MER MILJÖSMART FODER Kristina Bergman 18 september 2018 Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel
Presentationens fokus Hotspots för utfodrad sjömatsodling och foder Exempel på miljöavtryck från olika foder och foderingredienser Trade-offs aspekter att väga mot varandra vid byte av fodersammansättning 2
3 ATT RÄKNA UT MILJÖAVTRYCK
INPUT: Resursförbrukning av energi, material, land och vatten By Taneronder - Own work, CC BY-SA 3.0 OUTPUT: Utsläpp till luft, vatten och mark. Avfall och biprodukter 4
Eller Klimatpåverkan By Taneronder - Own work, CC BY-SA 3.0 Vattenanvändning Klimatpåverkan Markanvändning Övergödning Energiförbrukning 5
Laxodlings energiförbrukning, USA Allt annat Foder 6 Sources: Tyedmers, P., Pelletier, N., & Ayer, N. (2007). Biophysical sustainability and approaches to marine aquaculture development policy in the United States. A report to the Marine Aquaculture Task Force, Takoma, Park, MD.
Laxodlings energiförbrukning, Australien Klimatpåverkan Energiförbrukning Försurning Övergödning 7 Parker, R. (2018). Implications of high animal by-product feed inputs in life cycle assessments of farmed Atlantic salmon. The International Journal of Life Cycle Assessment, 23(5), 982-994.
Karp- och tilapiaodlings påverkan på: Vattenförbrukning Markanvändning Energiförbrukning Klimatpåverkan Försurning Övergödning Primärproduktionsförbrukning Fodrets = 71-99 % odlingens påverkan för 6 av 7 kategorier 8 Mungkung, R., Aubin, J., Prihadi, T. H., Slembrouck, J., van der Werf, H. M., & Legendre, M. (2013). Life Cycle Assessment for environmentally sustainable aquaculture management: a case study of combined aquaculture systems for carp and tilapia. Journal of Cleaner Production, 57, 249-256.
9 VAD I FODERPRODUKTIONEN GER STÖRST AVTRYCK?
Fråga 1: Vad innehåller foder? Fiskmjöl och fiskolja 10 Hognes, E. S., Nilsson, K., Sund, V., & Ziegler, F. (2014). LCA of Norwegian salmon production 2012.
Fråga 1: Vad innehåller foder? Fiskmjöl och fiskolja Vegetabiliska ingredienser Mikroämnen Hognes, E. S., Nilsson, K., Sund, V., & Ziegler, F. (2014). LCA of Norwegian salmon production 2012. 11
Klimatpåverkan från norsk lax Soja 12 Hognes, E. S., Nilsson, K., Sund, V., & Ziegler, F. (2014). LCA of Norwegian salmon production 2012.
Animaliska ingredienser Åter tillåtet i EU sedan 2013 Dominerar ofta miljöpåverkan från foder när det finns med 13
Laxodling i Australien 14 Parker, R. (2018). Implications of high animal by-product feed inputs in life cycle assessments of farmed Atlantic salmon. The International Journal of Life Cycle Assessment, 23(5), 982-994.
30 Greenhouse gas emissions per kg feed ingredient 25 20 15 10 5 0 15
16 VANLIGA TRADE-OFFS
Foderutveckling för lax: från fiskmjöl till soja 70 % minskning av fiskmjöl och olja mellan 1990 och 2013 Minskat beroende av vild fisk MEN Högre klimatpåverkan för lax Vegetabiliska ingredienser Marina ingredienser 17 Ytrestøyl, T., Aas, T. S., & Åsgård, T. (2015). Utilisation of feed resources in production of Atlantic salmon (Salmo salar) in Norway
18 Foderutveckling för lax: från fiskolja till algolja
19 Foderutveckling för lax: från fiskolja till algolja
20 NYA FODERINGREDIENSER
Nya foderingredienser Marina odlade ingredienser som inte utfodras Alger Sjöpungar Musslor Förädlade marina sidoströmmar Fiskavskär Krossmusslor Ickemarina och utfodrade Insekter Mikrosvamp 21
Slutligen: några saker att hålla koll på: Nya ingredienser Animaliska: unfed bra, återigen pga foder, biprodukter vettigt men ger trade-offs Energiintensiv produktion med lågt utbyte ger hög påverkan. Men det är såklart positivt att allt tas tillvara. Kan löna sig att ha effektivt fiskad pelagisk fisk för att minska ex.vis klimatpåverkan, vattenförbrukning och markanvändning. Trade-off: food security och effekter på marina ekosystem Bäst är foder som har ingredienser med begränsad påverkan på viktiga miljöpåverkanskategorier, men bibehållen tillväxt (FCR) 22
TACK! Kristina Bergman Kristina.bergman@ri.se Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel