Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv stämning och ett mer effektivt arbetsklimat. Däremot verkar det som att det fortfarande finns en hel del att göra på detta område. En relativt stor andel svenska kvinnor anser att kvinnor missgynnas på den nuvarande arbetsplatsen och ju större mansdominansen på ett företag är, desto vanligare är det att kvinnor är missnöjda med jämställdheten. Missnöjet är mycket mer omfattande i Sverige än i Norge och det kretsar framförallt kring kvinnors och mäns olika löner. Jämställda arbetsplatser ger god stämning och effektivt arbetsklimat De medarbetare som arbetar på jämställda arbetsplatser (i bemärkelsen att varken kvinnor eller män missgynnas på grund av sitt kön) beskriver oftare sina arbetsplatser som effektiva och trevliga att arbeta på. Se tabellen nedan! Skillnaden är som störst när det gäller just den positiva stämningen. Andelen som anser att stämningen är positiv ökar med hela 25 procentenheter på arbetsplatser som är jämställda jämfört med arbetsplatser med olika möjligheter för kvinnor och män. SVENSKA ARBETSPLATSER Arbetsplatser med LIKA möjligheter för kvinnor och män Arbetsplatser med OLIKA möjligheter för kvinnor och män På min arbetsplats jobbar vi effektivt På min arbetsplats har vi en positiv stämning 63% 72% 45% 47% Svenska kvinnor anser sig mer missgynnade än norska Många svenska kvinnor anser att möjligheterna inte är lika för män och kvinnor på deras arbetsplats. Och detta missnöje med jämställdheten föds redan innan de gjort entré på arbetsmarknaden en stor del studerande kvinnor förväntar sig nämligen att bli missgynnade i arbetslivet i framtiden! 35 % av de svenska kvinnorna anser att kvinnor missgynnas på ett eller annat sätt på arbetsplatsen. Lika många av de studerande kvinnorna förväntar sig också att de kommer att bli missgynnade i sitt framtida arbetsliv på grund av sitt kön. Det är vanligare att svenska förvärvsarbetande kvinnor anser sig missgynnade än att norska gör det. Det är dessutom dubbelt så vanligt bland svenska kvinnliga studenter än bland norska att tro att man kommer att bli missgynnad i sitt framtida arbetsliv. 1
Diagram 1: Upplevelsen av jämställdhet på arbetsplatser skiljer sig mellan norska och svenska män och kvinnor. Svenska kvinnor anser i högst utsträckning att kvinnor missgynnas på arbetsplatserna. Diagram 2: Jämförelse mellan svenska och norska studerande när det gäller förväntningar på det framtida arbetslivet. I Sverige tror 35 % av de kvinnliga studenterna att de kommer att bli missgynnade i sitt framtida arbetsliv. Utbildningsbranschen mest jämställd enligt kvinnorna Kvinnor och män inom olika branscher har varierande upplevelser av hur jämställt det är på arbetsplatsen. Inom utbildningssektorn och inom Hotell- och restaurangbranschen är det vanligast att kvinnor upplever att arbetsplatsen är jämställd. Värst är det inom el-, 2
värme- och vattenförsörjning samt inom industritillverkning där flest kvinnor upplever att villkoren är olika för kvinnor och män. Här är också skillnaderna i upplevelse som störst mellan män och kvinnor. Nästan dubbelt så många män som kvinnor upplever att kvinnor och män har lika möjligheter på arbetsplatsen inom el-, värme- och vattenförsörjning. Inom de flesta branscher upplever drygt 80 % av männen att det står bra till med jämställdheten. Undantagen är män inom utbildning, offentlig förvaltning, bygg och industritillverkning här finns det något fler män som upplever att möjligheterna för kvinnor och män inte är lika på arbetsplatsen. Diagram 3: Kvinnors och mäns olika uppfattningar av hur jämställt det är inom olika branscher. Kvinnor vill ha männens löner Vad är de missnöjda med då, kvinnorna? Till största del handlar det om lönen. 74 % av de kvinnor som upplever att villkoren på arbetsplatsen inte är jämställda menar att kvinnor får lägre lön än männen, trots att de utför likvärdigt arbete. Nästan lika stor andel menar även att kvinnorna har sämre möjligheter än männen att avancera i karriären. Två tredjedelar av kvinnorna anser dessutom att kvinnor har sämre möjligheter att bli chef än männen. Nästan inga män (3%) anser att det enbart är män som missgynnas på arbetsplatsen. Men bland de män som upplever sig diskriminerade är det vanligast att sakna samma möjlighet till föräldraledighet. Detta är även den aspekt av arbetslivet som kvinnorna anser sig vara minst missgynnade inom. Svenska kvinnor anser i högre utsträckning än norska kvinnor att kvinnor missgynnas i alla olika avseenden. Den största skillnaden mellan svenska och norska kvinnor gäller möjligheten att få gehör för sina idéer och förslag. Nästan hälften av de missgynnade svenska kvinnorna menar att de har svårare än männen att få gehör för sina idéer. 3
Diagram 4: De svenska kvinnorna är minst nöjda med lönen. Ju fler män på arbetsplatsen desto fler kvinnor missgynnas Kvinnor som arbetar med många män antingen som medarbetare, mellanchefer eller höga chefer upplever i högre utsträckning att de missgynnas i arbetslivet. Mönstret är tydligt: enbart 16 % av kvinnorna på arbetsplatsen där majoriteten av mellancheferna är kvinnor menar att kvinnor missgynnas på arbetsplatsen. 38 % anser detsamma på arbetsplatser där majoriteten av mellanchefer är män. Samma mönster går att skönja när det gäller andelen manliga höga chefer eller andelen manliga anställda på arbetsplatsen. Se figurerna nedan! Figur 5 och 6: Ju fler manliga chefer som finns på företaget desto vanligare är det att kvinnor känner sig missgynnade. Det mönstret återkommer både då det gäller höga chefer och mellanchefer. 4
Viljan att bli chef snabbt är störst bland män Fler män än kvinnor vill bli chef inom en snar framtid. Ser man enbart till andelen som vill bli chef någon gång under karriären så är det nästan exakt lika många kvinnor som män. Sammantaget är det vanligare att män vill bli chefer än att kvinnor vill det. 27 % av männen och 38 % av kvinnorna kan inte tänka sig att bli chef. Mönstret är detsamma i Norge men skillnaderna är där mindre. Viljan att bli chef så fort som möjligt är dock långt mindre i Norge, både för män och kvinnor. Vad är din inställning till att vara chef? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 43% 38% 39% 38% 37% 38% 27% 21% 14% 16% 14% 8% 6% 11% 1% Man Kvinna Man Kvinna Jag vill bli chef så fort som möjligt Jag vill bli chef inom några år Jag vill bli chef någon gång i min karriär Jag vill inte bli chef Sverige Norge Diagram 7: Viljan att bli chef är större i Sverige än i Norge och fler män än kvinnor vill axla chefsrollen. Det är framförallt kvinnor mellan 40 och 50 år och kvinnor över 60 år som drar ned genomsnittet när det gäller kvinnors vilja att bli chef. I dessa åldersgrupper är nämligen skillnaden mellan män och kvinnor som störst. Knappt hälften av de kvinnliga 60-talisterna kan tänka sig att någon gång i karriären bli chef, detta kan jämföras med motsvarande 71 % av de manliga 60-talisterna. Bland de yngsta är könsskillnaderna minst gällande inställningen till att bli chef. 5
Diagram 8: Viljan att bli chef inom olika generationer och kön. Mansdominans ger kvinnor chefs-vittring Vi har sett att det är vanligare att kvinnor känner sig missgynnade på arbetsplatser som är mansdominerade. Har en stor andel manliga chefer och medarbetare på en arbetsplats även en hämmande effekt på kvinnor som vill bli chefer? Resultaten från Manpower Work Life tycks visa på motsatsen. På arbetsplatser med många manliga chefer tror fler kvinnor att de själva kommer att bli chefer. Å ena sidan är det alltså vanligare på mansdominerade arbetsplatser att kvinnor upplever sig diskriminerade. Å andra sidan är det fler kvinnor som anser att det finns en rimlig chans att bli chef på mansdominerade arbetsplatser. Det kan i sammanhanget vara viktigt att notera att mansdominerade arbetsplatser generellt sett är mer karriärinriktade och att de kvinnor som söker sig till dessa arbetsplatser rimligtvis har ett större fokus på karriär och chefskap. 6
Diagram 9: Mansdominans på arbetsplatsen leder till att kvinnor tror att de kan bli chefer. Andelen kvinnor som tror att de kommer att bli chef (av dem som vill bli chefer) ökar ju fler mellanchefer som är män. Detta mönster är samma då det gäller andelen höga chefer och andelen medarbetare som är män. 7
Manpower Work Life Resultaten är hämtade från den senaste Work Life undersökningen som Manpower genomförde under september 2010 i samarbete med Kairos Future. I Norge har 4573 personer svarat på enkäten som vi har skickat ut via e-mail. Av alla som har svarat i Norge är 2256 anställda, 1571 arbetssökande, 138 egenföretagare och 604 studerande. Undersökningen har även genomförts i Sverige och ibland görs jämförelser mellan de svenska och norska resultaten. I Sverige har 8256 personer svarat på en enkät. Av alla som har svarat är 3978 anställda, 2817 arbetssökande, 442 egenföretagare och 1009 studerande. De flesta av dem som har svarat på enkäten har sin profil registrerad på Manpower.se eller Manpower.no. De ingår i Manpower Work Life panelen som väl motsvarar Norges arbetsföra befolkning med avseende på kön, ålder och boendeort. Om Kairos Future Studien Manpower Work Life genomförs i samarbete med Kairos Future som är ett oberoende forsknings- och konsultföretag som hjälper företag, myndigheter och organisationer att förstå och hantera samhällsförändringar. Mer information finner du på www.kairosfuture.com 8