SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf.

Relevanta dokument
SBU-rapport nr

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

NLL Kost till inneliggande patienter

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Mat och ett hälsosamt åldrande

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Teori - Mat och näring

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Kosttillägg för undernärda äldre

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Nutritionsvårdsprocessen

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Nutritionsdagen 2015

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Nutritionsvårdsprocessen

Kostpolicy. Särskilt boende

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

och behandla undernäring.

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Rutin för kost och nutrition

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet

Nolltolerans mot UNDERNÄRING

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Förebygga och behandla undernäring

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Nutritionsproblem och åtgärder

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

- En kartläggning i slutenvården

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Förebyggande arbete kring brukaren

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Äldre med malnutrition

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Förslag på flödesschema/organisationskarta

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Nutritionsprojekt. Linnea 7

5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET. Övergripande mål. 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017


Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vägledning för förskrivning och beställning av livsmedel för

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Transkript:

HTA-enheten CAMTÖ 2015-02-13 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS 2014:10; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-12 Sammanfattande slutsatser enligt SBU Inom hela vård- och omsorgssektorn är undernäring vanligt bland äldre personer. Eftersom den åldrande befolkningen ökar är det troligt att även denna problematik kan komma att öka under de kommande årtiondena. Att ge den äldre personen kosttillägg innehållande energi och protein som ett komplement till den vardagliga kosten är ett vanligt sätt att förebygga och behandla undernäring. Kosttillägg kallas i vardagligt tal för näringsdryck och är oftast ett komplement till vanlig mat. Det ska inte förväxlas med kosttillskott som främst består av vitaminer och mineraler. Äldre personer har i denna rapport definierats vara 70 år eller äldre. I SBU-rapporten har forskning sammanställts om vilka effekter kosttillägg har för de personer som är undernärda eller som tillhör dem med ökad risk för undernäring. Det saknas tillförlitliga vetenskapliga resultat om nyttan och riskerna med kosttillägg för äldre personer som är undernärda eller de som tillhör en riskgrupp. Ett fåtal studier har rapporterat en liten ökning av handgreppsstyrka respektive kroppsvikt. Dessa resultat kräver bekräftelse i nya studier med bättre vetenskaplig metodik. Eventuella ogynnsamma effekter på hälsan behöver beskrivas systematiskt i nya studier. Praxis varierar i hur kosttillägg används respektive subventioneras på olika håll i landet som det dock inte finns någon aktuell och säker kartläggning av. Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma hälsoekonomiska effekter. Flera viktiga orsaker till det bristfälliga underlaget påvisas: a) Ingen enhetlig definition vad som menas med undernäring finns. b) Utfallsmåtten i existerande studier varierar starkt liksom tidpunkterna för utvärdering. c) Få studier med tillräcklig kvalitet för att utesluta systematiska fel finns. d) Användning och följsamhet till behandling med kosttillägg är bristfälligt studerad.

e) Skillnader i vilken statistisk metod som används vid analys och åldersgränsen 70 år förklarar att osäkerheten i effekt blir större i SBU:s analys än i andra metaanalyser. SOSFS 2014:10 Föreskrifterna innefattar Hälso- och sjukvården samt Socialtjänst och verksamhet enligt LSS. I den 3 definieras undernäring som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Hälso- och sjukvården ska, enligt 5, fastställa rutiner för när en patients näringstillstånd ska utredas och hur en utredning av näringstillståndet ska göras. Vidare, enligt 6, ska vårdgivaren fastställa rutiner för hur undernäring ska förebyggas och hur undernäring ska behandlas. I Allmänna råd anges rutiner för utredning av näringstillstånd och hur undernäring ska förebyggas och behandlas samt när vårdgivaren ska remittera patienten vidare. Föreskriften kontraterar inte mot SBU:s slutsatser och träder i kraft 2015. Kontaktpersoner CAMTÖ: Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska Region Örebro Län ann-britt.zakrisson@regionorebrolan.se Göran Liljegren, Öl, kirurgkliniken, Region Örebro Län goran.liljegren@regionorebrolan.se Ämnesansvariga Dietisterna USÖ genom dietist Malin Olofsson, Kir klin USÖ malin.olofsson@regionorebrolan.se Maria Gunnarsson, Lindesbergs Utvecklingsenhet (ansvarig Senior Alert, Region Örebro Län) maria.gunnarsson@regionorebrolan.se Sammanvägning av SBU och SoS Identifikation av undernäring ( 5, 1 o 2) Hur: BMI (kg/m2) och viktförändring över tid. MNA (Mini Nutritional Assessment). Mätning av fettfri kroppsmassa med: o Lågdosröntgen Dual-energy X-ray Absorptiometry (DXA). o Mätning av den elektriska ledningsförmågan genom kroppen med hjälp av Bioelektrisk Impedans Analys (BIA). Lårmuskelns area, hudtjocklek på överarmens baksida (triceps skinfold thickness, TSF) och överarmens omkrets (midarm circumference, MAC)

När: Vid ofrivillig vikt-minskning bör det utredas vilka patofysiologiska mekanismer som är aktiva. Ofta beror viktminskningen på en kombination av minskat intag och ökad omsättning/minskat upptag av energi och/ eller näringsämnen. Det är nödvändigt att ha kännedom om hur kroppens sammansättning och den fysiska funktionen utvecklas över tid för att kunna bedöma en persons näringstillstånd. Behandling och förebyggande behandling ( 6 1 o 2): Funktionstillstånd och Kroppssammansättning utgör basen för bedömningen, medan andra komponenter som hunger, aptit och mättnad, intag av mat, förutsättningar för inköp, tillagning och ätande, energiomsättning, biokemi, metabolism och endokrin reglering utgör växelverkande mekanismer för hur ett visst näringstillstånd kan skapas och vidmakthållas. En sådan utredning behöver ofta göras av olika yrkesgrupper som samarbetar i ett multiprofessionellt team. Att förebygga och behandla undernäring kan ske genom att se över och förbättra det normala matintaget. Till exempel att förbättra den normala måltiden. Det kan omfatta rådgivning om val och tillagning av maträtter, matens konsistens, sittställning, munhygien och smärtlindring, när och hur ofta måltider förekommer och måltidsmiljö. Även hur man handlar bör beaktas, till exempel val av mat och inköp samt transporter. Uppföljning I kvalitetsregistret Senior Alert registreras flera parmetrar viktiga för identifiering av undernäring och för uppföljning av insatser mot undernäring. Våren 2014 fanns cirka 370.000 individer registrerade och över 800.000 riksbedömningar hade gjorts. Risk för undernäring förelåg hos 59% och 76% av dessa hade fått en rekommendation om förebyggande åtgärd. De fem vanligaste åtgärderna var mellanmål, näringsdryck (kosttillägg), förkortad nattfasta till max 11 timmar, uppmuntran och påstötning och läkemedelsgenomgång. Kartläggning ÖLL Praxis Kosttillägg inklusive aggregat och sprutor, näringsdrycker, energiberikningsprodukter, PKU-produkter och glutenfria produkter förskrevs t.o.m. oktober 2014 för cirka 12 miljoner kronor. Från november har en ny upphandling gjorts som pressat priset mycket. Under november och december förskrevs produkter för cirka 850 tusen kronor. Separat statistik för äldre saknas men den huvudsakliga förskrivningen sker till äldre personer. Uttag ur registret Senior Alert visar att ÖLL har under 2014: Riskbedömt 9932 patienter Av dessa patienter hade 4897 risk för undernäring 49 % Det har planerats och utförts 24266 åtgärder för dessa patienter De fem vanligaste åtgärderna har varit:

o Mellanmål 4475 st o Minska nattfastan till max 11 timmar 3552 st o Protein- och energirik kost 3402 st o Näringsdryck 2888 st o Vägning 1 gång/vecka 2183 st Implementering All förskrivning av kosttillägg ska ske av slutenvårdens dietister eller av annan sjukvårdspersonal som genomgått utbildning för att få förskrivningsrätt. För att som sjuksköterska eller läkare få förskriva kosttillägg med tillbehör krävs en viss utbildning. Denna sker från 2015 via webben i Mediq. Dietister i kommunerna och Region Örebro Län samarbetar vid behov. Om individen bor i kommunalt boende ingår näringsdryck om så behövs. Om individen bor i ett landstingsboende förskriver dietisterna i slutenvården kosttillägg. Forskning Ingen forskning om kosttillägg pågår i ÖLL eller på ÖU. Etiskt ställningstagande Om vi ska överleva måste vi få i oss energi och näringsämnen i tillräcklig mängd. Men att påtvinga äldre kosttillägg mot deras vilja är ett brott mot autonomiprincipen. D.v.s. att kränka deras integritet. Inte minst i livets slutskede gäller det att vara vaksam. I synnerhet som äldre ofta har försämrad beslutsförmåga till följd av sitt åldrande. Äldre som kommer i fråga för kosttillägg har ofta flera samverkande hälsoproblem och funktionsnedsättningar. Givetvis finns det en vilja hos sjukvårdspersonal att göra gott men samtidigt finns det en risk för otillbörlig övertalning om individen saknar egen beslutskompetens. Att tillgripa kosttillägg får inte bli en enkel utväg ur ett komplext problem. Kosttillägg mot livsleda är kanske inte moraliskt försvarbart. Det är den enskilde äldre personens, inte de närstående eller vårdens, värderingar som ska respekteras. Att vi har så bristfällig kunskap på detta område med en växande del äldre är i sig ett moraliskt problem. Prioriteringsplattformen säger att ingen ska diskrimineras på grund av ålder men här föreligger helt klart en diskriminering en diskriminering som beror på brist i kunskap. Men avsaknaden av kunskap är också en rättvisefråga. Det som behövs är en satsning på metodologisk god behandlingsforskning med äldreinriktning. Sammanfattning Undernäring är ett upplevt problem bland många äldre som av olika skäl kommer i kontakt med vården. Problemet är uppmärksammat sedan länge men det finns delvis bristfälliga underlag för omfattningen och hur man bäst kommer till rätta med det. I syfte att komma längre på området rapporterar personal till kvalitetsregistret Senior Alert undernäring och användningen av kosttillägg. Från registrets rapporter finns data om undernäring och kosttillägg tydande på att över hälften av de inrapporterade fallen är i riskzonen för undernäring och att 75% av dessa får tillägg i någon form. Tyvärr visar denna rapport att

det vetenskapliga underlaget för att uttala sig om kosttillägg har avsedd effekt är så bristfälligt att det inte går att klart påvisa det. Det finns dock inga data som tyder på att kosttillägg skulle vara skadligt i något avseende. Bristen på bra forskning om kosttillägg till äldre lyfts i rapporten fram som ett stort problem som bör åtgärdas. Rapportering Rapportering till Rådet för Medicinsk Kunskapsstyrning planeras under våren 2015. Spridning Sammanfattningen publiceras på CAMTÖ:s hemsida.