Verksamhetsberättelse. Skolbarnsomsorgen Fritidsklubben 2014 / 2015

Transkript

1 l Verksamhetsberättelse Skolbarnsomsorgen Fritidsklubben 2014 / 2015 Uppgiftslämnare och kontaktperson Jonathan Malm/ Emma Boo

2 Barn och lokaler Verksamheten har omfattat i genomsnitt 30 elever. Elever i årskurs 3, 4 och 5 har gått på vårt fritidshem och under vårterminen även årskurs 2. Verksamheten har disponerat tre klassrum, slöjdsalarna och idrottshallen. Personal Personalgruppen har bestått av 2 heltidstjänster fördelade på 3 personer enligt följande; 2 fritidsledare på heltid samt en klassmormor som delat sin tid mellan mellanmålsbespisning samt en timme på Klubben per dag Vid terminsskiftet, byttes en fritidsledare mot en ny. Samtliga har andra uppgifter eller är extra stöd till elever i behov av särskilt stöd då de inte är i skolbarnsomsorgen. Det har varit drygt 15 barn per anställd på klubben. Elever som behövt morgonomsorg har varit på fritidshemmet och tagits om hand av personalen där. Ledning Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret. Det har funnits en samordnare för arbetsenheten och en för klubben som haft ett nära samarbete. Skolbarnsomsorgens personal medverkar i rektors ledning av hela skolan. Skolans specialpedagog har vid regelbundna konferenser lett skolbarnsomsorgens arbete med värdegrunden och med elever i behov av särskilt stöd Tillgänglighet Skolbarnsomsorgen har varit öppen 7 17 alla vardagar med undantag av 4 studiedagar under läsåret. Vi har stängt 4 veckor under sommaren. Vi har ej haft önskemål om barnomsorg under semesterstängningen och inte heller före 7 på morgonen eller efter 17 på eftermiddagen. Prioriterade Förbättrings områden för läsåret 2014/2015 Vi ska; Öka medvetenheten hos barnen kring människors kulturella och språkliga mångfald. Bli tydligare med att visa på sambandet mellan klubbens aktiviteter och läroplanens uppdrag. Vi ska öka barnens inflytande och delaktighet kring de dagliga aktiviteterna Vi ska förbättra formerna för vårt fritidsråd. Detta har vi gjort Vi har arbetat med att barnen ska hitta nya vänner och finna trygghet i verksamheten. En fritidsledare har under året slutat, ersatt av en ny fritidsledare. Mycket tid har lagts ner på att hitta nya rutiner för både barn och personal. Vi har fortsatt med Rastkoj då detta har givit positiva gensvar.

3 Arbetet kring människors kulturella och språkliga mångfald har vi försökt att arbeta med genom när tillfälle givits eller på barns initiativ så har vi diskuterat om vad just mångfald kan innebära. Även diskussioner om annan härkomst och utseende har diskuterats i samband med vårt arbete med mångfald. Vi har genomfört fritidsråd. Vi testade en metod där barnen fick sätta mycket av dagordningen under mötets gång. Personalen bidrog med mötesformen, en ordförande och sekreterare. Fritidshemmets uppdrag *utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids och innehållsmässigt *erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierande och utgår från barnens behov och intressen och *förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella sociala och emotionella utveckling. Så här har vi arbetat Fritidsklubben har kompletterat skolan på framför allt två sätt: Tidsmässigt genom att vi tar emot barnen under den del av dagen då de inte är i skolan och under loven. Innehållsmässigt genom att ge barnen delvis andra erfarenheter och kunskaper än de får i skolan. För att kunna erbjuda barnen en stimulerade och meningfull fritid har vi varierande aktiviteter olika dagar. Vi har haft gymnastiksalen öppen med bollekar ena veckan och redskapslekar andra veckan. Första stunden håller vi en styrd lek som barnen röstar fram och andra stunden frilek. Vi har efter önskemål utökat vår tid i gymnastiksalen till två dagar/ vecka. En dag med bollar och en dag med redskapslekar. Under vårterminen så har vi återinfört aktiviteten eget mellanmål, då detta var ett önskemål. När det är eget mellanmål får 2 4 barn gå med en fritidsledare och laga mellanmål för resterande barnen. På fredagar när vi visar film så har vi varierat med att äta eget mellanmål och ibland har vi poppat popcorn till barnen. Tre dagar i veckan har vi pyssel och spel med utrymme för lustfylld kreativitet. Under vårterminen har vi under två pyssel och spel dagar erbjudit skapande verksamhet i träslöjd. Eleverna har fått välja på att göra dagens föremål eller skapa något eget. Vi har försökt hålla slöjdskapandet så fritt som möjlig ur ett säkert perspektiv. Under loven har vi öppnat upp flera rum som musiksal och idrottshall utifrån barnens önskemål. De har fått skapa egna framträdanden och sketcher. Vi har bl.a.besökt Slottsskogen, Sjöfartsmuseet och åkt skridskor. Vi har under våren gjort egna mellanmål under loven.

4 Vi har följt ett veckoschema med blandade aktiviteter. Detta har varit en bra metod särskilt då vi har bytt personal. Att det har funnits ett färdigt schema att följa. Efter att det inkom löpande föslag om att utöka tiden för lek i gymnastikhallen tillgodosåg vi dessa. Det gav goda resultat direkt. I år har vi haft ett fast schema för aktiviteter. Vilket har skapat rutiner både för elever och personal. Känslan är att alla tycker att aktiviteterna är roliga och stimulerade Vi har fått önskemål från barnen att fortsätta med den nuvarande formen. Normer och värden * aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barn utveckling och kopplar samman det med hur barnen utvecklar förmågan att ta ansvar och inflytande. *strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med att olikheter i gruppen ses som en tillgång. Så här har vi arbetat Vi har detta läsåret arbetat aktivt med att motverka kränkningar och att barn själva under raster skapar egna normer. Det finns minst tre rastvärdar ute på lunchrasterna var av oftast två från skolbarnsomsorgens personal och en lärare. En person från fritidsklubben är stationerad på skolfotbollsplanen där vi fortsatt med de nya tydliga reglerna. Fotbollsplanen var tidigare till stor del en konfliktfull plats, men detta har vi motverkat genom att en vuxen delar in barnen i lag och infört nolltolerans mot kränkningar och tacklingar. Alla elever befinner sig inte på skolfotbollsplanen därför har vi jobbat vidare med de arrangerade aktiviteterna och utvecklat idén från förra året. Vi har fortsatt med Rastskoj, en fritidsledare är ansvarig för en aktivitet hela veckan. För att göra aktiviteterna mer attraktiva har vi fått mer planeringstid och tillåtelse att göra inköp av material. Under vårterminen så har vi haft en längre inskolning för årskurs två på Fritidsklubben. Det har inneburit att from terminstart så har årskurs två uppdelat i halvklass varit på Fritidsklubben i fyra veckors intervall. Från och med början av maj så var alla i årskurs två på Fritidsklubben.

5 Vid mellanmålsstunden har vi arbetat aktivt med frihet under ansvar, vilket menas med att eleverna får sitta vart dom vill vid utvalda bord under premissen att alla har någon att sitta med. Vi tala ofta om att det är allas ansvar att se till att ingen är ensam. Utefter föregående års analys angående att eleverna trivs och gillar skolfotbollsreglerna så har vi fortsatt arbetet med detta. Vi har kommit en bit till på vägen. Detta är ett arbete som måste fortskrida då det inte blivit en kultur ännu. Avsikten med att arbeta på detta sätt är för att på lång sikt skapa en tillåtande kultur även på skolfotbollsplanen där de goda och sunda värderingarna styr. Citat från föregående tidigare år från elever i dåvarande år 3: Karl Det är bättre nu och jag gillar att det är tydliga regler. Jacob Det är bättre nu, jag får chansen att vara med lite och göra mål. Klara Det är bättre nu, banden är bra!. Carl Det har blivit bättre och alla har lärt sig att använda positiva kommentarer. Jämställdhet mellan flickor och pojkar *reflekterar över sitt eget förhållningssätt till kvinnligt och manligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön ska utformas för att stärka jämställdhets arbetet. *aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. Så har vi arbetat under läsåret Vi på fritidsklubben jobbar dagligen för ett könsneutralt fritidshem. Ett konkret exempel är att vi inte låter eleverna rösta fritt på vad dom vill göra i gymnastiksalen för att det visade sig att pojkarna dominerade och flickorna fick sällan utrymme för sina önskemål. Genom att kalla aktiviteterna för bollekar och redskapslekar lockar vi numera både flickor och pojkar. Alla pyssel och aktiviteter på klubben presenteras på ett så könsneutralt sätt som möjligt för att locka alla elever. Vid en muntlig utvärdering med några elever framkommer det att de inte känner att det görs skillnad på flickor och pojkar. En pojk säger att han tycker det är roligt att tjejer och killar leker och spelar tillsammans och att inget pyssel är mer för pojkar eller flickor. En av flickorna tycker att det har blivit mycket bättre i gymnastiksalen och att hon känner att hon och andra tjejer får mer plats till att göra sig hörda.

6 Barns delaktighet och inflytande *aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktigthet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad *tydliggör för barnen sambandet mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattande beslut. Så har vi arbetat under läsåret Detta läsåret har vi forsatt att inkludera barnen i planeringar kring aktiviteter och bjudit in till möte med eleverna där alla fått chansen att göra sin röst hörd. Vi förde ett större fritidsråd i april månad där eleverna fick diskutera och ge önskemål om hur veckoaktiviteterna skulle placeras eller förnyas. På grund av lokal och personalbyte har vi dock inte kunnat ha varken ett tillräckligt välorganiserat eller ett tillfredsställande antal fritidsråd som vi önskat men vi känner att vi har funnit en bra balans i barnens inflytande och delaktighet kring de dagliga aktiviteterna och vi kommer att forsätta att arbeta och utveckla demokratin på klubben. Nästa läsår kommer vi att vara mer hemma i våra rutiner och därför kunna lägga mer tid på riktigt ordnade fritidsråd. Önskan är att ha det två gånger per termin. Vi har upprättat en protokollsmall där tanken är att barnen själva ska ta över mötets olika roller så småningom. Förbättringsområde Vi ska öka barnens inflytande och delaktighet kring de dagliga aktiviteterna. Vi ska genomföra den nya formen för vårt fritidsråd. Ett mångkulturellt fritidshem *fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, *sträva efter ett arbetssätt där man betonar olika kulturers lika värde och ser språkliga och kulturell mångfald som en tillgång *ser till att arbeta med att stödja barns språkliga och kulturella identitet integreras i den dagliga verksamheten.

7 Så har vi arbetat under läsåret Vi har medvetet mött elevernas tankar och funderingar kring språkliga och kulturella olikheter med öppenhet men vi har inte aktivt arbetat med att sätta språklig och kulturell mångfald på dagordningen. Under våren har vi haft en hel del spontana samtal om ursprung, hudfärg då nya fritidsledaren har en mörk hudfärg. Barnens nyfikenhet kring det har öppnat upp för intressanta samtal och funderingar. Vi har öppnat upp för kontakter med en skola som har barn med flera olika nationaliteter och ursprung. Vi arbetar för att träffas och umgås, göra någon aktivitet och öppna för nya möten. KMS är en skola med ett mycket heterogent upptagningsområde. Vi har så gott som inga utlandsfödda barn och få människor med annat än svensk bakgrund som finns i KMS vardag. Det är inte ofta vi hanterar frågor kring språklig och kulturell identitet. Däremot kommer människors olikheter och mångfald på andra sätt ofta i fokus. Av praktiska skäl har vi inte haft någon aktivitet med den andra skolan, men kontakten finns kvar och vi kommer fortsätta att arbeta för det. Förbättringsområde Öka medvetenheten hos barnen kring människors kulturella och språkliga mångfald. Särskilt stöd *arbetar utifrån ett synsätt som innebär att stödbehovet för barn i behov av särkilt stöd ses i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i *samarbetar med förskoleklass och skola så att olika kompetenser gemensamt bidrar till en bild av hur barnet fungerar i olika sammanhang, något som bör utgöra underlag för adekvata stödinsatser *samarbetar med förskolan för att underlätta övergången mellan förskola och fritidshem *vid planering av insatser för barn i behov av särkilt stöd är lyhörd för vårdnadshavares synpunkter *genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särkilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga *tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare dokumenterar, följer upp och utvärderar stödinsatserna

8 Så har vi arbetat under läsåret Under detta läsåret har vi inte haft några barn från särskolan I övrigt har vi haft handledning av skolans specialpedagog, i vår egen grupp såväl som i arbetsenheten för att dryfta våra tankar kring vårt värdegrundsarbete och kring enskilda elever och olika situationer som uppstått. Samarbete mellan fritidshem och hem *skapar nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas *använder kontakten med barnets föräldrar till att föra samtal om barnets trivsel, lärande och utveckling *tar hänsyn till vårdnadshavarens olika möjligheter och delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan Så har vi arbetat under läsåret Vid start av varje läsår har ett häfte Välkommen till Klubben delats ut och representant från fritidspersonalen deltog vid föräldrarmötet. I maj deltog Jonathan och Emma vid mötet med de nya treornas föräldrar för att ge föräldrar information om klubben och möjligheten att ställa frågor. Vi ville ha en smidig och naturlig övergång vid personalskiftet och samtidigt lyckas utan att verksamheten skulle bli påverkad. Verksamhetens aktiviteter forskred som tidigare. Samarbetet mellan fritidshemmet och hem var nästintill obefintligt. Information kring lov och aktiviteter skedde endast via mail och på stående fot vid möte i hallen. Jonathan och Emma deltog i mötet med de nya treornas föräldrar och fritidspersonalen kommer även att delta i 3 5:ans föräldrarmöte även nästa hösten. Samarbete med andra verksamheter *skapar bästa möjliga förutsättningar för varje barns mångsidiga utveckling och lärande genom samarbete med andra verksamheter såsom förskola, förskoleklass och

9 skola *i samarbetet med förskola, förskoleklass och skola utgår från barnens behov och intressen *samarbetar med förskolan, förskoleklass och skola för att skapa kontinuitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamhetsformer Så har vi arbetat under läsåret Klubben har arbetat självständigt vilket har varit nyttigt för verksamhetens identitet. Under vårterminen har Klubben samarbetat med fritids med inskolning av årskurs två inför överlämnandet av de nya treorna. Inskolningen av år två har lett till att flera treor och fyror valt att inte vara på Klubben i lika stor utsträckning. Utvärdering med elever visade att de inte tyckte att det var bra att tvåorna inskolades. De tyckte att de var gapiga och sprang runt i korridorrna. Informella samtal har visat att det även handlat om en orättvisa eftersom de själva inte blev inskolade en hel termin när de gick i tvåan. Vi tror dock att det har varit bra just för tvåorna med en lång inskolning. Förbättringsområden En senare inskolning iår, för att de större barnen inte ska välja att gå hem. Arbeta med öppna dörrar, finns det något barn som vill vara med något barn på klubben eller delta i klubbens aktiviteter och det finns utrymme för det kan de vara välkomna att vara med. Genom att skapa en exlusiv klubbkänsla för de stora hoppas vi att fler barn stannar kvar på Klubben samt att färre barn och föräldrar väljer att säga upp sin plats. En del av detta kan vara att utnyttja Gläntan som lokal lite mer. Satsa på lite speciella Happenings som Klubbenfest, spelturneringar och liknande. Prioriterade förbättringsområden Vi ska; Öka medvetenheten hos barnen kring människors kulturella och språkliga mångfald. Bli tydligare med att visa på sambandet mellan klubbens aktiviteter och läroplanens uppdrag. Vi ska öka barnens inflytande och delaktighet kring de dagliga aktiviteterna. Vi ska förbättra formerna för vårt fritidsråd. Vi ska arbeta för en exlusiv klubbkänsla för de stora.