Genuskompetens för konstchefer



Relevanta dokument
Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst

Projektbeskrivning Aktivering jämställdhet KRO/KIF Region Väst vt 2010

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

med rådgivargiraffen - En modell för genusmedveten företagsrådgivning

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

För ett mer feministiskt parti. Handledning

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Ledarutveckling över gränserna

Projektansökan

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Förändringsarbete hur och av vem?

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Projekt Trafikskola för jämställdhet Landstinget Dalarna

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Hurdå genuskompetens? En handledning för konstprofessionella på KONSTMUSEER och KONSTHALLAR

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Worldwide

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

regiongavleborg.se Jämställd regional tillväxt

Idrott, genus & jämställdhet

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad

Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Skolprogram från West Pride HT 2017 VT 2018

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Varför projektet Styrelsepraktik för kvinnor?

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Lika rättigheter och möjligheter

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

ÄRENDE-ID Allmänna villkor: Projektet ska beakta LOU eller när det är aktuellt det särskilda inköpsförfarandet som baseras på LOU.

Grundläggande jämställdhetskunskap

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

Nätverksträff ungdomsbibliotekarier, Skövde

Jämställdhet gör oss starkare

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande

Information till dig som ska ansöka om stöd ur det nationella honungsprogrammet

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Förskolans arbete med jämställdhet

Projektplan Projekt Oberoende

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen.

Sveriges jämställdhetspolitik

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland

Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

VÄLKOMNA!

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Ansökningsguide. Hur du fyller i en ansökan om ekonomiskt stöd till samarbetsprojekt. OBS! Innehållet i den här guiden kan komma att ändras

Uppdrag till Länsstyrelsen i Jönköpings län om översyn av samhällsorientering för nyanlända

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Ansökan om ekonomiskt stöd för utvecklingsprojekt FRUKTA INTE SKOGEN! en festival I Dalslands urskog

Fokus Yrkesutbildning VO

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Abborraleden. Projektplan

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Europeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Jämställdhetsarbetsgruppen Rapport till Verdandis Förbundsstyrelse

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ett steg mot framtidens konstscen

En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass

Värdegrund och policy

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Redovisning av projektet KOMMUNICERA

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript:

Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1

Innehållsförteckning 1. Projektidé s. 3 2. Bakgrund och kontext s. 3 Kvalitetsbegreppet och genusproblematik s. 3 3. Syfte s. 4 4. Mål s. 4 5. Målgrupp s. 5 6. Genomförande s. 5 7. Samarbetsparter s. 5 8. Projektorganisation s. 5 Projektägare s. 5 Arbetsgrupp s. 5 Referensgrupp s. 5 9. Resurser och finansiering s. 5 Personalresurser s. 5 Finansiella resurser s. 5 10. Rapportering s. 6 11. Uppföljning och utvärdering s. 6 2

1. Projektidé Projektet Genuskompetens för konstchefer går ut på att ta fram ett utbildningsmaterial med inriktning på genusproblematik inom konstvärlden, med chefer på konstinstitutioner inom VG-regionen som främsta målgrupp. Projektets researchfas påbörjades i juni 2010, och produktionsfasen (vilken denna ansökan avser) är planerad att påbörjas i januari 2011. Projektets sista fas utgörs av utbildningen, som är planerad att äga rum under hösten 2011, med Konstenheten Skövde Kulturhus som värdinstitution. Genom att höja chefernas genuskompetens hoppas vi att genusperspektivet på sikt kan komma att genomsyra hela verksamheten inom de berörda institutionerna. Detta bidrar i sin tur till att motverka förtryckande och begränsande strukturer inom konsten. 2. Bakgrund och kontext Projektet Genuskompetens för konstchefer är en fortsättning på KRO/KIF:s jämställdhetsprojekt i Region Väst, som startades upp under våren 2010 under namnet Aktivering jämställdhet. Projektet började som ett mindre delprojekt inom Aktivering jämställdhet, men har nu blivit ett omfattande samarbetsprojekt mellan KRO/KIF Region Väst, Konstkonsulenterna på Konst- och Kulturutveckling, ABF Göteborg samt Konstenheten Skövde Kulturhus. Materialet tar delvis avstamp i boken Konsten så funkar det (inte), genusvetaren Vanja Hermeles granskning av jämställdheten inom konsten, som gjordes på uppdrag av KRO/KIF och gavs ut 2009. Men framförallt har utbildningsmaterialet sin innehållsmässiga utgångspunkt i research kring och analys av de specifika förutsättningar och problematiker som är rådande hos den aktuella målgruppen; det vill säga konstinstitutioner med utställningsverksamhet inom VG-regionen. Kvalitetsbegreppet och genusproblematik Vi ser hur kvalitetsbegreppet inom konstvärlden i hög grad är påverkat av en manlig norm, vilket skapar en ojämställdhet inom såväl resursfördelning som attityder och värderingar. Vad gäller resursfördelningen ser vi att manliga konstnärer lyfts fram i större utsträckning än kvinnliga konstnärer, vilket ger dem tillgång till mer inflytelserika, bättre betalda och mer statusfyllda poster och uppdrag. När det kommer till attityder och värderingar ser vi hur stereotypa föreställningar om kvinnors respektive mäns konst reproduceras och cementeras inom konsten. 3

En sådan föreställning är till exempel att kvinnors konst skildrar den lilla, privata sfären, medan mäns konst behandlar stora existentiella frågor som exempelvis politik och ideologi. Det talas också ofta om hur mäns konst skildrar mänskliga erfarenheter medan kvinnors konst skildrar kvinnliga erfarenheter. Ett annat exempel är att det ofta talas om kvinnliga konstnärer medan konstnär ofta förutsätts vara en man. På så sätt görs kvinnliga konstnärer till representanter för sitt kön och därmed undantaget från normen medan manliga konstnärer representerar normen. Det finns också föreställningar om vad som är kvinnlig respektive manlig konst när det kommer till material, format och kontext, det vill säga var konsten visas. Detta skapar förväntningar på och i förlängningen begränsningar för såväl kvinnliga som manliga konstnärer. Men det gör också att vi ser på konsten genom så kallade könade glasögon, vilket innebär att vi laddar den med invanda föreställningar som påverkar vårt sätt att uppfatta den. Detta könade sätt att uppfatta konsten har även effekter på urvalsprocesser av olika slag; det kan handla om allt från urvalet till en utställning, intagningen till en konstskola eller fördelningen av jobb och uppdrag. En av de faktorer som ligger i vägen för en jämställd konst är att orättvis behandling på grunder som kön (men också i hög grad etnicitet eller klass) ofta avfärdas med argumentet att den konstnärliga kvaliteten kommer i första hand. Vi menar att denna syn på kvalitetsbegreppet är påverkad av en patriarkal norm, eftersom det förutsätts att den konstnärliga kvaliteten sjunker om kvinnor och män skulle få utrymme och möjlighet att uttrycka sig på lika villkor. Detta handlar alltså ytterst om ett maktperspektiv, i den bemärkelsen att det handlar om vem som tar plats och utrymme. Att män dominerar på de flesta betydelsefulla positioner och platser är naturligtvis inte specifikt för just bild- och formområdet eller konstvärlden, utan är ett samhälleligt och strukturellt problem. Det i sin tur har mycket att göra med normer och värderingar kopplade till genus; kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper och ges tillträde till olika områden, och detta bekräftas om och om igen av vårt samhälle som det normala. På så sätt reproduceras hela tiden normer för hur vi ska vara som kvinnor och män, vilket i sin tur reproducerar en könsmässig över- och underordning. Inom denna maktordning utgör mannen normen för hur en människa ska vara medan kvinnan blir ett undantag från den generella normen, vilket bland annat tar sig uttryck i att det män som grupp gör värderas högre än vad kvinnor gör. Denna struktur brukar också kallas för genusordningen. 3. Syfte Syftet med framtagandet av utbildningsmaterialet är att använda det vid utbildning för chefer 4

på konstinstitutioner i VG-regionen. Vår förhoppning är att vi genom att utbilda nyckelpersoner kan bidra till att bryta de patriarkala normer som begränsar såväl kvinnor som män inom konstfältet idag. Vi vill synliggöra hur våra val och värderingar påverkas av våra könade glasögon som cementerar orättvisor och hindrar konsten och kvalitetsbegreppet från att utvecklas och utmanas. 4. Mål Att ta fram ett utbildningsmaterial med inriktning på genusproblematiker inom konstvärlden, i samarbete mellan KRO/KIF Region Väst, Konstkonsulenterna på Konst- och Kulturutveckling, ABF Göteborg samt Konstenheten Skövde Kulturhus. 5. Målgrupper Målgrupper för projektet är chefer eller personer med motsvarande positioner på konstinstitutioner med utställningsverksamhet inom VG-regionen. 6. Genomförande Projektet Genuskompetens för konstchefer går from januari 2011 in i sin andra fas; produktionsfasen av utbildningsmaterialet. Det är också denna fas som den här ansökan avser. Produktionen av materialet innebär författande av text, redigering och redaktionellt arbete, lay out samt tryck. Den första fasen sträcker sig mellan juni 2010 och december 2010, och innebär i första hand research och innehållsdiskussioner. Den tredje och sista fasen utgörs av utbildningen, som kommer att äga rum hösten 2011, med Konstenheten Skövde Kulturhus som värdinstitution. 7. Samarbetsparter Konstkonsulenterna, Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen. Maria Carlgren 031-70 51 712 ABF Göteborg. Lars Wiberg 031-77 43 175 Konstenheten Skövde Kulturhus. Christina Törnqvist 076-764 50 35 8. Projektorganisation Projektägare: KRO/KIF Region Väst. KRO/KIF står för Konstnärernas Riksorganisation och Föreningen 5

Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare. Arbetsgrupp: Jenny Wendefors (projektledare), Frida Yngström (KRO/KIF Västs regionsordförande), Maria Carlgren (konstkonsulent, Konst- och Kulturutveckling, Kultur i Väst), Lars Wiberg (ABF, redaktör under projektet), Christina Törnqvist (Konstenheten Skövde Kulturhus), samt Eva Zetterman (professor i konst- och bildvetenskap). I projektets inledande fas ingår även Katarina Kvist och Holger Eriksson, praktikanter på KRO/KIF Region Väst. Referensgrupp: Referens gruppen är ännu inte tillsatt, men kommer att sammankallas inför projektets produktionsfas (med start januari 2011). Referensgruppen kommer att bestå av så kallade rådgivande resurspersoner, alternativt samarbetspartners med egna intressen i projektet. Referensgruppen har däremot ingen beslutsfattande funktion. 9. Resurser och finansiering Personalresurser: Projektets personalresurser utgörs av Maria Carlgren, konstkonsulent på Konst- och kulturutveckling, Kultur i Väst, Christina Törnqvist, Konstenheten Skövde Kulturhus samt Lars Wiberg, ABF Göteborg. Dessa personer ingår i arbetsgruppen som en del av deras befintliga tjänster, vilket innebär att deras respektive organisationer/institutioner bidrar med en viktig resurs för projektet. Övriga personer i arbetsgruppen arvoderas för sitt arbete från projektets budget. Personerna som ingår i referensgruppen bidrar till projektet i form av rådgivning och stöd, och kommer att arvoderas i den mån det finns utrymme i budgeten. Referenspersonernas respektive kompetensområden utgör därmed också en värdefull resurs för projektet. Utöver detta utgör Katarina Kvist och Holger Eriksson, praktikanter på KRO/KIF Region Väst, en viktig personalresurs. Finansiella resurser: Se budget i ansökan. 10. Rapportering Efter projektets nuvarande slutdatum den sista december 2011 kommer arbetsgruppen att göra en såväl intern som extern utvärdering, som sedan ligger till grund för en rapport. Denna rapport har som främsta målgrupp den egna projektorganisationen (projektägare, arbetsgrupp och referensgrupp) samt projektets samarbetsparter, samt inte minst deltagarna i den genomförda utbildningen. 6

Dessutom kommer en rapportering till projektets bidragsgivare och finansiärer att göras enligt de kriterier som efterfrågas av respektive part. 11. Uppföljning och utvärdering Under genomförandefasen följs projektet och dess projektbeskrivning, tidsplan och budget upp kontinuerligt, i första hand av projektledaren i samråd med projektägaren. Projektet kommer att utvärderas av projektgruppen efter sista december 2011. Utvärderingen kommer sedan att presenteras i form av en rapport där vi svarar på huruvida vi har uppnått våra mätbara mål. 7