Veckodag? måndag tisdag onsdag. Vad är karaktäristiskt för aktiviteten/situationen när det blev problem? (Vad var det tänkt skulle hända?

Relevanta dokument
Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser

Levla lärmiljön FÖRSKOLA Ett stödmaterial för tidiga insatser

Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

LEVA LÄRMILJÖN DEL 2. Utvärderingen förra gången. Plan för idag. Från er utvärdering vid förra föreläsningen:

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

BARNHÄLSOPLAN. Plan för främjande barnhälsoarbete Förskolorna i Lugnvik/Orrviken

Beslut efter kvalitetsgranskning

VÅRDNADSHAVARKONTAKT

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

En websida där bildstöd för att underlätta kommunikation och förtydliga informationsmaterial kan skapas

Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

TOALETT OCH SKÖTBORD

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

LIKABEHANDLINGSPLAN. - Uppmärksamma och bekräfta olikheter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder.

Det nya i Läroplan för förskolan

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ytterharnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling för Berga förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

För dig som vill läsa vidare följer här några bok- och artikeltips:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Möckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vågbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Alexanderskolan. Nacka kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter kvalitetsgranskning

Dokumentation i förskolan utifrån yrkesetiska principer

Dalafurets förskolans plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens

Beslut efter kvalitetsgranskning

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling!

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Rosa Tornet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

ÖVERGÅNGAR.

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Beslut efter kvalitetsgranskning

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 18/19

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stentägtens förskola

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning förskola 2017

VÅRDNADSHAVARKONTAKT VÄXA - STÖDMATERIAL FÖR FÖRSKOLAN

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

VÄXA-UNDERLAG BESKRIVNING AV PROBLEMSITUATION Vad? Utgå från en enskild specifik händelse som nyligen inträffat. När? 07.00 18.00 Markera i textrutan ungefärlig tidpunkt på dagen Typ av situation/aktivitet I samband med Hallsituation Vila Lek Matsituation Toalettsituation Samling Övergångar Annan situation Krav Vilka förväntningar finns på barnet/barnen i situationen? Veckodag? måndag tisdag onsdag torsdag fredag Vad är karaktäristiskt för aktiviteten/situationen när det blev problem? (Vad var det tänkt skulle hända?) Är förväntningarna möjliga att uppnå? (Är kravet felställt? Kan vi hjälpa barnet att nå fram?) Organisation Vilka förutsättningar finns för att hantera och förhindra problemsituationer som denna? Vad kan utvecklas? Samarbetar ni med någon? Barnet Vet barnet VAD hen ska göra? Ja Nej MED VEM hen ska vara? Ja Nej HUR LÄNGE? Ja Nej HUR det ska gå till? Ja Nej Visar barnet detta? Ja Nej Visar barnet intresse av att vilja delta? Ja Nej

ÖNSKAT LÄGE Önskat läge Utgå från beskrivningen av problemsituationen Vad är ert önskade läge? Vad är barnet/barnens önskade läge? Vad är ert gemensamma mål? Anpassningar och åtgärder Vad kan göras för att nå det önskade läget? Vad kan du som pedagog göra? Vad kan ni i arbetslaget göra? Det kan vara värdefullt att fundera över: Vad gör vi i de situationer som fungerar bättre? Finns det arbetssätt och bemötande som gör att problemen minskar? Finns det arbetssätt och bemötande som gör att problemen ökar? Vem/Vilka ansvarar för genomförandet? Anpassning/Åtgärd Huvudansvarig När? När hoppas ni att det önskade läget är nått? När är det dags för uppföljning? Vem ansvarar för att uppföljningen blir genomförd? Uppföljning? Ansvarig?

UPPFÖLJNING Anpassningar och åtgärder Har du/ni lyckats genomföra planerade anpassningar och åtgärder? Ja Nej Om nej, vad har hindrat dig/er? Har du/ni genomfört ytterligare anpassningar utöver de planerade? Ja Nej Om ja, vilka? Framgångsfaktorer Vad har fungerat särskilt bra? Önskat läge Är det önskade läget som ni tidigare formulerat uppnått? Ja Nej Om nej, vad finns kvar att uppnå? Vad tänker ni fortsätta med? Vad säger/visar barnet? Fortsatt arbete? Fortsatt arbete med genomförda anpassningar Ingen ytterligare åtgärd Nya anpassningar och åtgärder Arbeta med en ny problemsituation Konsultera kollegor Konsultera förskolechef Ansökan till specialpedagog Annat

BESKRIVNING AV PROBLEMSITUATION Handledning VAD Beskriv en specifik problemsituation, utifrån barngruppen eller enskilt barn. Utgå från en enskild händelse som nyligen inträffat. Ge en kort beskrivning av problemsituationen. Försök att beskriva vad som hänt utan att värdera. Om det finns flera situationer som är problematiska kan du/ni sammanställa dessa till en lista och sedan välja ut en situation att börja med. Det är alltid lättare att arbeta med en situation i taget. NÄR När skedde problemsituationen? Det kan vara värdefullt att titta på en planering över dagen och veckan och fundera över när problemen uppstår. Finns det några återkommande mönster? TYP AV AKTIVITET/SITUATION Vad är karaktäristiskt för aktiviteten/situationen? Beskriv så tydligt som möjligt vad tanken var att barnet skulle göra? Vilken aktivitet var aktuell? Ex. komma in från utelek, sitta still och lyssna på en saga under XX minuter, följa talade instruktionerna, fråga om/hämta hjälp vid problem, samarbeta/leka tillsammans med andra osv. Handlar svårigheten om beteende, kravnivå, språksvårigheter, koncentrationssvårigheter, organisationssvårigheter, utvecklingsförsening? Att specificera uppgiften kan ge ledtrådar om moment och områden som är svåra för barnet/barnen. Kryssrutorna hjälper till att ringa in problemet och kan vara ledtrådar till moment som är svåra och kan behöva justeras eller åtgärdas. KRAV Vilka förväntningar finns på barnet/barnen i just den här situationen? Är förväntningarna möjliga att uppnå? Här ska du/ni titta närmre på de krav som är aktuella vid aktiviteten/situationen. Försök att bryta ned vad som krävs för att lyckas. Vid många situationer är kraven rimliga för de flesta men inte för alla. För högt eller lågt ställda krav kan leda till stress och oro, vilket i sin tur kan leda till att barnet agerar för att få kontroll över situationen. Fundera över de situationer som fungerar bra för barnet, hur ser de ut och hur är kravnivån? Fundera över vad du/ni behöver förändra och/eller tillföra för att barnet ska kunna klara aktiviteten/situationen. Hur ser instruktioner, regler, rutiner och strukturer ut? Har du/ni utgått från en rimlig kravnivå när du/ni planerat aktiviteten/situationen? Vad kan jag/ni som pedagoger förändra hos er själva och i lärmiljön för att bättre möta upp barnet. Vad är det för krav på barnen innan aktiviteten börjar? ORGANISATION Vilka förutsättningar finns för att hantera och förhindra problemsituationer som denna? Vad kan utvecklas? Hur ser det ut organisatoriskt runt problemsituationen? Det kan vara fruktsamt att fundera över om någon organisatorisk förändring skulle kunna underlätta vid den aktuella situationen. Fundera över om det finns något annat sätt att nyttja tillgänglig personal eller lokaler. Kan man se över rutiner, övergångar, strukturstöd, planeringstid/reflektionstid, schema osv och på så sätt underlätta situationen. BARNET Det är viktigt att barnet vet vad hen ska göra men också hur aktiviteten ska utföras. Vi tror ofta att informationen & instruktionen gått fram men en problemsituation bottnar ofta i att barnet/barnen inte förstått alla steg. Om du inte kryssar i ja i samtliga rutor är det värt att fundera över vad som krävs för att barnet/barnen ska kunna tillgodogöra sig den information/ strategi som behövs för att genomföra aktiviteten.

ÖNSKAT LÄGE Handledning ÖNSKAT LÄGE Vad är ert önskade läge? Vad är ert gemensamma mål? ANPASSNINGAR OCH ÅTGÄRDER Vad kan göras för att nå det önskade läget? Det finns säkert anpassningar och åtgärder som du känner till sen tidigare eller anpassningar/åtgärder som ni kommit på vid ifyllandet av formulären. Fundera över vad som behövs för att barnet ska lyckas? Vilka stödinsatser vill ni börja med? Vad kan du som pedagog göra? Vad kan arbetslaget göra? Vem gör vad? Hur kan lärmiljön utvecklas? Förmågor utvecklas/kompenseras? Om ni skulle vilja ha inspiration eller läsa om fler anpassningar/åtgärder kan ni titta i VÄXA förskola, Lärmiljöns anpassnings- och åtgärdsbank på Örnkom. När stödinsatserna är formulerade är det viktigt att komma ihåg att bestämma vem som gör vad och när det ska ske. NÄR? När hoppas ni att det önskade läget är nått? När är det rimligt att stämma av? Fundera över en rimlig tidsram. En tydlig tidsram är ett stöd för alla inblandade att följas åt i de planerade insatserna.

ANPASSNINGAR OCH ÅTGÄRDER Handledning När du/ni arbetade med Beskrivning av problemsituation och Önskat läge kom ni kanske att tänka på olika anpassningar och åtgärder som skulle kunna provas. Om ni behöver stöd att komma på fler eller vill inspireras vidare finns anpassnings- och åtgärdsbeskrivningar på Örnkom, VÄXA i förskolan. Beskrivningarna är kategoriserade och nedan följer den kategorisering av anpassningar och åtgärder vi använt oss av. Det kan vara värdefullt att fundera inom vilken kategori vi kan placera de anpassningar och åtgärder som vi planerar. I vilka situationer fungerar det bättre för barnet/barngruppen? Finns det något i dessa situationer som hjälper barnet att lyckas? Kan vi hitta framgångsfaktorer i någon av nedanstående kategorier? Finns det arbetssätt och bemötande som gör att problemen minskar? Finns det arbetssätt och bemötande som gör att problemen ökar? HALL Syfte och planering Trygghet, struktur och omsorg Vänthjälp Bildstöd Kommunikation med vårdnadshavare och föräldrar LEK Syfte och planering Delaktighet Positiv förstärkning Steget före MATSITUATION Syfte och pedagogernas roll Bildstöd Att säga till utan att öka stress Delaktighet SAMLING Syfte och planering Bildstöd och visuella ledtrådar Positiv förstärkning Delaktighet Kognitiva färdigheter under utveckling Check-in Check-ut, Förberedelse och utvärdering TOALETT OCH SKÖTBORD Syfte och planering, Pedagogens roll Begriplighet Bildstöd och visuella ledtrådar Delaktighet, inflytande och avdramatisering Trygghet och integritet Att säga till utan att öka stress VÅRDNADSHAVARKONTAKT Syfte och organisation Förhållningssätt och bemötande Tydliggör begrepp Hallkommunikation Skriven kommunikation Samarbetsbaserad problemlösning Klagomål ÖVERGÅNGAR Kommunikation Bildstöd

UPPFÖLJNING HANDLEDNING ANPASSNINGAR OCH ÅTGÄRDER Lämpligt tidsspann för att hålla åtgärder och anpassningar vid liv är 3-4 veckor. Har du/ni lyckats genomföra dina/era planerade anpassningar/åtgärder? Om du/ni inte lyckats genomföra de planerade stödinsatserna är det bra att reflektera eller diskutera vad detta beror på. Beror det på anpassningen/åtgärden i sig eller beror det på något annat? Finns det något som du/ni ska ta tag i innan du/ni provar en ny anpassning/åtgärd? Har du/ni genomfört ytterligare anpassningar/åtgärder utöver de planerade? Det kan vara så att du/ni under arbetets gång kommit på, utvecklat anpassningar och/eller åtgärder som du/ni ej från början tänkt men som blivit mycket positiva och verkningsfulla för barn, grupp och personal. BARNET Vet barnet? Här finns samma frågor som vid problemformuleringen. Har det nu efter att du/ni provat olika stödinsatser skett några framsteg? Om det inte gått åt rätt håll kanske du/ni måste fundera över vad som krävs för att barnet ska kunna tillgodogöra sig den information/ instruktion/ strategi som behövs. Ska det fungera för barnet bör det bli ja på alla frågor. DIALOG OCH SAMARBETE En viktig framgångsfaktor är dialog och samarbete. Reflektera över vilka du/ni har och bör ha dialog och samarbete med. Utöver barn, vårdnadshavare, kollegor, förskolechef och barnhälsa kan det vara någon du/ni missat som är viktig just i det här arbetet, t.ex. barnavårdscentralen, logoped, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och mödrahälsovårdspsykologer, BUP och socialtjänsten. FRAMGÅNGSFAKTORER Vad har fungerat särskilt bra? Vad tänker ni fortsätta med? Vad säger barnet? Vad säger vårdnadshavare? Det är viktigt att tydliggöra och understryka det ni upplevt som framgångsfaktorer både för uppmuntran och för att verkningsfulla insatser och förhållningssätt ska stärkas. Glöm inte att involvera era samarbetspartners inom denna problemsituation i avstämningen. Delaktighet och positiv förstärkning gör skillnad. ÖNSKAT LÄGE Är det önskade läget som du/ni tidigare formulerat uppnått? Om nej, vad finns kvar att uppnå? Att specificera vad som finns kvar att uppnå kan förtydliga riktningen i det fortsatta arbetet. Vad tror du/ni krävs för att nå ända fram till det önskade läget? Tror du/ni att det behövs mer tid med samma insatser? Behövs en justering av nuvarande anpassningar/åtgärder? Eller kan det vara så att du/ni behöver göra en ny beskrivning av problemsituationen? Fundera över vad du/ni som pedagoger kan utveckla/förändra. Vad kan jag/vi som pedagog/pedagoger göra mer av? Vad ska jag/vi som pedagog/pedagoger undvika? FORTSATT ARBETE Hur ska ni arbeta vidare? Är det önskade läget uppnått? Behöver ni en ny formulering av nuvarande problemsituation? Finns det problem som kräver att ni går vidare och tar hjälp av t.ex. specialpedagog?