Uppföljning av studien RoboMemo

RAPPORT 2/2009 Uppföljning av studien RoboMemo - Utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Landin Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Uppföljning av studien RoboMemo - Utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Landin

Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, mars 2009 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne www.skane.se/habilitering/fou Layout: Erik Östman, http://www.rawchickenmedia.com ISBN: 978-91-7261-166-5

Sammanfattning ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en psykisk störning som debuterar i barndomen och yttrar sig i ouppmärksamhet, koncentrationsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet (Egidius, 2002). Gängse behandlingsformer vid ADHD är psykosociala metoder och medicinering med centralstimulantia. Svenska forskare har kommit fram till en alternativ kognitiv behandlingsmetod som utvärderas i denna studie. Enligt modern forskning är bristande arbetsminne ett av de viktigaste kärnproblemen vid ADHD. Arbetsminnet har till funktion att stödja alla högre kognitiva processer hos en individ. Eftersom arbetsminne är ett fenomen som innefattar både minnes- och uppmärksamhetskontrollerande egenskaper har det kommit att finnas olika psykologiska modeller som beskriver funktionen. Vissa forskare anser att det är ett separat kognitivt system (Baddeley, 1999), andra påstår att det rör sig om en del av långtidsminnet som för tillfället är aktiverad (Engle et al, 1999). Debatten om arbetsminneskapacitet som ett fixerat eller utvecklingsbart fenomen är öppen. Ny forskning visar att det går att förbättra arbetsminneskapacitet (Klingberg et al, 2002). Denna rapport redovisar en uppföljning av projektet RoboMemo - en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD som genomfördes inom Region Skånes habiliteringsverksamhet under perioden 2006 2007 (Landin, 2007). Samma grupp av barn testades en gång till ett år efter träningen, för att se om effekten kvarstod. Gruppens individer hade ett år efter träningen i genomsnitt behållit sin förbättring av arbetsminneskapacitet och icke-verbal problemlösningsförmåga.

6 Rapport Nr 2/2009

Innehåll Förord...9 Inledning... 11 Bakgrund...12 Sammanfattning om arbetsminnet...17 Syfte...18 Metod...19 Arbetsmetoder...19 Mätmetoder...20 Sifferrepetition ur WISC-III, Wechsler Intelligence Scale for Children...20 BRIEF, Behaviour Rating Inventory of Executive Function...21 Resultat...22 Sammanställning av enkätsvar...25 Diskussion...28 Referenser...30 Bilagor...33 Bilaga 1...33 Bilaga 2...34 Bilaga 3...35 Bilaga 4...36 Bilaga 5...37 Utgivna rapporter genom FoU-enheten...39 Utgivna bulletiner genom FoU-enheten...43

8 Rapport Nr 2/2009

Förord Denna dokumentation beskriver en uppföljning av träningen av arbetsminnet med en grupp barn och ungdomar med ADHD under 2006-2007 (FoUrapport nr 8/2007). Den genomfördes inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne. Bakgrund till och medverkande till utvärderingen beskrivs i dokumentationen. Finansieringen har skett med interna medel i samverkan med brukarorganisationerna. I februari 2003 beslöt habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoU-enheten har därefter tillsammans varje år resonerat om olika förslag som man fördelat medel till. Sedan 2003 har på så sätt årligen ett antal metoder kunnat prövas och utvärderas. Ett av förslagen som fick medel under 2006 handlade om hur ett datorträningsprogram kan påverka arbetsminnet hos barn och ungdomar med ADHD (Attention Deficit Hyperactive Disorder) inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Nio barn fick möjlighet att pröva programmet. Under 2008 fördelades medel till denna uppföljning, om träningseffekten efter ett år. Från FoU-enheten ska främst Jonas Borell, doktorand vid Institutionen för designvetenskaper, lyftas fram. Han har handlett arbetet, liksom vid förra studien. I mars 2009 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Rapport Nr 2/2009 9

10 Rapport Nr 2/2009

Inledning Betydelsen av arbetsminne för individens fungerande i skola och vardag har det senaste decenniet diskuterats flitigt bland forskare. Bristande arbetsminneskapacitet betraktas nuförtiden som ett av kärnproblemen vid ADHD då man ofta har svårt med uppmärksamhetsreglering, impulsivitet och hyperaktivitet. Förr ansågs arbetsminneskapacitet vara ett konstant fenomen, medan nyare forskning har visat att den går att förbättra genom arbetsminnesträning (Klingberg et al, 2002). Under perioden sommaren 2006 våren 2007 tränades ett antal barn med diagnosen ADHD på Barn- och ungdomshabiliteringen (Bou) inom Region Skåne med arbetsminnesträningen RoboMemo. Det var ett forskningsprojekt som finansierades inom programmet för nya alternativa, kompletterande metoder. Projektets syfte var att utvärdera arbetsminnesträningen som en alternativ behandlingsmetod för barn med ADHD. Utvärderingen gjordes med hjälp av psykologiska instrument och resultaten sammanställdes i en rapport (Landin, 2007). Eftersom träningseffekterna visade sig vara positiva har arbetsgruppen kring projektet bestående av Mats Ageberg, Margareta Kihlgren, Lotti Rosenkvist, Pia Tallberg och Irina Landin bestämt sig för att undersöka om dessa effekter kvarstod ett år senare. Om de positiva effekterna är bestående kommer man eventuellt att diskutera användning av metoden inom Bou som en kognitiv behandling för barn med ADHD. Denna rapport redovisar resultaten av uppföljningen. Med tanke på erfarenheter från tidigare studie har alla mätningar av kognitiv förmåga hos barngruppen gjorts av samma psykolog för att bättre kunna hålla ihop projektet. Förutom att förnyad testning och skattning utförts med samma psykologiska instrument som användes i det initiala projektet har man sammanställt en enkät som syftar att fånga upp föräldrarnas upplevelser från träningsperioden. Cogmed (se Landin, 2007) kunde tyvärr inte delta i uppföljningen p.g.a. att företaget omstrukturerat sin verksamhet och saknade resurser (psykolog) som kunde utföra eftermätningar. Rapport Nr 2/2009 11

Bakgrund Arbetsminne ett stödsystem för högre kognitiva funktioner Arbetsminne är en förmåga att hålla uppgiftsrelaterad information i minnet under en kort stund medan man aktivt bearbetar denna. Det genomsyrar alla kognitiva processer hos en individ och fungerar som hjälpsystem vid allt som rör högre kognitiv förmåga såsom läsning, aritmetik och problemlösning. Exempelvis vid läsförståelse måste man på något sätt komma ihåg de tidiga orden i en mening medan man skrider fram i sin läsning och kan sammanställa vad man avkodat. Vid denna process använder man sig av ett minne som har en annan uppgift än att långtidslagra information. Det handlar om en minnesdepå där man snabbt kan komma åt informationen. Vartefter man avkodat första delen av meningen lagrar man den semantiska innebörden i arbetsminnet för att sedan använda informationen vid sammanställning med den slutliga delen av meningen (Reisberg, 1997). För att undersöka hur arbetsminneskapacitet korrelerar med läsförståelsen har forskare utarbetat s.k. dubbeluppgifter där man t.ex. får läsa eller höra en lista med två till sex meningar. Därefter ombeds man återge det sista ordet i varje mening. Som resultat kunde man se att det förelåg ett signifikant samband mellan arbetsminneskapacitet och läsförståelse (Daneman & Carpenter, 1980). Vid huvudräkning använder man sitt arbetsminne i hög grad. Resultat från föregående räkneoperation hålls i minnet medan man kontrollerar vilken operation som skall göras härnäst. Med andra ord måste man hålla både själva räknefrågan och resultaten från mellanliggande mentala operationer i arbetsminnet. När man skall lösa ett problem servar arbetsminnet logiskt tänkande genom att tillfälligt ha alla bitar av information (som hör till problemet) tillgängliga i minnet. Vissa forskare rapporterar en hög korrelation mellan arbetsminneskapacitet och icke-verbal problemlösningsförmåga, s.k. Fluid Intelligence 1 (Fry & Hale, 2000). Andra forskare påpekar att arbetsminne även spelar en viktig roll vid uppmärksamhetsreglering, just i den del då man ska hålla uppmärksamheten kvar på stimuli även om uppgiften inte är så spännande för stunden. Man behöver helt enkelt minnas vad man skall koncentrera sig på (Desimone, 1996). Neurobiologiska mekanismer bakom arbetsminne På 1950-talet bekräftade forskare genom att studera olika fall av amnestiska patienter att det finns olika minnessystem med egen underliggande biologi och egna funktioner. Det mest kända fallet är H.M. som fick båda sina mediala tem 1 Fluid Intelligence är en av de grundläggande faktorerna för den mänskliga intelligensen. Begreppet infördes av den amerikanske psykologen Raymond Cattell 1971 och motsvarar i stora drag icke-verbal problemlösningsförmåga, vilket innefattar snabb förståelse av nya förhållanden, i motsats till Crystallized Intelligence som innefattar språklig förmåga, bestående av livslång erhållen kunskap och erfarenhet (Colman, 2003). 12 Rapport Nr 2/2009

porallober i hjärnan (hippocampusområdet) opererade mot epileptiska anfall. En av konsekvenserna av ingreppet var att H.M. tappade förmågan att minnas händelser som inträffat och personer han kommit i kontakt med efter operationen. Med andra ord handlade det om en oförmåga att skapa nya långtidsminnen. Samtidigt hade han bevarat förmågan till att tillfälligt hålla information i minnet, under förutsättning att han aktivt jobbade och fick vara ostörd med uppgiften. Detta visade att hans arbetsminne var intakt (Banich, 2004). Drachman och Arbit (1966), som studerade H.M:s arbetsminne, kom fram till att patienten kunde utföra arbetsminnesuppgifter (sifferrepetition) så länge de inte överskred hans arbetsminneskapacitet och om dröjsmålet mellan presentationen av material och minnestest var kort. Under 1970-talet rapporterade Shallice om en patient som haft lesion i den vänstra hjässlobben och uppvisade en stor funktionsnedsättning i arbetsminnet. Han var endast kapabel att hålla väldigt korta sifferföljder i arbetsminnet men uppvisade ett fungerande långtidsminne (Shallice & Warrington, 1979). Detta visade bl.a. att den vänstra hjässloben är ansvarig för att hålla verbal information i minnet (under kortare stunder). Senare har forskare hos primater upptäckt, att vissa neuroner avfyras och aktiveras i pannloben (prefrontala cortex) och hjässloben under den stund, då aporna höll information i arbetsminnet (Funahashi, Bruce & Goldman-Rakic, 1989). En studie, som använt funktionell neuroavbildning för att skanna människors hjärnor under utförandet av arbetsminnesuppgifter, har visat att övre delen av prefrontala cortex är ansvarig för att hålla information om rumslig plats av ett objekt, medan neuroner i den nedre delen av prefrontala cortex aktiverades när det gällde att tillfälligt hålla information online om själva objektet (Smith & Jonides, 1999). Beroende på vilken typ av arbetsminnesuppgifter man utför (att det krävs att endast hålla information i minnet eller att samtidigt hålla och bearbeta informa- Rapport Nr 2/2009 13

tion i minnet) såg forskare olika typer av aktivering i hjärnan. När det ställdes exekutiva krav på en individ (att hålla i minnet och bearbeta eller att utföra två uppgifter samtidigt) aktiverades områden i pannloben (dorsolaterala prefrontala cortex) (D Esposito et al, 1995). Sammanfattningsvis visar detta att det är olika områden i pann- och hjässloberna som tar aktiv del i arbetsminnesprocessen. Psykologiska modeller av arbetsminne Forskare har olika syn på arbetsminne: som en separat komponent eller som en del av det deklarativa långtidsminnet 2, tillfälligtvis aktiverat. Generellt kan man nämna tre olika principer som olika forskare bygger sina modeller på. Baddeley och Hitch (1974) presenterar arbetsminne som ett komplext system vars komponenter är strukturmässigt separata både från varandra och från långtidsminne. Andra forskare (Anderson, 1972; Lindsay & Norman, 1972; Logie, 1995) anser, att arbetsminne är en separat strukturell komponent av det kognitiva systemet, men att dess innehåll identifieras med en uppsättning av komponenter eller spår som för tillfället blivit aktiverade genom interpretativa processer inom långtidsminnet. Den tredje, mer radikala, positionen är att själva konceptet arbetsminne definieras som en del av långtidsminnet, vilket beroende av pågående tankeverksamhet för tillfället aktiveras, och man menar därför att det inte rör sig om en strukturellt separat komponent inom människans informationsprocessande system. Det var Anderson och Bower (1973) som ursprungligen presenterade modellen och därefter har Randall Engle (1999) utvecklat den vidare. Han föreslog att det finns ett område inom den aktiverade regionen av långtidsminnet som innefattar nuvarande uppmärksamhetsfokus. Baddeley, som ursprungligen presenterade sin modell på 1970-talet, understryker den aktiva natur som arbetsminnet har. Enligt honom omfattar arbetsminnet funktionella komponenter av kognition som gör det möjligt för människor: - att begripa och skapa mentala representationer av sin omedelbara omgivning - att behålla information om sitt omedelbara förflutna - att stödja förvärv av nya kunskaper - att lösa problem - att formulera, relatera och agera mot nuvarande mål 2 Deklarativt minne minne av fakta och specifika händelser då man medvetet använder sitt minne och kan berätta för andra om sina upplevelser (uttrycka dem i tal och skrift). Icke-deklarativt minne minne som man minns omedvetet och som uttrycks genom olika former av beteenden (svårt att redogöra för dem verbalt), t.ex. cykling (Nyberg 2002). 14 Rapport Nr 2/2009

Han konstaterade att arbetsminne inte bara tillfälligt håller relevant information i minnet utan också har en exekutiv funktion att snabbt hitta uppgiftsorienterad information i långtidsminnet. Baddeley presenterade arbetsminnet som en modell bestående av olika komponenter (se bild 1). Centrala exekutiven Visuospatialt skissblock Episodisk buffert Fonologiska loopen Visuell faktainformation Episodisk buffert Språk Bild 1. A. Baddeleys arbetsminnesmodell (Nyberg, 2002) Det finns två tillfälliga depåer för verbal (Den fonologiska loopen) respektive visuell information (Det visuospatiala skissblocket) samt en central komponent (The Central Executive) som reglerar systemet. Med tiden vidareutvecklade Baddeley sin modell och delade den verbala depån i ett passivt fonologiskt lager och ett aktivt repetitionssystem. Han menade att man genom subvokal repetition av talbaserad information (att man tyst upprepar den för sig själv) håller informationen tillfälligt online i minnet. Om man inte repeterar inom två-tre sekunder efter att informationen blivit presenterad riskerar den att försvinna. Likaså delade Baddeley det visuella skissblocket i ett passivt visuellt lager och ett aktivt visuo-spatialt uppdateringssystem. The Central Executive är en mekanism som kontrollerar processer i arbetsminnet inklusive koordination av två minneshjälpsystem, memorerings- och framplockningsstrategier, uppmärksamhetsskiftande samt mental manipulation av informationen. Denna mekanism involveras inte i den tillfälliga lagringen (Baddeley, 1999). Senare har han inkorporerat ytterligare en komponent till sin arbetsminnesmodell, den s.k. Episodic Buffer, som är ansvarig för lagring av information på ett multidimensionellt sätt, med integrering av visuell och auditiv information (Baddeley, 2000). Rapport Nr 2/2009 15

Baddeleys modell erbjuder tack vare sin flerkomponentliga struktur en mer flexibel syn på korttidsminne, medan Normans modell har en mer statisk syn på det kognitiva systemet. Den senare var primärt framtagen för att förklara hur verbal information behålls i korttidsminne genom repetition, för att därefter flyttas till ett mer långvarigt semantiskt baserat minnessystem. Randall Engle ser arbetsminne som en produkt av en överlappning mellan minne och uppmärksamhet. Till skillnad från Baddeley anser han att The Central Executive har en begränsad kapacitet som omfattar ett antal element som kan hållas i fokus för stunden. Han kallar The Central Executive för kontrollerad uppmärksamhet. I sin arbetsminnesmodell (se bild 2) urskiljer han tre komponenter: - långtidsminnesspår (en form av lagring) som är aktiva över tröskel - processer för att upprätthålla och bibehålla aktivering - kontrollerad uppmärksamhet Centrala exekutiven (arbetsminneskapacitet, kontrollerad uppmärksamhet, fokuserad uppmärksamhet, exekutivt uppmärksamhetssystem m.m.) Grupperingsfärdigheter, kodningsstrategier och procedurer för att underhålla aktivering Korttidsminne (spår av långtidsminne som är aktiva över tröskeln med avtagande p.g.a. förfall och störning. Vissa spår som fått vidare aktivering genom uppmärksamhetsfokus.) Långtidsminne Bild 2. R. Engle s arbetsminnesmodell (Engle et al, 1999) Enligt Engle är kontrollerad uppmärksamhet ansvarig för att aktivera uppgiftsrelevanta minnen från långtidsminnet, att tillfälligt underhålla dem samt dämpa dem genom inhibition 3. Engle anser att just kontrollerad uppmärksamhet är den sanna arbetsminneskapaciteten. I hans ögon handlar det inte om lagring eller minne per se utan om s.k. Sustained Attention, förmågan att hålla kvar uppmärksamheten trots störningar och distraktion. Han påstår samtidigt att ar 3 Inhibition hämning som helt eller delvis kan blockera en process i nervsystemet och därmed i psyket (Egidius, 2002). Barkley (1997) beskriver inhibition som en förmåga hos en individ att hejda benägenhet att omedelbart handla, för att därmed kunna förstå sammanhanget och samordna en lämpligt respons. 16 Rapport Nr 2/2009

betsminneskapacitet och kontrollerad uppmärksamhet har isomorfisk 4 natur. I sin forskning har han kommit fram till en hög korrelation mellan arbetsminneskapacitet och icke-verbal problemlösningsförmåga (Fluid Intelligence). Engle påstår bl.a. att den sanna arbetsminneskapaciteten är fixerad och inte går att förbättra, precis som Fluid Intelligence (Engle et al, 1999). Torkel Klingberg utmanar det sista påståendet av Randall Engle och visar i sin studie att man kan öka arbetsminneskapacitet genom kognitiv träning (Klingberg, Forssberg & Westerberg, 2002). Klingberg har tillsammans med två svenska programmerare utvecklat en datoriserad arbetsminnesträning vid namn RoboMemo. Tidigare har man använt arbetsminnesträningar med blygsam framgång, eftersom man inte anpassat arbetsminnesuppgifternas svårighetsgrad till individens personliga nivå. Detta ledde till att träningen endast påverkade reaktionstiden utan någon påvisad ökning av arbetsminneskapacitet (Kristofferson, 1972). RoboMemo har visat sig ha två nyckelegenskaper som ökar sensorisk diskrimination och inducerar hjärnplasticitet. Den första är uppgifters trappvisa svårighetsanpassning utifrån individens kapacitet och den andra är ett dagligt upplägg av träningen om minst 20 minuter/dag under en period av fem veckor. Genom att utföra uppgifter på gränsen av sin kapacitet har individen optimala förutsättningar för att träna upp sitt arbetsminne. Forskning har visat på en möjlighet att lindra symtomen hos barn med ADHD genom att förbättra deras arbetsminneskapacitet (Klingberg, Forssberg & Westerberg, 2002). Sammanfattning om arbetsminnet Arbetsminne genomsyrar alla kognitiva processer hos en individ och fungerar som hjälpsystem vid allt som rör högre kognitiv förmåga som läsning, aritmetik och problemlösning. Olika psykologiska modeller skiljs åt utifrån den grundläggande synen på arbetsminne: som en separat komponent eller en del av deklarativt långtidsminne (som för tillfället är aktiverad). Bristande arbetsminneskapacitet anses som ett av kärnproblemen vid ADHD. Nyare forskning visar att det med hjälp av kognitiva behandlingsmetoder går att förbättra arbetsminneskapaciteten och därigenom lindra symtom hos barn med ADHD. 4 Isomorfism teori om likformighet: att något till sin form har direkt motsvarighet i något annat (Egidius, 2002). Rapport Nr 2/2009 17

Syfte Syftet med uppföljningen är att undersöka om träningseffekterna kvarstod efter ett år. Effekten räknas som bestående, om resultaten från uppföljningsmätningen är bättre än de resultat som gruppen åstadkommit under mätningarna strax före arbetsminnesträningen. För att undersöka detta ställdes följande frågor: Får testgruppen bättre resultat på arbetsminnestest nu ett år senare än före RoboMemo -träningen? Hur förhåller sig aktuella resultat till testresultat som gruppen fått strax efter träningen? Detta mättes med deltestet Sifferrepetition ur begåvningstestet WISC-III. Uppvisar barnen bättre resultat på icke-verbal problemlösningsförmåga i jämförelse med de resultat som gruppen hade före arbetsminnesträningen? Hur skiljer sig aktuella resultat från mätningarna som gjorts strax efter träningen? Detta mättes med Ravens färgade matriser. Påvisar testgruppen bättre resultat (en minskning) avseende dysfunktionella symtom i vardagliga exekutiva funktioner ett år efter arbetsminnesträning i jämförelse med mätningarna före träningen? Hur ser aktuella resultat ut i förhållande till värden som gruppen fått strax efter träningen? Detta skattades med BRIEF Föräldraformulär. 18 Rapport Nr 2/2009

Metod Den ursprungliga undersökningen (Landin, 2007) bestod av data från en grupp på nio (9) barn. Uppgifter från ett barn kom in för sent, och togs därför inte med i den ursprungliga sammanställningen, men kunde inkluderas vid uppföljningen. Totalt ingår därmed tio individer i rapporten, varav två flickor och åtta pojkar. Tre av dessa medicinerades med centralstimulantia. Barnen var vid uppföljningsmätningarna 10-16 år gamla (medelålder = 13,1 år). Kriterier för att ingå i projektet var: Patienten är inskriven vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Skåne. Patienten har en fastställd diagnos ADHD. Patienten är normalbegåvad. Arbetsmetoder Ansvarig psykolog för projektet kontaktade alla familjer vars barn ingick i projektgruppen och informerade om syftet med uppföljningen. I tidigare undersökning var det flera psykologer som genomförde mätningar utifrån var barnet bodde, medan det vid uppföljningen var endast en psykolog som testade barnen. Detta var för att underlätta planering och genomförande av projektet. Projektledaren träffade barn och föräldrar på den habiliteringsenhet som barnet tillhörde. Förnyad testning och skattning utfördes med samma testinstrument som användes i det initiala projektet. Medan barnet testades med deltestet Sifferrepetition ur begåvningstestet WISC-III och Ravens färgade matriser, fyllde föräldern i BRIEF föräldraformulär för att skatta barnets exekutiva funktioner i vardagen. Föräldern ombads även att fylla i en utvärderingsenkät (se bilaga 5) som avsåg att fånga upp deras åsikter om vad som förändrats för barnet och vad de tror varit verksamt i själva träningen (ett barns utvärderingsenkät saknas i sammanställningen p.g.a. att föräldrarna inte lämnat in denna). Cogmed tillfrågades om att vara med i uppföljningen men tackade nej med hänvisning till omstrukturering och förändrad affärsmodell, då det numera inte längre finns psykologer knutna till företaget i Stockholm, som coachar barnen, utan företaget istället förbereder coacher bland lokala psykologer vars arbetsgivare köper in licenser. Rapport Nr 2/2009 19

Mätmetoder Förnyad testning och skattning utfördes med samma testinstrument som användes i det initiala projektet. Sifferrepetition ur WISC-III, Wechsler Intelligence Scale for Children Deltestet Sifferrepetition är ett kliniskt mått på auditivt verbalt arbetsminne. Barnet får lyssna på en rad siffror med intervall av en siffra i sekunden och ombeds att upprepa sifferraden i exakt samma ordning som den presenteras. Uppgiften omfattar till en början två siffror och successivt ökas svårighetsgraden (upp till maximum nio siffror), tills barnet gör ett bestämt antal fel, varvid testningen avbryts. Råpoängen för Sifferrepetition Framlänges är antalet korrekta omgångar (maximum råpoäng är 16 korrekta omgångar). Sifferrepetition Framlänges är ett mått på korttidsminnets lagringskapacitet (fonologiska loopen i Baddeleys modell). I Sifferrepetition Baklänges ombeds barnet att upprepa sifferrader i omvänd ordning mot hur de blivit presenterade. Successivt ökas svårighetsgraden (från en tvåsiffrig rad till en maximalt niosiffrig rad) tills barnet uppfyller kriterierna för att uppgiften skall avbrytas. Råpoängen för Sifferrepetition Baklänges är antalet korrekta omgångar (maximum råpoäng är 14 korrekta omgångar). Sifferrepetition Baklänges är ett mått på lagring och processande av verbalt arbetsminne (den fonologiska loopen och den centrala exekutiven i Baddeleys modell). Ravens färgade matriser Ravens färgade matriser är ett icke-verbalt test som avser att mäta fluid intelligence. Det är ett mått på en genuin förmåga som är oberoende av kultur eller klasstillhörighet. Barnet presenteras i tur och ordning för 36 olika bilder, som var och en saknar en del av sitt mönster, och skall bland olika alternativ välja en utskuren bit som passar in i mönstret. För att göra rätt val behöver barnet komma på efter vilka regler matriserna är uppbyggda. Uppgifterna blir alltmer komplicerade då fler regler tillkommer. Testresultatet är en inplacering på en percentilfördelning från 5 till 95 där 5:e percentilen är det lägsta resultatet och 95:e percentilen är det högsta resultatet, medan 50:e percentilen räknas som medelvärde och percentil 25 som standardavvikelse. I den aktuella studien används råpoäng (från 1 till 36) för att tydliggöra resultat. 20 Rapport Nr 2/2009

BRIEF, Behaviour Rating Inventory of Executive Function BRIEF är ett standardiserat frågeformulär som avser att mäta barnets exekutiva funktioner i vardagen. Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp som innefattar en uppsättning av olika förmågor som gör det möjligt för individen att åstadkomma ett målinriktat beteende. Modern forskning urskiljer s.k. Hot och Cool exekutiva funktioner. Det första innefattar affekt- och motivationsreglering och det andra handlar om att kunna lösa olika problem på ett metakognitivt sätt, d.v.s. välja en lösning, planera dess genomförande, komma igång, utföra och sedan utvärdera den med eventuella korrigeringar av beteendet i framtiden. Genom att använda BRIEF skattningsformulär kan man få information om, hur barnet fungerar i olika miljöer, samt barnets egen bild av sina vardagsfärdigheter. Föräldraskattning ger en bild av hur barnets exekutiva färdigheter kommer i uttryck i hemmiljön. Lärarskattning visar hur barnet fungerar i skolan, som är en mer komplex miljö än hemmet, och där barnet ställs inför högre mentala och psykiska krav för att kunna fungera i inlärningssituationen samt i samspel med jämnåriga och vuxna. Självskattning kan ge information om huruvida barnets självbild stämmer med de vuxnas uppfattning eller om avsaknad av verklighetsförankring, d.v.s. barnet saknar insikt om sina svårigheter. Det finns nio kliniska skalor såsom Inhibition, Flexibilitet och Emotionell kontroll som bildar ett bredare Beteenderegleringsindex (BRI) samt skalorna Igångsättning, Arbetsminne, Planering, Ordning på Material och Monitorering som bildar Metakognitionsindex (MI). Summan av de två indexen anger ett mått på Global Exekutiv Funktion (GEF). Man får också ytterligare information om ifall barnet är negativt sett av sin omgivning genom Negativitetsskalan, samt om man varit konsekvent i sina svar när man fyllde i frågeformuläret genom Inkonsekvensskalan. De två sistnämnda skalorna är validitetsskalor. Alla skalor (förutom validitetsskalorna) är utformade som en skala på T-poäng, där 30 är det lägsta resultatet och 100 är det högsta resultatet medan 50 T-poäng räknas som medelvärde och 10 T-poäng som standardavvikelse. Ju högre poäng desto svårare dysfunktionella symtom. Rapport Nr 2/2009 21

Resultat Resultaten beskrivs med hjälp av konventionella gruppmått p.g.a. det låga antalet individer i studien (tio personer). 19 I Figur 1 presenteras gruppens medelvärde avseende auditivt arbetsminne ur Sifferrepetition, WISC-III enligt mätningar som gjordes före träningen, direkt efter träningen samt vid uppföljningen ett år senare. I genomsnitt har gruppen uppvisat bestående träningseffekt vid uppföljningen vad gäller arbetsminneskapacitet med förbättring på 1,2 skalpoäng i jämförelse med mätningar före träningen och 0,2 skalpoäng bättre än testresultat som gruppen fått strax efter träningen. Detta med en skala från 1 till 19 skalpoäng, där 1 skalpoäng är det lägsta resultatet, 19 det högsta resultatet och 10 skalpoäng räknas som medelvärde. Auditivt arbetsminne 17 15 13 Skalpoäng 11 9 7 7,2 7 5,8 5 3 1 Före träning Efter träning Uppföljning Mättillfälle Figur 1. Gruppens medelvärde från Sifferrepetition ur WISC-III vid de olika mättillfällena (för individernas värden se bilaga 1). Gruppens resultat avseende icke-verbal problemlösningsförmåga ur Ravens färgade matriser presenteras i figur 2. Gruppen har fått i genomsnitt 33 råpoäng på matriser vid uppföljningstillfället på en skala från 1 till 36 där 1 råpoäng är det lägsta resultatet och 36 råpoäng är det högsta resultatet. Det aktuella resultatet 22 Rapport Nr 2/2009

36 31 är 1 råpoäng bättre än gruppens resultat vid mätningar strax efter träningen och 2 råpoäng bättre än resultat gruppen åstadkommit före träningen. Icke-verbal problemlösningsförmåga 30 32 33 26 Råpoäng 21 16 11 6 1 Före träning Efter träning Uppföljning Mättillfälle Figur 2. Gruppens medelvärde från Ravens färgade matriser vid de olika mättillfällena (för individernas värden se bilaga 2). Mätningar från föräldraskattningen av barnens inhibitionsförmåga ur BRIEF (Beteendeskattning av Exekutiva Funktioner i vardagen) presenteras i figur 3. Vid uppföljningen ligger gruppens medelvärde på skalan Inhibition på 75 T-poäng på en skala från 30 till 100 T-poäng, där 30 är det lägsta (och bästa) resultatet och 100 är det högsta (och sämsta) resultatet, medan 50 T-poäng räknas som medelvärde och standardavvikelsen är 10 T-poäng. 65 T-poäng är ett gränsvärde för kliniskt signifikant betydelse. Minskning av värden innebär förbättring, ökning innebär en försämring. Gruppen har försämrat sitt resultat med 5 T-poäng (75 T-poäng) i jämförelse med mätningarna som gjordes strax efter träningen ett år tidigare (70 T- poäng). Samtidigt är det 5 T-poäng bättre resultat än gruppen åstadkommit vid mätningen före arbetsminnesträningen (80 T-poäng). Rapport Nr 2/2009 23

100 Exekutiva vardagsfunktioner Inhibition T-poäng 90 80 70 60 80 70 75 50 40 30 Före träning Efter träning Uppföljning Mättillfälle Figur 3. Gruppens medelvärde på skalan Inhibition ur BRIEF vid de olika mättillfällena (för individernas värden se bilaga 3). Resultat från skalan Arbetsminne ur BRIEF presenteras i figur 4. Gruppen har fått i genomsnitt 72 T-poäng på denna skala vilket är en försämring om man jämför med resultatet strax efter arbetsminnesträningen (67 T-poäng) och något bättre i jämförelse med mätningarna före träningen (74). 24 Rapport Nr 2/2009

100 Exekutiva vardagsfunktioner Arbetsminne 90 T-poäng 80 70 60 74 67 72 50 40 30 Före träning Efter träning Uppföljning Mättillfälle Figur 4. Gruppens medelvärde på skalan Arbetsminne ur BRIEF vid de olika mättillfällena (för individernas värden se bilaga 4). Sammanställning av enkätsvar I samband med uppföljningen har föräldrarna svarat på en kort enkät, vilken var tänkt som ett ytterligare instrument för utvärderingen av hela projektet och ger en värdefull information till professionella yrkesutövare (se bilaga 5) 5. Hur upplevde ni kontakten med Habiliteringen i samband med träningen? På denna fråga har sex föräldrar svarat att kontakten varit bra och stödjande. Två föräldrar har inte haft så mycket kontakt med habiliteringen (Bou) under träningen. En förälder tyckte att kontakten varit tillfredsställande. Således var en majoritet nöjd med bemötandet. Hur upplevde ni kontakten med Cogmed i samband med träningen? Nästan alla föräldrar var överens om att de haft en bra kontakt med Cogmed, men för någon enstaka hade inte kontakten varit så omfattande. De flesta hade haft regelbunden, bra kontakt eller visste via skolan att det var en trevlig kontaktperson på Cogmed som coachade barnet. 5 Data från ett barn kommer inte med i sammanställningen eftersom föräldrarna inte skickat in enkäten. Rapport Nr 2/2009 25

Vad har varit positivt med träningen? Här fanns det många olika svar. Två föräldrar har märkt en tydlig förbättring av barnens minnesförmåga, och en förälder tyckte att barnet har blivit mer tålmodig när saker inte fungerar med detsamma. Två upplevde att barnet börjat fungera bättre i skolan, medan en annan märkte en generell förändring. Ett par föräldrar uppgav, att deras barn inte blivit hjälpta av träningen, men såg ändå värdet av att delta. En person rapporterade att hennes barn förbättrades strax efter träningsperioden för att senare återgå till tidigare nivå. Generellt har de flesta föräldrarna märkt positiva förändringar i samband med arbetsminnesträningen. Vad har varit negativt med träningen? Det var tre föräldrar som tyckte att de inte märkt något negativt av träningen. Fyra uppgav att deras barn varit påtagligt trötta de veckor de tränat arbetsminne. Enligt två föräldrar var det enda negativa att deras barn inte fått någon förbättring. Således har de flesta av föräldrarna inte upplevt några stora negativa moment i samband med träningen. Vad har ert barn blivit bättre på efter träningen? På denna fråga har två föräldrar svarat att deras barn blivit bättre på att hålla röda tråden i samtalet. Två kryssade för både hålla röda tråden i samtalet och vänta på sin tur. Ett par föräldrar har svarat att deras barn inte blivit bättre på något efter träningen. Emellertid har majoriteten av föräldrarna uppgett att deras barn blivit bättre på antingen att hejda sina impulser, dvs. vänta på sin tur, och/eller att minnas saker, dvs. hålla röda tråden i samtalet. Finns det något som ert barn blivit sämre på efter träningen? Sex föräldrar har inte märkt av något negativt, medan två har beskrivit att minnet hos deras barn blev bättre ett tag men att det sedan återgått till tidigare nivå. Totalt var två tredjedelar av föräldrarna säkra på att deras barn inte påverkats negativt. Hur tycker ni att RoboMemo-träningen påverkat tillvaron hemma? Fyra föräldrar angav att tillvaron hemma var oförändrad. Tre andra uppgav att tillvaron förbättrades efter träningen för att barnen dels hittat nya strategier för hur de skall hantera omvärlden och dels för att de blivit lugnare i sitt sätt. Hur tycker ni att RoboMemo-träningen påverkat skolarbetet? Det var sammanlagt sju föräldrar som svarade att deras barn gjort framsteg i skolan. Många av dessa barn har lärt sig bättre strategier för att komma ihåg saker. En förälder angav att det gått något bättre för barnet i skolan i början efter 26 Rapport Nr 2/2009

träningen, men att det sedan återgått till tidigare nivå. Generellt var en majoritet av föräldrarna överens om att träningen påverkat skolarbetet positivt. Hur tycker ni att RoboMemo-träningen påverkat fritiden? Fyra föräldrar har svarat att barnen blivit lugnare och tryggare medan fem föräldrar inte märkt någon inverkan. Skulle ni rekommendera träningen till andra som har ADHD? Alla föräldrar har svarat ja på denna fråga. Vissa motiverade det med att barnen fått lättare att koncentrera sig och börjat tro på sig själva, andra ansåg att det var en ofarlig metod som kan ha en positiv inverkan. Endast tre av tio barn i gruppen medicinerades under träningen. Rapport Nr 2/2009 27

Diskussion Sammanfattningsvis har gruppen i genomsnitt åstadkommit en bestående förbättring av arbetsminnet och icke-verbal problemlösningsförmåga ett år efter träningen. Gruppens aktuella värden på dysfunktionella symtom i exekutiva vardagsfunktioner är bättre än före träningen, men något sämre i jämförelse med värdena strax efter träningen. Eftersom studien saknar en kontrollgrupp är det svårt att avgöra om förbättringen delvis kan förklaras av mognadseffekten, även om resultat tolkades utifrån åldersnormer (med undantag för Ravens). Resultaten från deltestet Sifferrepetition (ur begåvningstestet WISC-III) visar att gruppen ett år efter träningen i genomsnitt har kvar förbättringen vad gäller arbetsminneskapacitet. Medelvärdet var dessutom 0,2 skalpoäng bättre än testresultat som gruppen i genomsnitt tidigare åstadkommit (strax efter träningen). Detta tyder på att de inlärda färdigheter som barnen övade in under träningen internaliserats väl och används kontinuerligt. Eftersom Sifferrepetition är ett mått på verbalt auditivt arbetsminne skulle det vara intressant att få reda på om träningen även har förbättrat den visuospatiala sidan av arbetsminnet. För att få en mer komplett bild av arbetsminnets förmåga skulle det vara bra att i framtiden också få ett mått på detta. Enligt testresultaten från Ravens matriser kvarstår en förbättring av icke-verbal problemlösningsförmåga ett år efter arbetsminnesträningen. Detta resultat stödjer en hypotes om ett nära samband mellan arbetsminneskapacitet och icke-verbal problemlösningsförmåga, s.k. Fluid Intelligence. Modern forskning rapporterar en hög korrelation dem emellan (Fry & Hale, 2000). Detta talar emot synen att det inte går att förbättra flytande intelligens (Engle, Kane & Tuholski, 1999). För att föra denna debatt vidare behöver dessa resultat replikeras i en mer omfattande studie med fler individer och en kontrollgrupp med flera mått på icke-verbal problemlösningsförmåga. Föräldraskattningar av exekutiva vardagsfunktioner tyder på en ökning av dysfunktionella symtom ett år efter träningen, i jämförelse med resultat som gruppen åstadkommit strax efter träningen. Samtidigt är dessa resultat bättre än de som gruppen hade före träningen. Detta innebär att föräldrarna numera upplever att deras barn fungerar bättre i vardagen än före träningen, men något sämre i jämförelse med strax efter träningen. Tyvärr kom lärarskattningar inte med vid sammanställningen av den ursprungliga utredningen 6, så man kunde inte hel 6 Ambitionen var att även låta lärarna skatta barnens exekutiva funktioner, men p.g.a. praktiska problem gick det inte att genomföra i den initiala utredningen. 28 Rapport Nr 2/2009

ler skapa en fullständig bild av hur barnet fungerat i annat än i hemmiljön vid uppföljningen. Sammanställning av utvärderingsenkäterna till föräldrarna visar att de flesta barnen dragit nytta av arbetsminnesträningen, vilket speciellt märktes i skolan, och att alla föräldrar hade en positiv attityd gentemot träningen oavsett träningsresultat. Föräldrarna ansåg vidare att det var värdefullt att delta, eftersom deras barn tillgodogjorde sig utvecklande kognitiva strategier. Efter två års arbete med projektet och dess uppföljning kan man dra slutsatsen att arbetsminnesträningen ger en bestående förbättring av arbetsminneskapacitet och icke-verbal problemlösningsförmåga hos barn med ADHD. Bristande arbetsminne är ett av kärnproblemen vid denna diagnos och genom en förbättrad arbetsminneskapacitet kan man lindra symtomen. Arbetsminnesträningen bedöms av föräldrarna som en värdefull metod. Rapport Nr 2/2009 29

Referenser Anderson, J. (1972). A simulation model of free recall. In: The psychology of learning and motivation: Advances in research and theory, Bower, G. ed. New York: Academic Press, 5: 315-378. Anderson, J.& Bower, G. (1973). Human associative memory. Washington DC: Winston Baddeley, A.& Hitch, G. (1974). Working memory. In: The psychology of learning and motivation, Bower, G. ed. New York: Academic Press, 8: 47-90. Baddeley, A. (1999). Working memory: the multiple-component model. In: Models of working memory: mechanisms of active maintenance and executive control, Miake, A..& Shan, P. eds. Cambridge: Cambridge University Press, 28-55. Baddeley, A. (2000). The episodic buffer: A new component of working memory? Trends in Cognitive Sciences, 4: 417-423. Banich, M. (2004). Cognitive neuroscience and neuropsychology. Boston, New York: Houghton Miffin Company, 342-347. Barkley, R. (1997). Behavioural inhibition, sustained attention, and executive functions: constructing a unifying theory of ADHD. Psychol Bull 121: 65-94. Colman, A. (2003). Oxford dictionary of Psychology. Oxford: University Press, 281. Daneman, M.& Carpenter, P. (1980). Individual differences in working memory and reading. Journal of Verbal Learning and Verbal Behaviour, 19: 450-466. 30 Rapport Nr 2/2009

Desimone, R. (1996). Neural mechanisms for visual memory and their role in attention. Proceedings of the National Academy of Science of the United States of America, 93: 13494-13499. D Esposito, M., Detre, J., Alsop, D., Shin, R., Atlas, S.& Scott, M. (1995). The neural basis of the central executive system of working memory. Nature 378: 279-281. Drachman, D.& Arbit, J. (1966). Memory and hyppocampal complex. II. Is memory a multiple process? Archives of Neurology, 15: 52-61. Egidius, H. (2002). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och kultur, 296, 323. Engle, R., Kane, M.& Tuholski, S. (1999). Individual differences in working memory capacity and what they tell us about controlled attention, general fluid intelligence, and functions of prefrontal cortex. In: Models of working memory: mechanisms of active maintenance and executive control, Miake, A.& Shan, P. eds. Cambridge: Cambridge University Press, 102-134. Fry, A.& Hale, S. (2000). Relationships among processing speed, working memory, and fluid intelligence in children. Biol Psychol. 54(1-3): 1-34 Funahashi, S., Bruce, C.& Goldman-Rakic, P. (1989). Mnemonic coding of visual space in the monkey s dorsolateral prefrontal cortex. Journal of Neurophysiology 61: 331-349. Klingberg, T., Forssberg, H. & Westerberg, H. (2002). Training of working memory in children with ADHD. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 24(6): 781-791. Kristofferson, M. (1972). Effects of practice on character-classification performance. Canadian Journal of Psychology, 26: 54-60. Rapport Nr 2/2009 31

Landin, I. (2007). RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD. FoU-rapport nr 8/2007. www.skane.se/habilitering/fou Lindsay, P.& Norman, D. (1972). Human information processing: An introduction to psychology. New York: Academic Press. Logie, R. (1995). Visuo-spatial working memory. Hove, UK: Erlbaum. Nyberg, L. (2002). Kognitiv neurovetenskap: Studier om sambandet mellan hjärnaktivitet och mentala processer. Lund: Studentlitteratur. Reisberg, D. (1997). Cognition: Exploring science of mind. New York London: W W Norton & Company, 2-27. Shallice, T.& Warrington, E. (1979). Auditory-verbal short-term memory impairment and conduction aphasia. Brain and Language 4: 479-491. Smith, E.& Jonides, J. (1999). Storage and executive processes in the frontal lobes. Science, 283(5408): 1657-1661. 32 Rapport Nr 2/2009

Bilagor Bilaga 1 Individernas värden från Sifferrepetition ur WISC-III vid de olika mättillfällena. Rapport Nr 2/2009 33

Bilaga 2 Individernas värden från Ravens färgade matriser vid de olika mättillfällena. 34 Rapport Nr 2/2009

Bilaga 3 Individernas värden från BRIEF Inhibition vid de olika mättillfällena. Rapport Nr 2/2009 35

Bilaga 4 Individernas värden från BRIEF Arbetsminne vid de olika mättillfällena. 36 Rapport Nr 2/2009

Bilaga 5 Utvärderingsenkät UTVÄRDERINGSENKÄT FÖR FÖRÄLDRAR VARS BARN DELTAGIT I ARBETSMINNESTRÄNING ROBOMEMO 1. Hur upplevde ni kontakten med Habiliteringen i samband med träningen?...... 2. Hur upplevde ni kontakten med Cogmed i samband med träningen?...... 3. Vad har varit positivt med träningen? 4. Vad har varit negativt med träningen? 5. Vad har ert barn blivit bättre på efter träningen? hålla röda tråden i samtalet vänta på sin tur annat.. 6. Finns det något som ert barn blivit sämre på efter träningen? Rapport Nr 2/2009 37

7. Hur tycker ni att Robomemo-träningen påverkat tillvaron hemma? 8. Hur tycker ni att Robomemo-träningen påverkat skolarbetet? 9. Hur tycker ni att Robomemo-träningen påverkat fritiden? 10. Skulle ni rekommendera träningen till andra som har ADHD? Ja Nej, Varför?....... 11. Tog ert barn medicin för ADHD under träningen? Ja Nej 38 Rapport Nr 2/2009

Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: 91-7261-000-X Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN 91-7261-030-1 Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN 91-7261-034-4 Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN 91-7261-035-4 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN 91-7261-036-0 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN 91-7261-037-9, ISSN 1652-2516 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN 91-7261-039-5, ISSN 1652-2516 Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN 91-7261-43-3, ISSN 1652-2516 Rapport Nr 2/2009 39

Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN 91-7261-042-5 Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN 91-7261-044-1, ISSN 1652-2516 Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN 91-7261-051-4, ISSN 1652-2516 Hanen föräldrautbildning en utvärdering Pernille Holck ISBN 91-7261-054-9, ISSN 1652-2516 AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN 91-7261-055-7, ISSN 1652-2516 Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism Ann Skillö ISBN 91-7261-060-3, ISSN 1652-2516 Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN 91-7261-073-7, ISSN 1652-2516 Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN 91-7261-074-3, ISSN 1652-2516 Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN 978-91-7261-078-1, ISSN 1652-2516 40 Rapport Nr 2/2009

Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN 978-91-7261-083-5, ISSN 1652-2516 Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv Carita Smyth ISBN 978-91-7261-091-0, ISSN 1652-2516 Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN 978-91-7261-092-7, ISSN 1652-2516 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och medarbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN 978-91-7261-103-0, ISSN 1652-2516 Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN 978-92-7261-105-7, ISSN 1652-2516 RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Landin ISBN 978-92-7261-106-1, ISSN 1652-2516 ReMo, vuxna med hjärnskada Eva Regnert ISBN 978-91-7261-115-3, ISSN 1652-2516 Rapport Nr 2/2009 41

Nr 10/2007 Jag har en egen vilja och egen talan Brukares upplevelser av tillgänglighet, bemötande och delaktighet vid Vuxenhabiliteringen i Region Skåne Christina Regefalk ISBN 978-91-7261-118-4, ISSN 1652-2516 Nr 11/2007 Finns det genvägar till Internet? En studie av hur fem personer med kognitiva begränsningar använder sig av modern teknik. Björn Harrysson ISBN 978-91-7261-119-1, ISSN 1652-2516 Nr 1/2009 Nr 2/2009 Kartläggning med kort Ulrika Bondesson och Anna Bäckström ISBN 978-91-72-61-163-4 Uppföljning av studien RoboMemo Utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Landin ISBN 978-91-7261-164-4 42 Rapport Nr 2/2009

Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN 91-7261-038-7 Nr 3/2004 Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN 91-7261-041-7 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN 91-7261-047-6 Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN 91-7261-050-6 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN 91-7261-50-6 Nr 1/2006 Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN 91-7261-056-5 Nr 2/2006 Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN 91-7261-070-0 Rapport Nr 2/2009 43

Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN 91-7261-065-4 Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN 978-91-7261-087-3 Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0 Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN 978-91-7261-092-1 Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN 978-91-7261-097-2 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi för utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN 978-91-7261-098-9 Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN 978-91-7261-099-6 Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN 978-91-7261-100-9 Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN 978-91-7261-101-6 44 Rapport Nr 2/2009