Pysslingen Förskolor verksamhetsår 2013-2014 Kvalitetsrapport Pysslingen Förskolor 2013-2014 1
2
Innehållsförteckning 4 Inledning 5-6 6-10 10-11 12-14 15-16 16-18 18-19 Bakgrund Krav enligt skollag Organisation Systematisk kvalitetsarbete Viktiga värden Uppföljning Resultaten Grundläggande lagkrav Processen Fokus verksamhetsåret 2013-2014 Huvuduppdraget Stärkt Pysslingidentitet Stärkt varumärke Resultat Upplevd Kvalitet Funktionell Kvalitet Kommunala tillsyner Anmälningar Resultatkommentarer Upplevd Kvalitet Funktionell Kvalitet Kommunala tillsyner och anmälningar Analys Glappet Medarbetarna Kunskap och kommunikation Omsätta och anpassa Helhet Utveckling framåt Mötesmedvetenhet Kvalitet i undervisningen Kultur och struktur Kvalitet i ekonomisk styrning 3
Pysslingen Förskolor verksamhetsår 2013-2014 Inledning Stolt utbildningsdirektör kan konstatera att Pysslingen Förskolor arbetar Ingela Kronbrink Utbildningsdirektör Pysslingen Förskolor med stor framgång och lämnar ytterligare ett verksamhetsår med mycket goda resultat. Föräldrar lämnar sina barn till oss varje dag med stort förtroende och med tillit till det arbete vi gör. Varje dag utvecklar vi våra barn och har alltid i tankarna hur vi kan göra för att bli bättre. Medarbetarna trivs och tycker att vi är en attraktiv arbetsgivare. Pysslingen Förskolor är ett innovativt företag som: Ligger i framkant när det gäller att följa upp vårt kvalitetsarbete. Ligger i framkant när det gäller att bedöma verksamheternas måluppfyllelse. Ligger i framkant när de gäller att bedöma att varje barn får det de ska ha enligt läroplanen. Vi gör skillnad och är bäst på det uppdrag vi har! För att skapa den bästa förskolan måste vi lära oss att leva i ständig förändring. Förändring i hur vi ser på barn, barns lärande, hur vi möter föräldrar, organiserar oss och hur vi möter utmaningar i dagens och framtidens samhälle. Pysslingen Förskolor ska stå för det samhälle vi vill leva i! Vi tror på öppenhet att alla människor har lika värde. Vi har kompetens att möta olika kulturer och vi ska mota främlingsfientlighet. Vi ska vara stolta över det vi gör varje dag, för stolthet ger mod. En förskola där ett omsorgsfullt lärande skapar förutsättningar för barnen att trivas och utvecklas idag och i framtiden. Utvecklingsinriktade ledare och pedagoger! Våra ledare och pedagoger är avgörande för att barn ska nå sin fulla potential. Vi har lösningsfokuserade, stolta ledare som gör skillnad och berör. En ledares främsta uppgift är att se till att medarbetarna är engagerade i varje möte med barn och föräldrar. Pedagogerna ska skapa inspirerande lärmiljöer och använda en mångfald av metoder mot läroplanens mål. Pysslingens pedagoger ska ta tillvara alla barns kompetenser och använda olika tillvägagångssätt för att nå de mål styrdokumenten anger. Pedagogerna ska med stort mod utmana befintliga synsätt, öppna nya perspektiv samt uppmuntra till nytänkande och kreativitet. Detta gör oss framgångsrika! Nu tar vi ytterligare kliv för att utveckla vår verksamhet vidare. Vi arbetar med fortsatt starkt fokus på kvalitet. Detta gör vi bland annat genom att satsa på försteförskollärare som ska bidra med att utveckla verksamheten på våra förskolor. Vi ska också erbjuda kompetenshöjning kring delarna i förskolans läroplan som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling, förskollärarens ansvar samt området naturvetenskap och teknik. Vi går med stort engagemang in i nästa verksamhetsår! 4
Bakgrund Krav enligt skollag (2010:800) Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas, om det vid uppföljning, genom klagomål eller om det på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Pysslingen har sedan 1986 drivits av en vision om att skapa den bästa förskolan. En förskola där barnen ska trivas och utvecklas. I Pysslingen Förskolor finns en mångfald av pedagogiska modeller, arbetssätt och profiler som utifrån lokala förutsättningar gynnar kunskapsutbyte, kvalitetsutveckling av förskolorna samt varje barns möjlighet till ett ökat lärande. Några förskolor har valt utomhuspedagogik andra är Reggio Emiliainspirerade. Det finns förskolor som tillämpar Montessoripedagogik och andra som är certifierade i Grön flagg. Styrkan med Pysslingen Förskolor är att förena det lokala perspektivet med fördelarna med att vara en del av ett framgångsrikt företag. Pysslingen Förskolors viktigaste framgångsfaktor idag och i framtiden är kompetenta, engagerade och utvecklingsinriktade ledare och medarbetare som har en central roll för varje barns utveckling och lärande. Fakta Antal förskolor 93 st Antal barn ca 6700 st Antal medarbetare (helårsarbetande) ca 1300 st Antal chefer 63 st Organisation Pysslingen Förskolor driver 93 förskolor fördelade på 21 kommuner. Vi möter över 6700 barn varje dag. Förskolorna är indelade i fem regioner som vardera leds av en verksamhetschef. Den minsta förskolan har 35 barn och den största 130 barn. Flera funktioner finns i en övergripande stab vars uppdrag är att stödja med både förebyggande och åtgärdande insatser. Verksamhetschefer och representanter för de olika stabsfunktionerna möts i en strategisk ledningsgrupp som leds av Pysslingen Förskolors utbildningsdirektör och vars syfte är att övergripande se vilka styrkor och utvecklingsområden förskolorna har. 5
För att samtliga medarbetare i Pysslingen Förskolor ska kunna arbeta och skapa de bästa förutsättningarna för varje barns utveckling är den interna kommunikationsstrukturen betydande. En tydlig struktur som tydliggör varje ledningsfunktion för att information ska nå samtliga medarbetare men också för att möjliggöra dialog och samverkan. Hur den interna kommunikationen organiseras och struktureras är därför viktig. Tydliga kommunikationsvägar är avgörande för om information ska komma alla till del, kollegialt lärande ska kunna åstadkommas och ett formativt ledarskap möjliggöras. Därför finns mellan de olika funktionerna i Pysslingen Förskolor medvetna mötesforum. Mötesforum som organiseras olika beroende på deltagare. Varje deltagare har sedan ett särskilt ansvar att se till att föra information och kunskap vidare samt att i sin tur skapa möjligheter för kollegialt lärande. Systematiskt kvalitetsarbete Varje barn i Pysslingen Förskolor ska mötas av ett omsorgsfullt lärande där en god lärandemiljö dagligen skapas i mötet mellan pedagoger och barn. Tillfällen till ett omsorgsfullt lärande kan uppstå spontant eller organiseras men det är alltid pedagogens medvetna val och förhållningssätt i varje situation som kommer att gynna barnets möjligheter till lärande. Att använda vardagens naturliga händelser som utgångspunkt för utveckling är förskola. Grunden för kvalitet i vår verksamhet är de lagar och förordningar som styr förskolan. Dessa kompletteras av en konkretisering av vår vision och våra grundläggande värden. Vision Lärande i världsklass Pysslingen Förskolor påverkar framtiden Pysslingen Förskolors kvalitet följs upp utifrån två kvalitetsaspekter, funktionell kvalitet och upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi lever upp till de nationella målen för verksamheten. För förskolorna handlar det om att planera och organisera så att målen i Lpfö - 98/10 efterlevs. Upplevd kvalitet handlar om bilden av vad våra kunder och medarbetare tycker om verksamheten. Hur nöjda de är, i vilken utsträckning verksamheten rekommenderas, hur de upplever lärmiljön och hur våra barn trivs. 6
Pysslingen Förskolors viktiga värden I Pysslingen Förskolor råder mångfald i pedagogik. Varje förskola utformar sitt pedagogiska tänk utifrån lokala förutsättningar. Men all utveckling på alla nivåer och för alla funktioner ska genomsyras av våra viktiga värden. De är sex gemensamma och grundläggande värden som talar om vad Pysslingen Förskolor gemensamt står för. Vår kultur Möten mellan människor är själva kärnan i vår verksamhet och vi erbjuder en pedagogisk mångfald där det finns en tro på att alla kan lyckas. Alla våra pedagoger delar ett grundläggande förhållningssätt. Vår barnsyn Vi vet att människor, och i synnerhet barn, är av naturen kreativa, vetgiriga och nyfikna. Barn lär sig ständigt i och genom alla situationer som uppstår i vardagen. Förmågan att utveckla kunskap finns hos oss alla och sker tillsammans med andra. Vårt kundbemötande Med nyfikenhet, öppenhet och respekt möter vi kundens upplevelser och funderingar kring vår verksamhet. Genom demokrati och delaktighet vill vi främja mångfalden i våra förskolor och i samhället i stort. Varje barn får ett omsorgsfullt lärande. Våra lärmiljöer Alla våra lärmiljöer är varsamt uppbyggda med stöd i modern forskning om barns lärande. Våra pedagogers medvetna förhållningssätt i varje situation gynnar barnens utveckling. Våra skickliga pedagoger planerar och organiserar miljön utifrån varje barn och det omsorgsfulla lärandet i förskolans uppdrag. Våra utvecklingsinriktade pedagoger Alla våra pedagoger är stolta och tar ansvar för sin egen och ständiga utveckling. Vi ser alla vårt uppdrag ur ett större samhällsperspektiv där lärande och omsorg tillsammans bildar en helhet. Vi tar tillvara alla barns kompetenser och utmanar befintliga synsätt med ett stort mod för att öppna nya perspektiv. Våra utvecklingsinriktade ledare Vi erbjuder lösningsfokuserade, stolta ledare som gör skillnad och berör. Alla våra ledare omfattas av vår kultur och våra värderingar som har tydligt uppdragsfokus. Genom att tänka nytt och genom att utmana vill vi bidra till samhällsnyttan. 7
Uppföljning Att kontinuerligt och systematiskt följa varje förskolas resultat och utveckling är avgörande för att få helhetsbilden av hur bra kvalitet det är i våra förskolor. Dessutom är det också nödvändigt för att skapa likvärdighet och för att kunna ge så anpassade och heltäckande insatser som är möjligt. För att skapa struktur och möjliggöra dokumentation av både förskolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete använder sig Pysslingen Förskolor sig av balanserade styrkort. Dessa stödjer och tydliggör målstyrningsprocessens olika delar och verkar också för att allt uppföljningsarbete blir transparent inom Pysslingen men också mot externa målgrupper som vid tillsyn, kundpresentation på webbplatser och kvalitetsrapportering till kommuner. En årscykel med en bestämd struktur för kontinuerlig uppföljning finns både på huvudmannanivå men också på förskolenivå. Den ska syfta till att fånga upp de förskolor som behöver stöd för att höja kvaliteten samt till behov av nya insatser övergripande för samtliga förskolor men också för enskilda behov på en förskola. Regionavstämningar görs kontinuerligt över året där verksamhetschef tillsammans med stabsfunktioner och utbildningsdirektör går igenom samtliga förskolors utveckling och behov. En helhetsbild av den enskilda förskolan kan göras och insatser kan omgående sättas in. Varje förskola och Pysslingen Förskolor gör i december en halvårsanalys som avstämning för hur väl insatserna i verksamhetsplanen visar på bättre kvalitet. I juni görs sedan en kvalitetsredovisning för hur hela verksamhetsåret fungerat. 8
Det finns tre delar som ligger till grund för Pysslingen Förskolors kvalitetsuppföljning. Resultaten, grundläggande lagkrav och processen dvs. kvaliteten i undervisningen. Resultaten För att säkerställa om förskolorna organiserar sin verksamhet så att varje barn får den stimulans och utveckling som de har rätt till enligt förskolans läroplan Lpfö - 98 (rev 2010) behöver vi bedöma förskolans måluppfyllelse. Ett gemensamt uppföljningsverktyg används som ett stöd för den bedömningen. Verktyget Funktionell kvalitet finns som underlag i arbetslagsplaneringar, samtal om verksamhetsutveckling och som ett bedömningsverktyg vid utvärderingen av ett verksamhetsår. Varje förskola äger sin egen bedömning och samtliga pedagoger ska vara med och självbedöma sin verksamhet. Funktionell kvalitet utgår från tre huvudområden, Normer och värden, Utveckling och lärande samt barns inflytande. Området utveckling och lärande ger också möjlighet att se närmare på sex underområden, matematik, språk o kommunikation, lek, kultur, skapande och naturvetenskap och teknik. Resultatet blir sedan en del av varje förskolas kvalitetsredovisning. Bedömningen görs en gång om året sammanställs också på huvudmannanivå och blir där en del av huvudmannens kvalitetsredovisning. Grundläggande lagkrav Kommunerna har ansvaret för att genomföra tillsyn av de fristående förskolorna. Varje kommun planerar sin egen tillsyn vilket gör att variationerna är stora både i omfattning och kvalitet. Pysslingen Förskolor har under året tagit fram ett eget material, Pysslingkontrollen, för att säkerställa sina egna processer, rutiner och planer. Pysslingkontrollen har två syften. Dels används det som ett underlag för huvudmannen att säkerställa att ett systematiskt kvalitetsarbete är utarbetat och följs samt att varje förskola följer nationella lagkrav men också att verksamhetschefen och förskolechef får vägledning i vad det dagliga operativa arbetet ska handla om. Pysslingkontrollen genomförs av huvudmannen med hjälp av intern granskning där två granskare besöker förskolan. Varje förskola kommer att bli internt granskade vartannat år. Processen 9
Hur didaktiska är våra pedagoger i undervisningen på varje förskola utifrån de olika områdena i läroplanen? Processen är den del som följer upp undervisningens kvalitet. För Pysslingen Förskolor innebär det en bedömning med hjälp av verktyget LärandeIndex. LärandeIndex utgår från sex områden: värdegrund, lek, matematik, språk o kommunikation, skapande samt naturvetenskap o teknik. Arbetslagen på förskolorna gör en självbedömning på vissa av områdena samt att det varje år görs en extern bedömning av vissa områden. Den externa bedömningen görs av utsedda förskollärare som bildar en bedömargrupp. LärandeIndex används både som ett bedömningsverktyg för pedagogers förhållningssätt och som ett underlag vid arbetslagsplaneringar mm. Dessutom är LärandeIndexprocessen ett sätt att kompetensutveckla förskollärare och förskolechefer. Ca 100 förskollärare är utsedda för att under vårterminen besöka samtliga förskolor och göra en bedömning av kvaliteten för pedagogernas förhållningssätt. Ett återkopplingssamtal där kollegiala samtal förs mellan pedagoger, förskolechefer och verksamhetschefer där god kvalitet exemplifieras och där styrkor och utvecklingsområden synliggörs. Förskolechef driver sedan tillsammans med sina medarbetare och med stöd av verksamhetschefen utvecklingen vidare kopplar det till resultatanalys och kvalitetsredovisning. Fokus verksamhetsåret 2013-2014 Huvuduppdraget Att samtliga förskolor arbetar efter läroplanen och att den är väl förankrad i verksamheten har haft stort fokus under detta verksamhetsår. Stor vikt har legat vid att implementera vårt nya uppföljningsverktyg för förskolans måluppfyllelse, Funktionell kvalitet. Varje förskolechef har introducerats i materialet, fört samtal om det samt bearbetat nyckelbegrepp. Förskolecheferna har i sin tur bearbetat materialet tillsammans med sina medarbetare för att slutligen i samband med varje förskolas utvärdering självbedömt måluppfyllelsen. Ett första resultat kunde sammanställas i juni. I samband med introduktionen har också ett arbete med att samordna de båda verktygen Funktionell kvalitet och LärandeIndex pågått. Detta för att ge en helhetsbild av att de båda perspektiven måluppfyllelse och process behöver följas upp så att varje barn och förskola ges möjlighet att utvecklas. Att samtidigt stå kvar i den LärandeIndexprocess som nu pågått i snart fyra år blir en framgång då den kan användas för att underlätta implementering av nytt material och nya processer. Arbetet med att skapa övergripande strukturer för kvalitetsuppföljning har pågått under några år och det finns nu tydliga sådana på huvudmannanivå. Under verksamhetsåret har fokus legat på att se till att dessa strukturer följs på varje enskild förskola. Det handlar om att varje del i målstyrningsprocessen förstås och efterlevs samt att samtliga medarbetares delaktighet möjliggörs. Det här är ett omfattande arbete, vi behöver göra upp med kultur och struktur ute på förskolorna. Att gå från aktivitetsstyrd verksamhet till målstyrd. En ökad kvalitetshöjning av de kommunala tillsynerna har föranlett att Pysslingen Förskolor behöver tydliggöra sina egna strukturer kring uppföljning av lagkrav. En Pysslingkontroll arbetades fram under våren för att ytterligare skapa säkerhet i vad som ska finnas och arbetas med ute på förskolorna i förhållande till författningskrav. Det handlar då t ex om en säkerställan av att planer och rutiner skapats och levs, att registerutdrag och korrekta anställningshandlingar finns och att ett lokalt systematiskt kvalitetsarbete är utformat och fungerar. Pysslingkontrollen blir också ett bra underlag för verksamhetschefen och förskolechefens operativa arbete. Att det systematiska kvalitetsarbetet finns utarbetat på varje förskola och att det följs är ett av verksamhetschefens huvuduppdrag. En större tydlighet i vad som ska följas upp och av vem har under året haft stort fokus. Att det blir ett underlag som stödjer ett förebyggande och främjande arbete. När läroplanen reviderades 2010 skrevs ett specifikt ansvar in för förskolläraren. I en verksamhet där arbetslaget haft stor betydelse har vi under året synliggjort detta specifika ansvar och hur vi på bästa sätt ska organisera så att det blir möjligt att efterleva detta lagkrav. Behovet av att öka andelen 10
förskollärare har blivit tydligt. Det är stora variationer i hur stor andelen är för varje förskola och det är något som behöver åtgärdas för att leva upp till läroplanens intentioner. Att utse försteförskollärare med uppdrag att stärka kvaliteten i våra förskolor kan vara en del i att satsa på de förskollärare som redan idag finns i våra förskolor och därigenom också öka attraktiviteten att arbeta hos just Pysslingen Förskolor. Även här får LärandeIndex betydelse då den utsedda gruppen på ca 100 förskollärare fortsatt har det specifika uppdraget att bedöma andra förskolor. Ett uppdrag utöver förskollärareuppdraget som innebär en kompetenshöjning för de utsedda förskollärarna och en möjlighet att vara med och påverka hela Pysslingens utveckling. Pysslingen Förskolor deltar i Skolverkets nationella satsning på naturvetenskap och teknik i förskola. Satsningen sträcker sig över tre år och utbildar natur och teknik ambassadörer som stöd för att utveckla andra. Tio förskollärare är utvalda från de förskolor som fått högst bedömning i LärandeIndexområdet naturvetenskap och teknik. Skolverket stödjer med handledning och bidrar med aktuell forskning och ny litteratur. Tanken är att de tio ambassadörerna ska stödja andra pedagoger i arbetet med naturvetenskap och teknik. En satsning på IKT i förskolan har pågått under året. Alla barn på Pysslingen Förskolor ska få möta IKT som en naturlig del i den dagliga verksamheten och ges möjligheter att utveckla digital omdömesförmåga. De ska också få syn på sina egna lärprocesser med hjälp av IKT. Ett pedagognätverk har pågått med syfte att lyfta blicken från tekniken och istället belysa hur IT teknik kan möjliggöra nya användningsområden och inte bara bli en ersättning för sådant som redan finns t ex pennan ersätts med datorn eller kameran blir lärplatta. Stärkt Pysslingidentitet Pysslingen Förskolors gemensamma styrdokument, affärsplanen och Tillsammans är vi starkare, skall genomsyra varje förskola. Våra viktiga värden är grunden för all verksamhet i Pysslingen och det är viktigt för likvärdigheten att det som är gemensamt blir tydligt för samtliga medarbetare. Samtidigt behöver också det som är varje förskolas friutrymme bli tydligt, vad som skiljer varje förskola åt. Pysslingdagen anordnades för första gången i oktober - 13 där samtliga 1300 medarbetare bjöds in till en dag som innehöll både kompetensutvecklande insatser och möjligheten att möta andra samt att ge känslan av hur många som faktiskt ingår i Pysslingen Förskolor. Det gavs möjlighet för pedagoger att mötas för att stärka vi- känslan, utbyta kunskaper och lära av varandra. Stärkt varumärke Större konkurrens från förskolor runt om i landet har skapat ett behov av att Pysslingen Förskolor behöver bli synliga externt och i olika media. Vi ska bli tydligare med vad vi står för, vad som är vår framgång, visa stoltheten för vår verksamhet och att vi kan förskola. Det här har också handlat om att bevara och öka attraktiviteten hos kunder, medarbetare och samarbetspartners. Varje förskola har arbetat fram en lokal marknadsföringsplan som tydliggjort det som gör just deras förskola framgångsrik. Hur de når kunder lokalt och vad som ska kommuniceras. Varje förskolas lokala kommunikationskanaler ska ses över och definieras. Några kanaler är inte valbara utan skall gälla för alla förskolor. Samtliga förskolor ska ha uppdaterade och innehållsrika webbplatser där erbjudande och kvalitetsarbetet tydligt syns. En egen facebooksida för enskilda förskolan ska finnas där kontinuerlig uppdatering av vad som händer i verksamheten görs. Att fundera på hur vi kommunicerar förskolans uppdrag mot olika målgrupper har blivit ett naturligt steg också i det här arbetet. Att Pysslingen Förskolor behöver förpacka sitt koncept har fått stor betydelse. 11
Resultat Upplevd kvalitet Kundundersökning 2014 KUND - föräldrar Utfall Samtliga förskolor 2012 Utfall Pysslingen Förskolor 2013 Nöjd kundindex 87 % 79 % 80 % Trivsel 89 % 94 % 94 % Rekommendation 89 % 88 % 88 % Lärmiljö Mättes ej 85 % 85 % Undervisning Mättes ej 83 % 84 % Utfall Pysslingen Förskolor 2014 12
Föräldrar Lärare Mitt barns pedagoger gör så att han/hon får lust att lära sig mer. 100 Personalen tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker. 80 60 Pedagogerna informerar mig om hur mitt barn utvecklas i förskolan. 40 Mitt barn kan få lugn och ro i förskolan. 20 0 Pedagogerna hjälper mitt barn så att han/hon utvecklas så bra som möjligt. Mitt barn känner sig trygg i förskolan. Barnen på mitt barns förskola behandlar varandra med respekt. Förskolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. Funktionell kvalitet LärandeIndex (0-6) Utfall samtliga förskolor 2012 Utfall Pysslingen Förskolor 2013 Värdegrund 4,0 4,2 4,8 Lek 3,8 3,9 4,3 Matematik 3,6 3,9 4 Skapande 3,8 4,2 3,9 Natur o Teknik 3,1 3,6 3,8 Språk, kommunikation, IKT 3,8 3,9 4,2 Utfall Pysslingen Förskolor 2014 13
Funktionell kvalitet (2-8) Normer och värden Utveckling och lärande Matematik Utveckling och lärande Skapande Utveckling och lärande Lek Utveckling och lärande Natur o Teknik Utveckling och lärande Språk och kommunikation Utveckling och lärande Kultur Barns inflytande Utfall Pysslingen Förskolor 2014 4,74 4,39 4,35 4,64 4,12 4,54 4,13 4,76 Kommunala tillsyner Kommunala tillsyner Pysslingen Förskolor 2013/2014 Genomförda Utan anmärkning Anmärkning Förelägganden Pågående med till 2014/2015 Antal förskolor 31 st 19 st 7 st 4 st 7 st Anmälningar Anmälningar Pysslingen Förskolor 2013/2014 Anmälningar Klagomål Kräver åtgärd Nedlagt Pågående med till 2014/2015 Antal förskolor 14 st 1 st 11 st 4 st 1 st 14
Resultatkommentar Upplevd kvalitet Pysslingen Förskolor fortsätter att genomgående ha höga resultat på kundundersökningen där trivseln hos Pysslingen Förskolors föräldrar ligger på ett resultat så högt som 94% och har dessutom samma höga värde som förgående år. I områdena nöjdhet och undervisning har resultatet höjts och i de tre områdena trivsel, rekommendation och lärmiljö ligger det höga resultatet kvar från tidigare år. Pedagoger och föräldrar är väldigt överens om de områden som fungerar mer eller mindre bra. Den skillnad som finns är att pedagogerna i högre utsträckning upplever att de informerar föräldrarna om hur barnen utvecklas i förskolan. Föräldrarna ger här ett lägre betyg än vad pedagogerna gör. När man tittar närmare på resultaten för specificerade frågor har de höjts för samtliga frågor i resultatspannet 7-10. De nöjda föräldrarna blir fler även på varje enskild fråga. De två frågorna som ligger lägst i resultatet men som trots detta ligger på en relativt hög nivå är frågan om arbetsro, Mitt barn kan få lugn och ro i förskolan och frågan om information till föräldrar om hur deras barn utvecklas, Pedagogerna informerar mig om hur mitt barn utvecklas i förskolan. Funktionell kvalitet LärandeIndex LärandeIndex är nu inne på sitt fjärde år. Precis som förgående år har fyra av områdena bedömts av externa bedömare och två av områdena har självbedömts av förskolorna själva. Dock är det viss förändring av vilka områden som externt- respektive självbedömts. Årets områden som bedömdes externt var värdegrund, naturvetenskap o teknik, skapande och matematik. Självbedömdes gjorde lek och språk & kommunikation. Värdegrund och naturvetenskap är två områden som externt bedömts varje år sedan starten medan de andra områdena växlat mellan extern och självbedömning. Orsaken till detta val är att värdegrund varje år har det högsta resultatet och att naturvetenskap o teknik får lägst resultat. Intressant i år är att när vi går från att ha självbedömt skapande till att ha extern bedömning på området sjunker resultatet. Resterande resultat höjs. Värdegrund ligger högst i bedömning och ökar dessutom resultatet kraftigt med 0,6. Naturvetenskap och teknik får lägst resultat. Det är samma trend som tidigare år på vad som bedöms högst respektive lägst. Vi kan se en mer kvalitativ bedömning i år där fler förskolor känner igen sig i resultatet vilket är ett led i en större likvärdighet i bedömningen. Kunskapen om vad som ska bedömas utifrån underlaget har fördjupats. Funktionell kvalitet Verksamhetsåret 2013-2014 har varit ett introduktionsår för det nya utvärderingsverktyget Funktionell kvalitet. Ett underlag som fokuserar på utvärdering av läroplanens mål. Det har lett till att vi har ett ökat fokus på läroplanen men arbetet har också blottat en okunskap om uppdragets innehåll och vad varje förskola planerar sin verksamhet utifrån. En första sammanställning av resultatet visar på att naturvetenskap och teknik tillsammans med kultur är de områden som bedöms lägst. Barns inflytande och normer och värden ligger högst i bedömning. Vi kan se generella drag mellan resultaten för LärandeIndex och Funktionell kvalitet där natur och teknik i de båda resultaten får lägst bedömning och där värdegrund, barns inflytande och normer och värden får högst bedömning. Att bedömningen på skapande i de båda resultaten ligger bland de lägre. Att området kultur bedöms lågt har också en koppling till de anmärkningar vi får vid tillsynerna. Det är under detta område som målen för modersmål återfinns. Kommunala tillsyner och anmälningar Under året har ett ökat antal tillsyner genomförts på våra förskolor. En klar skärpning av vad tillsynerna tittar på har också märkts med följden av ett ökat antal förelägganden och anmärkningar. Det är en förändring vi ser i samtliga kommuner. Det är dock fortfarande mycket stora variationer mellan kommuners innehåll och tillvägagångssätt för tillsynerna. 19 av 31 av våra förskolor klarar tillsynen utan anmärkning. Lyfter vi ut några områden som haft extra fokus och som återkommer 15
kommunerna emellan så är det bland annat om det systematiska kvalitetsarbetet finns och lever bland alla medarbetare, att det finns tillräckligt med förskollärare för att leva upp till ansvaret som definierats i läroplanen. Barngruppernas storlek har varit en fråga likaså hur stimulerande den pedagogiska miljön är. Arbetet med modersmål och plan för övergång förskola och skola är andra områden som haft fokus vid tillsynerna. En mer aktiv dialog med kommunerna har skapats och ett mer stabilt uppföljningsarbete är följden av detta. Analys Vi kan konstatera att Pysslingen Förskolor är ett verksamhetsområde med god kvalitet. När vi sammanställer resultatet och tittar tillbaka på insatser som gjorts för att öka kvaliteten kan vi se att vi hela tiden tar kliv framåt, stabila och höjda resultat visar på det. Vi har aldrig tidigare haft sådant fokus på kvaliteten utifrån läroplansuppdraget. Det finns en större medvetenhet i att tydligare koppla både samtal som förs och val av aktiviteter som görs till delarna i läroplanen. De strukturer som under åren byggts upp är också en del av framgången. Strukturer som bidrar till fokus på rätt saker, skapar förståelse för uppdragets innehåll samt främjar delaktighet. Vi kan se att förmågan att se de olika delarna i en målstyrningsprocess, t ex vad som skiljer mål från aktivitet och vad en analys ska innehålla har ökat. Dessutom finns en ökad förståelse för vad resultaten säger om verksamheten. De båda verktygen LärandeIndex och Funktionell kvalitet gör också att vi ständigt blir bättre på att förstå läroplanens innehåll och koppla det till förskolornas planeringar. Allt fler pedagoger utgår från barnens utveckling när de planerar sitt innehåll i verksamheten. Vi har byggt in det kollegiala lärandet i en bedömningsprocess för LärandeIndex vilket gör att vi kan säkerställa kvaliteten samtidigt som pedagogerna kompetensutvecklas. Det är tack vare tydliga och starka processer för övergripande strukturer som vi nått så långt. Processer som involverat samtliga förskolors utvecklingsarbete och processer som riktar oss mot förskolans uppdrag. Genom att vi har stått kvar i processerna och justerat dessa successivt efter ständigt nya nulägen har förståelsen för dess innehåll ökat. Att stå kvar i processer har också skapat ett lugn i organisationen då inte nya saker skapas och där vi i stället kan säga att ingenting är nytt. LärandeIndex bedömer pedagogernas förhållningssätt. Vi har tack vare det en ökad medvetenhet hos våra pedagoger om att de har en central roll för om barnen ska utvecklas. Varje pedagog har en avgörande roll och fokus riktas nu i betydligt högre utsträckning mot dem själva i en reflektion över resultatet. Det finns dock några delar som vi vill lyfta i vår analys som behöver synliggöras för att höja kvaliteten framåt. Delarna hänger naturligtvis samman med varandra både i ett synliggörande av utvecklingsbehov men också i vad som får betydelse i insatser för en utveckling framåt. Glappet Vi kan se att vi ännu inte på ett tillfredsställande sätt lyckas nå olika nivåer och funktioner i organisationen. Det handlar om att information inte förs vidare samt att delaktighet och inflytande inte skapas. Vi tror att samtliga medarbetare i Pysslingen Förskolor måste vara delaktig i den utveckling som sker men att det finns alltför många förskolor där medarbetare inte i tillräckligt stor utsträckning nås av information eller blir delaktiga i pågående utvärderings, uppföljnings och utvecklingsprocesser. För att fylla samtliga platser på våra förskolor krävs en väl fungerande kommunikation mellan förskola och hem och mellan förskola och blivande kunder. Här är det också en fråga om vad delaktighet och inflytande betyder för kunder och förskola. Vi behöver se att kundernas behov i förhållande till förskolans uppdrag är en del av delaktighet och inflytande. Att lyssna in och omsätta föräldrars åsikter och tankar till förskoleverksamheten är en utmaning. En tydligare mötesstruktur sattes i början av verksamhetsåret för att säkerställa att varje funktion i organisationen möts. Syftet var att tydliggöra varje funktions ansvar i ett kommunikationsflöde. Ledningsgrupp, ledarforum, regionavstämningar, personalmöten, barnråd m.m finns nu för detta. 16
Det märks tydligt att den strukturen nu är känd men där arbete nu måste fortsätta med att se att innehållet på varje forum hänger samman, att information förs vidare och att vi åstadkommer delaktighet. Under året har en bättre kontakt mellan Pysslingen och de olika kommunerna tagit form. Verksamhetschefer deltar i tillsyner och skapar därmed varje gång en kontakt. Vi äger ännu inte vår uppföljning vilket gör att vi fortfarande får för många upptäckter på förbättring av andra utifrån. Det hela handlar om att minska glappet mellan olika funktioner i organisationen för att skapa en bättre helhet där alla i en organisation ges de förutsättningar som krävs för att lyckas i sitt uppdrag! Medarbetarna Stort fokus på stödjande insatser för förskolecheferna i deras utveckling av uppdraget har pågått under en tid. Mycket av det arbetet har belyst vad ett pedagogiskt ledarskap innebär men också insatser för att förstå helheten av uppdraget. Färre insatser för pedagogerna har gjorts och det har nu blivit synligt att Pysslingens medarbetare behöver ges ett större fokus. Trots goda resultat i medarbetarenkäten kan vi se en minskad nöjdhet hos våra medarbetare om vi jämför med våra förskolechefer. För få satsningar på pedagogerna har gjorts. Dialog direkt med pedagogerna behöver skapas. Dessutom behöver stödjande insatser skapas för förskolechefer tillsammans med sina pedagoger. Det är också det som är en del av det pedagogiska ledarskapet. I samband med ett ökat tryck på lagkrav och att leva förskolans uppdrag ser vi också att våra organisationer inte förändrats i takt som behövs i en förändring. Med tanke på förskollärarens specifika ansvar behöver varje förskolas organisation göras om så att det är möjligt för förskollärarna att utföra det. Dessutom behöver barngrupperna förändras utifrån barns behov av utveckling och inte efter statiska strukturer. Kunskap och kommunikation Vid årets arbete med marknadsplaner på varje förskola har fokus legat på att synliggöra förskolans kvalitet och att se till att öka intresset för den enskilda förskolan. Att vara synliga med det som är specifikt hos varje förskola lyckas vi inte med i tillräckligt hög grad. För en fungerande kommunikation behövs både kunskap om det som ska kommuniceras men också en större medvetenhet om hur man kommunicerar. Vilka kanaler används till vem, vad ska sägas, hur ofta ska saker kommuniceras? Förskolorna lägger heller inte tillräckligt stor vikt vid att det är med potentiella och blivande kunder som en stor del av arbetet behöver kretsa. Hur får vi de kunder som inte är hos oss att bli intresserade? Till följd av det stora arbete som pågått under året med att förtydliga interna och nationella styrdokument synliggörs också behovet av påfyllnad av kunskap. Omsätta och anpassa Vi kan se att det utifrån de insatser som görs i för liten utsträckning omsätts och anpassas i ny kunskap och information till förskolornas verksamheter. Gemensamma utbildningsinsatser som ledarforum, inspel på ledarutvecklingsdagar, nätverkssatsningar eller projekt får för lite bäring på en förändring i verksamheten. Mycket ordnas och sägs men förmågan att omsätta generella budskap till sin förskola eller sina medarbetare uteblir många gånger. Helhet Alldeles för stor del av vårt arbete sker fortfarande för solitärt. Planer och aktiviteter skapas för sakens skull och får inte i tillräckligt hög utsträckning betydelse för utvecklingen framåt. Det som skapas är heller inte förankrat i på förskolan. Det bygger inte på varandra och förmågan att se hur de hänger ihop behöver stärkas. Systematiken finns inte för att den kopplingen ska kunna göras. Kunskapen om vad systematik innebär är nödvändig för att kunna se kopplingar och därmed se saker i ett större perspektiv. 17
Vi kan sammanfattningsvis se att Pysslingen Förskolor har mycket fina resultat och tar verksamheten framåt med medvetna och starka steg. Generellt sett finns en större kunskap om förskolans uppdrag, betydelsen av uppföljning och medvetenheten om varje funktions del i förskolan och därmed barnens möjlighet till utveckling. Utveckling framåt Utifrån vår analys ser vi fyra utvecklingsområden som kommer att vara fokus för verksamhetsår 2014-2015 Mötesmedvetenheten Pysslingen Förskolor har under många år stått för en mycket god kvalitet när det gäller utvecklingen av förskolan. Det finns ett behov av att bli bättre på att nå andra utanför Pysslingen Förskolor med våra goda resultat och med beskrivningar av vår framgång. Att vara marknadsledande och driva förskoledebatten lokalt och nationellt är ett av de utvecklingsområden som vi kommer att ha fokus på under kommande verksamhetsår. Vi vill att Pysslingen Förskolor ska synas i vår omvärld och vara med och påverka hur svensk förskola ska se ut nu och framåt. Att arbeta med hur vi möter våra befintliga kunders önskemål, krav och förväntningar ser vi som ett led i att utveckla förskolorna ytterligare. Föräldrars inflytande kopplat till förskolans uppdrag behöver synliggöras så att ett samförstånd finns mellan förskolans erbjudande och potentiella kunders behov. I samband med denna utveckling behöver vi också titta på vårt sätt att kommunicera förskolans uppdrag på ett mer kundvänligt sätt utan att därmed tappa professionen. Kvaliteten i undervisningen Utvecklingen av kvaliteten i förskolans undervisning fortsätter och vi tar nästa steg i att öka medvetandet hos pedagogerna om att de är viktiga för våra barns utveckling. Den ämnesdidaktiska kompetensen hos våra pedagoger behöver stärkas och så att den kopplas till aktuell forskning inom samtliga områden i LärandeIndex och Funktionell kvalitet. Det pedagogiska ledarskapet på alla nivåer ska kännetecknas av att leda mål och resultatstyrd verksamhet. Framåt kommer fokus att vara att fördjupa förståelsen av systematiken i kvalitetsarbetet. Hur får vi barnets utveckling att vara grunden för vilken planering förskolan gör? Vilka medvetna val görs för att utveckla en verksamhet framåt och därmed nå varje barn? Vi behöver också förstärka beredskapen och organisationen för att vidta åtgärder för att vända utvecklingen på de förskolor som har låg måluppfyllelse. Att vända vårt arbete mot ett mer förebyggande och främjande arbete och på så sätt förhindra att allt för ofta hamna i åtgärdande insatser. Kultur och struktur Pysslingen Förskolors styrdokument Tillsammans är vi starkare och affärsplanen samt förskolans läroplan är mer kända för våra medarbetare nu men det pågående arbetet med att förankra dessa dokument till varje förskolas vardag kommer att ha fortsatt prioritet. Att t ex omsätta våra viktiga värden till varje förskola eller att det är läroplanens mål som är underlag för planering. Att våra medarbetare inte bara vet om utan också lever dokumenten. Ett mer medvetet arbete för att omsätta och anpassa de till sin egen verksamhet är ett måste. I det här arbetet har förskolecheferna ett stort ansvar. Alla förskolechefer i Pysslingen Förskolor verkar för att just deras medarbetare utvecklar och lever förskolans uppdrag. Som följd av ett ökat krav på kvalitet i förskolan ökar också kravet på att varje medarbetare behöver vara medveten om och förstå förskolans uppdrag. Det har i sin tur ökat fokus på förskollärarens ansvar kräver det att Pysslingen Förskolors förskolechefer rekryterar de bästa medarbetarna samt attraherar och utvecklar de medarbetare vi har. 18
Kvalitet i ekonomisk styrning Det behöver finnas en stabilitet i det ekonomiska vardagsarbetet där alla förskolechefer i Pysslingen Förskolor kopplar de olika ekonomiska processerna till verksamheten som helhet för att nå sin budget. 19
20