Verksamhetsplan för daghemmet B.E von Schantz

Verksamhetsplan för daghemmet B.E von Schantz 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2018

Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 2 2.2. Personalen på vårt daghem... 3 2.3. Lärmiljön... 3 2.3.1 Den fysiska miljön... 3 2.3.2 Utomhusmiljön... 4 2.3.3 Vuxnas roll... 4 2.4. Vår verksamhetskultur... 4 2.4.1 Verksamhetens grundpelare 2018-2019... 4 2.4.2 Verksamhetskulturen utifrån grunderna för planen för småbarnspedagogik... 5 2.5. Leken... 5 2.6. Barnets delaktighet... 6 2.7. Pedagogisk dokumentation... 6 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 6 3. Daghemmets mål 2018 2019... 7 3.1. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2018 2019... 7 3.2. Isbjörnarnas övergripande mål... 8 3.3. Pingvinernas övergripande mål... 10 4. Utvärdering... 13 4.1. Utvärdering på daghemsnivå... 13 4.2. Utvärdering på individnivå... 13 1

1. Basuppgifter om daghemmet Daghemmets namn: Enhetens adress: Föreståndare: Viceföreståndare: Personalstyrka: B.E von Schantz Smedsgatan 19 A Amelie Lund Laura Johansson 4 +1 kock Barnmängd: 21 Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte:..20 2. Vårt daghem 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet På B.E von Schantz värdesätter vi barnets lek. Det ska finnas tillräckligt med tid för barnen att leka och att ha lugn och ro. Det är viktigt att alla barn blir bemötta som de individer de är och det ska också finnnas tid och möjlighet för barnen att mötas enskilt eller i små grupper med vuxna och andra barn. Vi minskar på övergångssituationerna under dagen för att skapa en så stressfri miljö som möjligt. Det är viktigt att barnets grundbehov är tryggade. Tiden som barn är värdefull och personalen värdesätter barnens tid på Schantzen. Daghemmet är en plats där barnen ska få vara barn, där de har möjlighet att lära sig nya saker och där de får vara nyfikna på sig själva och omvärlden. Personalen jobbar målmedvetet, utvärderar sin verksamhet och håller sig uppdaterad inom småbarnspedagogiken. Verksamheten ska vara motiverad och genomtänkt. På Schantzen är gemenskapen viktigt för både barn och vuxna. Vi värnar om den och arbetar aktivt med respekt. Personalen är förebilder både mot varandra och gentemot barnen. Grunden för samarbetet med barnet och familjen börjar redan före barnets mjuklandning i samband med hembesöket. Det är viktigt med en god och trygg relation mellan barnet, familjen och personalen. Personalen är närvarande och visar intresse för vad barnet gör och berättar. Personalen är också uppmärksam på att miljön och materialet på daghemmet är tryggt, säkert och tillgängligt. Det är också viktigt att personalen är tillgänglig för barnen, det ska alltid finnas en vuxen som barnet kan komma till. Personalen jobbar för en genomskilnlig verksamhet där verksamheten synliggörs på daghemmet, men även via Instagram och regelbundna infobrev. 2

Barnavårdsföreningens värdegrund: 2.2. Personalen på vårt daghem Daghemmet har två barngrupper, Isbjörnarna och Pingvinerna. Pingvinerna består av barn i 0-3 års ålder, och Isbjörnarna av barn i 3-5 års ålder. Daghemmet har 28 platser. Personalen består av två lärare inom småbarnspedagogik, varav den ena även är daghemmets föreståndare, samt två barnskötare och en reservperson som arbetar både på Schantzen och daghemmet Arbetets vänner. Dessutom har daghemmet en egen kock som tillreder maten i daghemmets egna kök, samt en städare som städar daghemmet kvällstid. Vi strävar även efter att de tillfälliga vikarierna, som hoppar in när den ordinarie personalen är borta, är bekanta för både barn och vuxna. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i Barnavårdsföreningens interna fortbildningstillfällen 2 gånger per år, dessutom ordnas gemensamma träffar för pedagogerna 2 gånger per år. 2.3. Lärmiljön 2.3.1 Den fysiska miljön Lärmiljön är under ständig utveckling utifrån barnens behov och intresse. Det är viktigt att lärmiljön är tillgänglig för barnen och att det som finns framme är material som barnen får lov att använda. Barnen ska kunna ta fram material själv och vi stävar efter att erbjuda material som inspirerar barnen till lek och nyfikenhet. Genom att i stor mån erbjuda ofärdigt material får barnen möjlighet att vara kreativa och skapa fantasifulla lekar. Vi väljer material med eftertanke och strävar efter att alla 3

lärområden synliggörs i lärmiljön; det ska finnas möjlighet att uttrycka sig med konst och musik, material som berikar och stödjer barnets språkutveckling samt material och en miljö som inspirerar till rörelse, kommunikation och gemenskap. Materialet är genomtänkt och placerat för att kunna kombineras på olika sätt. Lärmiljön är öppen för förändring och ska var formbar efter barnens behov, samtidgt som lärmiljön ska vara tydlig. Barnen har alltid möjlighet att använda materialet på olika sätt. Personalen är öppen inför barnens tankar och idéer och hjälper dem i mån av möjlighet att förverkliga sina tankar. För att stärka gemenskapen på daghemmet ställer vi iordning lärmiljön med eftertanke; aktiviteter och material ska bjuda in till gemensamma lekar och ge möjlighet för barnen att mötas även i åldersblandade grupper. 2.3.2 Utomhusmiljön På för- och eftermiddagarna vistas barnen i Smedsparken, eftersom daghemmet inte har en egen gård. Parken är utrustad med leksaker, gungor, sandlådor och klätterställningar av olika slag och den ger möjlighet till mångsidig lek. I parken växer stora ekar och kastanjer, som speciellt om hösten ger upphov till roliga lekar bland löven. Det finns ett mindre inhängnat område i parken, som bidrar till ökad trygghet för de yngsta barnen. I parken vistas även andra daghem, så barnen har möjlighet att stifta bekantskap med många barn. Staden en viktig del av vår lärmiljö och vi strävar efter att besöka olika lekparker och andra platser i vårt närområde. 2.3.3 Vuxnas roll Att vara närvarande och lyhörd är två viktiga uppgifter för personalen. Närvaro kan betyda ren fysisk närvaro, särskilt när det handlar om att locka och inspirera till lek eller för att handleda barnen och inge trygghet. Personalen är närvarande för att kunna se och förstå vad barnen är intresserade av, vilka behov de har och för att barnen ska ha möjlighet att vara delaktiga. Att vara lyhörd handlar om att se och uppmärksamma barnens behov, deras tankar och deras intresse. Närvaro och lyhördhet bidrar till en lärmiljö där barnen får vara engagerade och där deras behov, styrkor och intressen syns. 2.4. Vår verksamhetskultur 2.4.1 Verksamhetens grundpelare 2018-2019 Tid & Närvaro Personalen ger tid till barnen; tid att fundera, tid att uttrycka sig och tid för att vara, Att det finns tid till lek är viktigt, och på Schantzen vill vi också ge tillräckligt med tid för smågruppsverksamhet. Vi vill också ge tid till det enskilda barnet och satsar mycket på närvarande vuxna, som ger sig själv tid till att lyssna på barnen. Positivitet 4

På Schantzen vill vi betona barnens styrkor och behov. Vi fokuserar på det barnen kan och att de får möjlighet att lära sig av varandra. Utgångspunkten är att barnen kan men att de kan vara i behov av handledning. Det är viktigt att barnen får känna att de lyckas. Gemenskap På Schantzen finns barn i olika åldrar och vi vill att alla barn ska få möjlighet att mötas och känna att de hör till gemenskapen på daghemmet. Genom att äldre och yngre barn möts får de möjlighet att lära av och lära varandra. Vi jobbar för att barnen ska lära sig att att glädjas åt varandras olikhet. Känslofostran Det är viktigt att alla barn känner att en vuxen är engagerad i dem och att de får verktyg för att hantera sina känslor, bemöta andras känslor och förhålla sig till konflikter. Vid konflikter är personalen noggrann med att barnen själva ska få öva sig på att berätta om vad som har hänt och att barnen övar sig på att uttrycka hur de känner sig, både till personal och till andra barn. Vuxna bekräftar barnens känslor och jobbar för att stärka barnetns självkänsla och självförtroende. 2.4.2 Verksamhetskulturen utifrån grunderna för planen för småbarnspedagogik En lärande gemenskap På Schantzen ger vi alla barn möjlighet att mötas och delta i olika aktiviter tillsammans. Barnen uppmuntras till att hjälpa och stödja varandra. Alla barn ska få synas, höras och ta del av gemenskapen. Genom att ta fasta på barns nyfikenhet så uppmuntras de till att tänka och berätta om sina funderingar för de andra i gruppen. En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Barnen ska få lekro och möjlighet att leka i smågrupper. Personalen ser till att barnen får tillfälle att leka i olika konstillationer och arbetar för att stärka gemenskapen mellan alla barn. Personalen är närvarande och ger tid till barnen och anpassar verksamheten efter gruppens och det enskilda barnets behov. Konflikter tas itu med direkt och med hjälp av närvarande vuxna som deltar i barnens lek kan många konflikter förebyggas och barnen får verktyg att hantera varandras oliika åsikter. Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Barnens initiativ och åsikter ska få synas och höras i verksamheten. Vuxna bär ansvaret i verksamheten men är lyhörda inför barnens tankar, intressen och behov. Verksamheten utgår från barnen och daghemmet är till för dem. 2.5. Leken Leken är en viktig del för barnens lärande och för deras välbefinnande, därför ges tiden mycket utrymme under barnens dag. Leken ska få ta plats, höras, synas och bejakas av personalen. Det är personalens uppgift att uppmuntra till lek samt att stödja, handleda och utmana leken. Det är viktigt att barnen har ro att leka och att de har tid, utrymme och möjlighet till sina lekar. På schantzen satsar vi på smågruppsverksamhet, vilket innebär att barnen vistas inomhus och utomhus i små grupper tillsammans med närvarande vuxna. 5

Personalen ser till att materialet är lättillgängligt och att det inspirerar till lek, samt att det är tillräckligt utmanande och anpassat efter barnens behov. Genom leken utvecklar barnen sina sociala färdigheter, de bearbetar känslor, sin vardag och sina upplevelser. Barnet får genom leken uppleva gemenskap med andra barn, men även vuxen-barn emellan. 2.6. Barnets delaktighet Vår utgångspunkt i verksamheten är att barn är lika mycket värda som vuxna. Barnens åsikter, tankar och funderingar ska ligga till grund för innehållet i verksamheten. Barnen ska ges möjlighet till självständighet och inflytande, där personalen bär huvudansvaret för att verksamheten fungerar utifrån barnets bästa. Barnens delaktighet beaktas också ur olika perspektiv, där känslan av att vara delaktig, sedd och hörd är viktig. Barnen ska få uppleva att de hör till en grupp, både den egna gruppen men också till daghemmet och gemenskapen på Schantzen. Grupptillhörigheten kan se olika ut och det är lika viktigt att barnen känner sig som en del av den grupp de äter i, har samling i eller leker i. Verksamheten ska erbjuda aktiviteter och verksamhet som får barnen att känna sig engagerade. Den vuxnas närvaro är viktig för att stödja barnen i olika aktiviter för att de ska få känna sig engagerade. Den verksamhet som erbjuds åt barnen ska ge möjlighet till dem att mötas och uppleva aktiviter tillsammans. Personalen beaktar gruppkonstellationer och beaktar sitt eget handlande alla barn ska uppmärksammas. Vi jobbar för att barnen ska känna gemenskap och att alla i gruppen ska uppskatta varandra. Personalen är närvarande i barnens kamratkultur och är aktivt med för att stödja och handleda barnen. 2.7. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation sker regelbundet med personalen och med barnen. Det hjälper personalen att synliggöra processer istället för att fokusera på resultat. Genom att dokumentera verksamheten och tillsammans reflketera över vad som händer, vad barnen lär sig och intresserar sig för kan verksamheten utvecklas. Barnets egen verksamhet och gruppernas gemensamma verksamhet dokumenteras t.ex. genom fotografier eller videoklipp för att tillsammans med personalgruppen och vårdnadshavare kunna utvecklas och utvärderas. Reflektionerna är viktiga och dokumenteras. Barnen ska ha möjlighet till att vara delaktiga i reflektionen och dokumentationen. Barnens tankar behöver synliggöras och uppmärksammas för att verksamheten ska utgå från deras intresse. 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet Det är viktigt för oss att barnen känner sig trygga på daghemmet. Personalen arbetar nära barnen och värderar närvaron högt. Även om barnen får möjlighet att leka ifred, finns det ändå en vuxen nära. Lärmiljön är utformad med tanke på tillgänglighet men även trygghet och säkerhet är viktigt. Material som används på Schantzen ska vara säkert och barnvänligt. Vi använder inte gammal elektronik som 6

leksaker, smått material (till exempel pärlor) finns tillgängligt på en sådan höjd att de minsta barnen inte stoppar det i munnen. Utomhus strävar personalen efter att vara nära barnen i deras lekar i smedsparken, samtidigt är det viktigt att se till att alla daghemmets barn har det bra vid utevistelse. Barn och vuxna bär alltid västar med daghemmets namn på under utevistelsen. För att garantera barnens och personalens säkerhet görs en säkerhets- och räddningsplan upp som uppdateras årligen. Vi gör utrymningsövningar tillsammans med barnen åtminstone 1 gång per termin. 3. Daghemmets mål 2018 2019 3.1. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2018 2019 Mål och motivering av målet: Att organisera för och utveckla arbetssätt som stöder den pedagogiska dokumentationen och reflektionen på enheten. Pedagogisk dokumentation är ett arbetssätt som kräver övning och tid, personalgruppen behöver möjlighet att fördjupa sig i vad pedagogisk dokumentation handlar om. Arbetssätt: Reflektionsmöten som grund för reflektion kring verksamheten, genomförande av pedagogisk dokumentation, till diskussion om pedagogisk dokumentation. Litteratur, tidigare projekt/seminarium som stöd för arbetet. Delaktighet/samarbete: Personalen gör arbetet tillsammans, målet är förankrat hos personalen och utarbetat i samförståelse med viceföreståndaren. Förväntat resultat: Personalen har utvecklat metoder och arbetssätt för att samla in dokumentation Det finns system för hur och när personalen reflekterar över dokumentationen Personalgruppen har förståelse för vad pedagogisk dokumentation är och har provat på projekt där den pedagogiska dokumentationen är bärande. Tidsplan: November - december: Fokus på att utveckla metoder och arbetssätt för att samla in dokumentation, samt för att reflektera om dokumentationen Januari-juni: Fördjupning, arbete med projekt i verksamheten Uppföljning: Alla möten dokumenteras, tankar, erfarenheter och reflektioner samlas i en pärm. Föreståndaren ansvarar för att följa upp processen. 7

Utvärdering och utveckling: Utvärdering och utveckling sker fortlöpande. I december görs en mellanutvärdering med fokus på att ta ställning till hur arbetet behöver fortsätta och hurudan fördjupning som behövs. 3.2. Isbjörnarnas övergripande mål Personal: Amelie Lund (Lärare inom småbarnspedagoigk) (Barnskötare inom småbarnspedagogik) Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Målet för isbjörnarnas verksamhet är att stärka gruppens känsla av gemenskap, där barnen känner sig uppskattade och uppskattar varandra. Det är viktigt att barnen har möjlighet till att kommunicera både tankar och känslor till varandra, att barnen har förståelse för varandras olikheter och att de beaktar varandra. Beakta andra - Lyssna på andra - Känna glädje av andras närvaro - Glädjas över gemenskapen Uttrycka sig - Vänligt mot kompisen - Motivera det man säger - Uttrycka sig mer än nej! - Fråga vad kompisen menar Våga tycka olika - Förståelse för vad lika och olika är - Barnen vågar välja efter egen vilja och tanke Barnens delaktighet: Barnen är delaktiga i det arbete som rör dem själva och i verksamhetens utformning. Diskussion och reflektion förs tillsammans med barnen gällande isbjörnarnas målsättning. Barnen ska ha möjlighet att påverka innehållet. Lärområden och arbetssätt: För att nå målsättningen för Isbjörnarna kommer tre områden att lyftas i verksamheten; att beakta andra, att uttrycka sig och att det är okej tycka olika. Delmål Beakta andra Uttrycka sig Våga tycka olika Arbetssätt Gemensamma övningar med fokus på glädje och att få lyckas Personalen ger positiv feedback till barnen Ledda lekar med fokus på att lyssna och att ha roligt. T.ex. sagotering. Barnen uppmuntras till att lyssna på varandra genom olika aktiviteter och med hjälp av Språkligt fokus att berätta, att beskriva saker, att beskriva känslor, att beskriva tankar Personalen är goda förebilden Personalen uppmuntrar barnen till att uttrycka sina tankar och känslor Ledda lekar med fokus på Ledda lekar med fokus på att välja olika, att motivera sitt val Likheter och olikheter uppmärksammas i vardagliga situationer Barnen får möjlighet att reflektera kring lika olika rättvist orättvist 8

närvarande vuxna att uttrycka sig Språkens rika värld Att stärka förmågan att anpassa språket enligt situationen. Barnen ska få öva sig i att berätta, förklara och diskutera. När barnen får leva sig in i olika situationer, använda humor och lära sig goda vanor stärks deras språkliga uttrycksförmåga. Jag och vår gemenskap Personalen undersöker tillsammans med barnen till exempel människors, könens och familjernas mångfald. Målet är att barnen ska lära sig förstå att människor är olika men ändå lika värda. De övriga lärområdena integreras i verksamheten och med fokus på att bjuda in till gemenska, att ha roligt tillsammans och möjliggöra reflektion kring olika begrepp. Pedagogisk dokumentation: Den pedagogiska dokumentationen förverkligas med personalgruppen och tillsammans med barnen. Den pedeagogiska dokumentationen ska som arbetssätt föra verksamheten framåt. Genom text, bild och reflektioner får barn och personal tillsammans syn på vad som år aktuellet i verksamheten och är ett stöd i utvärderingen. Personalen för anteckningar, tar bilder, videor och observerar varandra för att utveckla och utvärdera verksamheten. Barnen ska uppmuntras till att dokumentera med hjälp av bild, berättande och video. Lärmiljö: Lärmiljön ska bjuda in barnen till gemensamma aktiviteter och material finns tillgängligt och är utformat för detta ändamål. Atmosfären på daghemmet är positiv och barnen ska känna sig hörda och sedda. Ett positivt klimat stärker relationerna mellan barn och barn och vuxna. Familjernas delaktighet: Barnens lek och relationer är viktig för många familjer. Familjerna ska ha möjlighet till insyn i verksamheten (hur vi gör, vad vi gör och varför vi gör) och möjlighet till att stödja det egna barnet i sociala relationer och barnets självkänsla. Samarbete (t.ex. bibliotek, museer, teater, mm): Teatermuséet för workshops Samarabete med daghemmet AV, till exempel utflykter eller andra aktiviteter. Förväntat resultat: 9

Beakta andra - Lyssna på andra - Känna glädje av andras närvaro - Glädjas över gemenskapen - Barnen reflekterar och diskuterar över rättvisa och orättvisa Uttrycka sig - Vänligt mot kompisen - Motiverar det man säger - Uttrycker sig mer än nej! - Frågar vad kompisen menar Våga tycka olika - Förståelse för vad lika och olika är - Barnen vågar välja efter egen vilja och tanke Tidsplan: Hösten 2018 Våren 2019. Mellanutvärderingar regelbundet. Plan för uppföljning: Mellanutvärdering i december Mål och metoder samt utvärdering följs upp regelbundet på reflektionsmöten och under personalens egen tid för planering, utveckling och utvärdering. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Genom den pedagogiska dokumentationen kan personalen få syn på hur verksamheten fungerar och hur barnen fungerar tillsammans. Personalen dokumenterar arbetssätten och om barnen har haft möjlighet att utvecklas inom ramarna för målsättningen. En mellautvärdering görs i december och verksamheten följs upp regelbundet. Genom regelbunden reflektion och pedagogisk dokumentation utvecklas även arbetssätten samt barnens och familjernas delaktighet. Personalen utvärderar: Har verksamheten erbjudit de former som står under arbetssätt? Hur har personalen fungerat som förebild? Hur har lämiljön använts för att kunna nå målsättningen? 3.3. Pingvinernas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Personalen i Pingvinernas grupp består av Laura Johansson (Lärare inom småbarnspedagogik) och Alexey Shumilin (Barnskötare inom småbarnspedagogik). Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Målsättningen för året 2018-2019 är att verksamheten ska stödja och utveckla barnens självständighet. 10

Det är ett behov för många barn, men intresset för och behovet av självständighet ser olika ut beroende på individen. De yngre barnen övar på grundläggande färdigheter och de äldre barnens intresse handlar t.ex. att självständigt ta för sig i lek och övrig verksamhet. Barnens delaktighet: Barnen erbjuds möjligheter till självständighet och till att påverka sin verksamhet i anknytning till deras behov och utvecklingsnivå. Personalen skapar situationer där barnen har förutsättningar till att lyckas. Lärområden och arbetssätt: Barnen skall ha möjlighet till att öva självständighet inom alla lärområden. Delmål Uttrycka egna behov Följa instruktioner Kreativitet/ Initiativförmåga Arbetssätt Bejaka och bekräfta barnens behov och det de själva uttrycker Personalen skapar trygga och tillitsfulla relationer med det enskilda barnet Personalen utvecklar en lärmiljö där barnen har möjlighet att uttrycka sina behov (material tillgängligt, uppmuntrande atmosfär) Öva på att tillsammans benämna olika saker och fenomen Ge positiv feedback och uppmuntra Ge korta, tydliga instruktioner Ge tid åt barnet att utföra saker själva, fokus på vardagskompetens Ledda lekar med fokus på att lyssna och följa instruktioner Ge barn möjlighet till att välja själv, presentera olika alternativ Barnens delaktighet: Sporra vidare från det barnen uttrycker intresse för. Personalen synliggör barnens idéer för barnen Närvarande vuxen i leken: Personalen lyssnar på barnens förslag och uppmuntrar barn att vara påhittiga i leken och förverkliga barnens förslag Pedagogisk dokumentation: - Den pedagogiska dokumentationen förverkligas med personalgruppen och tillsammans med barnen. - Genom att regelbundet reflektera över de situationerna vi skapar för barnen; har de möjlighet att vara självständiga? Lärmiljö: Material finns tillgängliga för barnen. Borden och stolarna är låga och på barnens nivå. Pappershanddukar, pottor, och annat som barnen använder dagligen är tillgängligt för dem. Tillgänglighet - Material finns på barnens nivå - Materialet är tydligt och strukturerat, så att barnen har tid att bekanta sig med dem i lugn och ro - Personalen ger tid för lek och samvaro Personalens roll - Personalens uppgift är att ge möjligheter till självständighet i alla situationer under dagen - Personalen ger tid för barnen att prova, utforska och lära sig att utföra saker 11

själv Familjernas delaktighet: Under början av hösten har familjerna haft möjlighet att uttrycka önskemål om vad som är viktigt för deras barn, under uppgörnet av barnens individuella planer har även självständighet varit ett aktuellt tema. Samarbete: Möjligt samarbete med köket, där framförallt de äldre pingvinerna kan få möjlighet till att vara delaktiga i vissa situationer sammankopplade med förberedlesen för lunch och/eller mellanmål. Förväntat resultat: Utrycka egna behov - Trygghet: Personalen är närvarande och ser och hör varje barn - Barnet vågar uttrycka sina känslor - Barnet berättar verbalt, visar, pekar på det hen behöver åt en vuxen Följa instruktioner - Förstår det personalen säger, tecknar, visar - Följer korta, enkla instruktioner i lek och vardagssysslor Kreativitet & Initiativförmåga - Lärmiljön är tillgänglig och barnen har möjlighet att själva ta fram material till lek - Lärmiljön är tillgänglig och barnen har möjlighet att själva utföra vardagliga sysslor som; påklädning, ta mat, duka och duka av, gå på toaletten, tvätta händer - Barnet hittar på vad hen vill göra - Förverkligar egna och andras förslag i leken Tidsplan: Hösten 2018 Våren 2019. Mellanutvärderingar Plan för uppföljning: Mellanutvärdering i december Mål och metoder samt utvärdering följs upp regelbundet på reflektionsmöten och under personalens egen tid för planering, utveckling och utvärdering. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Genom den pedagogiska dokumentationen kan personalen få syn på hur verksamheten fungerar och hur barnen fungerar. Personalen dokumenterar arbetssätten och om barnen har haft möjlighet att utvecklas inom ramarna för målsättningen. En mellanutvärdering görs i december och verksamheten följs upp regelbundet. Personalen utvärderar: Hur har delmålen och arbetssätten uppnåtts? Hur ser vardagssituationerna och planerade verksamheten ut? Har barnen möjlighet att handla självständigt? Fundera över möjligheterna som erbjuds inom den fysiska, sociala och psykiska lärmiljön. 12

Hur pratar personalen? Hurudana instruktioner ger vi, hur utmanar vi, hur uppmuntrar vi barnen? 4. Utvärdering Syftet med utvärderingen och kvalitetsutvecklingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen, planerna och att erbjuda det bästa för barnen. Med hjälp av utvärderingen ska kvaliteten av småbarnspedagogiken främjas, verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov synliggöras och verksamheten utvecklas. Utvärderingen sker både externt och internt. Den interna utvärderingen av verksamheten sker systematiskt och regelbundet. Utomstående utvärdering består av Helsingfors stads uppföljningsbesök och annan övervakning. Vår interna utvärdering sker på olika plan: föreningens, daghemmets och individnivå. 4.1. Utvärdering på daghemsnivå Utvärderings- och kvalitetsutredning på daghemmet sker termins- och årsvis. De styrande dokumenten, förutom de nationella och kommunala planerna, är verksamhetsplanerna och gruppavtalen. Verksamhetsplanen utarbetas årligen och utvärderas under verksamhetsåret och varje vår efter verksamhetsårets slut. Gruppavtalen, som är dokument som styr gruppernas arbete utvärderas vid jul och slutet av vårterminen. Vi fäster också uppmärksamhet vid lärmiljöns kvalitet och utvärderar den med ett utvärderingsverktyg en gång per år och i den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen. Feedback från vårdnadshavarna får vi förutom i den dagliga kontakten, i samtal med vårdnadshavarna, på föräldramöten och via de årliga kundenkäterna. Responsen utnyttjas i daghemmen, bland personalen och av ledningen i BF:s småbarnspedagogik. Vi upplever att feedback är värdefullt med tanke på kontinuerlig utveckling av verksamheten. De centrala resultaten av vårdnadshavarnas utvärdering delges dem och Helsingfors stad. Mätare för verksamhet och kvalitet på daghemmets nivå: förvekligandet av styrande dokument förverkligandet av målen i verksamhetsplanen kundenkät (vårdnadshavarna) lärmiljöns kvalitet (Eccers) bruksprocent 4.2. Utvärdering på individnivå Utvärderingen på individnivå grundar sig på lagen om småbarnspedagogik och innebär utvärdering av hur barnets plan för småbarnspedagogik genomförs. Det är viktigt att utvärdera genomförandet av barnets plan för småbarnspedagogik innan planen uppdateras. I samband med utvärderingen ska barnet, vårdnadshavaren och personalen fundera över hur mål och de överenskommelser som man gemensamt skrivit in i planen har beaktats och uppnåtts. Under utvärderingen ska barnet också vara delaktigt. 13

Mätare för verksamhet och kvalitet ur barnets och vårdnadshavarnas synvinkel: samtal med vårdnadshavarna om barnets plan för småbarnpedagogik daglig kontakt med vårdnadshavarna barnets delaktighet i uppgörande av barnets plan för småbarnspedagogik barnets delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten enkät till vårdnadshavarna 1 gång/år Personalens målinriktade och systematiska självvärdering har en central roll i att upprätthålla och utveckla kvaliteten inom småbarnspedagogiken. Utvärderingen kan fokusera på bland annat personalens kommunikation med barnen, stämningen i gruppen, de pedagogiska arbetssätten, verksamhetens innehåll eller lärmiljöerna. Den pedagogiska dokumentationen har en viktig betydelse för självvärderingen och utvecklingen av det egna arbetet. Mätare för verksamhet och kvalitet ur personalens synvinkel: pedagogisk dokumentation utförs individuella utvecklingssamtal hålls reflektionstid i grupp 1/gång vecka personalen går på fortbildningar 14