Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!



Relevanta dokument
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remiss - Utredning av språklig förmåga

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs-, skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Rektor med vetande 15 mars 2017

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Arbetsplan för nyanlända elever

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

kartläggningsredskap

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Moderna språk som modersmål

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Språk- och kunskapsutveckling

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Nyanlända elevers lärande

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språket som verktyg för inlärning

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Avsnitt 9: AKK som stöd för nyanlända och flerspråkiga elever

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av språk och kommunikation

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutvecklande arbetssätt

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Matris i engelska, åk 7-9

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lä sä och skrivä frä n bo rjän

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Språksvårigheter och flerspråkighet

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

Det här gör vi för din förskola och skola

Rutgerskolan föräldrar 2016

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Utbildning för nyanlända elever

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Konferens Grav språkstörning september Redskap för samverkan och förståelse. Elisabeth Lindén

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Skolutveckling på mångfaldens grund

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

(THEO PETERS) Lena Bygdén

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Arbetsplan läsåret

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Betygsskalan och betygen B och D

Transkript:

Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz!

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om eleven? Tidigare kunskaper? Nulägesbeskrivning? Socialt? Kunskapsmässigt? Känslomässigt? Allmänbildning? Språket? Elevens modersmål!

Språket Hur ligger det till med elevens modersmål? Vad menas med det?

Språket Funktionellt Skolmässigt

Språkförståelse Ordförråd Grammatik Förmåga till språkligt samspel Läs- och skrivförmåga

Förmåga till språkligt samspel ur vems perspektiv?

Vad är klockan?

Klockan är 4! Fel! Hon är 10!

Vem har tolkningsföreträde? 10 eller 4

Klockan som en somalier, etiopier eller kenyan läser den!

Språkförståelse, grammatik och ordförråd Hur kan vi jämföra båda språken? Kan man använda sig av TROG 2?

TROG på standardarabiska Vissa meningar är utmärkta att översätta till standardarabiska Vissa meningar blir enklare på standardarabiska Vissa meningar blir omöjliga på standardarabiska

TROG på libanesisk dialekt Olika dialekter kan försvåra genomförandet. Det är bra om man ber eleven benämna sakerna som ska tas upp senare under testet. Är problemet löst?

TROG på libanesisk dialekt En del meningar blir mycket svåra att få fram. Anledningen är bl.a.: Vissa grammatiska strukturer finns bara i skriftspråket. Ett exempel är passiv form: ätas, läsas o.s.v.

Läs- och skrivförmåga Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning finns på: standardarabiska polska somaliska spanska

Flerspråkig kartläggning, årskurs 1 Bokstavsdiktamen Skriva den första bokstaven i ett ord Koppla stora och små bokstäver (en arabisk bokstäv ser olika ut beroende på var i ordet bokstaven hamnar) Skriva den sista bokstaven i ett ord Ord till bild Bild till ord

Flerspråkig kartläggning, årskurs 2 Ordkedjor Meningsförståelse Berättande texter gåtor Skriftlig instruktion färgläggning

OUPS! Eleven i fråga kan varken läsa eller skriva.

Skolpsykologen kopplas in WISC IV görs, men inte i sin helhet, eftersom eleven inte har tillräckliga språkkunskaper

Tänk om man kunde ha en arabisktalande psykolog!

Libanon maj 2015. Träff med EHT.

Libanon maj 2015 Skolpsykologen: Vi har problem med vissa tester. De är på standardarabiska, men vi har elever som kan begreppen bara på libanesisk dialekt / / / / det blir svårt att bedöma vad de egentligen kan.

Vad fungerar då?

Det beror på. frågeställningen

SoH-modellen tar fart Verbalt Abstrakt Förståelse Ordförråd Kunskap (allmänbildning) Perceptuellt Arbetsminne Snabbhet

Ett funktionellt språk Har eleven ett funktionellt modersmål, d.v.s. kan eleven förstå och göra sig förstådd på sin egen dialekt? Hur tar vi reda på det?

Att ställa frågor Hur upplever föräldrarna sitt barns språk? Genom att fråga föräldrar eller modersmålslärare kan man få en uppfattning om barnets förmåga på modersmålet, till exempel vad gäller plural, tempus och ordföljd. En viktig faktor är huruvida föräldrar, tolk eller flerspråkig personal uppfattar barnets grammatik som avvikande i förhållande till jämnåriga flerspråkiga barn i samma område. Eva-Kristina Salameh, 2006

Vad fungerar med TROG 2? Kan anpassas efter elevernas dialekt. Läraren får en uppfattning om elevens: 1. aktiva ordförråd 2. språkförståelse 3. grammatiska förmåga

SPSM:s material när fungerar de? Eleven kan läsa och skriva Delar av provet för årskurs 1 kan göras muntligt med de som inte kan läsa och skriva

Vad är frågeställningen? Utvecklingsrelaterade svårigheter 1. Uppmärksamhet 2. Minne 3. Perception 4. Tänkande 5. språk Skolrelaterade svårigheter 1. Läsning 2. Skrivning 3. Stavning

De första frågorna Var är eleven född? Vilken dialekt talar eleven? Pratar föräldrarna samma modersmål/dialekt? Har eleven gått i förskolan/skolan i hemlandet eller i ett annat land innan han/hon kom till Sverige? Hur länge gick eleven i skolan innan han/hon kom till Sverige? Har eleven bott i fler länder innan han/hon kom till Sverige? Isf vilka? Har eleven lärt sig det landets språk, bokstäver, skriftspråk? Hur länge har eleven varit i Sverige? Har eleven gått i en svensk förskola? Isf hur länge? Hur länge har eleven gått i en svensk skola? Har eleven gått om någon årskurs? Kan eleven läsa standardarabiska? Kan eleven skriva standardarabiska? Får eleven modersmålsundervisning? Vad pratar isf läraren för dialekt? Får eleven studiehandledning? Vad pratar isf studiehandledaren för dialekt? Kan eleven klockan (både digitalt och analogt) på svenska och sin dialekt? Kan eleven veckodagarna på svenska och sin dialekt?