Kort rapport Nr 2/2010 KBT. som behandlingsmetod för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Birgitta Bryngelson. Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten
|
|
- Marcus Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kort rapport Nr 2/2010 KBT som behandlingsmetod för ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten
2 Verksamhet: Projektansvarig enhetschef: Projektets medarbetare: Handledare vid Fou-enheten: Utgivning: Barn- och ungdomshabiliteringen, Malmö Lisbeth Bengtsson Specialpedagog Birgitta Bryngelson Leg psykolog Sara Matele Forsknings- och utvecklingsledare Fil dr Åsa Waldo Maj Innehållsförteckning Bakgrund och teoretisk förankring...3 Syfte med utvärderingen...4 Beskrivning av insatsen...4 Etiska överväganden...5 Metod för utvärdering...5 Genomförande av utvärdering...5 Resultat...6 Implementering...7 Referenser...8 Bilagor...9 2
3 Bakgrund och teoretisk förankring Under de senaste fem åren har antalet nydiagnostiserade ungdomar med autismspektrumtillstånd ökat. Hos en del av dessa ses tillkommande besvär av tvång, ångest och depression, som i nuläget behandlas av Barn- och ungdomspsykiatrin. Socialstyrelsen (2009) föreslår i de nationella riktlinjerna för 2009, att depression och ångest bör behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Projektets syfte är att prova om KBT är en metod som kan möta behovet av behandling för dessa tillkommande besvär inom ramen för habiliteringens verksamhet. Fördelar med att kunna ge behandling på ett ställe och slippa slussa ungdomarna mellan Barnoch ungdomspsykiatrin och Barn- och ungdomshabiliteringen är att det blir en bättre helhet i behandlingsplaneringen och att risken minskar att ungdomarnas behov faller mellan stolarna. I habiliteringens verksamhetsmål för 2009 (Habilitering och hjälpmedel, 2009) finns bland annat målen att öka meningsfullheten i insatserna och främja hälsa genom att utveckla arbetssätt med fokus på autonomi och aktiviteter i vardagen för att understödja övergången från barn till vuxen. Verksamheten genomsyras av ett salutogent tänkande och en värdegrund som strävar mot att göra tillvaron begriplig, meningsfull och hanterbar och ge individen verktyg för att utveckla styrkor och att undanröja hinder. Arbetssättet i KBT är väl förenligt med målen i verksamheten. Den yttre samtalsstrukturen är tydlig och förutsägbar då varje samtal följer samma agenda. Pedagogiska verktyg som whiteboard och papper och penna tydliggör samtalsinnehållet och är ett stöd för personer med exekutiva svårigheter, det vill säga svårigheter att planera, organisera och strukturera som är en del av kärnsvårigheterna vid autismspektrumtillstånd (Gaus, 2007). Tydliggörandet förstärker upplevelsen av att tillvaron ter sig begriplig, hanterbar och meningsfull. Ökad autonomi och delaktighet hos brukaren främjas av att terapeuten och brukaren samarbetar kring problemlösning och måluppfyllelse (d Elia, 2003) och att individen lär sig tekniker som ger hjälp till självhjälp. Adolfsson och Elmfeldt (2007) beskriver KBT som en behandlingsform som utgår från kognitiva teorier och inlärningspsykologi, där tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen här och nu. De betonar vikten av att sätta in insatser i ett så tidigt skede som möjligt för att undvika att problembeteenden ökar i omfattning och svårighetsgrad. Självklart finns det olika nivåer av negativt beteende och ett litet barns utbrott kan vara mycket lättare för en vuxen att hantera än ett utagerande beteende då barnet blir äldre. Med den här utgångspunkten framstår KBT som en användbar metod för ungdomar på väg in i vuxenlivet. En fördel med KBT är att metoden kan användas till andra än ungdomen själv. I de fall man bedömer det lämpligt kan man rikta insatser till föräldrar istället. Föräldrar efterfrågar både ökad förståelse för ungdomarnas funktionsnedsättning och dess inverkan på vardagsförmågor samt redskap att kunna bemöta konflikter och problembeteende på ett bättre sätt. 3
4 KBT baserar sig på ett vetenskapligt synsätt, och tekniker och metoder har prövats i kontrollerade och jämförande studier (Kåver, 2006). Kåver beskriver KBT behandlingarna som oftast kortvariga och behandlingsarbetet kan både bedrivas på mottagningen och på annan plats där problemet tydligast uppstår, i patientens hem, på en restaurant eller i en folksamling. Samarbete och arbetsfördelning betonas, både terapeut och brukare förväntas vara aktiva i arbetet med problemet. Kåver betonar att det är viktigt att interventionerna anpassas efter individens förmågor. Varje person är unik och styrkor och svårigheter skiljer sig åt. Krav och hemuppgifter skall därför ligga på en rimlig nivå med tanke på vilken grad av svårighet som personen har. Tydliga och konkreta behandlingsmål utformas och arbetet utvärderas efter behandlingens avslutning med hjälp av skattningar och genom att patienten och terapeuten gemensamt stämmer av resultaten mot de planerade målsättningarna. Arbetsgången är väl förenlig med processen i en habiliteringsplanering. I boken Cognitive-Behavioural Therapy for Adult Asperger Syndrome redogör Valerie Gaus (2007) för hur man hjälper personer med Asperger Syndrom (AS) att minska deras stress samtidigt som man hjälper dem att bevara och utveckla sina unika styrkor. Boken ger en beskrivning av kärnsvårigheterna vid AS och hur svårigheterna ter sig i vuxenåldern. Den innehåller arbetsblad för kartläggning och visar genom kliniska exempel hur en behandling för en patient med Asperger syndrom kan läggas upp. Författaren framhåller både vikten av att ge tidiga insatser och av att flera yrkesgrupper samverkar, exempelvis arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped beroende på vilka svårigheter som dominerar för den enskilde personen. Boken ger ytterligare stöd för tanken att metoden passar i teamarbetet på habiliteringen. Syfte med utvärderingen Syftet med projektet har varit att prova och utvärdera KBT som behandlingsmetod för ungdomar med autismspektrumtillstånd och deras familjer. Utvärderingen bygger på tre frågeställningar: Hur har ungdomarna och deras familjer upplevt arbetet med metoden? Har de individuellt uppsatta målen uppnåtts? Används de verktyg man fick genom KBT tre månader efter avslutad behandling? Beskrivning av insatsen Psykolog och specialpedagog med steg 1 utbildning i KBT har under våren 2009 använt KBT i behandlingsarbete med sju personer varav två var ungdomar med Asperger syndrom och högfungerande autism och övriga fem var föräldrar till ungdomar med autismspektrumtillstånd. I gruppen efterfrågades bland annat verktyg för att arbeta med social fobi, ångestbesvär och att hantera vredesutbrott och konflikter. Samtliga var motiverade att träffas intensivt och regelbundet under en period samt att arbeta med hemuppgifter mellan samtalen. 4
5 Insatsen har varit intensiv, 6-8 samtal har getts regelbundet, vanligtvis en gång per vecka. Insatsen har varit målinriktad och tidsbegränsad, man har i förväg kommit överens om hur lång period man ska arbeta och sedan gjort en utvärdering och ett avslut av perioden. Insatsen har innehållit en kartläggning av individens specifika problem och mål för samtalsperioden. Kartläggningen har utgjort basen för träning och inlärning av nya strategier som individen behövt tillägna sig för att hantera vardagen bättre. Tekniker som använts har varit whiteboard, papper och penna och formulär för kartläggning av tankar, känslor och beteenden i här och nu situationer. I de fall personen haft förmåga att träna mellan samtalen har hemläxor getts med uppgifter som bestämts i samråd med klienten. Hemuppgifterna kan exempelvis ha varit att träna på att pröva ett annorlunda beteende eller att omformulera tankar. Målet har varit att kunna se, förstå och bryta negativa mönster och finna strategier att hantera vardagen bättre. Målen har utvärderats av patient och terapeut. Etiska överväganden Samtliga personer som tillfrågats är aktuella i teamet. De har informerats om att detta är en metod som skall utvärderas i projektform och att det är frivilligt att delta. De informeras om att de kommer att vara anonyma i rapporten. De som inte väljer att delta får insatser som vanligt. Metod för utvärdering Insatsen utvärderades med hjälp av frågeenkät och samtal, dels vid behandlingens avslutning och dels efter tre månader. Genomförande av utvärdering Var och en av deltagarna fyllde i en frågeenkät (se bilaga 1 och 2) och vi hade ett avslutande samtal kring denna vid sista besöket. Det gav möjlighet att följa upp oklarheter och göra förtydliganden. Efter tre månader träffades vi igen och då ställdes följande frågor: Har du haft nytta av det vi arbetade med? På vilket sätt har du haft nytta av det? Uppföljningssamtalet gav möjlighet att diskutera konkreta exempel på hur verktygen används. Materialet från enkät och samtal och reflektioner har analyserats kvalitativt. Enkäterna har analyserats dels individ för individ och jämförelser har gjorts mellan olika frågor och hur de besvarats. Efter behandlingssamtalen och efter det avslutande samtalet har reflektioner gjorts och antecknats. Resultaten baseras på en sammanvägning av dessa material. 5
6 Resultat Samtliga deltagare uppskattade att insatsen var regelbunden, intensiv och tidsbegränsad. Samtliga deltagare uttryckte att de fick större förståelse för problemsituationer när de fick kartlägga sina tankar, känslor och beteenden kring specifika händelser. Sex av sju deltagare tyckte också att de hade hjälp av att använda whiteboard och papper och penna i tydliggörande av händelseförlopp. Den ungdom som hade en ångestproblematik kände sig hjälpt av det psykopedagogiska inslaget, dvs. att visa på kroppsliga symtom och rita och förklara en panikattackskurva. Metoden omfattar även tekniker såsom avslappning och omfokusering. Hemläxorna uppskattades av fem deltagare och en allmän åsikt bland dem var att det gav motivation och tankestöd att arbeta vidare med problemen på egen hand. En av ungdomarna tyckte det var negativt att få ytterligare hemläxor utöver de som gavs i skolan och en förälder tyckte inte att det tillförde behandlingen något i varken positiv eller negativ riktning. Några av föräldrarna tyckte att de hade behövt fler gånger för att nå målen, de var på väg men tyckte inte att de nått så långt som de hoppats på. Det är viktigt att fundera över vilka faktorer som spelat in. Har problemen formulerats tydligt för både klient och terapeut? Har målen varit realistiska i förhållande till funktionsnedsättningens omfattning och den tid och förmåga man har att arbeta med sina problem? Ett sätt att hantera detta är att man ägnar fler samtal kring kartläggning, problemformulering och målsättning. Undersökningen visar att det krävs att terapeut och klient är tydliga och enas om problem- och målformulering och att det finns ett samförstånd i vilka mål som är realistiska att nå under behandlingsperioden. Det kan även vara så att oväntade händelser gjort att terapin inte kunnat fullföljas. Den här metoden är intensiv och kräver att man arbetar aktivt med den. Ett sätt att hantera oväntade händelser är att det i sådana fall finns möjlighet att avtala ytterligare en period av samtal. Fem av sju deltagare upplevde att när problemsituationer kartlades och nya beteenden prövades, kunde negativa mönster brytas. Några föräldrar uttrycker sig såhär: Kändes som att tankarna aldrig tar slut men problemformuleringen fick mig att ta ett steg tillbaka. Man fastnar i gamla hjulspår när man inte får bolla sina tankar med andra. Det var bra att träffas en gång i veckan och tryggt att ha stödet. Skolan fanns med i arbetet med en av ungdomarna vars lärare satt med under samtalen. De kunde sedan prata vidare och träna strategier mellan samtalen. Vi hade också möten med både ungdom, förälder och lärare. I de fall där förälder fick KBT upplevde föräldrarna att barnets mående förbättrades vilket formulerades som ökad trivsel i skolan och mindre utbrott och konflikter i hemmet. En förälder till ungdom med högfungerande autism säger: Det är en fördel att ha med nätverket. Det ger en tyngd mot skolan och en helhetsbild av situationen. Jag kan aldrig få samma stöd och helhetsbild någon annanstans än här. 6
7 Utvärderingen visar att det pedagogiska inslaget fungerat bra. Att kartlägga en situation skriftligt där man visar på sambandet mellan tankar och känslor och beteende har uppskattats av samtliga. Det har gett dem verktyg för att bättre hantera vardagslivet och en ökad förståelse för egna och andras känslor, vilket hjälpt dem med affektreglering och socialt samspel. En ungdom säger: Först tänkte jag, skriva, det är ju löjligt! Men jag upptäckte att det fungerade. Att se tankarna fick mig att ta ett steg tillbaka och se både hinder och möjligheter. Tre månader efter avslutad behandling hade var och en av deltagarna ett uppföljningssamtal. Vid uppföljningen uttryckte samtliga att de haft nytta av behandlingen på det viset att de använder teknikerna som de lärt sig och att dessa är till hjälp i situationer med ökad stress. En förälder reflekterar: Efterhand kunde jag släppa vissa orostankar, för jag visste att vi skulle diskutera problemen på torsdagarna. Nu har jag lärt mig att själv avsätta en avgränsad tid för orostankar, det har blivit en strategi som fungerar. Speciellt för tonårsgruppen är bristen på behandlingsmetodik stort. Undersökningen visar att KBT kan fylla ett stort behov av psykologisk och pedagogisk handledning av såväl ungdomar som deras föräldrar. Metodens inriktning på - förståelse av affekter och förmågan att reglera affekter är speciellt lämpad för ungdomar med autismspektrumtillstånd och deras föräldrar. Implementering Det kommer att föras en diskussion i det neuropsykiatriska ungdomsteamet och i ledningsgruppen vid Barn- och ungdomshabiliteringen kring KBT som behandlingsmetod och hur KBT skulle kunna användas som en insats till målgruppen. 7
8 Referenser Adofsson, Helen & Öhrskog Elmfeldt, Maria: KBT och BARN-Handbok med praktiska råd till föräldrar, förskola och skola. Cura Bokförlag AB, (2008.) d Elia, Giacomo: Kognitiv psykoterapi. Ett samarbetsprojekt med patienten. Norstedts Tryckeri AB(2003) Gaus, Valerie L.: Cognitive-Behavioural Therapy for Adult Asperger Syndrome. The Guilford Press (2007) Habilitering och hjälpmedel (2009). Mål och handlingsplan. Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö. Region Skåne. Kåver, Anna: KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Natur och Kultur (2006) Socialstyrelsen (2009) Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom. Beslutsstöd för prioriteringar preliminär version. 8
9 Bilaga 1. Vi har under våren arbetat utifrån en metod (KBT) som bygger på ett antal specifika arbetssätt. Nu vill vi veta hur Du har upplevt de olika arbetssätten. Poängsätt genom att ringa in det alternativ som passar bäst. Vi använder en femgradig skala som följer: 1 = Mycket dåligt 2 = Ganska dåligt 3 = Varken bra eller dåligt 4 = Ganska bra 5 = Mycket bra Hur upplever Du att det har varit att arbeta på följande sätt? 1. Vi har formulerat problem och mål och avtalat ett antal tider för att arbeta med detta Vi har träffats regelbundet en gång varje vecka eller en gång varannan vecka Vi har arbetat med att förstå hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. Dvs. det du är med om påverkar både vad du känner och vad du gör Vi har kartlagt aktuella situationer och skrivit upp tankar, känslor och beteenden Vi har använt Whiteboard och papper och penna Du har fått hemuppgifter. Kan vara att observera, tänka kring och/eller skriva ner en situation Du har arbetat med förändring av tankar och beteenden Vi har arbetat nätverksbaserat, dvs. även med familjen och skolpersonal Hur väl tycker Du följande påståenden stämmer? 9. Du har nått mål som Du formulerat för tidsperioden Du har fått strategier/redskap som Du kan använda i Din vardag Tack för att Du svarade! 9
10 Bilaga 2. Fråga Mycket dåligt 1 Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Tabell 1. Svarsfördelning på frågeenkäten (n=7) 10
11 Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Barn- och ungdomshabiliteringen Habilitering & Hjälpmedel, Fou-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, Malmö Tfn Fax
KBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte
Läs merKognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling
Läs merVilka är ni? menti.com
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Författare Handledning Utbildning anton@rovasjogren.se 073-0301337 1 2 Böcker 3 Böcker 4 Vilka är ni? menti.com 43 59 81 Jag arbetar
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Böcker Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med förmiddagen: Ge en gemensam
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merLågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Läs merUTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på
Läs merForsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer
Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:
Läs merpedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
pedagogisk psykologi.se/material/ Erik Rova leg. Psykolog Vilka är ni? Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Rova & Sjögren Bråk, konflikter, problemskapande
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Innehåll idag 09.00 10.15 Lågaffektivt bemötande - Introduktion och principer 10.15 10.45 Paus 10.45 12.00 - Principer fortsatt 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 - Metoder för lågaffektivt bemötande 14.30
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merLevla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser
Levla lärmiljön Ett stödmaterial för tidiga insatser Stödmaterialet är tänkt att användas av förskolepersonal i arbetet med tidiga insatser för barn som hamnar i problemsituationer. Det är viktigt att
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg.
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Idag Planering EHT-träffar Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning utifrån föreläsning Inför nästa träff 30/8 Föreläsning 1 skola
Läs merJohan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker
Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola johan@rovasjogren.se 070-65 88 432 1 Rova & Sjögren Elevhälsa och Skolpsykologverksamhet Handledning och konsultation Föreläsningar och utbildningar Rova & Sjögren
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas
Läs merVilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.
Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin
Läs merTidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Läs merUppdragsföreläsningar
Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
fin Skolinspektionen Beslut Huvudman info@kungsbacka.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid lvarsgårdens förskola, Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320 403
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material Överblick Erik Rova leg. Psykolog Carin Lindgren leg. Psykolog 20 mars Lågaffektivt bemötande Att förstå och hantera Erik
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs merspecialiserad psykologisk bedömning och behandling
Kursplan specialistkurs för psykologer Stress och utmattning specialiserad psykologisk bedömning och behandling Kursens inordning i specialistutbildningen Kursen är ackrediterad som fördjupningskurs inom
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merÖverblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen
Överblick 20 mars Lågaffektivt bemötande Att förstå och hantera Erik och Carin 17 april Levla Förskolan Att utvärdera och förändra Systematiskt arbetssätt Erik och Carin 24 mar Workshop Egna exempel Eget
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling
2 1 3 Bild 1 pedagogisk psykologi.se/hjalmar Rubriken: Lågaffektivt bemötande i gymnasieskolan Underrubrik: Hjalmar Länk: Åhörarkopior 180821 Bild 2 Bild 3 Psykolog i skolan Arbetar för att främja hälsa,
Läs merAnton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Egen verksamhet anton@rovasjogren.se
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merLågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merUtvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,
Läs merMall vid kartläggning
Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor
Läs merVälkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Förra gången Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning kring principer och metoder Inför nästa träff Till denna gång! Gå på föreläsning
Läs merVeckodag? måndag tisdag onsdag. Vad är karaktäristiskt för aktiviteten/situationen när det blev problem? (Vad var det tänkt skulle hända?
VÄXA-UNDERLAG BESKRIVNING AV PROBLEMSITUATION Vad? Utgå från en enskild specifik händelse som nyligen inträffat. När? 07.00 18.00 Markera i textrutan ungefärlig tidpunkt på dagen Typ av situation/aktivitet
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merSävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Läs mer2017/2018. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter
2017-12-01 Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter 2017/2018 Skolans främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt undanröja hinder
Läs merIbland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.
Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare
Läs merHållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam
Läs merFöräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång
Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång Målgrupp: KomIgång passar föräldrar till barn i förskoleåldern (0-6 år) som har kommunikationssvårigheter. Anhöriga kan delta i mån av plats.
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merINFORMATION OCH KURSPLAN
INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merAtt arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen
Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merHur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Läs merArbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation
Läs mer2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen
2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer
Läs merPsykolog ett uppdrag med stor spännvidd
kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merHabiliteringsprogram Transition BUH NLL
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom
Läs merAtt göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merHabiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper
Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet
Läs merHandledning till Lätta tips barn
Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merRapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015
2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merGruppbehandling för personer med ASD Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus
Gruppbehandling för personer med ASD 2008-09-12 Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus Autismspektrumtillstånd (Gillberg) Stora svårigheter med social interaktion Begränsade,
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merFråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
Läs merSelektiv mutism och dess behandling
Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merKurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till
Läs mer