Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Relevanta dokument
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Palliativ vård Professor Peter Strang

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativt förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

God palliativ vård state of the art

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Palliativ vård vid olika diagnoser

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Samtal med den döende människan

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD

Utmaningar vid palliativ vård

Svenska palliativregistret (2009)

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Palliativregistret - värdegrund

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Defini on pallia v vård

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Symtomlindring vid döendetd

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Symtomlindring. Palliativa rådet

Man måste vila emellanåt

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Med hjärtat i centrum

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping

Peter Strang, professor, överläkare

Oro, ångest och depression

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Mediyoga i palliativ vård

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Min vårdplan introduktion och manual

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Transkript:

Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för din granne om henne/honom lyssna på grannens rapport

Du patient med hjärtsvikt (2 min) Tänk att du är i patientens skor Tänk hur det känns Fyll i ESAS-formuläret utifrån hur du har det i din fantasi

ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) Ingen smärta Bästa möjliga välbefinnande Inget illamående Ingen nedstämdhet Ingen oro/ångest Inte sömnig/dåsig Bästa möjliga aptit Ingen orkeslöshet Ingen andnöd Andra problem 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Värsta tänkbara smärta Sämsta tänkbara välbefinnan de Värsta tänkbara illamående Värsta tänkbara nedstämdh et Värsta tänkbara oro/ångest Värsta tänkbara sömighet/d åsighet Ingen aptit Värsta tänkbara orkeslöshet Västa tänkbara andnöd

Brukar du fråga de här sakerna? Är det meningsfullt att fråga?

Har hjärtsviktspatienterna andra symptom än andfåddhet, bensvullnad och bröstsmärta?? Smärta 41-78% Fatigue/trötthet/matthet 69-82% Depression 9-56% Svaghet Sömnproblem Aptitlöshet Förstoppning Inkontinens Yrsel/ortostatism Ångest

Definition av palliativ vård enligt WHO Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom.

# LINDRA smärta och andra plågsamma SYMPTOM # bekräfta LIVET och betrakta DÖDEN som en NORMAL PROCESS # inte påskynda eller fördröja döden # integrera de PSYKOSOCIALA och ANDLIGA aspekterna i patientvården # stödja patienten i att leva så AKTIVT som möjligt fram till döden

# stödja de NÄRSTÅENDE under patientens sjukdom och i deras sorgearbete # genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov # främja LIVSKVALITET - kan påverka sjukdomsförloppet positivt # vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer Se bl a Nationella vårdprogrammet för Palliativ vård 2016

VET DU NOG OM DIN PATIENT - FÖR ATT KUNNA GÖRA DET HÄR?

Gå utanför lådan i det kardiologiska flödesschemat Utforska patientens situation (symptom, men även önskningar, preferenser, rädslor, känslor, övertygelser, värderingar, religiös/andlig tro/tillhörighet) Palliativ vård är personcentrerad vård Vi behöver planera för det som kommer

Gör palliativ vård nytta vid hjärtsvikt? Förbättrad symptomkontroll Förbättrad livskvalitet patient och anhöriga Förbättrat psykiskt mående Hög andel planering för framtiden/försämring Minskat antal inläggningar på sjukhus Pengabesparing (?) K. Wiskar et al. Trends in Cardiovasc Med 2018 in press AC Sidebottom et al. J Palliat Med 2015 JG Rogers et al. J AmColl Cardiol 2017

hög Funktion Död låg Tid FÖRLOPP TILL DÖD

Först skall vi diagnostisera sjukdomen Konsekvenser Kommunicera Sen behöver vi diagnostisera försämring Konsekvenser Kommunicera I slutänden blir det ofta bättre om vi diagnostiserar döendet Konsekvenser Kommunicera

Karaktäristika progressiva hjärtsviktens tre faser NYHA I-III Kronisk underhållsbehandling Genom att följa patienten aktivt förlänger vi liv och kontrollerar symptom/minskar sjuklighet. Patienten får en tydlig förklaring av tillståndet inkluderande namn, orsak, behandling och PROGNOS. Diskutera inaktivering av ICD inför implantation Vi följer patienten regelbundet och noga och ser över att hen behandlas efter nationella och regionala riktlinjer Jaarsma T et al Palliative care in heart failure: a position statement from the palliative care workshop of the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology 2009 Wiskar et al.

Karaktäristika hjärtsviktens tre faser NYHA III-IV sviktförbättrande OCH palliativ vård Inläggningar på sjukhus kan visa att fasen inletts Målet för behandling ändras till att uppnå optimal symptomkontroll och livskvalitet Holistisk, multidiciplinär Möjlighet att diskutera PROGNOS och sannolikt förlopp skall erbjudas göra en handlingsplan för försämring (advanced care plan) (ICD??) OBS! andra åtgärder möjliga? Transplantation?

Karaktäristika hjärtsviktens tre faser Livets slutskede Trots maximal behandling ses njursvikt, lågt blodtryck, permanenta ödem, fatigue (trötthet/orkeslöshet), anorexi, elektrolytrubbningar, arytmier The Surprise Question Behandling för symptomkontroll fortsätts! dosjusteringar behövs ofta Tillgång till generalister och specialister vid behov Hur man gör vid ev försämring/hjärtstopp etc diskuteras, dokumenteras och sprids till alla inblandade stänga av ICD? Ökat praktiskt och psykosocialt stöd till patient och anhöriga

Diagnostisera övergång till varje ny fas

Var står din patient nu? Ta 2 min med grannarna önskningar, preferenser, rädslor, känslor, övertygelser, värderingar, religiositet, andlighet (Vad skulle du själv svara om du var i hens skor?)

Jag önskar Jag föredrar Jag är rädd för Jag vill absolut inte att ni skall

Jag önskar att jag fick dö i stugan att jag hann prata med min dotter, som jag inte sett på 9 år. Jag föredrar att ha det svalt i rummet Jag är rädd för att jag skall kvävas till döds Jag vill absolut inte att ni skall sätta slang i halsen på mig och jag vill aldrig mer ligga på Intensiven

Jag känner Jag tror på Jag värderar. Jag hämtar styrka från

Jag känner mig trygg när min fru är här Jag tror på Gud och ett liv efter detta Jag värderar jag vill att ni fortsätter skämta med mig, då känner jag mig inte som en stackare bara Jag hämtar styrka från min familj. Tidigare var det från att vara ute i naturen och jaga med hunden, men det har ju inte gått de senaste åren.

Läkemedel Sviktmedicinering ACE/AIIbl + betablock+ aldosteronhämmare+vätskedrivande (metolazon 1-2 ggr per vecka kan ge tilläggseffekt) Analysera symtom på vanligt sätt Andfåddhet - pga svikt? Pleuravätska? Ascites? Låg saturation? Utred och behandla det som ger mer livskvalitet än det skadar och det patienten vill. Trötthet - optimera sviktbehandling, åtgärda anemi, ge ej steroider pga vätskeretentionsrisk Smärta analysera, utred, ge ej NSAID och TCA pga biverkningar etc

Läkemedel som alla skall ha tillgång till i slutet av livet Morfin/opiat mot andfåddhet och smärta Midazolam mot ångest, andfåddhet, oro, sömnlöshet Haldol mot illamående, eller konfusion Robinul mot rosslighet om plågsamt Furix i tillämpliga fall (kan ges sc i palliativ vård, även som infusion)

Frivillig läxa Gör ESAS/IPOS på din patient Fråga din patient om önskningar, preferenser, rädslor etc