Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi

Transkript

1 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel- och dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus BULLETIN Nr 9/2007 Marianne Sörensen ISBN Marie Östberg

2 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel- och dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med höreselnedsättning och/eller tinnitus Marianne Sörensen Marie Östberg

3 Marianne Sörensen/Marie Östberg och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: Bulletinen kan beställas från: Bulletinen finns även på Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan Malmö Tfn vxl: E-post: habhjalp@skane.se

4 Sammanfattning I Sverige finns omkring en miljon hörselskadade personer, dvs. drygt 13% av befolkningen. Begreppet hörselskada omfattar i detta sammanhang hörselnedsättning, vuxendövhet, tinnitus, Menières sjukdom och ljudkänslighet. Hörselnedsättning och förekomst av tinnitus är mycket starkt kopplade till varandra. I vuxenteamet erbjuder vi hörselrehabilitering av olika slag till personer över 19 år och som är bosatta inom Region Skåne. Vi arbetar utifrån olika yrkesprofessioner och med en helhetssyn i kontakten med brukaren. Att leva med en hörselnedsättning och/eller tinnitus, som påverkar livskvaliteten för brukaren, kan innebära en livsomställning, en process som sträcker sig över tid. Kognitiv psykoterapi (KPT) är en modern korttidsinriktad terapiform, där kognitionen, dvs. tankarna, intar en central ställning. En tanke med KPT behandling är att brukaren ska kunna påverka och förändra sitt liv, och den bygger på en tillitsfull relation mellan terapeut och brukare. Vårt syfte med att delta i en orienteringskurs har varit att kunna använda ett kognitivt förhållningssätt i kontakten med brukarna. Målet är bl.a. att de personer vi möter ska kunna hantera sin hörselnedsättning och/eller tinnitusbesvär på ett så bra sätt som möjligt. Vi tycker det är viktigt att vi inom vuxenteamet har en likvärdig kunskapsbas och ett gemensamt kognitivt förhållningssätt, utifrån våra professioner, att använda i rehabiliteringen. Den kognitiva orienteringsveckan ligger för de flesta av personalen några år tillbaka i tiden, och en del kunskap och tankar har förmodligen försvunnit eller förändrats längs vägen, men vi bedömer att det här är en metod med delaktighet för brukaren och struktur i möten och samtal, som kan passa målgruppen. För att ytterligare kunna vidareutveckla vårt arbete i kontakten med brukarna finns det ett behov och önskemål, hos personalen inom vuxenteamet, om ytterligare kunskap och fortsatt utbildning inom en kognitiv metod och inriktning.

5

6 Innehåll Förord...7 Bakgrund...9 Tinnitus...9 Hörselnedsättning...9 Kort beskrivning av flödet i verksamheten...10 Den kognitiva psykoterapins kännetecken...11 Kognitivt synsätt i vår verksamhet...12 Genomförande ö...13 Syfte...13 Orienteringskurs i kognitiv psykoterapi...13 Resultat...15 Hur vi använder de kognitiva verktygen...15 Hemuppgifter och rollspel...18 Bekräftelse, avspänning och mental träning...19 Sammanfattande diskussion...20 Referenser...22 Utgivna FoU-rapporter...23 Utgivna FoU-bulletiner...25

7

8 Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Synhörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoU-enheten har tillsammans resonerat om olika förslag, som nämnden därefter tagit ställning till. Sedan 2003 har varje år ett antal metoder kunnat prövas och utvärderas. Ett av förslagen under 2004 handlade om att utbilda personal inom hörsel- och dövenhetens vuxenteam i kognitivt inriktat synsätt, delta i en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi. Syftet var att härigenom kunna stärka personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus i deras livssituationer, som ofta innebar situationer av stress. Marie Östberg och Marianne Sörensen vid Hörsel och Dövenheten har dokumenterat erfarenheten av utbildningen och reflektionerna kring denna som ett kognitivt verktyg i den praktiska verkligheten. Fil dr Lotta Anderson vid Fouenheten har handlett dem i arbetet vilket har slutförts i samverkan med övrigt stöd vid enheten. I juni 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Bulletin Nr 9/2007 7

9

10 Bakgrund Enligt SCB:s levnadsundersökning (2001) har drygt 13% av befolkningen år (HRF:s årsrapport, 2003) hörselproblem. Den största gruppen finns i åldrarna år. För personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus innebär det att kommunikation och samspel mellan människor påverkas i större eller mindre grad. Det kan innebära en livsomställning där man behöver finna sin identitet, hitta nya strategier i sin kommunikation och nya verktyg för att klara sin vardag. Oftast innebär också en hörselnedsättning och/eller tinnitus en psykisk påfrestning i form av stressproblematik. Tinnitus Tinnitus är upplevelsen av ett ljud som inte kommer från någon yttre källa (Tyler, 2000). Graden av besvär är inte lika med styrkan på ljudet utan hur ljudet tolkas och upplevs av individen. Här kan det vara intressant att reflektera över tankarnas betydelse för tinnitusbesvären. Om man har negativa tankar kring tinnitusljudet och försöker förändra dem i mer positiv riktning kan besvären minska. Hörselnedsättning Att leva med en hörselnedsättning innebär att man varje dag utför ett slags dubbelarbete eller ensamarbete. Det är det arbete man gör bakom kulisserna för att kompensera sin hörselförlust. Detta är energikrävande och sker oftast utan att någon annan lägger märke till det. Med tiden blir det en vana, men kan också bli en tung belastning (Gullacksen, 2002). Vi i vuxenteamet inom Hörsel- och Dövenheten, (HoD), arbetar i team och ser brukaren utifrån olika yrkesprofessioner så som: audionom, hörselpedagog, kurator eller psykolog. Utgångspunkten är brukarens behov och en helhetssyn på individen. Rehabilitering ska varken vara vård eller undervisning, utan en process där brukaren själv är aktiv och samspelar med hörselvården (Rehnman- Larsson, 1998). I vår verksamhet kallar vi besökaren för brukare, men då vi i ett senare stycke beskriver den kognitiva psykoterapins kännetecken använder vi ordet patient.. Vi vill i vårt vuxenteam tillämpa ett kognitivt förhållningssätt i rehabiliteringsprocessen och möjliggöra ökad delaktighet för brukaren med såväl hörselnedsättning som tinnitus. Därför ansökte vi om pengar för alternativa behandlingsmetoder. Bulletin Nr 9/2007 9

11 Vi beviljades det, och all personal i vuxenteamet kunde gå en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi. Kort beskrivning av flödet i verksamheten I HoD:s verksamhet erbjuds rehabilitering av olika slag. Inom våra fyra olika team vänder vi oss till personer som har en hörselskada, är döva, dövblinda eller har tinnitus. Vuxenteamet vänder sig till personer över 19 år med hörselskador och till personens närmsta omgivning. Begreppet hörselskada omfattar i detta sammanhang hörselnedsättning, vuxendövhet, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Det vanligaste sättet att komma till oss är via remiss från de olika hörcentralerna runt om i Skåne eller via en öronläkare. Vi gör en behovsbedömning tillsammans med brukaren som resulterar i en rehabiliteringsplan. I planen skrivs brukarens mål med rehabiliteringen ned och även vilka insatser vi i teamet skall utföra för att nå målet/-en. Insatserna kan bestå av både individuella kontakter och gruppverksamhet. När insatserna är genomförda sker en diskussion tillsammans med brukaren: Är målen uppfyllda? Krävs ytterligare insatser? Här går vi antingen vidare med en förnyad rehabiliteringsplan eller avslutar. 10 Bulletin Nr 9/2007

12 Den kognitiva psykoterapins kännetecken Kognitiv psykoterapi (KPT) har en psykoanalytisk och behavouristisk bakgrund med professor Aaron Beck som förgrundsgestalt. Det är en modern korttidsinriktad psykoterapiform, där kognitionen, dvs. våra tankar, intar en central ställning. Tänkandet är inkörsport till känslorna som i sin tur leder till vissa handlingar. I begreppet tankar ingår, bl.a. vår uppfattning och våra värderingar om oss själva, omvärlden, framtiden och det vi varit med om tidigare. Det vi människor tänker och vad vi tolkar in i det vi upplever, spelar en stor roll för hur vi mår och hur vi klarar av livet. Behandlingens syfte är att patienten ska kunna påverka och styra sitt liv och därmed kunna förändra det. Den har visat sig vara gynnsam vid ångest och depressionstillstånd. Den kognitiva terapin beskrivs som strukturerad, aktiv, humanistisk och insiktsfrämjande (Perris, 1996). Terapin bygger på en tillitsfull relation mellan terapeut och patient, där behandlaren utgör en trygg bas. Terapeuten ser patienten som en unik person, som själv har möjlighet att påverka sitt liv. I den inledande fasen av behandlingen görs en gemensam och systematisk kartläggning av vilka typiska tankemönster patienten har i det dagliga livet. Samtidigt identifieras grundläggande värderingar som ligger bakom dessa tankar (Perris, 1996). Därefter arbetar man med ett fast överenskommet program, och med de uppfattningar som är till problem för patienten. Ofta används konkreta händelser i patientens vardag. Dessa händelser utgår från nuet och framåt. Terapeuten delar i samråd med patienten ut lämpliga uppgifter att utföra mellan samtalstillfällena. Hemuppgifterna är till för att arbetet, som påbörjats under samtalet, ska kunna fortsätta hemma. Genom att terapeuten ställer öppna vägledande frågor, den sokratiska samtalsmetodiken, leder det till att patienten får nya insikter och kunskaper om sig själv. Terapeuten förlitar sig till patientens förmåga att själv hitta lösningar, och arbetet bygger på tillit och samverkan. Tillsammans identifierar de negativa tankemönster och ersätter dem med positiva. Många tankar och reaktioner har kanske inte varit medvetna tidigare. Patienten lär sig att ändra sitt sätt att tolka upplevelser av hotfulla och stressande situationer. Målet med terapin är att patienten tillsammans med terapeuten ska hitta alternativa sätt att tänka, som är mer användbara i tillvaron. Då blir det möjligt att påverka olika situationer och bemästra svårigheter. På så sätt minskar de negativa effekter som de tidigare hindrande tankarna haft i patientens liv. Rollspel och andra tekniker kan bidra till att få insikt i aktuell problematik. En viktig del är också att lära sig stresshantering. Under och vid slutet av varje session summeras det viktigaste av samtalsinnehållet. Syftet med det är, bl.a. att fokusera på det väsentliga i te- Bulletin Nr 9/

13 rapin och se vad patienten kommer ihåg från samtalet. Det är också ett sätt att undersöka om terapeut och patient har förstått varandra och talar om samma sak (Perris, 1996). Kognitivt synsätt i vår verksamhet Den kognitiva metoden är en väl beprövad metod, och metoder med kognitivt inriktat synsätt har, bl.a. med framgång använts för, t.ex. personer med tinnitus. Vi inom vuxenteamet har tidigare diskuterat en önskan om att kunna styra vår verksamhet utifrån det kognitiva förhållningssättet för att ha ett bra verktyg att använda i rehabiliteringsprocessen. Det har visat sig att såväl forskning som utvärdering avseende stress och utmattningssyndrom bedrivs utifrån en kognitiv inriktning och detta förhållningssätt vill vi också införa i vår verksamhet. Parallellt i denna utvecklingsfas av verksamheten har också ett utvärderingsinstrument utarbetats. Det har funnits ett behov av att mäta effekten av hörselrehabiliteringen och då framförallt grupprehabiliteringen för personer med hörselskada. Hörselpedagog Kerstin Björklund och hörselpedagog Marie Östberg har tillsammans utarbetat en enkät som brukaren får besvara vid tre olika tidpunkter i sin rehabilitering. En mätpunkt vid start, en direkt vid avslutad rehabilitering och en 1-2 år därefter. Här kan vi då mäta effekterna både på kort och på lite längre sikt. När enkäten utvecklades har ett kognitivt förhållningssätt funnits med. Genom att brukaren i enkäten får gradera sina besvär, blir brukaren mer medveten om sin situation och kan med den kunskapen lättare gå vidare i sin livsomställningsprocess. När man tittar på svaren i enkäterna från de tre olika mätpunkterna får både teamet och brukaren en sammanfattning över tid genom rehabiliteringen. Verksamheten blir tydligare både för oss och för brukaren. 12 Bulletin Nr 9/2007

14 Genomförande För att kunna utveckla verksamheten och framförallt gruppverksamheten, ansökte dåvarande enhetschef, Helen Holmström om pengar för utvecklingsarbetet att utbilda samtliga medarbetare. Utbildningen bestod av en veckas orienteringskurs i kognitiv psykoterapi (se beskrivning nedan). Syfte Syftet med att delta i orienteringskursen i KPT är att personalen i vuxenteamet inom Hörsel- och Dövenheten (HoD) ska kunna pröva ett kognitivt förhållningssätt i kontakten med brukarna, så att de ska kunna hantera sin hörselnedsättning och/eller tinnitusbesvär på ett så bra sätt som möjligt. Dessutom kan kursen bidraga till en gemensam kunskaps- och värdegrund inför och under rehabiliteringsprocessen. Orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Kursen som omfattade 50 timmar, anordnades av Kognitiva Utbildningsenheten vid Universitetssjukhuset i Lund (USiL). Den belyste KPT såväl teoretiskt som praktiskt och gav en orientering om olika tekniker vid behandling av depression, ångesttillstånd, personlighetsstörningar och psykotiska störningar. Lärare var Egil Linge, leg. psykolog och leg. psykoterapeut och Ulla H Jacobsson, leg. sjuksköterska och leg. psykoterapeut. Orienteringskursen vände sig till personal med intresse för psykoterapeutiska arbetsuppgifter och var förlagd till Lund. Undervisningen pågick mellan klockan halv nio och halv fem under en hel arbetsvecka. Den kurslitteratur vi använde oss av var antingen Carlo Perris bok Kognitiv terapi i teori och praktik (1996) eller Arthur Freeman m.fl. bok Kognitiv terapi i klinisk tillämpning (1994). Vid slutet av veckan delades en skriftlig hemtentamen ut, vilken skulle vara inlämnad tre veckor efter kursens slut. Orienteringsveckan ligger till grund för en steg 1 utbildning (motsvarande 1-30 poäng) i KPT. De första deltagarna från Vuxenteamet i Lund och Kristianstad gick sin kursvecka i september Ytterligare sex personer deltog i orienteringskursen terminen därpå, dvs. i maj En av hörselpedagogerna deltog en vecka i maj 2006 och under hösten har en audionom, en kurator och en psykolog, alla nyanställa gått. Därmed har all personal, dvs. sjutton personer, tagit del av utbildningen. Bulletin Nr 9/

15 Det psykosociala teamet, dvs. kuratorer och psykolog, har haft kontinuerlig handledning av två olika handledare. Detta som ett arbetsverktyg för reflektion och analys av de egna reaktionerna och agerandet i det professionella mötet. Under hösten 2004 påbörjades handledning i kognitivt förhållningssätt, detta som ett resultat av orienteringskursen. Handledaren är leg. psykolog och psykoterapeut med handledarutbildning i KPT. Dessförinnan har gruppen under en period haft handledning i kognitiv beteendeterapi (KBT). Handledning är en förutsättning för att vi ska kunna upprätthålla vår yrkesprofession och få god kvalitet i behandlingsarbetet. Våren 2006 fick vi veta att kursen skulle redovisas. Två, tre år har förflutit sedan 13 av de 17 personerna gått utbildningen. Detta anser vi påverkar datainsamlingen, och att resultatet troligtvis blivit ett annat om vi redan vi kursstart hade vetat att en utvärdering skulle göras. För att få veta vad våra kollegor, som gått orienteringskursen tyckte om kursen och vad den har gett, togs frågan upp på ett teammöte där alla var närvarande. Frågorna som ställdes var följande: Vad tyckte ni om orienteringskursen? Är det något som ni har börjat använda i det dagliga arbetet? Vi vill gärna få in reflektioner och funderingar kring kursen. 14 Bulletin Nr 9/2007

16 Resultat De olika reflektionerna har vi fått via mail eller via informella samtal i fikarummet. De allra flesta har svarat på våra frågor, men vi har fått kommentarer om att det varit svårt att minnas alla tankar kring kursen.vi upplever att personalen svarat utifrån sin egen uppfattning även om det skulle kunna vara svårt att komma med kritiska synpunkter, eftersom man inte har kunnat vara anonym. I samband med kursveckan uttryckte någon av personalen tveksamhet till om de nya kunskaperna skulle kunna användas i vår verksamhet, men det visade sig snarare bli ett redskap att på ett bättre sätt, i brukarkontakten, kunna arbeta med identitet, hörselmedvetande och hörselinformation. En annan åsikt som framkom var att inte alla yrkesgrupper har så mycket kunskap inom det psykiatriska området. Lite olika reflektioner kring orienteringskursen: Jag hade önskat mer baskunskap innan kursveckan. Olika psykiatriska diagnoser togs upp, och det var inte självklart vad de betydde. Tentamen summerade veckan. Bra att den fanns. Synpunkter på föreläsarna har även framkommit efter orienteringskursen. Så här uttrycker en av deltagarna: Bra föreläsare och goda berättare, som delade med sig av sin kunskap. Lättare att komma ihåg med fängslande fallbeskrivningar. En annan deltagare säger: Det var en kick, roligt att få något nytt att arbeta med. Att få en struktur i samtalen. Bra att hela teamet har fått gå. Annars är inte alla med på tåget. Vi har även fått flera kommentarer om en önskan att lära mera av ämnet, och det har kunnat låta så här: Jag upplevde att det blev en önskan att lära mer om detta, trots allt var det bara en veckas orienteringskurs i KPT. Hur vi använder de kognitiva verktygen i vuxenteamet Nedan kommer vi att redovisa en del av hur vi använder oss av de kognitiva verktygen och börjar med ett tankeexperiment. Bulletin Nr 9/

17 Ett tankeexperiment om tinnitus En kollega i vuxenteamet som arbetar mycket med tinnitusbrukare reflekterar kring automatiska tankar och tankefällor vid tinnitus/tinnitusbesvär och hur man skulle kunna använda de kognitiva verktygen i verksamheten: Hur vi tolkar det som händer runt omkring oss har stor betydelse för hur vi mår. Våra tankar är oftast vanemässiga och automatiska. De dyker upp som en reak- tion på något som händer och styr hur vi beter oss och vad vi känner. Vi behöver er ha en balans mellan det som är bra och det som är dåligt för att må bra. Är det så att det blir för mycket slagsida mot det som är negativt, de negativa tankarna, kommer vi att må sämre. Om det är så att man har besvär av sina tinnitusljud kan man titta på hur man tänker kring sitt ljud och analysera dessa tankar. Har man många negativa tankar, ja då har man troligen också högre grad av besvär. Desto fler negativa tankar, desto mer fokus på tinnitusljudet. Om man börjar titta på sina negativa tankar och lär sig att känna igen vanemässiga mönster i sitt sätt att tänka, kanske man kan omvandla dessa tankar till positiva tankar och på sikt minska besvären. Så som killen här tänker måste vara en slags tankefälla och något som finns i hans dysfunktionella scheman i de automatiska tankarna. Han drar förhastade slutsatser och vågar inte försöka förändra och det gör ju i sin tur att det hämmar hans positiva utveckling. D är ingen n idé år bio. kommer jag g på Jag bara irritera mig på tinnitusljud och ta a handlingen, n, jag blir på dåligt d t humör,, d är alltid så här, jag får aldrig vara med på något kul! Alternativa tankar är ett sätt att förvandla sina tankar till något mer positivt och exempel på det i ovannämnda situation kan vara: Jag kan inte veta säkert om tinnitusljudet kommer att störa mig. Tinnitus skall inte få bestämma vad jag skall göra och inte göra. Filmen kanske är så pass bra att jag faktiskt glömmer bort mitt tinnitusljud en stund. Om man fastnar i en tankefälla då tänker man vanemässigt och förenklat eller överdrivet om något. Man har fångats i ett tankemönster. I de flesta fall märker man inte detta själv. Det är vanligt att fastna i tänkefällor. Genom att analysera och dela upp olika tankemönster kan vi lättare gå vidare och söka al- 16 Bulletin Nr 9/2007

18 ternativa tankar och förändra sättet att se på olika situationer. Man kan inom det kognitiva arbetssättet dela upp tankarna på följande sätt: Negativ uppmärksamhet T.ex. om tinnitusljudet har stört dig vid ett tillfälle under kvällen är det detta, som du kommer ihåg, trots att du kanske hade trevligt sällskap och åt en god middag. Allt eller inget tänkande Om du har tinnitus och inte kan förtränga det helt och hållet är det inte lönt att försöka. Det räcker inte att besvären minskas något utan det måste gå att bota helt annars kan man uppleva att livet är slut. Önsketänkande När du har en önskan om att finna en trolig förklaring, t.ex: tänk om jag inte hade börjat jobba på den bullriga arbetsplatsen, då hade jag aldrig fått tinnitus. Etikettering Ett exempel på etikettering skulle kunna vara Jag skulle aldrig klara av att ha ett högt uppsatt arbete, för jag skulle missuppfatta vad folk sa, eftersom jag blir störd av tinnitusljudet. Syndabock Tinnitusen får skulden för allt negativt som händer. Istället kanske det är ett stressigt jobb, ekonomin, skilsmässan eller barnen som orsakar problemen. Tinnitusen är endast ett symptom på allt annat. Det är tinnitusen som gör att jag har det så jobbigt just nu. Tankarna har sannolikt stor betydelse för hur bra en tinnitusdrabbad mår. Detta kan vara en del av huvudproblematiken. De automatiska tankar man har påverkar hur vi känner och hur vi beter oss. Tänker man ofta negativa tankar automatiskt, bidrar detta, bl. a. till att kroppen lagrar på sig spänningar. Grundspänningen i kroppen ökar successivt. För en tinnitusdrabbad innebär detta en ond cirkel där ljudet/besvären av ljudet ökar om man inte aktivt gör något åt denna onda cirkel. Den måste brytas helt enkelt. Om man vill förändra sitt beteende kan man börja jobba med sina automatiska tankar. Man identifierar tankarna, undersöker vad de står för, realitetsprövar för att sedan bearbeta/omfördela. Bulletin Nr 9/

19 Nedan följer en situationsbeskrivning av en tinnitusbrukare som en kollega i vuxenteamet träffat. Man kan använda sig av ett kognitivt verktyg och strukturera upp en situation och tankarna kring situationen, gärna i tabellform som nedan. Det blir lättare för terapeuten och för brukaren att se vad som händer. Den aktuella situationen är att brukaren blir bjuden på bio, han tackar nej för att han vet att han tänker att det får negativa konsekvenser. Detta gör att han känner sig ledsen och skyller på sitt tinnitusljud. Situation Automatisk tanke Känsla Handling Jag som tinnitusdrabbad Det är ingen ide. Ledsen Tackar nej och stannar blir bjuden på bio Jag blir bara irriterad hemma själv och tittar över ljudet. på TV. Kommer inte att kunna sova sen. alternativ Situation Automatisk tanke Känsla Handling Jag som tinnitusdrabbad blir bjuden på bio Jag klarar det, bion kanske kan få mig att tänka på annat en stund. Glad att någon frågar mig, ökar självförtroendet, ser fram emot en bra film. Tackar ja och följer med. Hemuppgifter och rollspel Ett verktyg som fler och fler i vuxenteamet använder sig av är att lämna ut hemuppgifter. Det jag tänker på att jag haft nytta av är framförallt strukturen. I detta tänker jag då på möjligheten att använda hemuppgifter, då man kan öka känslan av deltagande och aktivt samarbete och som också sammanlänkar olika möten eller tillfällen då grupper träffas. Att göra summeringar efter ett samtal betonas ju också. Får brukaren summera, ser jag också vad han/hon har upplevt som viktigt i mötet. En del av oss i vuxenteamet använder rollspel i svåra kommunikationssituationer. Det kan t.ex. vara inför ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivare, läkare och handläggare på försäkringskassan. Då finns möjlighet att prova sig fram före mötet och ta fram de tankar som dyker upp. På så sätt kan trygghet och säkerhet skapas inför ett möte som känns oroande. Det kan även användas inför träffar på arbetsplatsen och i många andra olika situationer. 18 Bulletin Nr 9/2007

20 Bekräftelse, avspänning och mental träning Många saker blev bekräftade under utbildningsveckan, en del saker arbetar vi med utan att sätta ett namn på eller kanske till och med inte ens reflektera över. Utifrån Tinnitus Retraining Therapy (TRT) gick det att känna igen en del av arbetssättet, att jobba med reaktioner och tankar. Automatiska tankar och tankefällor känns viktigt att kunna se och försöka förändra. Också att utgår från nuläge och arbeta framåt. Att en förtroendefull relation är viktigt visste vi ju, men den betonades även under utbildningsveckan. Flera medarbetare har blivit bekräftade i sitt arbete: Kognitiv repetition använder jag mig av som pedagog, nu efter utbildningen fick vi ett ord på det. Det kan vara att gå igenom en situation steg för steg, repetera och träna så att brukaren blir bättre förberedd för den verkliga situationen. Det kan handla om att förbereda en information för arbetskamrater. Det kan också handla om att en person som fått ett CI, cochlea-implantat, som under en längre tid inte kunnat använda en vanlig telefon och som utvecklat en slags telefonfobi. Det krävs mycket träning, upprepning och åter träning. En annan utveckling av vår verksamhet har varit att införa kunskaper kring avspänning och mental träning. Flera medarbetare har utbildat sig inom avspänning och mental träning. Avspänningens betydelse har vi ju arbetat vidare med. När vi här har undersökt olika utbildningsalternativ har valet blivit att låta ett antal av personalen gå Avspänningspedagogutbildning vid Sverige Hälsan i Malmö. Denna utbildning har en kognitiv inriktning, vilket har varit en självklarhet och ett krav. En del av personalen har också deltagit i Integrerad Mental Träning via Skandinaviska Ledarhögskolan för att ytterligare komplettera de teoretiska kunskaperna kring mental träning. Arbetssättet att motivera och jobba med avspänning och mental träning är högst kognitivt och bygger mycket på hemuppgifter, egenträning, repetitioner och reflektioner. Vi har fått lära oss att leva i nuet och se framåt. Detta är ett nytillskott i verksamheten och är därför i ett utvecklingsstadie. Vi håller på att hitta strukturer både i enskilda samtal, men framförallt i gruppverksamheterna. Det viktigaste i vårt samlade resultat av orienteringskursen är att vi alla är överens om att vi fått ett gemensamt förhållningssätt att utgå från. Bulletin Nr 9/

21 Sammanfattande diskussion Som tidigare nämnts arbetar vi inom vuxenteamet i team med olika yrkeskategorier. Ofta arbetar vi gemensamt audionom/hörselpedagog och kurator/psykolog med tekniska, pedagogiska och psykosociala frågor. Det är inte ovanligt att vi möter brukare som har en stressproblematik, där förutom hörselnedsättning och/eller tinnitus, smärta, nedstämdhet och ångest kan ingå. Att tillsammans identifiera negativa tankemönster så att brukaren successivt ersätter dem med nya positiva tankar kan leda till att det blir lättare att hantera sin situation och man upplever, som brukare, en förbättrad livskvalitet. Vi tror att det här är en metod som passar vår målgrupp med delaktighet för brukaren och struktur i möten och i samtal. Av de sjutton deltagarna har två personer hunnit sluta i Vuxenteamet. Den ena kvinnan fortsätter sitt arbete som audionom och ordinerar nu arbetstekniska hjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Den andra kvinnan har gått över i ett annat team inom HoD. Den nya personalen som börjat under våren och försommaren har gått utbildningen under hösten Detta innebär att kunskaperna fortfarande finns kvar inom vårt område och vår verksamhet. I Kristianstad finns ett tinnitusteam med representanter från audiologiska avdelningen (öronläkare från Centralsjukhuset i Kristianstad), hörcentralen (audionom) och HoD (kurator, audionom, hörselpedagog). Där finns det en stående punkt på agendan att diskutera möjligheten för tinnitusdrabbade att kunna erbjudas KPT eller KBT. Representant från audiologiska avdelningen menar att det är Habilitering och Hjälpmedel som är ansvariga för tinnitusrehabilitering och att vi borde kräva att brukarna skall kunna erbjudas KBT. Samtliga i personalgruppen är nöjda med utbildningen. De tycker att innehållet stämmer väl överens med brukargruppens behov. Gemensamt för de olika yrkesgrupperna är att de tycker att den kognitiva strukturen fungerar som ett bra verktyg i mötet med brukaren både enskilt och i grupp. Det är dock viktigt att poängtera att utbildningen gäller en orienterande kursvecka. Kunskaperna används i varierande grad och på olika sätt, bl.a. beroende på att vi har olika arbetsuppgifter. De verktyg som används är, t.ex. hemuppgifter, att identifiera negativa tankemönster och rollspel. Brukaren blir då mer delaktig i sin egen process. Brukaren får utgå från nutid till framtid. När det gäller enkäten kommer en utvärdering/sammanställning att göras under Dessförinnan är det svårt att påvisa förändringar av vårt kognitiva förhållningssätt. Det vi vet idag är 20 Bulletin Nr 9/2007

22 att vuxenteamet har fått en gemensam kunskapsbas att stå på inom KPT. Vi har fått ett gemensamt förhållningssätt. Blickar i framtiden Sammanfattningsvis kan sägas att syftet med kursveckan är uppnått genom att personalen har fått ett gemensamt kognitivt förhållningssätt som grund inför och under rehabiliteringsprocessen. Den har också lett till önskemål, framförallt från kuratorer och psykolog, att få fullfölja satsningen med den kognitiva utbildningen med, t.ex. steg 1-utbildning inom KPT. Detta skulle vara den naturliga satsningen om vi skall kunna gå vidare ytterligare och även ett krav för att kunna använda kognitiva verktyg fullt ut. Även övrig personal som arbetar med längre kontakter/samtal borde få möjlighet att bygga på sina utbildningar med kognitiv beteendeterapi/kognitiva samtal eller liknande. Bulletin Nr 9/

23 Referenser Gullacksen, A-C. (2002). Nä är hörseln r sviktar. Om livsomställning llning och rehabilitering. Malmö: ö : HAREC Centrum för ö handikapp- och rehabiliteringsforskning. eringsforskning. Hrf, Hörselskadades riksförbund ö (2003). På å slak lina. Om hörselskadades r situation i Sverige. Årsrapport Perris, C. (1996). Kognitiv terapi i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Rehnman Larsson, A-C. (1998). Hö ör rselrehabilitering s j ehabilitering er ing för ö bästa möjliga livssituation. D-uppsats. Rapport nr 14. Stockholm: Lärarhögskolan. Tyler, R.S. (2000). Tinnitus handbok. Umeå: Universitetet. 22 Bulletin Nr 9/2007

24 Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: X Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN , ISSN Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN , ISSN Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN , ISSN Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN , ISSN Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN , ISSN Hanen föräldrautbildning en utvärdering Pernille Holck ISBN , ISSN AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN , ISSN

25 Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism Ann Skillö ISBN , ISSN Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN , ISSN Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN , ISSN Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN , ISSN Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN , ISSN Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv Carita Smyth ISBN , ISSN Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN , ISSN Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och mearbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN , ISSN Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN , ISSN RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Strand ISBN , ISSN

26 Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Nr 3/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN

27 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi för utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel och Dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Marianne Sörensen och Marie Östberg ISBN

28 Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Syn- hörsel- och dövverksamheten Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, , Malmö Tfn Fax