka ofta förändras till följd av relativa styrkeförskjutningar inom den egna eller gentemot angränsande kommuner. Dagligvaruhandelns tillväxttakt per år 2000-2012, %. 14

Kartan visar försäljningsindex och dess förändring i kommunerna i nordvästra Skåne under perioden 2000-2012. Undantaget Åstorp, och möjligen Ängelholm, har samtliga kommuner i nordvästra Skåne ett utflöde av köpkraft till omkringliggande kommuner. Helsingborg har ett försäljningsindex på 96 vilket pekar på ett visst utflöde, sannolikt till följd av arbetspendling och turism, och att detta inte kompenseras fullt ut av ett inflöde av köpkraft från de omkringliggande kommunerna. Utflödet är, undantaget Bjuv, mest omfattande i de östra kommunerna i regionen vilket förklaras av den starka dagligvaruhandeln i framförallt Åstorp. Även Höganäs och Landskrona har ett utflöde av köpkraft som kanske framförallt söker sig till dagligvaruhandeln i Helsinborgs kommun. Sedan år 2000 har försäljningsindex i Helsingborg, trots dagligvaruhandelns expansion, legat på en relativt oförändrad nivå vilket åtminstone delvis pekar på att den utbyggnad som skett ej påverkat kommunerna i den omkringliggande regionen nämnvärt utan tvärtom ökat konkurrensen inom Helsingborgs kommun. I Landskrona och Höganäs har dagligvaruhandeln i princip behållit sin attraktivitet under perioden. I Åstorp, Bjuvs och i viss mån Svalövs kommun har attraktiviteten minskat under perioden. Ett uttryck för den ökade konkurrensen i regionen är det faktum att Citygross i Åstorp, tidigare en av Sveriges största dagligvarubutiker, i princip har halverat sin butiksyta under senare år. I takt med att dagligvaruhandeln expanderat i Ängelholms kommun har attraktiviteten minskat i Båstad och Örkelljunga kommun. 15

Sysselsättning i dagligvaruhandeln Antalet sysselsatta i dagligvaruhandeln i nordvästra Skåne uppgick till 3 850 personer år 2012. I Helsingborg uppgick antalet sysselsatta till 1 725 personer vilket motsvarade knappt 45 procent av de sysselsatta i detaljhandeln i nordvästra Skåne. På lång sikt har antalet sysselsatta i dagligvaruhandeln vuxit med knappt 2,5 procent per år men tillväxten har mattats av under det sista året. Ställer man sysselsättningsutvecklingen i relation till de andra geografiska storheterna framgår att dagligvaruhandeln i Helsingborg har varit mycket framgångsrik i att dra till sig arbetskraft. En viktig förklaring till detta är givetvis den starka expansion som ägt rum. Sysselsättningsökning per år i dagligvaruhandeln år 2000-2012, %. Sysselsättningsökningen i Helsingborg, men även de andra geografiska grupperna, har dock varit svagare än omsättningsutvecklingen. En slutsats av detta är att omsättningen per sysselsatt har ökat vilket innebär att effektiviteten har ökat till följd av den strukturomvandling som ägt rum. 16

Sällanköpsvaruhandeln Inom sällanköpsvaruhandeln är Helsingborgs dominerande ställning mer uttalad. Sällanköpsvaruhandeln i nordvästra Skåne omsatte drygt 9,1 miljarder kronor år 2012. Koncentrationen var avsevärt högre då de dominerande kommunerna (Helsingborg, Ängelholm, Åstorp och Landskrona) stod för knappt 90 procent av omsättningen i nordvästra Skåne. I Helsingborgs kommun omsatte sällanköpsvaruhandeln drygt 5,8 miljarder kronor år 2012 vilket innebar att Helsingborg stod för hela 64 procent av omsättningen i regionen. Sedan år 2000, och i synnerhet under det sista året har Helsingborgs regionala ställning förstärkts vilket främst tar sig uttryck genom en stark tillväxt i Helsingborg och en, under det sista året, krympande omsättning i den omkringliggande regionen. På lång sikt har dock den omkringliggande regionen endast vuxit något långsammare än Helsingborg vilket beror på utvecklingen i Åstorp och Ängelholm. Jämfört med de övriga geografiska referenserna kan konstateras att Helsingborg halkat efter på lång sikt. Sällanköpsvaruhandelns tillväxttakt per år 2000-2012, %. I viss utsträckning förklaras detta av en stark befolkningsökning och en ökad koncentration av befolkningen till Helsingborg. En annan viktig förklaring till tillväxten är givetvis Väla handels-- områdes successiva utbyggnad under perioden. Under perioden har bland annat Väla volymhandelsområde och Väla Syd vuxit fram och under de sista åren har såväl Väla centrum som Ikea utökat handelsytan vilket gett utrymme för nya aktörer att etablera sig i Helsingborg. 17

Liksom i dagligvaruhandeln har utvecklingen i Helsingborg drivit på den geografiska och strukturella omvandlingen. I kartan till höger visas försäljningsindex och dess förändring i. kommunerna i nordvästra Skåne under perioden 2000-2012. Undantaget Åstorp och Helsingborg har samtliga kommuner i nordvästra Skåne ett utflöde av köpkraft till omkringliggande kommuner. Utflödet har ett visst samband med befolkningsstorleken så till vida att befolkningsmässigt små kommuner har ett större utflöde än stora kommuner. Inköpsströmmarna går i huvudsak också från i öst-västlig riktning. Helsingborg har ett försäljningsindex på 148 vilket pekar att handeln i Helsingborg omsätter omkring 50 procent mer än det lokala marknadsunderlaget. Även Åstorp har ett mycket starkt inflöde för en kommun av denna storlek. Inflödet till Helsingborg är dock i absoluta tal sex gånger större än inflödet till Åstorp. Sedan år 2000 har försäljningsindex i Helsingborg, trots sällanköpsvaruhandelns expansion, minskat. Situationen är, undantaget Åstorp och Båstad, densamma även i omlandet. Detta skall ses som ett uttryck för att konkurrensen, framförallt från Åstorp, har hårdnat under perioden. Under det sista året har emellertid en viss återhämtning ägt rum, till följd av Väla centrum och Ikeas expansion, vilket framförallt har skett på bekostnad av handeln i Åstorp. I övriga kommuner i regionen är index oförändrat mellan 2011-2012.

Sysselsättning i sällanköpsvaruhandeln Antalet sysselsatta i sällanköpsvaruhandeln i nordvästra Skåne uppgick till 5 350 personer år 2012. I Helsingborgs kommun uppgick antalet sysselsatta till 3 550 personer vilket motsvarade 66 procent av antalet sysselsatta i regionen. Sedan år 2000 har antalet sysselsatta i sällanköpsvaruhandeln ökat med knappt 4 procent per år. Trots en relativt kraftig omsättningsökning under 2011/2012 var antalet sysselsatta relativt oförändrad. Sysselsättningsökning per år i sällanköpsvaruhandeln år 2000-2012, %. På lång sikt har Helsingborg haft en kraftig sysselsättningsutveckling jämfört med de övriga grupperna. I likhet med dagligvaruhandeln har alltså sällanköpsvaruhandeln varit framgångsrik i att dra till sig arbetskraft. Till skillnad från dagligvaruhandeln där strukturomvandlingen bidragit till en ökad effektivitet har omsättningen per anställd inom sällanköpsvaruhandeln legat på en relativt oförändrad nivå vilket pekar på en allt starkare konkurrens framförallt inom kommunen. 19

Detaljhandelns betydelse för arbetsmarknaden Många personer är således sysselsatta i detaljhandeln i Helsingborg och sysselsättningen har kommit att öka över tid i takt med att detaljhandeln expanderat. Vilken betydelse har då detaljhandeln för arbetsmarknaden i Helsingborg och hur förhåller sig Helsingborg till andra geografiska referenser? Diagrammet visar att detaljhandelns andel av arbetskraften har ökat generellt sedan år 2000. Sysselsättningen i detaljhandeln har alltså vuxit snabbare än i andra branscher. Indirekt kan man således också sluta sig till att detaljhandelns betydelse för kommunens bruttoregionprodukt vuxit över tid. Detaljhandelns andel av arbetskraften (16-64 år) år 2000 och 2012. Redan år 2000 var detaljhandeln en, relativt andra geografiska grupper, viktig näringsgren i Helsingborg. Dess andel av arbetskraften uppgick till 4,7 procent vilket kan jämföras med 3,4 procent i riket och 3,7 procent bland de större städerna i genomsnitt. Även om detaljhandelns andel av arbetskraften har ökat generellt i landet har tillväxten i Helsingborg varit starkare än i övriga grupper. År 2012 var 6,2 procent av arbetskraften sysselsatt i detaljhandeln medan genomsnittet för riket uppgick till omkring 4,2 procent. 20

Bland de bästa i klassen Hittills har analysen varit i huvudsak deskriptiv och inte tagit hänsyn till konjunktur eller skillnader i demografi, socioekonomiska förutsättningar, turism utbudsfaktorer osv. För att ta hänsyn till detta har en regressionsanalys med fixa effekter för kommunspecifika faktorer och tidsfaktorer genomförts på kommungruppen större städer i vilken Helsingborg återfinns. Analysen ger svar på huruvida Helsingborg har haft en bättre eller sämre utveckling än övriga jämförbara kommuner då man rensar för skillnader mellan dem. I tabellen har Helsingborg utelämnats eftersom det är med denna som övriga jämförs. Positiva tal ska tolkas som att en viss stad har haft en starkare utveckling är Helsingborg och negativa tal som det motsatta. Analysen visar att Helsingborg, relativt andra större städer, har haft en mycket gynnsam utveckling inom både dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln. Endast Uppsala, Örebro, Västerås och i viss mån Norrköping och Linköping har haft en starkare tillväxt än Helsingborg. Framförallt är detta förhållande starkt uttalat inom dagligvaruhandeln. Å andra sidan är konkurrensen knivskarp då Helsingborg har en avsevärt högre konkursfrekvens än andra större städer. En hög konkurrens behöver inte vara negativt eftersom det tvingar företag att ständigt utveckla och ompröva sina koncept. På så vis bidrar det till att de företag som överlever i konkurrensen också är starkare och mer produktiva än de som, av olika anledningar, sorteras bort. Omsättning Sysselsättning Omsättning/CAP Konkurser DV SV DV SV DV SV DH Södertälje -0,20-0,31-0,30-0,44 * -0,32-0,21 Uppsala 0,24 0,07 0,15 * 0,10-0,15 * Nyköping -0,35-0,45-0,46-0,55 0,18-0,27-0,39 Enskilstuna -0,13-0,25-0,18-0,29 * -0,28-0,09 Linköping 0,08-0,02 * -0,11 0,07-0,12 * Norrköping 0,04-0,12-0,05-0,11 0,07-0,24 * Jönköping 0,02-0,02-0,08-0,10 0,07 * * Växjö -0,16-0,19-0,26-0,30 0,15-0,05-0,22 Kalmar -0,27-0,24-0,37-0,34 0,17 * -0,20 Karlskrona -0,31-0,36-0,39-0,52 * -0,22-0,25 Lund -0,03-0,19-0,13-0,27 0,12-0,24-0,15 Kristianstad -0,18-0,26-0,25-0,33 0,10-0,18-0,14 Hässleholm -0,44-0,53-0,53-0,60 * -0,39-0,35 Halmstad -0,11-0,22-0,17-0,25 0,11-0,20-0,12 Varberg -0,33-0,43-0,35-0,39 0,11-0,28-0,27 Uddevalla -0,27-0,31-0,34-0,40 0,39 * -0,31 Trollhättan -0,34-0,38-0,40-0,44 0,12-0,18-0,31 Borås -0,07-0,16-0,15-0,24 0,07-0,17 * Skövde -0,37-0,34-0,51-0,46 0,12-0,05-0,30 Karlstad -0,10-0,12-0,12-0,21 0,22 * -0,10 Örebro 0,04 * -0,04-0,05 0,04 * * Västerås 0,09 * -0,04-0,09 0,14 * * Falun -0,30-0,44-0,44-0,53 0,20-0,30-0,25 Gävle -0,07-0,12-0,14-0,21 0,17-0,03 * Sundsvall -0,10-0,10-0,17-0,17 0,06 * -0,09 Örnsköldsvik -0,34-0,49-0,49-0,53 0,10-0,39-0,37 Östersund -0,25-0,33-0,31-0,41 0,26-0,14-0,27 Umeå * -0,13-0,04-0,22 0,12-0,18 * Skellefteå -0,24-0,38-0,31-0,47 0,04-0,36-0,17 Luleå -0,21-0,27-0,22-0,33 0,11-0,17-0,12 21

Utvecklingen i nordvästra Skåne är ej unik Under perioden 2000-2012 har dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln vuxit med 108 respektive 115 miljarder kronor i Sverige. Diagrammet visar att tillväxten är starkt koncentrerad. 50 kommuner står för 68 respektive 83 procent av den sammanlagda tillväxten. I 240 av landets är detaljhandelns tillväxt väldigt begränsad. I vilka kommuner sker då tillväxten? 43 kommuner utgörs av kommuner belägna inom storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö alternativt av länens residensstäder. Resterande 7 kommuner utgörs av kommuner med en stark besöksnäring såsom Eda, Årjäng, Haparanda, Falkenberg, Strömstad osv. Att tillväxten är så kraftigt koncentrerad innebär alltså att de omkringliggande kommunerna tappar handel och köpkraft till regionens centralort. Av de 50 kommuner med starkast tillväxt finns 8 i Skåne län. Bland de skånska städerna återfinns 4 i storstadsregionen Malmö medan resterande utgörs av Helsingborg, Kristianstad, Åstorp samt Ystad. Sammantaget står dessa för omkring 75 procent av detaljhandelns tillväxt i Skåne län. Utvecklingen i nordvästra Skåne, där centralorten tar marknadsandelar på omlandets bekostnad, är alltså inte unikt för nordvästra Skåne utan en process som pågår i samtliga regioner. Omsättningsökning och geografisk koncentration i detaljhandeln 2000-2012. 83 procent av sällanköpsvaruhandelns tillväxt har skett i 50 kommuner 68 procent av dagligvaruhandelns tillväxt har skett i 50 kommuner 22

Detaljhandeln i Helsingborg 23

Detaljhandelns lokalisering I föregående avsnitt ställdes detaljhandeln i Helsingborg i relation till detaljhandeln i omvärlden. I detta avsnitt studeras detaljhandeln i Helsingborg mer ingående. Detaljhandeln i Helsingborg har genomgått en kraftig omvandling och utveckling under perioden 2000-2012. Sällanköpsvaruhandeln är i huvudsak koncentrerad till ett begränsat antal marknadsplatser medan dagligvaruhandeln är mer jämnt fördelad i centralorten och de omkringliggande tätorterna. Stormarknaderna är i huvudsak lokaliserade i södra Helsingborg. Väla är det dominerande handelsområdet. Området har en tyngdpunkt i norr men på senare år har viss handel (Netonnet, Hornbach, Biltema) även etablerat sig i de södra delarna. På norra Väla återfinns Väla centrum (nyligen utvidgat), IKEA (Nytt varuhus) samt viss volymhandel såsom Mediamarkt, Elgiganten, Toys r us, SIBA, MIO osv. Utbudet är brett och djupt inom samtliga branscher i sällanköpsvaruhandeln. En utmaning på Väla är att det idag, undantaget COOP extra, saknas dagligvaror vilket i viss mån leder till en geografisk obalans mellan norra och södra Helsingborg. Helsingborgs city delas traditionellt in i norr och söder city med olika utbud och förutsättningar. Enligt denna definition sträcker sig norr city från Trädgårdsgatan till S.t Jörgens plats och söder city från Stadsparken till Furutorpsgatan. Under den senaste tioårsperioden har centrum förskjutits allt längre åt norr och idag kan Helsingborgs centrum sägas utgöras av tre centrumdelar med olika karaktär och utbud. 1. Väla handelsområde 2. Hornbach/Netonnet 3. Helsingborg city Livsmedelsbutik Övr. livsmedel Bensinstationer 24

Området norr om Stortorget domineras av detaljhandel (såväl kedjeföretag som enskilda aktörer) samt bank och försäkring och är norr citys kommersiella tyngdpunkt. Området mellan Stortorget och Trädgårdsgatan, d v s Gamla stan, tillhör norr city. Utbudet domineras av hotell, restaurang och caféer, men här finns också detaljhandel av en annan karaktär än norr om Stortorget. I huvudsak mer småskalig och dominerade av fristående småföretagare. Södercity, sträcker sig från Stadsparken till Furutorpsgatan, och har ett mer diversifierat näringsliv dominerat av verksamheter inom övrig kommersiell service. Här återfinns en del handel och restauranger men med en annan karaktär, större etniska inslag, än den som återfinns i Gamla stan. I de södra delarna av Helsingborg, utmed Landskronavägen, har handel etablerats under senare år genom COOP Forum, Maxi ICA, Heden center, Råå center, Citygross m fl. I stadens övriga stadsdelar samt kommunens övriga tätorter finns en del småskalig handel med främst dagligvaror eller lokala, från kedjorna fristående, entreprenörer inriktade mot sällanköpsvaruhandel. 25

Omsättning och omsättningsutveckling Dagligvaruhandeln, inklusive systembolag och receptfri försäljning av apoteksvaror, i Helsingborgs kommun omsatte drygt 4 miljarder kronor år 2012. Det finns dock stora skillnader i tillväxt mellan olika handelsområden i kommunen. Tillväxten har, till följd av de stormarknadsetableringar som skett, varit starkast utmed Landskronavägen i södra Helsingborg. Av en total tillväxt i kommunen på 1 260 miljoner kronor ligger dagligvaruhandeln i södra Helsingborg bakom 70 procent. Omsättningen uppgick till knappt 1,1 miljard kronor vilket motsvarar en tillväxt på 450 procent sedan 2002. Stattena/Berga, i norra Helsingborg, uppvisar en tillväxt på knappt 400 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på 77 procent under den senaste tioårsperioden. Även Helsingborgs city, norra delen, uppvisar en för kommunen stark tillväxt, men denna förklaras dels av att ökningen skett från en låg ursprungsnivå dels på grund av nyetableringar. Även om omsättningen ökat i söder city och den övriga kommunen har tillväxten varit svag jämfört med andra marknadsplatser i kommunen. Undantaget utgörs av Väla handelsområde vilken är den enda marknadsplats där omsättningen i dagligvaruhandeln faktiskt minskat. Anledningen till detta är nedläggningar av dagligvarubutiker; såsom AG:s, samt nedgraderingar av befintliga butikskoncept, såsom COOP Forum. Dagligvaruhandelns omsättning och -utveckling på olika marknadsplatser i Helsingborg 2002-2012 Omsättning 2012 Omsättning 2012 Utveckling 2002/2012, mkr Utveckling 2002/2012, mkr Utveckling 2002/2012, % Norr city 237 90 61% Söder city 318 32 11% Väla handelsområde 229-152 -40% Stattena/Berga 892 388 77% Södra Helsingborg 1081 885 452% Övrig kommun 1255 17 1% Summa 4011 1260 46% Sällanköpsvaruhandelns omsättning och -utveckling på olika marknadsplatser i Helsingborg 2002-2012 Utveckling 2002/2012, % Norr city 1149 210 22% Söder city 195-30 -13% Väla handelsområde 3120 1454 87% Stattena/Berga 354 113 47% Södra Helsingborg 266 176 193% Övrig kommun 733 105 17% Summa 5817 2026 53% 26

Studeras istället sällanköpsvaruhandeln framträder en delvis annan bild. Väla uppvisar starkast tillväxt i absoluta tal och ligger bakom drygt 70 procent av tillväxten i Helsingborgs kommun sedan 2002. Omsättningen uppgick till 3,1 miljarder kronor år 2012 vilket motsvarar en ökning på 87 procent. Även handeln utmed Landskronavägen i södra Helsingborg uppvisar en för kommunen stark tillväxt vilket framförallt förklaras av att ökningen skett från en låg nivå samt framförallt tillkomsten av Maxi ICA och COOP Forum samt deras försäljning av sällanköpsvaror. I norr city uppgick omsättningen till 1,2 miljarder kronor. Omsättningen har ökat drygt 200 miljoner kronor under perioden vilket är svagt jämfört med andra marknadsplatser i kommunen. En viktig förklaring till den svaga utvecklingen är en kraftigt ökad konkurrens från framförallt ett växande Väla. Söder city har länge fört en tynande tillvaro med ett minskande antal butiker. Tabellen visar att omsättningen uppgick till knappt 200 miljoner kronor men också att den minskat med 30 miljoner sedan 2002 vilket beror på butiksnedläggningar och en allt starkare förskjutning av den kommersiella vitaliteten till norr city. I den övriga kommunen har visserligen omsättningen i sällanköpsvaruhandeln ökat vilket delvis beror på tillkomsten av fler butiker. Butikerna är dock i huvudsak små och fristående från kedjeföretagen vilket innebär att tillväxten varit blygsam under perioden. 27

Branschstruktur Branschstrukturen avser hur omsättningen fördelar sig på detaljhandelns huvudgrupper. Genom att jämföra branschstrukturen i en kommun med relevanta referensgrupper erbjuds en inblick i huruvida olika branscher är över- eller underrepresenterade i en kommun eller på olika marknadsplatser. En branschstruktur som i stora drag påminner om branschstrukturen i andra referensgrupper pekar på att handeln är i branschmässig balans. Helsingborg har en branschstruktur som i huvudsak avviker från andra geografiska referensgrupper så till vida att sällanköpsvaruhandeln har en mycket stor andel av branschens omsättning. Inom sällanköpsvaruhandeln är det beklädnadshandel och handeln med hemutrustning, främst möbler och heminredning, som har en stark ställning relativt övriga. Tabellen visar också på stora skillnader mellan marknadsplatser inom Helsingborgs kommun. Norr city avviker genom en stark koncentration inom beklädnad och fritidsvaruhandeln medan Väla handelsområde främst avviker genom stark koncentration mot handel med hemutrustning, främst möbler och heminredning, och fritidsvaror. Övriga marknadsplatser har framförallt en stor andel dagligvaror. Detta är emellertid en förväntad struktur som ofta återfinns i de större städerna. Detaljhandelns branschstruktur i Helsingborg och andra geografiska referenser år 2012. Dagligvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Övrig sällanköp Sverige 49% 12% 16% 17% 7% Större städer 44% 12% 17% 20% 7% Nordvästra Skåne 50% 12% 18% 14% 6% Skåne län 48% 12% 18% 16% 7% Helsingborgs kommun 38% 16% 21% 18% 7% Norr city 15% 35% 9% 30% 11% Söder city 58% 18% 10% 9% 5% Väla handelsområde 5% 18% 42% 30% 5% Stattena/Berga 69% 5% 13% 5% 8% Södra Helsingborg 78% 2% 9% 4% 7% Övrig kommun 60% 7% 13% 16% 4% 28

Förskjutningar i detaljhandelns geografiska struktur Dagligvaruhandelns marknadsandel på olika marknadsplatser i Helsingborg 2002-2012 Som konstaterats ovan är dagligvaruhandeln relativt jämnt fördelad i Helsingborgs kommun medan sällanköpsvaruhandeln uppvisar en stark koncentration. Utvecklingen på olika marknadsplatser i Helsingborg har dock medfört en förskjutning av handelns geografiska tyngdpunkt både mellan Helsingborgs stad och den övriga kommunen och mellan olika marknadsplatser inom staden. Som exempel kan nämnas av stadens andel av dagligvaruhandelns omsättning i kommunen ökat från 55 till 69 procent under perioden. Inom sällanköpsvaruhandeln är motsvarande utveckling inte lika stark då stadens marknadsandel ökat från 83 till 87 procent. Dagligvaruhandeln i södra Helsingborg är den stora vinnaren. Till följd av de nyetableringar som ägt rum utmed Landskronavägen har marknadsandelen ökat från omkring 5 procent år 2002 till omkring 25 procent år 2012. Den ökade marknadsandelen har framförallt hämtats från Söder city, Väla handelsområde samt butiker i den övriga staden och omkringliggande tätorter. I Stattena/Berga liksom norr city har marknadsandelen, trots ökad konkurrens från södra Helsingborg, ökat svagt eller varit oförändrad under perioden. Sällanköpsvaruhandeln marknadsandel på olika marknadsplatser i Helsingborg 2002-2012 Sällanköpsvaruhandeln uppvisar ett likartat mönster då Väla handelsområdes marknadsandel vuxit under perioden. I takt med Välas expansion har Helsinborgs city, i synnerhet dess norra del, och butikerna i den övriga kommunen tappat marknadsandelar. 29

Sällanköpsvaruhandeln i Stattena/Berga och södra Helsingborg har samtidigt behållit sina marknadsandelar vilket framförallt beror på att den sällanköpsvaruhandel som finns på dessa marknadsplatser har ett komplementärt förhållande till Väla handelsområde. Man kan alltså dra slutsatsen att Helsingborgs city är under stark konkurrens vilket framförallt har varit kännbart inom sällanköpsvaruhandeln. För att illustrera tillståndet hos Helsingborgs city jämförs i diagrammet marknadsandelen för Helsingborg city, norr och söder, med marknadsandelen för ett antal stadskärnor i kommungruppen större städer runt om i Sverige. Diagrammet visar att spridningen är relativt stor från Skellefteå till Sundsvall. De stadskärnor som har en hög marknadsandel har som regel en mer begränsad inomkommunal konkurrens än stadskärnor med en låg marknadsandel. Antingen har kommunerna väldigt begränsad externhandel eller så har externhandeln, såsom i Skellefteå där externhandeln utgörs av volymhandel, ett utbud som inte konkurrerar nämnvärt med butikerna i city. I jämförelse med såväl enskilda större städer som gruppen i genomsnitt har Helsingborgs city en mycket låg marknadsandel. Anledningen till detta är givetvis den mycket hårda inomkommunala konkurrensen från Väla handelsområde vars utbud utgör en allvarlig konkurrent mot city. I synnerhet om de regionala besökarna. Endast i Västerås och Sundsvall är marknadsandelen lägre vilket förklaras av en likartad konkurrenssituation.. Marknadsandelar för stadskärnor i ett antal större städer år 2012. Större städer (Genomsnitt) 30

Externa lägen mer attraktiva i Helsingborg än citylägen Ett uttryck för marknadsplatsers konkurrenskraft är hyresnivåerna vilka är att betrakta som en approximation på efterfrågan på lokaler på en given marknadsplats. Ju högre hyresnivå desto högre attraktionskraft och tvärtom. Tabellen visar att hyresnivåerna med få undantag är högre i Helsingborg och Lund än i övriga städer vilket förklaras av regionens läge och ekonomiska styrka. Helsingborg avviker dock från övriga genom att hyresnivåerna är högre i de externa A och B-lägena än i motsvarande lägen i city. En liknande situation finns visserligen i Lund och Jönköping men här är det endast i de mest attraktiva lägena (A) som hyresnivåerna är högre än i externhandeln. Man kan dock konstatera att hyresnivåerna i stadskärnorna är mer homogena än på de externa handelsplatserna där spridningen i hyresnivå, framförallt i de mer attraktiva lägena, skiljer sig åt mer än i stadskärnorna. Sannolikt kan detta vara ett uttryck för att flödena av konsumenter och därmed intäktspotentialen är jämnare i city oberoende av läge. En slutsats av detta är att de externa handelsområdena i Helsingborg har lyckats positionera sig som mer attraktiva marknadsplatser för detaljhandelsföretag än city. Hyresnivåer per kvm i olika lägen i detaljhandeln i städer med över 100 000 invånare år 2013. A-läge B-läge C&D läge City Externt City Externt Övriga Helsingborg 2250-4500 3000-6000 1000-1800 1200-2000 500-950 Lund 2400-4500 2500-5000 1200-2400 1200-1800 500-1100 Jönköping 1500-4000 2000-6500 950-1500 - 600-1100 Borås 1200-2500 1100-2300 700-1500 - 450-800 Örebro 1900-3400 900-3200 800-2200 900-1600 600-1200 Västerås 1800-3200 - 1300-1800 800-1900 700-1100 Linköping 2000-3400 1100-2000 800-1100 - 600-950 Norrköping 1500-3000 - 1000-1500 - 500-1500 Uppsala 1600-3600 800-3500 700-1600 700-1600 400-900 Umeå 1900-3500 - 700-2000 800-1400 600-800 31

Detaljhandeln i stadskärnorna tappar mark Detaljhandeln har historiskt varit en av basnäringarna i den centrala staden. Ökad konkurrens och förändrade inköpsvanor har över tid kommit att förändra stadskärnornas förutsättningar. Diagrammet visar omsättningsutvecklingen inom detaljhandel samt hotell- och restaurangnäringarna i ett antal större städer runt om i Sverige sedan år 2009. Trenden har dock pågått länge än så. Generellt sett så har hotell- och restaurangnäringarna vuxit snabbare än detaljhandeln i samtliga städer. I ett antal stadskärnor, såsom Helsingborg, lund, Växjö och Uppsala, har omsättningen backat svagt och den minskade omsättningen har framförallt drabbat stadskärnornas sällanköpsvaruhandel. Omsättningstillväxt (%) i detaljhandel samt hotell och restaurangnäringarna i ett antal större städer 2009-2013 Trots denna utveckling är risken för att detaljhandeln helt trängs undan begränsad. Undanträngningen innebär inte heller att stadskärnorna slås ut utan istället ändrar de inriktning med ett större inslag av annan kommersiell service och tjänsteutbud. En tänkbar utveckling är att stadskärnornas kommersiella tyngpunkt blir alltmer geografiskt koncentrerad, jämför Örebro och Jönköping, då de mindre centrala lägena i stadskärnorna tappar attraktivitet och ersätts med annat innehåll. 32

Framtidens handel 33

Konsumtionsförskjutning Levnadsstandarden har ökat kraftigt i Sverige under hela 1900- talet. Sedan mitten av 1970-talet har hushållens konsumtion förändrats. Framförallt har kostnaderna för boende och uppvärmning minskat sin andel av hushållens konsumtion under perioden vilket till stor del förklaras av allt lägre räntor, minskad benägenhet att amortera på sina bolån samt en större benägenhet att äga sitt boende snarare än att hyra. Även transporter och konsumtion av dagligvaror har minskat sin andel av hushållens utgifter. I takt med detta har konsumtionen av övriga varor och tjänster, sällanköpsvaror samt hotell, restaurang och resande ökat i betydelse. Fördelning av hushållens konsumtion 1975 och 2012 (utfall) samt prognos för 2035. År 2012 uppgick den totala privata konsumtionen till knappt 1 720 miljarder kronor. Detaljhandelskonsumtionen uppgick till drygt 570 miljarder kronor vilket motsvarade en tredjedel av hushållens konsumtion. Därefter följer i fallande ordning kostnader för boende och uppvärmning, övriga varor och tjänster, transporter samt hotell, restaurang och resor. Konjunkturinstitutets långsiktiga av bedömning av Sveriges ekonomiska utveckling fram till 2035 är framtaganden under antagande att svensk ekonomi befinner sig i balans och med en reporänta i jämviktsnivå (4,0-4,5%) antas hushållens konsumtion öka med i genomsnitt 2,7 procent per år. I absoluta tal ökar konsumtionen av alla varor och tjänster under perioden och år 2035 bedöms hushållens konsumtion uppgå till drygt 3 050 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning på drygt 3 procent per år i 2012 års prisnivå. 34

Detaljhandelskonsumtionen förväntas uppgå till 1 025 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning på 475 miljoner kronor jämfört med 2012. Vad som är intressant är att utgifterna för basala varor och tjänster, bland annat dagligvaror samt boende och uppvärmning, fortsätter minska sin andel av hushållens totala utgifter. Det framgår även att transporterna samt utgifterna för hotell, restaurang och resor har en relativt oförändrad andel hushållens konsumtion mellan 2012 och 2035. Sammantaget bereder detta väg för att konsumtionen av sällanköpsvaror samt övriga varor och tjänster kommer ta ett ännu djupare grepp om vår konsumtion i framtiden. 35

och fortsatt strukturomvandling Detaljhandeln har under den senaste 20 års perioden genomgått en omfattande strukturförändring som tagit sig såväl geografiska som strukturella former. Urbaniseringsprocessen har bidragit till att förhållandet mellan stad och land förskjutits. I takt med att befolkningen söker sig till storstadsregionerna och de större städerna för att arbeta, studera, leva och ta del av städernas övriga fördelar har detaljhandeln genomgått en geografisk strukturomvandling. Följden har blivit att handeln har vuxit kraftigt och koncentrerats till storstadsregionerna och de större städerna, medan handeln i de omkringliggande regionerna har minskat i omfattning. Framförallt har denna geografiska strukturomvandling berört sällanköpsvaruhandeln, medan dagligvaruhandeln fortfarande är relativt trogen den lokala marknaden i såväl stad som landsbygd. Även om en majoritet av tillväxten har skett, och fortfarande sker, i storstadsregionerna och de större städerna har det på senare år funnits en tendens att etablera småskaliga externa handelsområden i kommuner eller regioner som tidigare har fått se sin handel minska. Dessa etableringar sker utifrån premissen att man genom att förstärka det lokala utbudet kan ta tillbaka en del av den köpkraft som tidigare rest någon annanstans för att handla. En annan process som har förstärkts under den senaste tjugoårsperioden är konkurrensen mellan olika marknadsplatser, främst manifesterad genom att handeln i städernas centrala delar eller städernas förortscentrum stöter på konkurrens från marknadsplatser, med volymhandel och/eller köpcentrumhandel, belägna i utkanten av eller utanför centralorten. Detaljhandeln i städernas stadskärnor, i synnerhet i A-läge, har länge klarat av att möta denna konkurrens, medan den mer småskaliga handeln i städeras stadsdels- och bostadsområdescentrum successivt har förlorat omsättning och marknadsandelar. De externa marknadsplatsernas framgång har flera förklaringar varav några berörts i ovanstående stycke. Därtill är det relativt enkelt att etablera nya och ändamålsenliga ytor utanför stadskärnorna vilket har bidragit till snabb fysisk expansion. På de externa marknadsplatserna återfinns också ofta det utbud och de butiksformat som har varit pådrivande för detaljhandelns tillväxt under de senaste decennierna. På senare år tycks även cityhandeln i många städer ha börjat få problem med fallande omsättning och fallande marknadsandelar som följd. Det finns en mängd strukturella förklaringar till detta men framförallt kan framhållas svårigheten att skapa nya detaljhandelsytor i den centrala staden. Stadskärnorna kännetecknas också av en småskalig butiksstruktur och en branschstruktur som, endast undantagsvis, uppvisar stark tillväxt. 36

Kedjeföretag med starka och tydliga butikskoncept har samtidigt kommit att ta marknadsandelar gentemot den, från kedjorna, fristående handeln. Under de senaste tjugo åren har kedjeföretagen aktivt sökt nya etableringar, vilket delvis förklarar de externa marknadsplatsernas framgångar men också detaljhandelns geografiska koncentration, samt utvecklat sina koncept med i huvudsak standardiserade butiksformat, -inredningar och -sortiment i syfte att nå en så bred målgrupp som möjligt. Även prisnivåer, öppettider, marknadsföring, inköp och logistik är i huvudsak enhetliga och förmånliga. Genom att satsa på relativt storskaliga butiksformat och ny teknik har kedjorna lyckats öka omsättning och lönsamhet gentemot de traditionella, och ofta mer småskaliga, butikskoncepten i sina respektive branscher. Följden av detta har ofta blivit att den lokala, och från kedjorna fristående, handlaren i många fall har fått lägga ned sin verksamhet. Andra viktiga men kanske inte lika uppenbara trender utgörs av bland annat den utbudsexplosion som, till stor del på grund av teknikutveckling och nya internationella influenser, har skett under senare år och som de stora kedjeföretagen med framgång lyckats inkorporera i sina storskaliga butikskoncept. Den ökade konkurrensen i handeln har också accentuerat en lågpristrend vilken till stora delar drivs på av lågpriskoncept såsom Willys, Netto, Lidl, Dressman, Deichmann med flera. Konkurrensen från dessa har medfört att nästan alla större aktörer i berörda branscher idag har ett relativt stort utbud av lågprisartiklar. Starkt kopplat till denna lågpristrend är också framväxten och utvecklingen av kedjeföretagens egna märkesvaror (EMV). ICA, COOP, Axfood, Stadium, Team Sportia, IKEA med flera har alla egna utvecklat egna märkesvaror. I andra branscher, exempelvis handeln med hemelektronik, har utvecklingen inte alls drivits lika långt. Följden av EMV är att maktbalansen mellan detaljhandelsföretag och leverantör förskjutits till de förras fördel eftersom de genom att addera EMV i sina sortiment både blir kunder och konkurrenter till leverantörerna. En av de kanske viktigaste förändringarna i detaljhandeln under de senaste 15 åren är den ökade konkurrensen mellan fysisk handel, d v s butiker, och e-handel. Efter en trevande inledning kring sekelskiftet och IT-kraschen i början av 2000-talet har den e-handelsbaserade detaljhandelsförsäljningen flerdubblats. Detta har skett till följd av att teknik, logistik och säkerhet förbättrats, att fler företag insett fördelarna med att finnas både i fysisk form, i egenskap av butik, och på internet och att konsumenternas benägenhet att handla via de nya inköpskanalerna har ökat. År 2012 handlare drygt hälften av svenskarna, oavsett ålder, en vara via internet. 37

År 2012 omsatte den e-handelsbaserade sällanköpsvaruhandeln drygt 31 miljarder kronor vilket motsvarade knappt 11 procent av sällanköpsvaruhandelns omsättning. E-handeln har dock drivits olika långt i olika branscher vilket gör att konkurrensen och följaktligen omvandlingstrycket är olika hårt för företag i olika branscher. E-handeln är mest omfattande i handeln med hemelektronik, kläder samt film, böcker och media. E-handeln har i dessa branscher genomgått en introduktions- och tillväxtfas och står idag vid övergången till att betraktas som mogna vilket i praktiken innebär att deras tillväxttakt kan förväntas avta. I andra branscher såsom leksaker, sport- och fritid, järn och bygg samt möbler och heminredning är e-handeln på väg att introduceras och övergå till en fas med snabb tillväxt i takt med att fler företag introduceras dessa lösningar och affärsmodellerna anpassas till den nya verkligheten. Trots många försök har e-handeln en svag ställning i dagligvaruhandeln här pågår snarare en utvecklingsfas där långsiktiga lösningar ännu ej hittats. Framtiden ser positiv ut för e-handeln då fler företag och branscher inser fördelarna med att ha försäljning både i butik och via internet. I framtiden är ett tänkbart scenario att gränserna mellan olika försäljningskanaler blir allt mer flytande då det för detaljhandelsföretagen inte spelar någon roll om intäkterna kommer via hemsidor på internet eller genom försäljning i en fysisk butik så länge de kommer företaget tillgodo och inte konkurrenterna. 38

Diagrammet visar en prognos för handeln uppdelat på e- handel och fysisk handel i syfte att bedöma den framtida utvecklingen. Utgångspunkten är den konsumtionsprognos som redovisats ovan där konsumtionen av sällanköpsvaruhandeln förväntas öka med drygt 3 procent per år. Hänsyn har inte tagits till utvecklingen i olika branscher inom sällanköpsvaruhandeln. I det normala scenariot förväntas e-handeln fortsätta som under de senaste åren medan tillväxttakten i det starka scenariot kan förklaras av fortsatt teknisk utveckling, ökad acceptans och vana bland konsumenterna, ökat genomslag i framförallt nya branscher och nya innovationer. Detta innebär att e-handeln fortsatt förväntas växa mellan 7 och 9 procent per år under prognosperioden. Diagrammet visar att i det normala scenariot förväntas en något större andel av den framtida konsumtionstillväxten tillfalla den fysiska handeln under prognosperioden. I det starka scenariot uppgår tillväxten i fysiska handeln till 65 miljarder kronor samtidigt som e-handeln ökar 180 miljarder kronor. Förväntad tillväxt inom e-handel och fysisk handel år 2012-2030, mkr Båda scenarierna förväntas ha strukturerande effekter för detaljhandeln som helhet och på olika nivåer och vissa branscher kommer beröras mer och snabbare än andra. Med strukturerande effekter menas att vissa aktörer kommer ha svårt att hänga med i utvecklingen och ställa om sin verksamhet medan andra kommer nå framgång och ha en positiv utveckling. Nedläggning och fortsatt utslagning av butiker är således att förvänta, framförallt förväntas aktörer i solitära lägen med begränsad tillgänglighet och handeln i mindre kommuner på landsbygden att drabbas. 39