Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se
Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna Anne Gunnäs Konsult/Lysekils Kommun Fredrik Larsson Länsstyrelsen Malin Persson Livsmedelsverket Per Bergström GU Susanne Lindegarth Va-enbrukscentrum Väst/GU
Blå ÖP med MariZm näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart ny8ja vår gemensamma resurs! E- samarbete mellan Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner samt Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen 2013-2016
KravspecifikaZon Va-enbruk och Ekonomiska
Underlag i resultatskikt h-p://vbcv.science.gu.se/ publikazoner#projekt_planering
Tvåskaliga blötdjur (musslor och ostron) Djup Vågexponering Ålgräs Reningsverk, bräddavlopp ProdukZonsområden OdlingsZllstånd
Fisk (lax, regnbåge, marina arter) - Lax Naturliga bestånd Avelspar - Regnbåge Inga naturliga bestånd 20 km Zll laxförande - Andra marina arter OK enligt regelverk Men Buffertzon Laxfiskar Buffertzon Laxfiskar 20km
Övergödning: - Kväve - Fosfor MiljöZllstånd: - Övergödning - Större fiskar saknas (trofisk kaskad) - Ålgräs har försvunnit (ond cirkel)
Vad är ok? - Idag en marin fiskodling (ca 2 ton) Brännö - 1000 ton fisk - > 25 ton N - motsvarar 5000 personer (N) - Va-endragen bidrar med 13000 ton Tillstånd i sjöar, va-endrag, kustva-en och grundva-en Fler va-enförekomster har klassats i VISS[4] med övergödningsproblem än vad fosfor- och kvävehalterna anger ejersom även andra kriterier styr om e- va-en ska klassas som övergö-, Zll exempel bo-enfauna samt Zllväxt av fintrådiga alger i kustva-en, växtplankton i sjöar och kiselalger i va-endrag. I den senaste statusklassningen inom va-enförvaltningen som gjordes 2013 så klassades 100 procent av alla kuskörekomsterna ha övergödningsproblem. Av sjöar större än 100 hektar har 19 procent problem med övergödning samt 35 procent av alla va-endrag, vilket är något högre än vid mätningen innan.
Slutsats fisk: Vi planerar för a- fiskodling kommer Zllåtas i begränsad omfa-ning företrädesvis med ny teknologi (halvslutet eller flytande RAS). Vi tror inte på stora kassodlingar även om mindre varianter (<40 ton) sannolikt kommer Zllåtas. Lax är med dagens föreskrijer mycket svårt. Dagens 20 km kommer eventuellt minskas. Miljökonsekvenserna bör vara annorlunda för ny teknologi och därmed kommer praxis för denna behöva anpassas.
Algodling Möjligt offshore Tekniskt ny- här Exponerade områden utan påväxt Stora innovazonsmöjligheter Miljögröda (musslor, sjöpungar, alger, ) Motsvarar områden för tvåskaliga blötdjur Behöver ej vara A- klassat Kan vara i övergö- område Stora innovazonsmöjligheter
RAS anläggningar på land Kräver havsnära industrimark (höjd över havet spelar roll) Kan gagnas av synergieffekter (temperatur eller avfallsströmmar) Har egen omfa-ande rening behöver hel kedja Priset sjunker stadigt jämfört med havsodlad Kopplat slakteri kan vara fördel Vilken art som helst Kontroll
Form Historiskt Idag Vision/ scenario Musslor odling +/- 2000 ton (1980) Ostron fiske (odling) 50-600 ton fiske 2000 ton 15 000 ton Fiske ej med 10 ton fiske 600 ton Ostrea mål 300 ton Crassostrea fiske - begr 1000 ton 1% av bestånd i NB Fisk (RAS) odling - - 15 000 ton Rena hav (1-4000 ton) Fisk (halv sluten) E- möjligt scenario (för human konsumzon) Fisk (mindre kasse) odling - - 10-20 000 ton odling misslyckande 2 ton (samt sötva-en) Motsv 4 anläggningar 200 ton 5* 40 ton + andra arter, ranging, andra ändamål
Andra ändamål Restaurering (kväverening, habitatskapare, ekosystemtjänster, binda sediment, ) Utöver mat: - NäringsZllsko- (ex omega 3 oljor) - Tillsatser Zll livsmedel (ex konsistengivare) - Pigment (kosmezka) - Foder Zll fisk, fågel, gris - Biogas - Smakförstärkare - Gödsel och jordförbä-ring - Bioprospektering Men: - Antagligen inte produkzon av lågkoncentrazonsmolekyler - Antagligen inte GMO i öppna system
Tack!