ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA



Relevanta dokument
Mer och Mindre studiens inspirationsdag. Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag

Motiverande samtal för barn, ungdomar och familj med obesitas

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Tio steg till goda matvanor

Råd för en god hälsa

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Maten under graviditeten

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Låt oss hållas starka!

Älsklingsmat och spring i benen

Vad påverkar vår hälsa?

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Dina levnadsvanor din hälsa

Diabetesutbildning del 2 Maten

Motiverande samtal för barn med obesitas och deras familj

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Matprat i primärvården

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

o m m at och m otion?

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

En riktig må bra-kasse!

WHO = World Health Organization

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

H ÄLSA Av Marie Broholmer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Vad räknas till frukt och grönt?

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Årets Pt 2010 Tel

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Ämnesutbildning: Mat

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Äta för att prestera!

Testa dina vanor Hälsotest

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Goda levnadsvanor gör skillnad

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson


Transkript:

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS LISELOTTE.KUEHN-KRYLBORN@SLL.SE

ÄRFTLIG RISK FÖR ÖVERVIKT VARIERAR Hög risk Medelstark risk Låg risk Går alltid upp i vikt om det bara finns någorlunda mycket mat Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig Går upp om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång Behöver vara lite vaksam för att hålla vikten Kan leva ganska slarvigt utan att gå upp Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier VARFÖR? GENETIK MILJÖ LEVNADSVANOR

ATTITYDER HOS PERSONAL Tror att övervikt kan motverkas med självkontroll Tror att överviktiga personer är: Eftergivna Lata Misslyckade 48% känner sig obekväma med att behandla övervikt 24% känner avsmak mot att behandla övervikt 12% vill inte behandla överviktiga patienter alls Downey M & Sterns JS (2003) The importance of being earnest Lancet 362 suppl, s 42-43 Puhl R & Brownell KD (2001): Bias, discrimination, an obesity. Obes Res 9, 788-805 Teachman BA & Brownell KD (2001): Implicit anti-fat bias among health professionals: is anyone immune? Int J Obes Relat Metab Disord 25, 1525-1531 tro rädsla ånger glädje lycka kärlek sorg människa Att vara VEM ÄR JAG? empati hat stolthet hopp skuld skam ilska

VILKA UTMANINGAR MÖTER DU I SAMTALEN OM ÖVERVIKT? BEHANDLING REGELBUNDEN MÅLTIDSORDNING ÖKNING AV FRUKT OCH GRÖNT MINSKNING AV PORTIONSSTORLEK RÄTT VAL AV DRYCK BEGRÄNSNING AV UTRYMMESMAT OCH SMÅÄTANDE ÖKA DEN FYSISKA AKTIVITETEN

ENGAGEMANG BJUD UPP TILL DANS! FOKUSERA

VAD ÄR MÅLET? REALISTISKA- MÖJLIGA ATT UPPNÅ KORTSIKTIGA- FRAMGÅNG FÖDER FRAMGÅNG SPECIFIKA OCH KONKRETA MÅLSÄTTNING VIKT 1. STOPPA VIKTUPPGÅNG HÄLSOSAMMA MATVANOR FYSISK AKTIVITET 2. VIKTSTABILITET 3. VIKTNEDGÅNG 5 10 %

5:2 16:8 HÄLSOSAM MAT MÅLTIDSORDNING KALORIER VAD ÄR PROTEINER, KOLHYDRATER ETC. OCH VILKEN FUNKTION FYLLER DET I KROPPEN TALLRIKSMODELLEN

KALORI INNEHÅLL MINDRE KALORIER MEN LIKA MYCKET VITAMINER, MINERALER Bild Josefine Jonasson

MÅLTIDSORDNING Måndag Tisdag Onsdag Frukost x Mm Lunch x x x Mm x x Middag x Mm x x MÅLTIDSORDNING Tid Måndag Tisdag Onsdag Frukost 06.00 08.00 Mm 10.00 11.00 Lunch 12.00 13.00 Mm 14.00 15.00 Middag 17.00 18.00 Mm 19.00 20.00 x x x x x x x x x

MATREGISTRERING Klockslag Plats Vad jag gör Beskrivning av mat och dryck så noggrant som möjligt. Ett livsmedel på varje rad. Mängd (dl, msk, tsk gram, skiva) Vad jag tänker Vad jag känner 06.30 Köket Lyssnar på radio 12.00 Skolmatsalen Oboy 2 dl Bröd 2 skivor Ost 4 skivor 26 % Smörgås margarin 2 tsk Potatis 2 st Fläskkotlett 1 st Ärtor 1 dl Skirat smör 1 msk Vatten 2 dl Hungrig Hungrig

OBS! Drycker! NORDISKA NÄRINGSREKOMMENDATIONER Öka Byt ut Minska + Grönsaker och baljväxter + Frukt och bär + Fisk och skaldjur + Nötter och frön Bröd/andra produkter med vitt mjöl Feta mejeri produkter Smör och smörbaserade fetter Fullkornsprodukter Magra mejeriprodukter Vegetabiliska oljor och mjuka matfetter - Charkprodukter - Rött kött - Dryck och mat med tillsatt socker - Salt - Alkohol

NYCKELHÅLET LIVSMEDEL MED: MINDRE OCH/ELLER NYTTIGARE FETT MINDRE SOCKER MINDRE SALT MER FIBRER/FULLKORN JÄMFÖRT MED ANDRA LIVSMEDEL AV SAMMA TYP Livsmedelsverket WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

PROVA PÅ: AMBIVALENS TRE DELTAGARE ARBETAR IHOP EN BERÄTTAR OM ETT DILEMMA HEN ÄR AMBIVALENT TILL SEDAN BERÄTTAR PERSONEN FÖR LYSSNARE 1 OM FÖRDELARNA MED ATT INTE FÖRÄNDRA NÅGOT PERSONEN BERÄTTAR FÖR LYSSNARE 2 OM FÖRDELARNA MED ATT GÖRA FÖRÄNDRINGEN NU FÅR DE TVÅ LYSSNARE FÖRSÖKA ÖVERTYGA VARANDRA OM SIN SANNING, BERÄTTAREN LYSSNAR UTAN ATT BLANDA SIG I DET HANDLAR INTE OM ATT HA RÄTT UTAN OM ATT FÅ RÄTT

FYSISK AKTIVITET ALLT ÄR RELATIVT. FYSISK AKTIVITET FÖRLÄNGER LIVET EN MÅTTLIGT FYSISKT AKTIV PERSON LEVER 6-9 ÅR LÄNGRE ÄN EN FYSISKT INAKTIV PERSON SBU Metoder för att främja fysisk aktivitet 2007

REKOMMENDATIONER Sammanlagt minst 150 min/vecka av måttlig intensitet eller Minst 75 min/vecka av hög intensitet Kan kombineras och bör spridas över veckan Pass om minst 10 min Muskelstärkande aktivitet minst 2 ggr/vecka Äldre > 65 år bör även träna balans Undvik långvarigt stillasittande YFA och Svenska Läkaresällskapet okt 2011 NORDISK REKOMMENDATION FÖR BARN OCH UNGA MINST 60 MIN FYSISK AKTIVITET VARJE DAG REKOMMENDERAS, AKTIVITETEN BÖR INKLUDERA BÅDE MÅTTLIG OCH HÅRD INTENSITET KAN DELAS UPP I FLERA PASS AKTIVITETERNA BÖR VARA ALLSIDIGA (KONDITION, MUSKELSTYRKA, RÖRLIGHET, SNABBHET OCH KOORDINATION) Nordiska Rådet

HUR MÅNGA STEG ÄR TILLRÄCKLIGT? OMVANDLING AV RÅD TILL STEG PER DAG FÖRSKOLEBARN 4-6 10,000-14,000 POJKAR 7-12 13,000-15,000 FLICKOR 7-12 11,000-12,000 UNGDOMAR 12-18 10,000-11,700 AKTIVITETSBOK Datum Aktivitet Hur länge? Antal steg Hur det gick? Känslan

Öka Byt Begränsa Vardagsmotion Kondition Styrka Regelbundenheten Öka din aktivitet genom att exempelvis: o Promenera o Stå o Gå o Lyfta o Bära FYSISK AKTIVITET Rulltrappa hiss Bil Sittande Trappa Allmänna kommunikationer Cykel Gå Stå Muskelträning Stillasittande tid Bilåkandet Tv-tittande Skärmtid FRAMKALLA MOTIVATION

NÄR DET ÄR SVÅRT ATT KÄNNA SIG MOTIVERAD o Stark press från andra att förändra o Bristande stöd från omgivningen o Stress livet ej i balans o Bristande tilltro till sin egen förmåga Angelägenhetsgrad A Vill men tror sig inte kunna B Vill och kan C Vill inte och tror sig inte kunna D Vill inte men tror sig kunna Tilltro till den egna förmågan

VANOR Goda vanor Obefintliga vanor Ovanor HUR SKA DET GÅ TILL I VARDAGEN?

BETEENDE TEKNIKER Planera Handla Äta frukost Lägga sig tidigare NÄR DET INTE BLEV SOM DET VAR TÄNKT Vad var det för situation? Vad hände? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Vad kände du? Hur ska du göra nästa gång?

FRAMGÅNGSFAKTORER Behandlaren visar empati Icke konfrontativ behandlare Minskat prat om icke förändring Behandlaren bekräftar DU FÅR INTE BALANS, DU SKAPAR BALANS!