Skolbarnsomsorgen 2014 / 2015

KMS Kullaviks Montessoriskola Verksamhetsberättelse Skolbarnsomsorgen 2014 / 2015 Uppgiftslämnare och kontaktperson Lisbeth Engström Malm/ Annika Lindgren 031 748 91 53 rektor@kmskola.se

Förutsättningar för måluppfyllelse Skolbarnsomsorgens organisation och omfattning Barn och lokaler Verksamheten har omfattat totalt 66 elever. Elever i förskoleklass, 1 och 2 har gått på vårt fritidshem. Verksamheten har disponerat en ateljé, ett par klassrum och idrottshallen. I gruppen har det varit 66 barn varav 31 flickor och 35 pojkar. Gruppen är delad i smågrupper så gott som hela tiden. Personal Under höstterminen bestod personalgruppen av 5,25 heltidstjänster fördelade på 7 personer enligt följande; 3 fritidspedagoger, 2 elevassistenter, 1 montessorilärare och 1 medhjälpare. I december avslutade medhjälparen sin tjänst hos oss. Under vårterminen bestod personalgruppen av 4,75 heltidstjänster fördelade på 6 personer enligt följande; 3 fritidspedagoger, 1 montessorilärare och 2 elevassistenter. Ledning Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret. Biträdande rektor har ansvar för enheten f 2. Det har funnits en samordnare för skolbarnsomsorgen. Skolbarnsomsorgens personal medverkar i rektors ledning av hela skolan. Skolans specialpedagog har vid regelbundna konferenser lett skolbarnsomsorgens arbete med värdegrunden och med elever i behov av särskilt stöd Tillgänglighet Skolbarnsomsorgen har varit öppen 7 17 alla vardagar med undantag av 4 studiedagar under läsåret. Vi har stängt 4 veckor under sommaren. Vi har ej haft önskemål om barnomsorg under semesterstängningen och inte heller före 7 på morgonen eller efter 17 på eftermiddagen. På KMS har vi alltid haft samlad skoldag för barnen i åk 1 och 2. Det betyder att alla elever börjar och slutar vid samma tid. 4.5 timmar av skolveckan är fritidstid som kan tas bort om barnet inte är på fritids. Tiden är uppdelat i några arbetspass. Vi kallar dessa pass PA (praktiskt arbete). Då kompletteras skolans undervisning med sådant som inte ryms inom timplanen för de yngsta i grundskolan. Då arbetar vi med bild, slöjd, konkreta naturupplevelser, grupprocesser och självkännedom. Ofta arbetar vi tematiskt över längre perioder. Oftast är PA inte kopplat till det som annars sker i klassrummet men under vissa Pa pass arbetar vi konkret med det som eleverna lär sig på lektioner. Fritidspersonalen har även hand om en grupp under skolans veckor med Elevens val.

Prioriterade Förbättringsområden för läsåret 2014/2015 1. aktör och observatör, olika roller av personalgruppen 2. förutbestämda aktiviteter i idrottshall samt ateljé 3. lära barnen ansvar för material, utomhusleksaker Vi ska: erbjuda fler styrda aktiviteter som barnen får välja mellan även under eftermiddagen. utveckla och förändra upplägget på rastverksamheten. återinföra fritidsrådet fokusera vårt arbete med begreppet mångkultur Utvärdering av våra prioriterade förbättringsområden; Vi tycker att punkterna 1 och 2 går hand i hand. Det vi har gjort under året är att efter barnintervjuer där vi tagit reda på vad de önskar för verksamhet satt upp ett schema med 2 vuxenstyrda aktiviteter måndag tom torsdag. De två pedagoger som ansvarar för aktiviteterna är aktörer och de övriga observatörer. Aktör är de som deltar i barnens aktiviteter och observatörer är de pedagoger som har övergripande ansvar för att säga hej då, svara i telefon, hjälpa barn med plåster eller bara samtala med barn. Vi har återinfört fritidsråd. Där har vi pedagoger bestämt punkter och sedan lyssnat in barnens önskemål. Vi har bla tagit upp mellanmålet, uteleksaker, kingregler. Vi har låtit barnen komma med förslag på hur vi ska ta hand om vårt material. De har mycket bra tankar. Det som är svårt är att införliva det i praktiken. Vi upplever att barnen har svårt att ta hand om bla leksaker och material på ett bra sätt så att det inte går sönder. Inför nästa år har vi som förslag att låta barnen komma med egna punkter till fritidsrådet. Fritidshemmets uppdrag utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids och innehållsmässigt erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellek tuella, sociala och emotionella utveckling. ( ur allmäna råd för fritidshem )

Vi kompletterar skolan på olika sätt, innehållsmässigt och tidsmässigt. Dels genom att arbeta praktiskt med ämnen som är aktuella i klassrummet genom vår PA verksamhet. Dels genom att erbjuda barnen olika aktiviter som de själva väljer efter skolans slut fram till stängning. Vi har haft schemalagda naturlektioner där eleverna fått uppleva sambanden i naturen och förståelsen för allt levande. Utomhusmiljön är rik på möjligheter med olika naturtyper såsom en damm, granskog, lövskog, våtmark och berg. De har fått träna sina sinnen; lyssnat, känt, luktat och tittat på olika saker i miljön med hjälp av lekar och utmaningar av olika slag. Färdigheter som knivhantering. Vi har använt eldestaden som samlingsplats. Där har vi grillat korv och bakat krabbelurer. Hur man klär sig och beter sig i naturen för att må bra och hur man tar hänsyn till allt liv har betonats. De vanligaste trädslagen, växterna, djuren och andra organismer har vi studerat liksom deras plats i ekosystemet. Det har skett genom lekar, korta lektioner och övningar. De olika årstiderna har eleverna fått lära sig uppleva med alla sinnen. Ett akvarium och ett terrarium finns i anslutning till klassrummen. Barnen tränas att sköta om djuren under ansvarig pedagogs ledning. Konkreta kopplingar har gjorts till ämnen de läser i klassrummen. Matematik i form av exempelvis geometriska figurer, längdmått, omkrets, höjd har vi övat praktiskt. I Pa har barnen fått göra experiment med sina sinnen. Jordklot i genomskärning av modellera. De har stavat engelska siffror och frukter i batikmålning. En stor del av skolbarnsomsorgens eftermiddagsverksamhet är valbar. Framförallt gäller det aktiviteter och olika sätt att utföra dessa. Vi försöker tillgodose barnens önskemål gällande aktiviteter som de önskar göra. Vid utomhusvistelse väljer de var de vill vara på skolgården och vad de vill göra där. Egna initiativ vad det gäller lek uppmuntras alltid. Under året har vi fortsatt med dagliga rastaktiviteter. Idrottshallen har vi haft tillgång till 3 eftermiddagar i veckan. Analys: Vi ser att barnen uppskattar vår samlade skoldag. De får uppleva naturen, arbeta praktiskt med bild och skapande, drama och massage samt att konkret arbeta med några av de ämnen som även läses ihop med läraren. Många gånger ger även vårdnadshavare positiv respons på vad barnen gör under Pa tiden. Så vill vill absolut fortsätta med samlad skoldag. Vår eftermiddagsverksamhet uppskattas av barnen. De får välja fritt vad de vill göra. Många önskar att få leka i idrottshallen. För några barn kan det upplevas svårt när det inte finns förutbestämda aktiviteter. I början av höstterminen intervjuades barnen om vad de önskar att göra på fritids på eftermiddagarna. De svar vi fick var baka, idrottshallen, massage, utflykt, skapa i ateljén och vara vid dammen.

Det resulterade i att vi gjorde ett veckoschema med aktiviteter som var valbara. Det fanns 2 aktiviteter att välja mellan måndag tom torsdag. Självklart har vi funnits för att tillgodose barnens egna valda aktiviteter varje dag. Vi införde då även vilka pedagoger som ansvarade för vilken aktivitet varje dag och vilka pedagoger som ansvarade för allt praktiskt varje dag. Det som vi kallade aktör och observatör. Det kändes bra för oss pedagoger att ha ett veckoschema, det underlättade arbetet för alla visste vem som gjorde vad och var vi var. Höstterminen flöt på och inför våren kom nya önskemål från barnen. De ville grilla varje vecka. Det har vi försökt att få till. I slutet av vårterminen kom även önskemål från förskoleklassen att de ville grilla, så det fick de med göra vid ett flertal tillfällen. Utvecklingsområde; Att tydliggöra ännu mer för barnen vilka aktiviteter som finns att välja på varje dag, ett veckoschema som finns uppsatt på anslagstavlan till exempel. Normer och värden aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveck ling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Fritidshemmet arbetar mycket med sociala relationer och konflikthantering. Som vanligt låg fokus under hösten att arbeta ihop de olika klasserna men även att arbeta ihop fritidsgruppen. Torsdagar ägnade halva år 1 och halva år 2 utomhus tillsammans. De gick till skogen, samlades vid elden etc. Förskoleklassen har aktivt arbetat för att bryta, blanda och skapa nya grupperingar både under PAtiden men även på eftermiddagarna. Alla barnen har gjort massage på varandra, ofta när de lyssnat till upplästa massagesagor. Barnens önskmål var att ha SPA på eftermiddagrna. Då iordningsställdes ett klassrum. Där fick barnen ge och ta emot massage av varandra. På lunchrasterna är det skolbarnsomsorgens personal som arrangerar aktiviteter och har som uppdrag att stödja utvecklingen av barnens sociala samspel. Många samtal med grupper och individer kring konsten att praktisera gällande normer och värden hålls av fritidslärarna.

Under året har skolbarnomsorgen fortsatt arbetet med dagliga rastlekar för att öka elevernas trygghet, glädje och sociala kompetens. Under läsåret har vi fortsatt att arbeta med det sätt barnen pratar med varandra. Vi har på olika sätt samtalat med barnen för att försöka bibehålla nivån. Vid missförstånd finns vi tillhands för att förtydliga och medla mellan barnen. Barnen har bestämda platser vid mellanmål och samling. Det för att alla ska ha en plats och slippa känna sig utanför. Nu är rastskoj en naturlig del av vår verksamhet. Eleverna efterfrågar rastskoj. Vi ser att det gynnar barnen som har behov av stöd. Vi har under våra fritidsråd kommit fram till nya king regler i samråd med barnen. Vi tror att det är lättare att få barnen att följa regler som de själva har varit med och bestämt. Där tränas de även i demokrati. Vi upplever att klimatet är hårt mellan barnen. De har ett hårt språk. Vi har haft nära dialog med berörda vårdnadshavare. Det har gett goda resultat och har förbättrats. Men vi kommer att behöva fortsätta arbeta med det. Förbättringsområde; Arbeta mer aktivt med hur barnen använder ord och försöka få dem att förstå att ord kan såra. Språket bland barn Acceptans för olikheter Jämställdhet mellan flickor och pojkar reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. ( ur allmänna råd för fritidshem )

Vi arbetar aktivt med att få tjejer och killar att leka tillsammans i samma lekar. Vi uppmuntrar dem att spela spel, göra bygglek, skapa tillsammans. Utomhus erbjuds barnen neutrala möjligheter till lek. Det medvetna upplägget har blivit en naturlig del av vår verksamhet och vårt förhållningssätt. Utmaningen är att i alla lägen behålla det könsneutrala förhållningssättet hos alla inblandade. Barns delaktighet och inflytande aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad tydliggör för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Vid skoldagens slut lämnar grundskolepedagogen över gruppen till fritidspersonalen som informerar sig om vilka barn som är kvar på fritids under eftermiddagen. Barnen är till en stor del styrda under sin skoldag. På eftermiddagarna får barnen själva välja vad de vill göra tex spela spel, skapa, leka utomhus, undersöka dammen eller röra sig i idrottshallen. Personalen finns till hands för att stödja och ledsaga barnen. Vi har infört regelbundna fritidsråd där vi lyssnat in vad barnen har för önskemål och där vi har kunnat ge information till alla barn. Vi har haft drop in i november. Barnen var delaktiga genom att baka rulltårtor som blev bakelser, ordna med utställning, ge massage till föräldrar och syskon. Vi genomförde intervjuer med barnen i början av höstterminen angående vad de önskar få göra med oss under eftermiddagarna. Det följdes upp i början av våren. Vi vill att barnen successivt ska lära sig ta ansvar för att veta när de ska bli hämtade. Vi tror att de blir trygga av det. Fritidsrådet har aktiverats med 4 träffar där har barnes önskemål och tankar angående verksamheten fokuserats. Dessa kommer vi att fortsätta med inför nästa läsår.

Våra fritidsrådsträffar har fungerat bra med ett fint klimat, vi pedagoger har varit tydliga med några få punkter och förberedda sittplatser för alla elever. Vi ser att många av punkterna som kommer upp på skolans Ekbackenråd också kommer upp på fritidsrådet. Ett sätt att försöka få barnen att ta ansvar för vårt material var att ge uppdrag att få in en lite slant genom vårt drop in fika. Vi visade barnen att deras arbete med förberedelser och genomförande resulterade i att vi kunde köpa in lite utomhusleksaker som de önskade bla spadar, spänner, hopprep och darttavlor. Barnen upplever inte att de har fått vara med och bestämma, vi måste bli bättre på att påtala för barnen när deras önskemål blir verklighet. Det gäller allt ifrån aktiviteter, inköp till mellanmålet. Förbättringsområde: Tydliggöra våra punkter under fritidsrådet genom att visualisera dem. Visa vad vi gemensamt elever och personal kommit fram till. Vi vuxna ska också vara uppmärksamma på att lyfta inför eleverna de förbättringar/ändringarsom har kommit till stånd. Ett mångkulturellt fritidshem fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, strävar efter ett arbetssätt där man betonar olika kulturers lika värde och ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång ser till att arbetet med att stödja barns språkliga och kulturella identitet integreras i den dagliga verksamheten. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Intressant är att vi inte kan komma på något som vi gjort medvetet och specifikt för att följa Läroplanen eller följa de Allmänna råden inom detta område. Vi arbetar självklart med att stödja barn språkliga och kulturella identitet likaväl som vi vill förmedla en positiv syn på mångkultur och mångfald. Arbetssättet är att vara goda exempel och att i stunden bemöta barnens frågor och attityder.

Vi saknar en strategi, mål och har inte verbaliserat vårt arbete inom detta område. Det skulle kunna vara en förklaring att vi verkar i ett mycket homogent närsamhälle och att vår vardag på fritidshemmet är långt ifrån mångkulturell. Förbättringsområde; Vi vill satsa på att använda det kulturella mångfald som finns inom vår egen enhet. Vi vill använda vårdnadshavare, elever och hemspråkslärare i detta arbete. Vi tänker oss att kunna dyka ner i olika kulturer genom tex. lekar, dans, musik, sagor och mellanmål. Särskilt stöd arbetar utifrån ett synsätt som innebär att stödbehovet för barn i behov av särskilt stöd ses i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i samarbetar med förskoleklass och skola så att olika kompetenser ge mensamt bidrar till en bild av hur barnet fungerar i olika sammanhang, något som bör utgöra underlag för adekvata stödinsatser, samarbetar med förskolan för att underlätta övergången mellan för skola och fritidshem, vid planering av insatser för barn i behov av särskilt stöd är lyhörd för vårdnadshavares synpunkter, genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödre surserna är adekvata och tillräckliga tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare dokumenterar, följer upp och utvärderar stödinsatserna. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Vid misstanke om att barn far illa eller är i behov av särskilt stöd inom något område följer vi skolans rutiner. Varannan vecka har vi haft schemalagda elevkonferenser med specialpedagog där farhågor lyfts, handledning ges och åtgärder bestäms. Teamet kring elever med särskilda behov har schemalagda konferenser för planering, handledning och uppföljning tillsammans med specialpedagog. Vi har haft extra stöd och handledning kring elever med särskilda behov. En elevassistent har gått en utbildning om autismspektrat. Vi har gjort anpassningar i material och aktiviteter för barnen t ex bildschema.

Vi har överlämnandekonferens med förskolan. Där går vi igenom alla barn, både kunskapsmässigt samt socialt. Vi har under året haft flera besökav specialister från olika reurscentra som informerat och väglett oss i hantering av de elever vi har med behov av särskilt stöd. Att vi har ett nära samarbete i arbetslaget med lärare och specialpedagog är bra för vi får en helhetsbild av barnen. Vi är många som ser olika sidor av barnen, deras starka sidor och vad de behöver mer stöd i. Vi har förbättrat situationen för våra elever med behov av särskilt stöd genom anpassning till verksamheten för varje individ. Vi talar mycket om vårt eget förhållningssätt till dessa elever. Förbättringsområde; Smarta tankar om starka känslor ett arbetsmaterial i konflikthantering. Vara medvetna om hur vi ska hantera tillbud. Samarbete mellan fritidshem och hem skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadsha vare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utveck las, använder kontakten med barnets föräldrar till att föra samtal om bar nets trivsel, lärande och utveckling tar hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Det har funnits en fritidspedagog till varje klass. Vid starten av läsåret har alla familjer fått ett häfte Välkommen till Fritidshemmet där verksamheten presenterar för föräldrarna. Häftet finns även på skolans hemsida och på Schoolsoft. I år deltog fritidspersonalen i skolans föräldramöte. Att ha en fritidspedagog till varje klass har känts positivt och vi tror att det blivit tydligare för alla parter att vem som ansvarar för vilka barn. Även föräldrakontakten har blivit enklare. Vårdnadshavare vet vem de ska vända sig till.

Förbättringsområde; Enligt allmänna råd från skolverket kommer vi inför nästa läsår erbjuda samtal om elevernas vistelse på Fritidshemmet, för de vårdnadshavare som så önskar. Samarbete med andra verksamheter skapar bästa möjliga förutsättningar för varje barns mångsidiga utveck ling och lärande genom samarbete med andra verksamheter såsom förskola, förskoleklass och skola, i samarbetet med förskola, förskoleklass och skola utgår från barnens behov och intressen samarbetar med förskola, förskoleklass och skola för att skapa kontin uitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamhetsformer. ( ur allmänna råd för fritidshem ) Vi delar skolgård med förskolan så vi ses ofta. Samordnare för förskolan, fritids och fritidsklubben har haft gemensamt sk BO möte ( barnomsorgsmöte ) en gång i månaden. Där diskuteras gemensamma och/eller olika regler, vi delger varandra viktig information kring de olika verksamheterna. Den blivande förskoleklassen har hälsat på och fått bekanta sig i våra lokaler. De har fått se deras nya hallplatser samt ätit mellanmål i matsalen. År 2 har skolats in på Fritidsklubben sedan årsskiftet. En utvärdering av detta ska göras. Eftersom vi är en liten skola och vi delar utemiljö med förskolan är det positivt att träffas i Bo möte. Då får vi möjlighet att diskutera, fråga och förklara verksamheterna. Det känns bra för alla parter att blivande förskolklassbarn får lov att hälsa på en eftermiddag. Det är tryggt för de att en av pedagogerna från förskolan är med. Under våren har år 2 delvis varit på fritidsklubben. Vi gjorde ett rullande schema där halva klassen ingick i klubbens verksamhet under 4 veckor. Därefter kom de tillbaka till oss och den andra halvan gick till klubben i 4 veckor. Så rullade det på fram till mitten av maj. Därefter ingick hela år 2 i klubbens verksamhet.

Vi har utvärderat det här med barnen. Överlag har de varit mycket nöjda med att få vara på klubben. De har uppskattat klubbens aktiviteter. Vi ser att många av barnen har vuxit i att få vara där. Några har hittat nya kompisar bland de äldre barnen, särskilt under lovverksamheten. Några av barnen saknade kompisarna i den halvklassen som fanns kvar på fritids. De önskar att vi nästa år ska låta de gå mer fritt mellan fritids och klubben. Det tyckte även att det kändes bra att få komma tillbaka till fritids efter 4 veckor på klubben. Dock sa några att de saknade klubbens aktiviteter. Det var kanske lite förvirrande i början för både personal och föräldrar vilka barn som skulle vara på klubben. Nästa läsår blir det bättre. Prioriterade Förbättringsområden för läsåret 2015/2016 Barnens attityd. Vi ska arbeta aktivt med barnens empatiska förmåga. Konflikthantering bland barnen Lekskicklighet bland barnen Åtgärder inför nästa år Gemensam uppstart med Fritidsklubben. Vissa gemensamma möten Få mer lugn i förskoleklassen, inte vara med i lunket Aktiviteter även för f klassen På studiedagen i augusti, planera hela terminen, gemensam start, inköp Anställ kompetent personal SPA/massage lugn Bestämda aktiviteter, samkänsla i personalgruppen vid terminsstart