Projektmaterial DATABASER FÖR INVENTERINGAR OCH ELEVARBETEN Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
1/5 Rapport om ITIS-projekt Klarälvdalens folkhögskola 2002 Vilt- och naturvårdslinjen/bo på landet Deltagare och inriktning Lärarna vid Vilt- och naturvårdslinjen och Bo på landet (Hans Ring, Petter Johansson, Ingemar Brelin och Maja Bergström) enades under våren om två delprojekt som ITIS-arbete för skolans gröna sida. Dels har gruppen arbetat kring ett projekt för inventering av gamla gårdar och sätrar i norra Värmland, dels har vi inom ramen för Vilt- och naturvårdslinjens ordinarie kursinnehåll utvecklat arbetet med inventeringar och dataläggning av dessa. Denna rapport handlar om det senare delprojektet; det förstnämnda är inte avslutat och kräver fortsatt arbete. (Anders Tedeholm har formellt inte deltagit i skolans ITIS-projekt; som kursansvarig för baskursen och genom sitt GIS-kunnande har han dock i praktiken spelat en stor roll i utvecklingsarbetet tillsammans med eleverna.) Bakgrund Inventeringar Vilt- och naturvårdslinjen har under många år genomfört regelbundna inventeringar i närområdet. Bland annat inventeras smågnagare, skogsfågel och tjäderlekar årligen vilket lett till det finns omfattande historiska serier. Dessa inventeringar har utförts som naturliga och aktiva inslag i klassundervisningen. Därutöver finns också ett stort antal undersökningar av flora, fauna, skog och vatten som elever genomfört som individuella eller gruppvis skol- och specialarbeten. Inventeringsresultaten har ett betydande men hittills kanske mest potentiellt värde vid analyser och bedömningar av det aktuella årets inventeringsresultat. Själva lagringsformatet fältprotokoll och sammanställningar med papper som informationsbärare; arkiverade i ett pärmsystem medför ett ganska mödosamt arbete när man vill titta på och analysera i och utifrån det historiska materialet.
2/5 Rapport om ITIS-projekt Klarälvdalens folkhögskola 2002 Rapporter och specialarbeten Eleverna vid Vilt- och naturvårdslinjen har i varje årskull producerat ett flertal litteratursammanställning, mindre fältstudier eller rapporter, och vanligtvis ett större special- eller avslutningsarbete. Även dessa arbeten finns arkiverade i pappersform i ett pärmsystem. En del arbeten har systematiskt indexerats av bibliotekarien på skolan, och finns som arkivexemplar på biblioteket. Till viss del kan alltså nuvarande och framtida elever på Vilt- och naturvårdslinjen söka och hitta i det historiska materialet, vilket är mycket värdefullt om exempelvis en undersökning ska göras igen. ITIS-projektets mål Databaser för inventeringar och elevarbeten Vår tanke var och är alltså att skapa systematiska och hållbara databaser för de inventeringar och det material som genereras inom Vilt- och naturvårdslinjen. Vi behöver bra och stabila system för att datalägga de olika inventeringarna som sker varje år. Vi behöver också ett registersystem för att indexera skriftliga arbeten så att elever själva kan göra sökningar och hitta relevant material. Materialet ska sedan kunna beställas som boklån. Ett sådant beställningssystem är att föredra, framför att elever själva plockar ut material, med tanke på att det redan nu finns luckor där rapporter lånats men aldrig lämnats tillbaka. GIS-undervisningen Sedan några läsår tillbaka finns undervisning om geografiska informationssystem GIS med som en stor del inom Vilt- och naturvårdslinjen. Under åren har elevernas intresse och förståelse för GIS ökat alltmer. Ute på arbetsmarknaden och inom de sektorer där linjens deltagare så småningom kan tänkas få arbete ökar kraven på kunskap och kompetens för att förstå och kunna arbeta med GIS. Tanken att integrera linjens GIS-undervisning med de traditionella inventeringarnas hantering och sammanställning av fältprotokoll har funnits ett bra tag; i praktiken har det dock snarare genomförts som enskilda elevarbeten där elever jobbat hela vägen från exempelvis en nyckelbiotopsinventering till färdigt GISprojekt med visualisering och sökbar databas som slutresultat.
3/5 Rapport om ITIS-projekt Klarälvdalens folkhögskola 2002 Praktiskt arbete hösten 2002 Smågnagarinventering ITIS-projektets tankar åtminstone en del av dem fick substans när höstterminen 2002 kommit igång. GISundervisningen kom in tidigt för förstaårseleverna. Berörda lärare samarbetade väl när sensommarens inventering av smågnagare skulle genomföras. Det fältprotokoll som använts under många år diskuterades och analyserades för att få en smidig dataläggning och för att optimera den kommande databasen. Efter några smärre justeringar och förenklingar delades inventeringsprotokollen ut till eleverna och inventeringen genomfördes. En GPS-genomgång ingick också i förberedelserna för att få en systematisk och enhetlig fångst av geografiska koordinater. Kort tid efter genomförd inventering fick så GIS-undervisningen för baskursens elever en konkret och praktisk rivstart: de skulle nu mata in sina inventeringsresultat till en databas. Arbetet utfördes i Excel där eleverna fick diskutera och bygga upp strukturen för databasen (efter fältprotokollets rubriker), och sedan föra in inventeringsdata. Trots mycket stor spridning när det gäller datakunskap fungerade detta arbete nästan uppseendeväckande väl. Eleverna fick också några högvärdiga Excel-lektioner på köpet. Som helhet handlade det dock mindre om Excel, men mera om att nå målet en fungerande databas för det avslutande GIS-projektet. Den för de flesta överraskande avslutningen kom när eleverna skapade ett litet GIS-projekt (i programmet ArcView) där fällor och fångster visualiserades som geografiska punktteman över en flygbild av terrängen. Eleverna fick också prova på att göra några enklare urval och sökningar i datamaterialet, och att skapa nya geografiska teman. Detta gav eleverna en tydligare och mera konkret förståelse för GIS än vad vi tidigare kanske har lyckats förmedla. Utterinventering Under oktober genomförde Vilt- och naturvårdslinjen en omfattande utterinventering i Torsby kommun. Liknande inventeringar har utförts tidigare, men upphörde när uttern försvann/inventeringarna inte gav några resultat. Senaste åren har det funnits skäl att tro att uttern återkommit till vattensystemen i norra Värmland, och höstens inventering bekräftar också detta.
4/5 Rapport om ITIS-projekt Klarälvdalens folkhögskola 2002 Nära 300 inventeringspunkter med utförliga data fanns i pappersform när inventeringsveckan var till ända. Eleverna på andra läsåret fick huvudansvaret för dataläggningen; inmatningen gjordes från ett formulär till en databas i vilken alltså inventeringsresultaten efterhand samlades. Utformningen av formulär och databas begränsades något av inventeringsprotokollens struktur och standard för kodning etc. Slutresultatet blev dock en fungerande databas, där eleverna kunde bearbeta och analysera data i Excel. Vi skapade också ett GIS-projekt där inventeringspunkterna med spår av utter och mink kunde betraktas mot en tematisk karta över norra Värmlands vattensystem. Vid inventeringen användes GPS systematiskt vilket bland annat innebär att inventeringen enkelt kan upprepas om något eller några år. Fördjupningseleverna Två elever, Lena Brorsdotter och Egon Jacobsson, finns under läsåret 2002/2003 på Vilt- och naturvårdslinjens fördjupningsår. Båda har valt att som betydande inslag i sina studier ha med databas- och GIS-kunskap. Lena Brorsdotter har arbetat med dels en biotopkartering av strömmande vatten där fältarbetet utfördes under sommaren, dels ett projekt för märkning och kartläggning av björnar i Hälsingland. Hon har bland annat skapat ett system för inmatning till databas enligt System Aqua (biotopkartering vid strömmande vattendrag). Egon Jacobsson har under hösten fördjupat sig i de skogsfågelinventeringar som genomförts under åren, och som ett resultat av detta skrivit en artikel i tidskriften Värmlandsornitologen. Som en naturlig fortsättning på denna studie har Egon också haft som uppgift att ta fram en struktur för överföring till databas av inventeringarna framöver, och för att påbörja inmatning av det historiska materialet. För närvarande utvärderas struktur och funktionalitet i denna databas. Kraven är bland andra att man ska kunna arbeta i såväl Excel med statistisk analys, sortering, diagramframställning mm, som i ArcView med GIS-projekt där data hämtas ur databasen. I samband med Egons arbete kommer vi också att testa olika modeller för hur skolans databaser ska kunna finnas på en gemensam server. Vid arbete med denna och andra databaser som vi bygger upp ska eleverna kunna sitta vid arbetsstationer runtom i skolan, men arbeta mot de centralt placerade databaserna.
5/5 Rapport om ITIS-projekt Klarälvdalens folkhögskola 2002 Sammanfattning Vilt- och naturvårdslinjen har under relativt kort tid fått ett bra grepp om integrationen mellan de traditionella inventeringarna som eleverna utför och databas/gis-undervisningen. Ett par av de årligen återkommande inventeringarna kommer i fortsättningen att gå direkt in i nya databaser som kommer att ge oss lokala data som inte minst är värdefullt för i den mer allmänna GIS-undervisningen. I höstens arbete har eleverna varit höggradigt delaktiga. Vid flera tillfällen har intressanta och givande diskussioner väckts bland annat om principer för utformning av databaser och brister och svaga punkter i insamlings- och kodningsarbete.arbetet har präglats av ett mycket bra samarbete mellan lärarna som alla gett värdefulla bidrag från olika kunskapsområden. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom linjen Även om detta ITIS-projektet får sin formella avslutning i och med denna rapport, så innebär det inte på något vis ett stopp för den vidare utvecklingen av databaser och sökbara register för data och material som produceras inom Vilt- och naturvårdslinjen. Just nu finns också ett behov av några dagars reflekterande och framåtriktat utvecklingsarbete baserat på höstterminens erfarenheter. Därför har vi ett önskemål om att kunna få arrangera en utvecklings- eller fortbildningskonferens där lärarna på Vilt- och naturvårdslinjen dels noggrant och i lugn och ro får gå igenom det nya materialet och de nya metoderna, dels kan diskutera pedagogiska upplägg och strategier inför framtiden. / nedtecknat den 16 februari 2003 av Petter Johansson (ansvarig för delprojektet)