Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur... 8 1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar... 9 1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper... 14 1.6 Tidsbegränsade anställningar... 18 1.7 Timavlönade... 20 1.8 Faktiska sysselsättningsgrader... 22 2 Tidsredovisning... 24 2.1 Faktisk arbetad tid... 24 2.2 Fyllnads- och övertid... 25 2.2.1 Fyllnadstid... 25 2.2.2 Övertid... 28 3 Sjukfrånvaro... 31 3.1 Arbetsmiljö och hälsa... 31 3.2 Sjukfrånvaron totalt för kommunen... 32 3.3 Sjukfrånvaro per förvaltning... 35 3.4 Sjukfrånvaro per personalgrupp... 36 3.5 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader... 37 3.6 Upprepad korttidssjukfrånvaro... 38 3.7 Långtidssjukfrånvaro... 39 3.8 Sjuklönekostnader... 41 3.9 Frisknärvaro... 42 4 Personalrörlighet... 43 4.1 Personalomsättning... 43 4.2 Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning... 45 4.3 Förväntade pensionsavgångar... 47 4.4 Kompetensförsörjning och rekrytering... 48 5 Utrikes födda... 50 6 Löner... 52 7 Personalkostnader och skulder till personalen... 54

Inledning Kalmar kommun sammanställer årligen en personalöversikt som en del av kommunens redovisning. Personalöversikten är tänkt att ge en aktuell bild och jämförelser bakåt i tiden av kommunens personal beträffande omfattning, struktur, hälsa och kostnader. Personalnyckeltal är värdefulla för att kunna bedöma resultatet av organisationens personalpolitik. De säger inte allt om det de mäter, utan är ett av flera verktyg för att analysera personalsituation och personalpolitik. Personalredovisningen ger m.a.o. inte svar på alla frågor avseende personalfrågorna och det är därför viktigt att betona att ytterligare nedbrytning och analys i vissa fall kan vara nödvändig. Kontakta gärna mig om hjälp behövs med detta. Redovisningen är tänkt att väcka en nyfikenhet som gör att vi ställer oss frågor. Ambitionen är att personalredovisningen ska vara ett instrument för den framtida planeringen och göra det möjligt för jämförelser inom den egna organisationen samt med liknande organisationer. Personalredovisningen kan även användas som uppslagsverk för att få tillgång till grunddata. Merparten av redovisningen visas på kommunövergripande nivå men även nerbrutet på förvaltningar och kommunens olika personalgrupper. Redovisningen är könsuppdelad så långt det är möjligt. Vissa delar är inte könsuppdelat då detta är något som vi inte själva kunnat påverka eftersom en del av statistiken hämtas från externa källor. En del av redovisningen innehåller delar där Kalmar jämförs med rikets alla kommuner. Valda delar beror på tillgång av material och där vi funnit det motiverat för jämförelse. Thomas Hodin HR-strateg 2

Sammanfattning 2018 års Personalöversikt visar bland annat att: Kalmar kommun har 5 362 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 1 person jämfört med 2017. Av de tillsvidareanställda är 77 % (4 141) kvinnor och 23 % (1 221) män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden utifrån de tillsvidareanställdas anställningsavtal ökade från 96,6 % till 97,1 % under året. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 96,7 % och männens 98,6 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. 87 % av de tillsvidareanställdas anställningsavtal är heltidstjänster vilket är en ökning jämfört med 2017 (84 %). 85 % av kvinnorna och 94 % av männen har heltidstjänster Medelåldern för de tillsvidareanställda är 45,4 år vilket är lite lägre jämfört med 2017 (45,6). Både kvinnornas och männens medelålder är 45,4 år. 361 personer är månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning, vilket är 96 färre jämfört med 2017. Timavlönad personal arbetade 576844 timmar under 2018 vilket motsvarar 339 årsarbetare. Jämfört med 2017 var det en minskning motsvarande 11 årsarbetare. Fyllnadstidsuttaget minskade något under året och uttaget av övertid ökade. Sjukfrånvaron minskade med 0,5 procentenheter under året och uppgick till 6,2 % av ordinarie arbetad tid. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,0 % (7,5 %) och männens 4,0 % (4,4 %). Den upprepade korttidsjukfrånvaron (6 frånvarotillfällen eller mer under ett kalenderår) ökar. Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron minskar för både kvinnor och män. Totalt motsvarar sjukfrånvaron över 59 dagar 40,1 % (46,6 %) av den totala sjukfrånvaron. För kvinnor är siffran 42,2 % (48,7 %) och för männen 29,7 % (36,5 %). Kommunens kostnader för sjuklön uppgick till 37,5 Mkr (exkl. PO) under 2018 vilket är en ökning med 3,7 Mkr jämfört med 2017 (+11 %). Personalomsättningen bland tillsvidareanställd personal var 6,0 % vilket är högre jämfört med 2017 (5,0 %). Kvinnornas personalomsättning var 6,1 (5,2 %) och männens 5,1 % (5,0 %). Under 2018 slutade 141 tillsvidareanställda med pension, 102 kvinnor och 39 män. Den genomsnittliga pensionsåldern var 64,4 år. 11,6 % av de månadsavlönade är utrikes födda vilket är högre jämfört med året innan (10,4 %). Personalkostnaderna uppgick till 2 962 Mkr (Inkl. PO) vilket är en ökning med 127 Mkr (+ 4,5 %) jämfört med 2017. Antalet sparade semesterdagar motsvarar i snitt 10,1 dagar/anställd vilket är lite lägre jämfört med 2017 (10,3). 3

Antal 1 Bemanningsstruktur 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökade under året med en person och uppgår till 5 362 personer. Under de senaste tio åren har antalet ökat med 1,1 % per år. Merparten av de tillsvidareanställda är kvinnor (77 %). Under de senaste tio åren har antalet kvinnor ökat med 0,9 % per år och männen med 1,9 %. Nedanstående diagram och tabell visar hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren: 1 6 000 Tillsvidareanställda 5 000 4 000 1 016 1 025 1 047 1 067 1 089 1 109 1 143 1 186 1 213 1 221 3 000 2 000 1 000 3 824 3 843 3 919 3 951 3 988 3 988 4 040 4 122 4 148 4 141 0 Kvinnor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Män Antal tillsvidareanställda 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt 4 840 4 868 4 966 5 018 5 077 5 097 5 183 5 308 5 361 5 362 Kvinnor 3 824 3 843 3 919 3 951 3 988 3 988 4 040 4 122 4 148 4 141 Män 1 016 1 025 1 047 1 067 1 089 1 109 1 143 1 186 1 213 1 221 Andel kvinnor och män i % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 79 79 79 79 79 78 78 78 77 77 Män 21 21 21 21 21 22 22 22 23 23 1 Mätdatum är genomgående i rapporten den 31 december respektive år om inget annat anges. 4

Antal När antalet anställda räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader till antalet heltider motsvarade det 5 209 årsarbetare vilket är en ökning med 29,1 årsarbetare (+ 0,6 %) jämfört med 2017. Antalet årsarbetare motsvarar 97,1 % av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda. 2 Av det totala antalet årsarbetare var 4 005 kvinnor (77 %) och 1 204män (23 %). Antalet årsarbetare har i snitt ökat med 1,9 % under de senaste tio åren. Kvinnorna har ökat med 1,8 % och männen med 2,4 %. I nedanstående diagram och tabell redovisas hur utvecklingen för antalet årsarbetare sett ut för de senaste 10 åren: 6 000 Årsarbetare 5 000 4 000 960 972 982 1 001 1 026 1 062 1 085 1 120 1 162 1 192 1 204 3 000 2 000 1 000 0 Kvinnor 3 402 3 424 3 440 3 517 3 567 3 734 3 785 3 857 3 944 3 988 4 005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Män Antal årsarbetare (omräknade heltider) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt 4 396 4 421 4 518 4 592 4 795 4 870 4 977 5 106 5 180 5 209 Kvinnor 3 424 3 440 3 517 3 567 3 734 3 785 3 857 3 944 3 988 4 005 Män 972 982 1 001 1 026 1 062 1 085 1 120 1 162 1 192 1 204 Andel kvinnor och män i % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 78 78 78 78 78 78 77 77 77 77 Män 22 22 22 22 22 22 23 23 23 23 2 Se sid 6 för mer detaljerad redovisning av personalens sysselsättningsgrader. 5

% 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 97,1 %, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2017. 3 Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 96,7 % och männens 98,6 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. Följande diagram visar sysselsättningsgradernas utveckling för kvinnor och män under de senaste sju åren. 4 100 98 96 94 92 90 88 Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % (Tillsvidareanställda) 86 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 90,2 93,6 94,9 95,4 95,7 96,1 96,7 Män 95,9 97,4 97,9 98,0 98,0 98,3 98,6 87 % av kommunens tillsvidareanställningar är heltidstjänster, vilket kan jämföras med 2017 då andelen var 84 %. 85 % av kvinnornas tillsvidaretjänster är heltid och motsvarande siffra för männen är 94 %. Det är främst bland kvinnorna andelen heltider ökar. Totalt Heltid 87% Deltid 13% Kvinnor Deltid 15% Män Deltid 6% Heltid 85% Heltid 94% 3 Siffrorna som presenteras i detta avsnitt utgår från de tillsvidareanställdas sysselsättningsgrader enligt anställningsavtalet. För redovisning av den faktiska sysselsättningsgraden, se avsnitt 1.8. 4 Under 2012 infördes rätten till heltid vilket ger den kraftiga ökningen mellan 2012 och 2013. 6

De genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar i de olika åldersgrupperna. Lägst sysselsättningsgrad har de yngre och äldre åldersgrupperna. Männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad i de olika åldersgrupperna. Störst differens mellan kvinnor och män är i åldersgruppen 50-59 år. Följande tabell visar hur de genomsnittliga sysselsättningsgraderna ser ut i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 100 * 100,0 20-29 år 97,4 98,7 97,6 30-39 år 97,8 99,2 98,1 40-49 år 97,3 99,2 97,7 50-59 år 96,2 98,5 96,7 60 år 94,3 96,5 94,8 Totalt 96,7 98,6 97,1 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler i åldersgruppen. Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika åldersgrupperna. Genomgående har männen en högre andel heltidstjänster i de olika åldersgrupperna. Störst differens är i åldersgruppen 50-59 år. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt <20 år 100 * 100 20-29 år 85 93 87 30-39 år 87 94 89 40-49 år 86 96 89 50-59 år 82 94 85 60 år 79 88 81 Totalt 85 94 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler inom åldersgruppen 87 7

Antal Medelålder 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda minskar och är för närvarande 45,4 år vilket gäller för både kvinnor och män. Männen har under tidigare år haft en högre medelålder än kvinnorna. Utvecklingen de senaste åren ser ut på följande sätt: 48 47 46 45 44 43 Medelålder - Tillsvidareanställda 42 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 45,9 45,7 45,6 45,5 45,9 45,9 45,8 45,5 45,5 45,4 Män 46,3 45,9 45,9 45,8 46,3 46,3 46,5 46,2 45,9 45,4 Den största andelen av de tillsvidareanställda finns i åldersgrupperna 50 59 år (28 %) och 40 49 år (28 %). Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda per åldersgrupp fördelat på kvinnor och män. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Kvinnor Åldersfördelning -Tillsvidareanställda 353 334 271 142 1 131 1 170 877 117 544 408 <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Män Följande tabell visar åldersfördelning i %. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 0 0 0 20-29 år 13 12 13 30-39 år 21 22 21 40-49 år 27 29 28 50-59 år 28 27 28 60 år 10 10 10 8

1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar Kalmar kommun består av åtta förvaltningar där barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen är de två största förvaltningarna följt av socialförvaltningen. Fördelningen i procent ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Södermöre kommundelsförvaltning 7% Socialförvaltningen 21% Barn- och ungdoms förvaltningen 29% Serviceförvaltningen 10% Samhällsbyggnadskontoret 2% Omsorgsförvaltningen 25% Kommunledningskontoret 4% Kultur- och fritidsförvaltningen 3% Nedanstående tabell visar antalet tillsvidareanställda och årsarbetare (omräknade heltider) på förvaltningarna för åren 2017 och 2018. Under 2018 ökade kommunledningskontoret mest i procent (12,5 %). På flera förvaltningar minskade antalet personer och årsarbetare. Tillsvidareanställda. Antal personer och årsarbetare* 2017 2018 Förändring antal Förvaltningar 5 Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 1 619 1 583,3 1 658 1 629,4 39 46,1 Kommunledningskontoret 255 251,7 287 282,6 32 30,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 150 144,7 150 143,7 0-1,0 Omsorgsförvaltningen 1 201 1 110,2 1 172 1 097,4-29 -12,8 Samhällsbyggnadskontoret 110 109,6 119 119,0 9 9,4 Serviceförvaltningen 516 499,1 513 498,4-3 -0,8 Socialförvaltningen 1 155 1 147,8 1 104 1 098,0-51 -49,8 Södermöre kommundelsförvaltning 354 333,5 359 340,5 5 7,0 Totalt) 5 361 5 179,9 5 362 5 209,0 1 29,1 *) Årsarbetare = omräknade heltider. 5 Siffrorna utgår från organisationstillhörighet i kommunens organisationsträd. Antalet personer kan skilja sig då siffror tas utifrån ansvarsstrukturen som exempelvis Hypergenes personalrapporter utgår ifrån. 9

Antal Kvinnorna dominerar på alla förvaltningarna i varierande grad. Nedanstående diagram visar antalet kvinnor och män på förvaltningarna för åren 2017 och 2018. 1 800 Tillsvidareanställda per förvaltning 1 600 1 400 294 306 1 200 1 000 137 139 294 287 800 600 1 325 1 352 1 064 1 033 400 200 0 226 219 861 817 40 37 110 120 290 294 314 322 58 56 145 167 54 57 92 94 56 62 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 BoU KLK KoF Omsfv SBK Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Könsfördelningen på förvaltningarna presenteras i nedanstående tabell för åren 2017 och 2018. Ur tabellen går att utläsa att kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen har jämnast könsfördelning. Tillsvidareanställda Andel kvinnor och män i % 2017 2018 Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 82 18 82 18 Kommunledningskontoret 57 43 58 42 Kultur- och fritidsförvaltningen 61 39 63 37 Omsorgsförvaltningen 89 11 88 12 Samhällsbyggnadskontoret 51 49 52 48 Serviceförvaltningen 56 44 57 43 Socialförvaltningen 75 25 74 26 Södermöre kommundelsförvaltning 89 11 90 10 Totalt 77 23 77 23 10

Medelåldern på förvaltningarna varierar från 44,0 år (samhällsbyggnadskontoret) till 47,5 år (kommunledningskontoret). Per förvaltning ser det ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 44,4 46,1 44,7 Kommunledningskontoret 48,6 45,9 47,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 46,1 46,4 46,2 Omsorgsförvaltningen 45,6 43,9 45,4 Samhällsbyggnadskontoret 44,2 43,8 44,0 Serviceförvaltningen 47,9 46,5 47,3 Socialförvaltningen 45,0 44,3 44,9 Södermöre kommundelsförvaltning 45,5 46,1 45,6 Totalt 45,4 45,4 45,4 Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur på de olika förvaltningarna. Åldersfördelning i % per förvaltning - Tillsvidareanställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 BoU KLK KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Totalt <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år 11

De genomsnittliga sysselsättningsgraderna enligt anställningsavtalen rör sig i spannet från 93,6 % på omsorgsförvaltningen till 100 % på samhällsbyggnadskontoret. Sysselsättningsgraderna ökade under året på flertalet av förvaltningarna. Männen har på de flesta förvaltningarna en högre sysselsättningsgrad än kvinnorna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 6 Diff 2018 Diff 2017 Förvaltning Kvinnor Män Totalt 2018-2017 kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 98,2 98,5 98,3 0,5-0,3 0,0 Kommunledningskontoret 97,4 100,0 98,5 0,1-2,6-2,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 95,0 97,0 95,8-0,7-2,0-3,4 Omsorgsförvaltningen 93,4 95,6 93,6 1,2-2,2-2,0 Samhällsbyggnadskontoret 100,0 100,0 100,0 0,4 0,0-0,7 Serviceförvaltningen 95,7 99,0 97,1 0,4-3,3-3,5 Socialförvaltningen 99,5 99,4 99,5 0,1 0,1 0,0 Södermöre kommundelsförvaltning 94,4 98,6 94,8 0,6-4,2-4,7 Totalt 96,7 98,6 97,1 0,5-1,9-2,1 Andelen heltider på förvaltningarna varierar. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) har flest andel heltider, 100 % och omsorgsförvaltningens lägst, 62 %. Följande diagram visar andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna för kvinnor och män. Andel heltidstjänster i % per förvaltning- Tillsvidareanställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 BoU KLK KoF Omsfv SBK Servicefv Kvinnor Män Socfv Södermöre Totalt 6 Förändring av de totala sysselsättningsgraderna på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 12

Trenden går emot en ökad andel heltidstjänster och under året ökade andelen heltidstjänster främst på omsorgsförvaltningen (+8,1 procentenheter). Männen har genomgående en högre andel heltider än kvinnorna på alla förvaltningarna förutom på samhällsbyggnadskontoret och socialförvaltningen. Den största differensen finns i Södermöre kommundelsförvaltning där männen har nära 18 procentenheter högre andel heltider än kvinnorna. Trenden går emot en minskad differens mellan kvinnors och mäns andel heltider. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 7 Diff 2018 Diff 2017 Förvaltning Kvinnor Män Totalt 2018-2017 kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 94,7 96,4 95,1 1,3-1,7-1,7 Kommunledningskontoret 92,8 100,0 95,8 0,5-7,2-7,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 88,3 91,1 89,3-0,7-2,8-5,1 Omsorgsförvaltningen 61,0 69,8 62,0 8,1-8,8-7,6 Samhällsbyggnadskontoret 100,0 100,0 100,0 0,9 0,0-1,8 Serviceförvaltningen 83,3 96,8 89,1 1,7-13,5-15,3 Socialförvaltningen 98,8 98,3 98,6 0,3 0,5 0,1 Södermöre kommundelsförvaltning 73,9 91,9 75,8 1,5-18,0-20,8 Totalt 84,5 94,0 86,7 2,7-9,5-11,2 7 Förändring av den totala andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 13

1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper Kommunen har en skiftande verksamhet vilket ger att personal arbetar inom en rad olika områden. Det innebär en mängd olika yrkesbenämningar och i följande avsnitt kommer all tillsvidareanställd personal att delas upp i tolv olika personalgrupper grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper 8. De tre dominerande personalgrupperna är skol- och barnsomsorgsarbete (31,8 %), vård- och omsorgsarbete (21,5 %) och socialt och kurativt arbete (19,1 %). Hantverkare m.m. 2,7% Kultur-, turism- o fritidsarbete 2,1% Räddningstjänstarbete 0,9% Teknikarbete 2,5% Köks- och måltidsarbete 3,2% Städ, tvätt o renhållningsarbete 2,7% Ledningsarbete 4,9% Handläggar - och admarbete 7,5% Skol- och barnomsorgsarbete 31,8% Vård- och omsorgsarbete m.m. 21,5% Socialt o kurativt arbete 19,1% Rehab o förebyggande arbete 1,1% Följande tabell visar antalet personer i de olika personalgrupperna för 2017 och 2018 samt förändringarna mellan åren i antal och procent. De största procentuella förändringarna skedde i personalgrupperna socialt och kurativt arbete (+ 226,1 %) och vård-och omsorgsarbete (-41,1 %). 9 Tillsvidareanställda Förändring Personalgrupp 2017 2018 antal % Ledningsarbete 261 265 4 1 Handläggar - och administratörsarbete 376 400 24 6,4 Vård- och omsorgsarbete m.m. 1 954 1 151-803 -41,1 Rehab och förebyggande arbete 58 61 3 5,2 Socialt och kurativt arbete 314 1 024 710 226,1 Skol- och barnomsorgsarbete 1 654 1 706 52 3,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete 112 113 1 0,9 Teknikarbete 138 134-4 -2,9 Hantverkare m.m. 145 146 1 0,7 Räddningstjänstarbete 45 46 1 2,2 Köks- och måltidsarbete 165 169 4 2,4 Städ, tvätt och renhållningsarbete 139 147 8 5,8 Totalt 5 361 5 362 1 0 8 AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 9 De stora förändringarna beror på att en betydande del av personal från vård-och omsorgsarbete på Socialförvaltningen kodades om till AID-gruppen socialt och kurativt arbete under året. 14

Könsfördelningen i de olika personalgrupperna varierar från 96 % män i gruppen räddningstjänst till tvätt och renhållningsarbete där 86 % är kvinnor. Nedanstående tabell visar hur könsfördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 183 82 265 69 31 Handläggar - och administratörsarbete 303 97 400 76 24 Vård- och omsorgsarbete m.m. 1 034 117 1 151 90 10 Rehab och förebyggande arbete 51 10 61 84 16 Socialt och kurativt arbete 758 268 1 026 74 26 Skol- och barnomsorgsarbete 1 426 277 1 703 84 16 Kultur-, turism- och fritidsarbete 74 39 113 65 35 Teknikarbete 44 91 135 33 67 Hantverkare m.m. 8 138 146 5 95 Räddningstjänstarbete 2 44 46 4 96 Köks- och måltidsarbete 130 39 169 77 23 Städ, tvätt och renhållningsarbete 127 20 147 86 14 Totalt 4 140 1 222 5 362 77 23 Medelåldern i personalgrupperna varierar från 41,6 år (rehab och förebyggande arbete) till 48,5 år (hantverkare.). Följande tabell redovisar medelåldern för de olika personalgrupperna och förändringen jämfört med 2017. Tillsvidareanställda Medelålder Förändring 10 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt 2018-2017 Ledningsarbete 47,2 49,2 47,8-0,3 Handläggar - och administratörsarbete 48,2 49,0 48,4-0,7 Vård- och omsorgsarbete m.m. 45,5 41,2 45,1-0,4 Rehab och förebyggande arbete 42,1 39,0 41,6-0,3 Socialt och kurativt arbete 45,1 44,5 45,0 2,7 Skol- och barnomsorgsarbete 44,2 45,5 44,4-0,5 Kultur-, turism- och fritidsarbete 44,8 44,4 44,7 0,0 Teknikarbete 42,2 44,3 43,6-1,0 Hantverkare m.m. 44,3 48,7 48,5-0,8 Räddningstjänstarbete * 42,1 41,8 0,1 Köks- och måltidsarbete 48,6 41,6 47,0 0,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,1 47,9 48,0 0,4 Totalt 45,4 45,4 45,4-0,3 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler. 10 Förändring av den totala medelåldern i varje personalgrupp. 15

Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur i de olika personalgrupperna. Åldersfördelning i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda 0 20 40 60 80 100 Ledningsarbete Handläggar - och admarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år De genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar stort mellan personalgrupperna. Inom räddningstjänsten har alla heltid heltid vilket kan jämföras med personal vård-och omsorgsarbete där sysselsättningsgraden är 92,4 %. Männen har i de flesta grupperna en högre sysselsättningsgrad. Nedanstående tabell visar bl.a. att sysselsättningsgraderna ökade i flertalet av personalgrupperna under året. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Förändring 11 2018-2017 Diff 2018 kv-män Diff 2017 kv-män Ledningsarbete 99,3 100,0 99,5 0,1-0,7-0,9 Handläggar - och adm.arbete 98,2 98,9 98,4 0,7-0,7-0,6 Vård- och omsorgsarbete m.m. 92,1 95,2 92,4-2,0-3,0-3,0 Rehab och förebyggande arbete 96,7 98,0 96,9-0,3-1,3-3,4 Socialt och kurativt arbete 99,2 99,3 99,3 0,3-0,1-1,4 Skol- och barnomsorgsarbete 98,3 98,8 98,4 0,4-0,5 0,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 95,0 95,7 95,3-1,2-0,7-2,4 Teknikarbete 100,0 99,4 99,6 0,0 0,6 0,5 Hantverkare m.m. 93,8 99,4 99,1 0,0-5,6 * Räddningstjänstarbete * 100,0 100,0 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 93,4 95,8 93,9 0,8-2,4-0,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete 96,8 100,0 97,2 0,4-3,2-3,7 Totalt 96,7 98,6 97,1 0,5-1,9-2,1 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 11 Förändring av de totala genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 16

Följande diagram visar andelen heltidstjänster fördelat på kön och personalgrupper. Andel heltidstjänster i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda 0 20 40 60 80 100 Ledningsarbete Handläggar - och admarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Kalmar kommun Kvinnor Män Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika personalgrupperna fördelat på kön. Ur tabellen går att utläsa att andelen heltider ökade i flertalet av personalgrupperna under året och främst inom köks- och måltidsarbete (+ 4,2 procentenheter). Inom gruppen vård-och omsorgsarbete minskade andelen heltider med 11,7 % vilket i stora delar kan förklaras av den omkodning av personal som gjordes under året vilket nämnts ovan. I flertalet av personalgrupperna har männen en större andel heltider än kvinnorna. Trenden går dock emot en mindre differens mellan kvinnors och mäns andel heltider i flera personalgrupper. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Förändring 12 2018-2017 Diff 2018 kv-män Diff 2017 kv-män Ledningsarbete 98 100 99 0,4-1,6-2,3 Handläggar -o adm.arbete 94 98 95 1,9-3,5-4,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 55 64 56-11,7-9,7-15,8 Rehab och förebyggande arbete 92 90 92 0,4 2,2-10,4 Socialt och kurativt arbete 98 98 98 1,1-0,2-4,3 Skol- och barnomsorgsarbete 95 97 95 1,2-2,2-1,7 Kultur-, turism- och fritidsarbete 88 87 88-1,7 0,7-1,5 Teknikarbete 100 99 99 0,0 1,1 1,0 Hantverkare m.m. 88 97 97-0,7-9,6 * Räddningstjänstarbete * 100 100 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 72 87 76 4,2-14,9-9,9 Städ, tvätt och renhållningsarbete 89 100 90 1,3-11,0-12,5 Totalt 85 94 87 2,7-9,5-11,1 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 12 Förändring av den totala andelen heltidstjänster i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 17

Antal 1.6 Tidsbegränsade anställningar De finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämt tidpunkt. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, säsongsarbete, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt PAN-avtalet, skollagen och även provanställningar på max sex kalendermånader. 13 Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick den 31 december 2018 till 361 personer, vilket var en kraftig minskning (21 %) jämfört med 2017 då antalet var 457. Fördelningen mellan de tidsbegränsade anställningarna för åren 2017 och 2018 visas i nedanstående diagram. 300 250 200 150 100 50 Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Grund för tidsbegränsad anställning Kvinnor 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Provanställning Vikariat AVA Arbetstagare som fyllt 67 år Män Tidsbegr.anst. enl skollagen Följande tabell visar antalet personer med en tidsbegränsad anställning och omräknade heltider (årsarbetare) för 2017 och 2018 på de olika förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Personer och årsarbetare* 2017 2018 Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 97 88,9 79 71,8-18 -17,1 Kommunledningskontoret 13 12,5 23 21,5 10 9,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 14 11,2 21 16,0 7 4,8 Omsorgsförvaltningen 164 136,5 119 101,6-45 -34,9 Samhällsbyggnadskontoret 10 9,2 6 5,5-4 -3,7 Serviceförvaltningen 20 20,4 27 26,5 7 6,1 Socialförvaltningen 113 110,6 62 61,8-51 -48,8 Södermöre kommundelsförvaltning 26 22,9 24 21,3-2 -1,6 Totalt 457 412,3 361 325,9-96 -86,3 *) Årsarbetare = omräknade heltider 13 Redovisningen gäller personal som går på avtalet Allmänna Bestämmelser (AB). Exkluderade är anställda med lönebidrag. Exluderande är även tillsvidareanställd personal som har en vilande tillsvidaretjänst och tillfälligt har en tidsbegränsad anställning som exempelvis kan bero på ändrad sysselsättningsgrad eller att personen arbetar på annan enhet. För redovisning av timavlönad personal med tidsbegränsade anställningar se avsnitt 1.7. 18

68 % av de tidsbegränsade anställningarna innehas av kvinnor, vilket är lite lägre jämfört med 2017 då andelen var 71 %. Nedanstående tabell visar fördelningen på förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Antal Fördelning i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 51 28 65 35 Kommunledningskontoret 11 12 48 52 Kultur- och fritidsförvaltningen 11 10 52 48 Omsorgsförvaltningen 97 22 82 18 Samhällsbyggnadskontoret 3 3 50 50 Serviceförvaltningen 11 16 41 59 Socialförvaltningen 42 20 68 32 Södermöre kommundelsförvaltning 18 6 75 25 Totalt 244 117 68 32 Medelåldern för de med en tidsbegränsad anställning är 37,9 år vilket är högre än 2017 då medelåldern var 36,4 år. Trenden går mot en ökad medelålder. Kvinnornas medelålder är 37,8 och männens 38,2 år. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Medelålder Förändring 14 Förvaltningar Kvinnor Män Totalt 2018 2017 Barn- och ungdomsförvaltningen 36,6 33,2 35,4 36,6 Kommunledningskontoret 49,2 45,5 47,3 41,4 Kultur- och fritidsförvaltningen 37,6 41,6 39,4 36,4 Omsorgsförvaltningen 36,9 33,3 36,2 35,1 Samhällsbyggnadskontoret * * 41,8 37,1 Serviceförvaltningen 35,2 39,9 38,0 41,9 Socialförvaltningen 40,2 42,3 40,8 37,0 Södermöre kommundelsförvaltning 36,7 34,0 36,0 34,8 Totalt 37,8 38,2 37,9 36,4 *) Redovisas endast om det finns fler än 5. Följande tabell visar antalet personer med tidsbegränsad anställning fördelat på personalgrupp och kön. Antalet kvinnorna överväger i flertalet av personalgrupperna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Fördelning i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 9 1 10 90 10 Handläggar - och administratörsarbete 18 12 30 60 40 Vård- och omsorgsarbete m.m. 107 24 131 82 18 Rehab och förebyggande arbete 2 0 2 100 0 Socialt och kurativt arbete 32 17 49 65 35 Skol- och barnomsorgsarbete 56 38 94 60 40 Kultur-, turism- och fritidsarbete 9 7 16 56 44 Teknikarbete 2 3 5 40 60 Hantverkare m.m. 3 8 11 27 73 Räddningstjänstarbete 0 1 1 0 100 Köks- och måltidsarbete 2 4 6 33 67 Städ, tvätt och renhållningsarbete 4 2 6 67 33 Totalt 244 117 361 68 32 14 Förändring av den totala medelåldern på varje förvaltning. 19

Antal timmar Årsarbetare 1.7 Timavlönade Timavlönade får som namnet antyder betalt per timme och är en intermittent anställningsform. Intermittent anställning är inte lagreglerad och fungerar som en behovsanställning. Den anställde har inte rätt till att jobba något visst antal timmar i veckan, men har alltid rätt att tacka nej. Det finns alltså ingen uppsägningstid för vare sig arbetsgivare eller arbetstagare utan ett nytt anställningsförhållande uppkommer vid varje enskilt arbetstillfälle. Under 2018 arbetade timavlönad personal 576 844 timmar vilket motsvarar 339 årsarbetare. 15 Antalet timmar minskade med 11 årsarbetare jämfört med 2017. Ca 67 % av antalet timmar utfördes av kvinnor vilket är en minskning med 3 procentheter jämfört med året innan. Nedanstående diagram visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare under den senaste tioårsperioden redovisat för kvinnor och män. Ur diagrammet går att utläsa att antalet arbetade timmar av timavlönad personal minskar. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Arbetade timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare 57 65 74 87 110 106 69 76 57 111 243 261 271 200 218 214 251 252 244 228 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor Män Medelåldern för timavlönad personal är 34,2 år baserat på antal timmar gjorda under året. Kvinnornas medelålder är 35,3 år och männens 31,9. De flesta som arbetar som timavlönade är i åldersgruppen 20-29 år (46,4 %). Nedanstående diagram visar arbetade timmar 2018 utifrån åldersfördelningen och kön. 300 000 Arbetade timmar (timavlönade) 200 000 100 000 0 <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Kvinnor Män 15 Siffrorna gäller genomgående i avsnittet timavlönade på Allmänna bestämmelser (AB). En årsarbetare = 1 700 timmar/år. Måttet 1 700 timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från 1 694 timmar). 20

Det totala minskade antalet timmar för kommunen berodde främst på att antalet minskade på omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen. Nämnda två förvaltningar har också det högsta uttaget av timmar. Fördelningen av timmarna mätt som årsarbetare under 2017 och 2018 mellan förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i antal årsarbetare (1 700 tim/år) 2017 2018 Förändring Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2018-2017 Barn- och ungdomsförvaltningen 51 16 67 52 16 68 0,6 Kommunledningskontoret 2 1 2 3 3 5 3,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 3 2 6 4 3 7 1,6 Omsorgsförvaltningen 78 31 109 72 28 100-8,2 Samhällsbyggnadskontoret 1 0 1 0 1 1-0,1 Serviceförvaltningen 26 16 42 27 16 43 1,2 Socialförvaltningen 57 39 96 50 39 89-7,6 Södermöre kommundelsförvaltning 25 3 28 21 5 26-1,9 Totalt 244 106 351 228 111 339-11,2 Personalgruppen vård- och omsorgspersonal har det högsta uttaget av arbetade timmar och antalet motsvarar ca 56 % av det totala uttaget. Men det var främst även där som antalet timmar minskade under året (-20,9 årsarbetare). Nedanstående tabell visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2017 och 2018. Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) 2017 2018 Förändring Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2018-2017 Ledningsarbete 0,9 0,0 0,9 1,5 0,5 1,9 1,1 Handläggar - och adm.arb. 2,5 1,3 3,7 2,7 1,4 4,0 0,3 Vård- och omsorgsarbete m.m. 142,7 67,4 210,1 126,8 62,4 189,3-20,9 Rehab och förebyggande arb. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialt och kurativt arb. 8,1 2,7 10,8 6,1 5,7 11,8 1,0 Skol- och barnomsorgsarbete 59,4 14,4 73,8 59,2 16,0 75,2 1,4 Kultur-, turism- och fritidsarb. 2,3 2,9 5,3 3,4 3,9 7,3 2,0 Teknikarbete 0,5 0,1 0,6 0,0 0,8 0,8 0,2 Hantverkare m.m. 6,2 6,2 8,2 7,4 7,4 9,6 1,4 Räddningstjänstarbete 0,0 0,1 0,1 0,0 0,2 0,2 0,1 Köks- och måltidsarbete 11,0 8,5 19,5 13,3 10,2 23,5 4,0 Städ, tvätt och renhållningsarb. 14,5 2,9 17,4 12,7 2,6 15,2-2,2 Totalt 244 106 351 228 111 339-11,2 21

1.8 Faktiska sysselsättningsgrader Andelen heltider och sysselsättningsgrader som redovisats ovan har utgått från personalens grundtjänster. 16 Men hänsyn bör även tas till att personalen reducerar sin arbetstid genom olika ledigheter för att därigenom få det faktiska arbetstidsmåttet. Följande tabell visar hur stor andel av de aktiva månadsanställningarna 17 som är heltider enligt anställningsavtalet jämfört med hur det faktiskt ser ut när de partiella ledigheterna 18 är fråndragna. Av tabellen framgår att 66,9 % av kvinnorna arbetar heltid vilket är 16,2 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. 86,8 % av männen arbetar heltid vilket är 5,7 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Främst är det tjänstledigheter i någon omfattning som reducerar arbetstidsmåttet. Kvinnorna har generellt ett högre uttag av partiella ledigheter än männen på de olika förvaltningarna. Aktiva månadsanställningar Andel heltider i % 30 november 2018 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 93,5 95,2 73,6 89,5-19,9-5,7 Kommunledningskontoret 92,2 100,0 83,3 95,5-8,9-4,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 85,4 87,5 68,0 75,0-17,5-12,5 Omsorgsförvaltningen 58,3 66,5 44,7 60,9-13,5-5,6 Samhällsbyggnadskontoret 100,0 98,3 84,4 87,9-15,6-10,3 Serviceförvaltningen 84,2 97,0 75,9 96,1-8,3-0,9 Socialförvaltningen 98,5 98,3 79,7 90,4-18,7-7,8 Södermöre kommundelsförvaltning 73,3 83,0 59,4 78,7-13,9-4,3 Totalt 83,1 92,5 66,9 86,8-16,2-5,7 *) Andelen faktiska heltider- andelen heltider enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. Nedanstående diagram visar utvecklingen av de faktiska heltiderna för åren 2015-2018. Trenden går mot en ökad andel faktiska heltider. 90 85 Andel faktiska heltider i % 80 75 70 65 60 55 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 59,2 62,8 64,6 66,9 Män 84,1 85,4 85,3 86,8 16 Baseras på anställningsavtalet. 17 Aktiva tillsvidaretjänster och visstidsanställda på månadslön. Vilande tillsvidaretjänster är exkluderade. 18 Tjänstledigheter, föräldraledigheter och studieledigheter. 22

P.g.a. de partiella ledigheterna minskar även de faktiska sysselsättningsgraderna. Kvinnorna arbetar i genomsnitt 92,7 % av en heltid vilket är 3,7 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. Männen arbetar 96,9 % vilket är 1,2 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Aktiva månadsanställningar Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % 30 november 2018 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,8 98,3 93,8 97,1-4,1-1,1 Kommunledningskontoret 97,1 100,0 95,3 99,2-1,8-0,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 94,3 94,4 89,8 91,0-4,4-3,4 Omsorgsförvaltningen 92,7 94,5 88,7 93,2-4,0-1,3 Samhällsbyggnadskontoret 100,0 99,1 96,6 96,6-3,4-2,5 Serviceförvaltningen 96,0 99,1 94,1 99,0-1,9-0,1 Socialförvaltningen 99,4 99,4 95,8 97,7-3,7-1,7 Södermöre kommundelsförvaltning 94,3 95,4 91,2 94,6-3,0-0,9 Totalt 96,3 98,1 92,7 96,9-3,7-1,2 *) Faktiska sysselsättningsgrader - sysselsättningsgrader enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. Nedanstående diagram visar utvecklingen av de faktiska genomsnittliga sysselsättningsgraderna för åren 2015-2018. Trenden går mot en ökad faktisk genomsnittlig sysselsättningsgrad. 100 98 Faktiska sysselsättningsgrader i % 96 94 92 90 88 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 91,3 92,0 92,3 92,7 Män 96,2 96,9 96,3 96,9 23

2 Tidsredovisning 2.1 Faktisk arbetad tid Den faktiska arbetstiden motsvarade 73,6 % av den totala tiden under året. De största frånvaroorsakerna är semester/ferie (10,3 %) och sjukfrånvaro (6,1 %) 19. Männen har en högre faktisk arbetad tid (80,7 %) än kvinnorna (71,2 %) vilket bl.a. bero på ett lägre uttag av föräldraledighet och en lägre sjukfrånvaro. En bidragande orsak är även att en större del av kvinnorna är tjänstlediga i någon omfattning. Nedanstående diagram visar hur arbetad tid och frånvaro fördelat sig under 2018, totalt och uppdelat på kvinnor och män. Tidsredovisning 2018 Totalt Övrig frånvaro Föräldraledighet 5,0% 5,1% Semester/ferie 10,3% Sjuk 6,1% Faktisk arbetstid 73,6% Tidsredovisning 2018 Kvinnor Övrig frånvaro 5,6% Föräldraledighet 6,0% Semester/ferie 10,4% Sjuk 6,8% Faktisk arbetstid 71,2% Tidsredovisning 2018 Män Föräldraledighet 2,3% Semester/ferie 9,9% Sjuk 4,0% Övrig frånvaro 3,1% Faktisk arbetstid 80,7% 19 Sjukfrånvaroprocenten skiljer sig lite jämfört med den som redovisas i avsnittet framöver som behandlar sjukfrånvaron. Detta beroende på olika beräkningssätt. 24

Årsarbetare Årsarbetare 2.2 Fyllnads- och övertid 2.2.1 Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick under året till 44 175 timmar vilket motsvarar 26 årsarbetare vilket var en minskning med 0,7 årsarbetare jämfört med 2017. 20 Trenden går mot ett lägre uttag av fyllnadstid. Kvinnornas fyllnadstid uppgick till 38 031 (22,4 årsarbetare) och männens till 6 144 timmar (3,6 årsarbetare). Nedanstående diagram visar fyllnadstiden för kvinnor och män under de senaste tio åren mätt i årsarbetare. 70,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 60,0 50,0 8,6 6,7 7,8 40,0 30,0 20,0 10,0 48,0 54,7 50,9 5,3 31,2 4,8 3,4 3,6 3,5 4,3 3,6 25,8 23,1 20,6 21,4 22,4 22,4 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor Män Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i årsarbetare på de olika förvaltningarna för åren 2017 och 2018 fördelat på kvinnor och män. Diagrammet visar på små förändringar mellan åren 2017 och 2018 på förvaltningarna. 14,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 12,0 10,0 1,6 1,1 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvinnor 9,9 10,6 0,7 0,8 4,8 4,5 0,7 0,6 0,1 0,3 0,3 0,2 1,5 1,4 2,8 2,4 3,0 3,1 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Män 20 Fyllnadstid är den extra arbetstid som ligger mellan den deltidsanställdes schemalagda ordinarie arbetstid och upp till 8 timmar (eller i schema fastställd längre arbetstid). Deltidsanställd som beordras arbeta utöver sin fastställda arbetstid ska ersättas för sitt extraarbete med fyllnadskompensation, eller i vissa fall med övertidskompensation. 25

Årsarbetare % För att få en mer jämförande bild av hur fyllnadstiden ser ut på de olika förvaltningarna kan fyllnadstiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden. Totalt för hela kommunen motsvarade fyllnadstiden 0,4 % av ordinarie arbetstid under året vilket kan jämföras med 2017 då siffran var 0,5 %. Följande diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2017 och 2018. Diagrammet visar att fyllnadstiden är som högs i södermöre kommundelsförvaltning (0,5 %) och barn-och ungdomsförvaltningen (0,6 %) i relation till ordinarie arbetad tid. 0,9 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Fyllnadstiden är störst i de större personalgrupperna och de med en stor andel deltidsanställda.. Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna under 2017 och 2018. 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 2017 2018 26

% Nedanstående diagram visar fyllnadstiden i % av ordinarie arbetad tid för åren 2017 och 2018 för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män. Som andel av ordinarie arbetad tid har personal inom räddningstjänsten det största uttaget av fyllnadstid (1,3 %). 21 1,4 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Ledning Handl - adm Kvinnor *)Redovisas om fler än fem. Män Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll 21 Personal inom räddningstjänst är alla heltidsanställda men fyllnadstiden avser möte, konferens, kurs utanför ordinarie schemalagd tid. 27

Årsarbetare Årsarbetare 2.2.2 Övertid Övertiden uppgick till 38 667 timmar under året vilket motsvarar 22,7 årsarbetare. 22 Övertiden ökade med 3,8 årsarbetare jämfört med 2017 (6 513 timmar). Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för kvinnor och män under den senaste tioårsperioden. Av diagrammet går bl.a. att utläsa att övertidsuttaget under 2018 var det högsta på 10 år. 30,0 Övertid mätt i årsarbetare 25,0 20,0 15,0 7,0 8,6 7,8 7,6 7,6 7,2 6,9 7,2 7,5 9,9 10,0 5,0 10,5 11,8 14,0 11,2 11,5 12,0 11,6 11,1 11,4 12,8 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor Män Uttaget av övertid är högst på socialförvaltningen följt av serviceförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Följande diagram visar övertiden på de olika förvaltningarna mätt i antalet årsarbetare för 2017 och 2018 fördelat på kvinnor män på respektive förvaltning. Av diagrammet går att utläsa att övertiden ökade på flertalet av förvaltningarna 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinnor Övertid mätt i årsarbetare 1,3 0,8 1,1 0,4 4,3 1,2 2,8 0,5 3,3 4,0 1,8 3,5 0,3 3,1 2,2 2,5 0,3 1,0 1,3 1,6 0,8 0,3 0,3 0,3 0,3 0,6 0,7 0,3 0,2 0,2 0,3 0,1 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Män 22 För heltidsanställd: Kompensation för övertidsarbete kan utges till heltidsanställd arbetstagare, som har en fastställd arbetstid och utför arbete utanför den ordinarie arbetstidens början eller slut. För deltidsanställd: Kompensation för övertidsarbete för deltidsanställd arbetstagare, kan utges om arbete utförs utöver den för motsvarande heltidsanställningen enligt detta avtal fastställda arbetstiden. Ytterligare en förutsättning är att övertidsarbetet beordrats på förhand (i undantagsfall får godkännande göras i efterhand). 28

Årsarbetare % På samma sätt som för fyllnadstiden i avsnitten ovan kan övertiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden för att få en mer jämförande bild mellan de olika förvaltningarna. Totalt för hela kommunen motsvarade övertiden 0,3 % av den ordinarie arbetstiden vilket är oförändrat jämfört med 2017. Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2017 och 2018. Diagrammet visar att övertiden i relation till arbetstiden ökade på flertalet av förvaltningarna jämfört med året innan. Ur diagrammet går även att utläsa att männen på serviceförvaltningen och kultur-och fritidsförvaltningen har det klart högsta övertidsuttaget i relation till ordinarie arbetad tid. Diagrammet visar också att det är männen på de flesta förvaltningarna som har den högsta andelen övertid i förhållande till ordinarie arbetstid. 1,6 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Följande diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män under 2017 och 2018. Diagrammet visar bl.a. att övertidsuttaget är högst i personalgruppen vård- och omsorgsarbete och att övertidsuttaget ökade i flertalet av personalgrupperna i varierande grad. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övertid mätt i årsarbetare 2017 2018 29

% För att underlätta en jämförelse mellan personalgruppernas uttag av överitid visar följande diagram övertiden som andel av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2017 och 2018. Av diagrammet går att utläsa att övertidsuttaget i % av ordinarie arbetstid är högst i de mansdominerande yrkesgrupperna såsom personal inom räddningstjänst och gruppen hantverkare. 2,5 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Ledning Handl - adm Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll Kvinnor Män 30

3 Sjukfrånvaro 3.1 Arbetsmiljö och hälsa Som arbetsgivare är det viktigt att ha en hälsofrämjande och hållbar personalpolitik som bidrar till att skapa balans mellan verksamhetens behov, resurser och de krav som ställs på medarbetare. Hälsofrämjande arbete är en långsiktig process och ett förändringsarbete som rätt genomfört möjliggör för medarbetare att förbättra sin hälsa. För att nå framgång i hälsoarbetet är det nödvändigt att hälsa är ett synsätt som genomsyrar organisationen i all verksamhet. Delaktighet är en av förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete. För att nå delaktighet finns inom Kalmar kommun ett samverkansavtal. För att nå bästa resultat av det hälsofrämjandearbetet är det viktigt med forum för att sprida och ta vara på goda exempel och stärka det friska. Det är också viktigt att frågan får utrymme i kommunledning, inom förvaltningarna och på arbetsplatserna. Kommunen arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön och stärka arbets-hälsan på individ, grupp- och organisationsnivå. Kalmar kommun har sedan många år en egen inbyggd företagshälsa, arbetsmiljöenheten. Under året slogs arbetsmiljöenheten och personalenheten samman till en central HR-verksamhet och finns i gemensamma lokaler i stadshuset. Arbetsmiljöenheten anlitas i en mängd olika aktiviteter och planeringsarbeten. De tjänster som kunderna utnyttjade mest hos arbetsmiljöenheten under 2018 var arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsmiljökartläggning (skyddsronder och riskbedömningar), lagstadgade undersökningar, kartläggande samtal, chefsstöd, grupputveckling, konflikthantering, och utbildning inom området arbetsmiljö och hälsa så som Hjärt- och lungräddning, Psykisk ohälsa på din arbetsplats (AdNos), Aktiv arbetslivsinriktad rehabilitering, Hitta balansen och hantera stressen för medarbetare (AdNos). En bred satsning görs på en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud i hela kommunen och i bolagen. Detta för att öka kunskap, beredskap och handlingskraft gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningen omfattar sex halvdagar och bygger på en utbildning framtagen av Sunt Arbetsliv. Under 2018 har många av förvaltningarna satsat extra mycket på arbetsmiljö och hälsa. Som goda exempel kan nämnas hälsosamma scheman där man tar hänsyn till hälsan i planering av arbetstider, man har också arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ett annat gott exempel som är värt att nämnas är samhällsbyggnadskontorets införande av SBK 2.0. Där syfte och tyngdpunkt ligger på en attraktiv arbetsplats, där medarbetarna arbetar tillsammans med rätt saker på ett effektivt sätt och där alla medarbetare trivs, känner delaktighet och att de känner att de kan utvecklas i arbetet Kalmar kommun har implementerat KIA som nytt system för att registrera och åtgärda arbetsmiljöhändelser. KIA innebär att vi får bättre överblick av olyckor, tillbud och risker i organisationen och detta kan ligga till grund för ledningsbeslut i arbetsmiljöfrågor. 31

% % 3.2 Sjukfrånvaron totalt för kommunen Sjukfrånvaro kan redovisas på olika sätt. Det alternativ som förordas är total sjukfrånvaro under året i relation till de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid angiven i procent. Redovisningen omfattar samtliga arbetstagare som under året haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. 2012 inleddes en trend mot en ökad sjukfrånvaro men den trenden bröts under 2017. Även 2018 visade på en lägre sjukfrånvaro. Under året uppgick sjukfrånvaron till 6,2 % vilket var en minskning 0,5 procentenheter jämfört med 2017. Kvinnornas sjukfrånvaro minskade från 7,5 % till 7,0 % och männens från 4,4 % till 4,0 %. Nedanstående diagram visar sjukfrånvarons utveckling de senaste tio åren. Diagrammet visar bl.a. att kvinnorna genomgående haft en högre sjukfrånvaro än männen och att differensen ökat under ett par år. Men den trenden bröts under 2016 och differensen är nu 3,0 procentenheter mellan kvinnor och män. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 6,2 5,6 5,6 5,8 6,5 7,0 7,7 7,8 7,5 7,0 Män 3,5 3,5 3,6 3,8 3,8 3,8 4,1 4,7 4,4 4,0 Totalt 5,5 5,1 5,1 5,3 5,8 6,2 6,8 7,0 6,7 6,2 Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid I nedanstående diagram jämförs Kalmars sjukfrånvaro könsuppdelat med rikets alla kommuner under perioden 2011-2017. 23 Diagrammet visar att sjukfrånvaron historiskt varit lite högre i Kalmar jämfört med riket både för kvinnor och män men utvecklingen följer riket väl. 8,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Alla kommuner Kvinnor Alla kommuner Män Kalmar Kvinnor Kalmar Män 23 Siffrorna för rikets kommuner hämtas från kommun-och landstingsdatabasen (Kolada) där senaste tillgängliga siffror är tom 2016. 32

% Följande diagram visar sjukfrånvaron könsuppdelat i tre åldersgrupper. Av diagrammet framgår att sjukfrånvaron ökar i takt med åldern och att kvinnorna genomgående har en högre sjukfrånvaro än männen i alla åldersgrupperna. Störst är differensen i åldersgruppen 30-49 år. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad 2018 5,1 5,6 7,3 7,9 6,6 5,6 3,8 2,8 Totalt Kvinnor Män 5,5 18-29 år 30-49 år 50 år Nedanstående diagram jämför sjukfrånvaron 2018 med 2017 i de olika åldersgrupperna för kvinnor och män. Av diagrammet framgår att sjukfrånvaron ökar i åldersgruppen 18-29 år för kvinnor såväl som män. I övriga åldergrupper minskar sjukfrånvaron. 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8 0,4 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2018 jämfört med 2017 Totalt Kvinnor Män 0,3-0,5-0,5-0,5-0,7-0,7-0,7 18-29 år 30-49 år 50 år 0,6 33

% % Diagrammet nedan visar sjukfrånvarons utveckling för de olika åldersgrupperna under perioden 2012 till 2018. Av diagrammet går främst att utläsa att sjukfrånvaron ökat mest i den yngsta åldersgruppen (+ 1,4 procentenheter). Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 18-29 år 30-49 år 50 år 2,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 18-29 år 3,8 4,3 4,6 4,5 5,0 4,7 5,1 30-49 år 5,0 5,5 5,9 6,2 6,5 6,3 5,6 50 år 6,2 6,8 7,1 8,1 8,2 7,8 7,3 Nedanstående diagram jämför sjukfrånvaron i Kalmar i de olika åldersgrupperna med rikets kommuner för åren 2011-2017. 24 Diagrammet visar att Kalmar ligger lägre än riket i den yngsta åldersgruppen och högre än riket i åldersgruppen 50 år och äldre. Gruppen 30-49 år ligger i linje med riket. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 18-29 år Alla kommuner 18-29 år Kalmar 30-49 år Alla kommuner 30-49 år Kalmar 50 år Alla kommuner 50 år Kalmar 24 Siffrorna för rikets kommuner hämtas från kommun-och landstingsdatabasen (Kolada) där senaste tillgängliga siffror är tom 2016. 34

% 3.3 Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron varierar mellan förvaltningarna och på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna en högre sjukfrånvaro än männen. Nedanstående diagram visar sjukfrånvaron på förvaltningarna under 2018 fördelat på kvinnor och män. 9,0 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2018 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 6,7 3,2 2,9 3,0 5,1 3,8 8,1 5,1 4,3 2,1 6,0 7,8 4,3 4,5 7,0 3,6 0,0 Kvinnor Män Följande tabell visar sjukfrånvaron på de olika förvaltningarna för de senaste två åren. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2017 2018 Förändr. Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt 25 Barn- och ungdomsförvalt 6,9 3,6 6,3 6,7 3,2 6,0-0,3 Kommunledningskontoret 3,4 2,5 3,0 2,9 3,0 3,0 0,0 Kultur- och fritidsförvalt 5,6 5,8 5,7 5,1 3,8 4,6-1,1 Omsorgsförvaltningen 9,3 5,1 8,7 8,1 5,1 7,6-1,1 Samhällsbyggnadskontoret 3,4 1,7 2,6 4,3 2,1 3,2 0,6 Serviceförvaltningen 5,6 3,6 4,7 6,0 4,3 5,2 0,5 Socialförvaltningen 8,5 5,0 7,5 7,8 4,5 6,9-0,6 Södermöre kommundelsförvalt 6,4 4,0 6,1 7,0 3,6 6,6 0,5 Totalt 7,5 4,4 6,7 7,0 4,0 6,2-0,5 25 Förändring i procentenheter. Alla siffror i tabellen är avrundande. 35

% 3.4 Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaron varierar stort mellan de tolv personalgrupperna. Följande diagram visar hur förhållandet mellan grupperna såg ut under 2017 fördelat på kvinnor och män. Av diagrammet syns att kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen i flertalet av grupperna. Störst är differensen inom vård och omsorgsarbete. 12,0 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2017 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvinnor Män Redovisas om det finns 5 eller fler. Nedanstående tabell visar sjukfrånvaron per personalgrupp för åren 2017och 2018. Bl.a. går det att utläsa av tabellen att sjukfrånvaron minskade i flertalet av grupperna under året. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2017 2018 Förändr. Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt Ledningsarbete 2,5 3,8 2,9 2,5 1,6 2,2-0,7 Handläggar - och adm.arbete 3,7 4,3 3,9 3,5 3,0 3,3-0,6 Vård- och omsorgsarbete m.m. 10,1 5,4 9,2 9,0 5,3 8,3-0,8 Rehab och förebyggande arbete 3,7 3,2 3,6 4,1 1,4 3,6 0,0 Socialt och kurativt arbete 6,4 4,2 5,7 8,0 4,7 7,2 1,5 Skol- och barnomsorgsarbete 6,8 3,4 6,3 6,7 3,1 6,0-0,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete 5,9 2,8 4,7 4,5 2,4 3,7-1,0 Teknikarbete 2,0 2,5 2,4 3,2 3,1 3,1 0,8 Hantverkare m.m. 6,1 6,4 6,4 5,7 5,6 5,6-0,8 Räddningstjänstarbete * 1,5 1,4 * 1,7 1,7 0,2 Köks- och måltidsarbete 6,5 5,0 6,2 7,0 4,8 6,4 0,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete 5,1 2,0 4,6 4,8 2,8 4,5-0,1 Totalt 7,5 4,4 6,7 7,0 4,0 6,2-0,5 *)Redovisas om det finns 5 eller fler. 36

3.5 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Nedanstående diagram visar hur förhållandet mellan sysselsättningsgradsintervall och sjukfrånvaro ser ut totalt och för kvinnor och män. Sjukfrånvaron är lägst bland personal med sysselsättningsgrad under 50 % följt av de som har ett avtal på heltid. Förklaringsfaktorerna till sjukfrånvaron i de olika sysselsättningsgradsintervallen kan vara flera, så en försiktig tolkning är att föredra. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2018 fördelat efter sysselsättningsgrader % 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 13,9 14,1 13,9 10,2 9,8 4,8 6,5 6,8 3,5 3,9 6,1 0,0 1-49 % 50-74 % 75-99 % 100% Sysselsättningsgrader Kvinnor Män Totalt *) Redovisas om 5 eller fler snittanställda under perioden. 37

Antal personer 3.6 Upprepad korttidssjukfrånvaro Den upprepade korttidssjukfrånvaron, beräknat som antalet medarbetare som har 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår, ökar. 26 Under 2018 hade 546 av de anställda 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen vilket är 52 fler jämfört med 2017. 27 Följande diagram visar hur den upprepade korttidssjukfrånvaron sett ut de senaste 10 åren fördelat på kvinnor och män. Upprepad korttidssjukfrånvaro 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 296 332 308 395 346 391 393 413 421 475 Män 45 54 49 51 46 53 57 68 73 71 Följande tabell visar den upprepade korttidssjukfrånvaron för åren 2017 och 2018 fördelat på tre åldersgrupper och kön. Ur tabellen går bl.a. att utläsa att den upprepade korttidssjukfrånvaron ökade främst bland kvinnor i åldersgruppen under 30 år och minskade bland män över 49 år. Antal anställda med 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår 2017 2018 Förändring Kvinnor Män Kvinnor Män totalt < 30 år 88 21 112 24 27 30-49 år 187 29 200 31 15 > 49 år 146 23 163 16 10 Totalt 421 73 475 71 52 En anledning att följa den upprepade korttidssjukfrånvaron är att vara observant på hur dessa kan utvecklas till längre sjukperioder. Nedanstående tabell visar att drygt 20 % av de som hade en upprepad korttidssjukfrånvaro under 2017 hade minst en period av sjukdom över 59 dagar under 2018 i någon omfattning. 28 Antal med upprepad korttidsjukfrånvaro 2017 Antal av dessa som var sjuka över 59 dgr 2018 % Kvinnor 421 93 22,1 Män 73 8 11,0 Totalt 494 101 20,4 26 Baseras på alla månadsavlönade. 27 Beräkningarna tar hänsyn till återinsjuknanderegeln som regleras i Sjuklönelagen som säger att en ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från en tidigare sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden. 28 För utförligare redovisning av den längre sjukfrånvaron, se 3.6. 38

% % 3.7 Långtidssjukfrånvaro Under 2018 svarade den längre sjukfrånvaron, här definierad som all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar, för 40,1 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är betydligt lägre jämfört med 2017 (46,6 %). Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron över 59 dagar som andel av den totala sjukfrånvaron har utvecklats under de senaste tio åren. Diagrammet visar främst att den längre sjukfrånvaron har större betydelse för kvinnor än för mäns totala sjukfrånvaro. Diagrammet visar också att de senaste årens trend mot en ökad längre sjukfrånvaro har brutits 65 60 55 50 45 40 35 30 25 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 20 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 48,1 40,6 37,3 37,8 42,1 45,7 47,4 47,3 48,7 42,2 Män 33,1 27,6 31,0 32,2 32,9 26,0 30,7 35,2 36,5 29,7 Totalt 45,8 38,4 36,2 36,8 41,3 42,7 44,9 45,2 46,6 40,1 Följande diagram jämför Kalmars långtidsjukfrånvaro med rikets kommuner under perioden 2011-2017 29. Diagrammet visar att Kalmar haft en lägre långtidssjukfrånvaro jämfört med riket men att differensen minskat för att under 2017 visa på siffror som innebar att Kalmar låg högre än riket för första gången under mätperioden. 50 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Kalmar jämfört med rikets kommuner 45 40 35 30 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Riket Kalmar 29 Siffrorna för rikets kommuner hämtas från kommun-och landstingsdatabasen (Kolada) där senaste tillgängliga siffror är tom 2016. Det finns ingen tillgänglig könsuppdelad statistik. 39

% % Ur nedanstående diagram kan utläsas att den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar med åldern och främst för män. Diagrammet visar också att kvinnorna genomgående har en högre andel långtidssjuka än männen i de tre åldersgrupperna. Minst är differensen bland personal 50 år. 50 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 2018 40 30 20 41,4 45,2 45,1 45,6 43,6 10 0 14,9 17,0 16,9 7,1 Totalt Kvinnor Män 18-29 år 30-49 år 50 år Följande diagram jämför långtidssjukfrånvaron i % av den totala sjukfrånvaron 2018 med 2017 i de olika åldersgrupperna. Här framgår att den längre sjukfrånvarons betydelse minskade främst bland män i åldersgruppen 30-49 år. Av diagrammet går även att utläsa att den längre sjukfrånvarons betydelse ökade bland de yngre männen. 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 2018 jämfört med 2017 3,6-4,2-6,4-5,7-5,9-5,3-6,3-6,5-11,2 Totalt Kvinnor Män 18-29 år 30-49 år 50 år Nedanstående diagram visar utvecklingen sedan 2011 och här framgår att den längre sjukfrånvarons betydelse har ökat en aning i alla åldersgrupperna. 60 Sjukfrånvaro > 59 i % av total sjukfrånvaro 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 18-29 år 12,2 12,9 16,4 16,8 16,6 21,2 19,1 14,9 30-49 år 36,6 33,3 39,1 42,2 43,8 44,5 47,8 41,4 50 år 43,2 44,4 49,0 48,4 50,8 50,9 51,5 45,2 18-29 år 30-49 år 50 år 40

Mkr 3.8 Sjuklönekostnader Kommunens sjuklönekostnader uppgick under året till 37,5 Mkr (exkl. PO-pålägg) vilket är en ökning med 3,7 Mkr jämfört med 2017 (+11 %). Att sjuklönekostnaderna ökade med 11,1 % samtidigt som kommunens sjukfrånvaro minskade förtydligar att de längre sjukskrivningarnas betydelse minskat för den totala sjukfrånvaron. 30 I genomsnitt har sjuklönekostnaderna ökat med 6,2 % under de senaste fem åren. Nedanstående diagram visar sjuklönekostnadernas utveckling de senaste fem åren fördelat på olika delposter 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Sjuklönekostnader 1,5 1,6 1,6 1,6 3,0 1,7 1,9 1,7 1,6 2,9 3,0 3,3 1,5 1,4 2,5 31,3 25,5 26,6 27,2 22,8 2014 2015 2016 2017 2018 Sjuklön, dag 2-14 Sjuklön, dag 15-90 Sjuklön,Timavlönade Sjuklön OB På förvaltningsnivå ser sjuklönekostnaderna för åren 2017 och 2018 ut på följande sätt: Sjuklönekostnader Mkr (exkl. PO-pålägg) Förvaltningar 31 2017 2018 Förändring i % 2018-2017 Barn- och ungdomsförvaltningen 9,46 10,89 15,1 Kommunledningskontoret 32 2,13 2,52 18,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,86 0,68-21,0 Omsorgsförvaltningen 9,37 9,98 6,5 Samhällsbyggnadskontoret 0,46 0,71 53,8 Socialförvaltningen 2,51 2,93 16,6 Serviceförvaltningen 6,83 7,16 4,8 Södermöre kommundelsförvaltning 2,13 2,63 23,5 Totalt 33,76 37,49 11,1 30 Arbetsgivaren betalar sjuklön 80 % dag 2-14 och 10 % dag 15-90 och allt annat lika bör ju sjuklönekostnaderna endast öka i takt med löneökningarna. 31 Vid jämförelse av förändringar i kostnader och förändringar i sjukfrånvaro i %: Kostnaderna för sjuklön hämtas från ekonomisystemet där underlaget är ansvarskontona till skillnad från ovan redovisad sjukfrånvaro där underlaget hämtas från PA-systemets organisationsträd. Görs organisationsförändringar under ett år kan det leda till att vissa skillnader vad avser kostnaderna skiljer sig jämfört med vad som redovisats ovan vad för de procentuella förändringarna av sjukfrånvaron på vissa förvaltningar. En annan påverkansfaktor för sjuklönekostnaderna på en förvaltning kan bero på att förvaltningen fått en annan fördelning med fler/färre sjukskrivna mellan dag 2-14 och fler/färre sjuka i perioden dag 15-90. De längre sjukskrivningarna över 90 dagar kan också förändrats vilket inte genererar någon sjuklön för arbetsgivaren. 32 Inkl. sjuklönekostnader för personal på arbetsmarknadsåtgärder. 41

3.9 Frisknärvaro Som motvikt till att redovisa hur mycket vi är sjuka bör vi även lyfta fram det faktum att vi också är väldigt friska. Under 2018 hade 30,6 % av de tillsvidareanställda noll sjukdagar vilket är lite lägre jämfört med 2017 då siffran var 32,2 %. Av kvinnorna hade 27,9 % ingen sjukfrånvaro alls under året vilket kan jämföras med 29,3 % under 2017. Motsvarande siffra för männen var 39,8 % vilket kan jämföras med 41,9 % under 2017. Frisknärvaron på förvaltningarna såg ut på följande sätt under året: Tv-anställda. Frisknärvaro i % (0 sjukdagar jan dec 2018). Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 26,2 38,7 28,5 Kommunledningskontoret 37,4 55,6 45,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 38,4 44,8 40,8 Omsorgsförvaltningen 25,8 34,7 26,8 Samhällsbyggnadskontoret 31,8 41,4 36,3 Serviceförvaltningen 31,3 35,1 33,0 Socialförvaltningen 29,9 39,7 32,4 Södermöre kommundelsförvaltning 27,0 46,7 29,3 Totalt 27,9 39,8 30,6 42

% 4 Personalrörlighet 4.1 Personalomsättning Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension och sjukersättning) och med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Med extern avgångsväg menas att den anställde inte tillträtt någon ny månadsanställning inom Kalmar kommun direkt efter avslutad tjänst. Under 2018 slutade 319 tillsvidareanställda på egen begäran vilket var 45 fler jämfört med 2017. Årets personalomsättning var 6,0 % vilket är den högsta personalomsättningen på många år. Årets personalomsättning är därför betydligt högre än snittet de senaste fem åren som är 4,3 %. 253 kvinnor (+39) och 66 män (+6) slutade på egen begäran under året och det gav att kvinnornas personalomsättning var 6,1 % och männens 5,4 %. Kön Slutat egen begäran Personal- Omsättning i % Genomsnitt i % 2014-2018 Kvinnor 253 6,1 4,2 Män 66 5,4 4,0 Totalt 319 6,0 4,3 Nedanstående diagram visar personalomsättningen under de senaste fem åren för kvinnor och män. 7,0 Personalomsättning i % 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 1,5 2,8 5,5 5,2 6,1 Män 2,1 2,6 4,7 5,0 5,4 Personalomsättningen ökar ju yngre personalen är. Nedanstående tabell visar personalomsättningen i de olika åldersgrupperna under 2018 och snittet de senaste fem åren. Åldersintervall Slutat egen begäran Personal- Omsättning i % Genomsnitt i % 2014-2018 < 29 år 47 8,9 7,5 30-39 år 92 8,2 6,3 40-49 år 88 6,1 4,1 50-59 år 74 4,8 3,3 60 år 18 2,4 1,8 Totalt 319 6,0 4,3 43

Under 2018 var personalomsättningen åter igen störst på samhällsbyggnadskontoret (9,6 %). Under de senaste fem åren har omsättningen legat på 8,3 % i snitt på förvaltningen vilket är betydligt högre än övriga förvaltningar. Nedanstående tabell visar personalomsättningen för de olika förvaltningarna under senare år. Personalomsättning i % Förvaltningar 2016 2017 2018 Snitt i % 2014-2018 Barn- och ungdomsförvaltningen 5,5 5,4 4,9 4,2 Kommunledningskontoret 4,6 1,6 4,0 3,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 4,9 3,4 4,7 3,3 Omsorgsförvaltningen 5,0 6,1 8,3 4,7 Samhällsbyggnadskontoret 8,1 12,9 9,6 8,3 Serviceförvaltningen 1,8 2,4 4,5 2,3 Socialförvaltningen 6,6 5,3 5,9 4,8 Södermöre kommundelsförvaltning 6,3 4,9 6,2 4,7 Totalt 5,3 5,1 6,0 4,3 Nerbrutet på personalgruppsnivå var personalomsättningen högst för personal inom teknikarbete (8,8 %) Under de senaste fem åren har personalomsättningen varit störst inom personalgruppen socialt och kurativt arbete (7,9). Lägst genomsnittlig personalomsättning de senaste fem åren har personal inom städ och räddningstjänst. Nedanstående tabell visar personalomsättningen i de olika personalgrupperna för 2018 och även snittet de senaste fem åren. Personalomsättning i % Personalgrupper Slutategen begäran Personalomsättning i % Snitt i % 2014-2018 Ledningsarbete 17 6,4 5,3 Handläggar - och adm.arbete 20 5,1 3,2 Vård- och omsorgsarbete m.m. 122 7,0 4,2 Rehab och förebyggande arbete 3 5,1 7,6 Socialt och kurativt arbete 34 7,0 7,9 Skol- och barnomsorgsarbete 93 5,6 4,4 Kultur-, turism- och fritidsarbete 5 4,5 3,2 Teknikarbete 12 8,8 7,0 Hantverkare m.m. 4 2,8 2,3 Räddningstjänstarbete 0 0,0 0,9 Köks- och måltidsarbete 6 3,6 1,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete 3 2,1 0,9 Totalt Kalmar kommun 319 6,0 4,3 44

Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Tjänstepension Sjukersättning Antal 4.2 Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning Under 2018 slutade 141tillsvidareanställda med avgångsorsak tjänstepension vilket är 14 flera jämfört med 2017 33. 7 personer slutade med sjukersättning som avgångsorsak vilket är 3 fler jämfört med 2017. Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda med avgångsorsakerna tjänstepension och sjukersättning under perioden 2011-2018 fördelat på kvinnor och män. Av diagrammet går bl.a. att utläsa att årets pensionsavgångar var högre än tidigare år. Avgångsorsaker;Tjänstepension och sjukersättning 120 100 80 22 20 19 17 25 32 33 39 60 40 89 89 81 98 97 94 94 102 20 0 1 5 2 4 0 8 1 8 0 5 1 4 1 3 0 7 Kvinnor 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Män Pensionsåldern är numera rörlig och personal har möjlighet att avgå med tjänstepension från 61 till 67 år 34. Totalt var den genomsnittliga pensionsåldern 64,4 år under året, vilket är lägre jämfört med 2017 då den var 64,9. Kvinnornas genomsnittliga pensionsålder var 64,4 och männens 64,3. 10 % av pensionsavgångarna utgjordes av personal som slutade vid 67 år vilket var en lägre andel jämfört med 2017 då den var 19 %. För kvinnorna var andelen 11 % och för männen 8 % %. 35 Under 2018 såg antalet pensionsavgångar fördelat på ålder och kön ut på följande sätt: Antal pensionsavgångar 2018 Ålder Kvinnor Män Totalt 61 4 3 7 62 8 4 12 63 16 2 18 64 23 9 32 65 30 13 43 66 10 5 15 67 11 3 14 Totalt 102 39 141 Genomsnittlig pensionsålder 64,4 64,3 64,4 33 Med pensionsavgångar räknas de som avgår med hel tjänstepension. 34 Brandmän har rätt att avgå med särskild avtalspension from 58 år. 35 Noterbart är att ca 64 % av kvinnorna som avslutades med pension vid 67 års ålder valde att fortsätta att arbeta på en visstidsanställning i någon form. Ingen av männen fortsatte. 45

Nedanstående diagram visar den genomsnittlige pensionsåldern för perioden 2010-2018. Det kan konstateras utifrån diagrammet att medelåldern för 2018 års pensionsavgångar var den lägst uppmätta för perioden. 67,0 Genomsnittlig pensionsålder 66,5 66,0 65,5 65,0 Kvinnor Män 64,5 64,0 63,5 63,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 46

Antal 4.3 Förväntade pensionsavgångar För kommunen totalt kan vi prognostisera de förväntade pensionsavgångarna de närmsta åren. Prognosen baseras på antalet anställda den 1 januari 2019 och när de uppnår 65 år. Genom att pensionsåldern numera är rörlig och där den anställde kan välja att gå i pension från 61 år så råder därför en viss osäkerhet 36. Nedanstående diagram visar antalet prognostiserade pensionsavgångar för åren 2019-2028 utifrån angivna förutsättningar. 37 Prognos - förväntade pensionsavgångar 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Totalt 142 99 138 127 139 172 139 137 137 156 Kvinnor 105 73 110 103 113 134 109 106 109 122 Män 37 26 28 24 26 38 30 31 28 34 För att se hur väl prognoserna stämmer kan vi studera de prognoser som gjorts tidigare år och jämföra med hur utfallet blev året efter. I diagrammet nedan redovisas faktiska och prognostiserade pensionsavgångar som togs fram året innan gällande de som under det närmsta året kommer att uppnå pensionsåldern 38. Under senare år har prognoserna stämt väl med det faktiska utfallet. Men för 2018 missade prognosen rejält. Detta beroende på att prognosen underskattade antalet pensionsavgångar under 65 år. Hela 48 % av pensionsavgångarna var nämligen under 65 år vilket är ovanligt mycket. 39 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Pensionsavgångar, faktiska och prognosticerade 143 120 122 126 127 126 130 111 109 115 122 126 127 141 100 90 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Enligt prognos Faktiskt utfall 36 Brandmän har rätt att avgå med särskild avtalspension from 58 år. 37 2018 års prognossiffra baseras på personal som är fyller 65 år under året plus de som är över 65 år. Prognosen gäller m.a.o. för åldersintervallet 65-67 år. 38 Observera som nämnts i fotnoten ovan, att prognos för det nästkommande året innehåller anställda som är mellan 65 67 år och att alla dessa förväntas sluta med pensionsavgång under nästkommande år. 39 Det faktiska utfallet tar inte hänsyn till om personer i åldersgruppen avgår med sjukersättning, säger upp sig med annan orsak än pension eller tar ut tjänstepensionen partiellt och arbetar kvar med en lägre sysselsättningsgrad. 47

4.4 Kompetensförsörjning och rekrytering Kompetensutveckling Kommunledningskontoret erbjuder strategiska och förvaltningsövergripande utbildningar inom områden som arbetsmiljö, ledarskap, datakunskap, juridik, medarbetarskap och arbetsrätt med mera. Utöver detta så genomför förvaltningarna egna utbildningar på organisations-, enhetseller individnivå. Kommunen har sedan flera år ett väl fungerande ledarutvecklingsprogram. Kommunens utbildare är certifierade att utbilda i Utvecklande ledarskap, Indirekt ledarskap, Ledarskap och självkännedom samt UGL (utveckling grupp ledare). Detta innebär kvalitetssäkring, verksamhetsnytta och effektivare utnyttjande av skattemedel och en röd tråd i vår ledarutveckling. Kompetensförsörjning och rekrytering Med kompetensförsörjning avses här att utveckla och behålla medarbetare samt att attrahera och rekrytera nya kollegor. För att klara vår service inom välfärden behöver vi medarbetare som arbetar mer och längre. Kommunen fortsätter att satsa på interna karriärvägar genom att erbjuda ledarförsörjningsprogram för potentiella chefer. Av flertalet insatser som görs kan följande nämnas: Kommunen ingår i vård- och omsorgscollege som är en samverkan mellan arbetslivet och de utbildningarna som sker på regional och lokal nivå inom Kalmar län. Syftet är att höja kvaliteten på utbildningarna och därmed skapa en bättre vård- och omsorg. Vi har även utbildat handledare i vårdpedagogik och handledning som är en 100p gymnasiekurs. Detta ger ett mervärde inför nya elever men även mottagandet av nyrekryterad personal (introduktion). Lärande på arbetsplats (LPA) fortsätter och är en utbildningsform som erbjuds till de som inte har formell utbildning som undersköterska. Detta erbjuds till tillsvidareanställda som konverterats som outbildad men även duktiga timavlönade som vi önskar ha kvar. Att kunna rekrytera utlandsfödda är ett prioriterat område och uppsatt mål för kommunen och där har vi ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Inom bl.a. vård och omsorg erbjuds utlandsfödda att prova på yrket. Upplägget är information-intervju-praktik och semestervikariat på sikt som då ger kandidaten en morot att träna svenska via hjälp av SFI och yrkessvenska. En del i det arbetet är också MIO utbildningen (Mångfald i omsorgen) som kommunen genomför tillsammans med Kunskapsnavet. Utbildningen ges till personer med bakgrund från flera länder och är en förlängd omvårdnadsutbildning med extra språkstöd. Kommunen har även där jobbat med särskilda utbildningsinsatser för handledarrollen för att kunna vara väl förberedda och få verktyg att klara uppdraget. Resultatet under året var gott och både handledare och elever var nöjda. PIO preparand i omsorgen ges till vuxna som vill utbilda sig till undersköterska/motsvarande via den kommunala vuxenutbildningen. Inom den utbildningsinsatsen finns kommunen med och bidrar med stöd och vägledning under hela utbildningstiden. Om kraven är uppfyllda för PIO efter fullföljd utbildning, blir eleven erbjuden en provanställning i 6 månader, som därefter övergår i en tillsvidareanställning. Omsorgsförvaltningen har gjort en omfattande utbildningssatsning på IBIC (Individens behov i centrum) och den avslutas 2019. Det är ett projekt som inleddes hösten 2015 med att implementera arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) och digitalisera den sociala dokumentationen hos utförarna. I samband med detta används ett nytt verksamhetssystem - Lifecare Handläggare och Lifecare Utförare - som är en utveckling av vårt nuvarande verksamhetssystem Procapita. För att hemtjänsten ska kunna använda Lifecare Utförare 48

behöver de också en ny app - Lifecare Mobil Omsorg (LMO) - i sina telefoner. Implementeringen omfattar både en teoretisk utbildning i IBIC och en praktisk utbildning i verksamhetssystemet Lifecare Utförare samt LMO-appen specifikt för hemtjänsten. Den praktiska utbildningen innefattar också utbildning i lagar och regler för social dokumentation. Kommunen annonserar och syns regelbundet på Facebook, LinkedIn, Instagram och bioreklam. Vi har deltagit i mässor som arrangeras av Arbetsförmedlingen, Ung Företagsamhet, Kunskapsnavet med flera. Nätverket Kalmarsundsregionen är också en möjlig väg att nå ut med lediga jobb och Kalmar kommuns arbetsgivarvarumärke. Vi har ett utvecklat samarbete med Linnéuniversitetet kring VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och övningsskolor för lärare och vi har kontakt med studentkåren för att visa på möjligheter med Kalmar kommun som arbetsgivare och sommarjobbsmöjligheter för de studenter som vill stanna kvar i Kalmar över sommaren. Övriga samarbeten sker med vuxenutbildningen och gymnasieskolor där vi haft en god hjälp av kommunens kommunikatör. Personalomsättningen ökar och det beror framförallt på en generellt god arbetsmarknad, konkurrens om arbetskraften samt att ett antal bristyrken nu finns inom välfärdssektorn. Under 2018 har kommunen haft svårt att rekrytera personal inom följande yrken: Förskollärare, fritidspedagoger och lärare med specifika behörigheter till barn-och ungdomsförvaltningen samt södermöre kommundelsförvaltning. Inom omsorgen ser man svårigheter att rekrytera arbetsterapeuter, fysioterapeuter och hjälpmedelskonsulenter. Man märker även att det blir svårare att rekrytera undersköterskor och det noteras även en ökning av vårdbiträden som begär LAS företräde och som även blir konverterade. Rekrytering av nya medarbetare på Serviceförvaltningen är en fortsatt utmaning inom framförallt bygg och fastighet av kompetenser som byggprojektledare och enhetschef bygg men även av specifika ingenjörstjänster som exempelvis entreprenadingenjörer. Även ITpersonal med erfarenhet är en svårrekryterad grupp 40. Samhällbyggnadskontoret ser en mindre total personalomsättning. Kompetensen som flera medarbetare på förvaltningen har är eftertraktad på den nationella arbetsmarknaden såväl inom offentlig som privat sektor, så en viss personalomsättning på eftertraktad kompetens är att vänta. Yrkeskategorier som fortsatt har varit svårrekryterade under 2018 är arkitekter och projektledare. 40 From 2019 ligger kommunens IT-verksamhet under kommunledningskontoret. 49

% 5 Utrikes födda Ur ett mångfaldsperspektiv är det av intresse att följa hur stor del av personalen som är utrikes födda 41. Senast tillgängliga siffror är från 2017 och hämtas från kommun och landstingsdatabasen Kolada. Siffrorna visar att 11,6 % av kommunens anställda är utrikes födda vilket är en ökning jämfört med 2016 då andelen var 10,4 % 42 Följande diagram visar att andelen utrikes födda ökar. 14 Utrikes födda 12 10 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2017 Utrikes födda 8,3 9,0 9,3 10,4 11,6 För att jämföra med andra kommuner kan man använda ett s.k. balanstal som ger andelen utrikes födda i åldern 18-64 år bland kommunens anställda/andelen utrikes födda i åldern 18-64 år i kommunens befolkning. 43 Under 2017 hade Kalmar ett balanstal för utrikes födda på 0,7 vilket är lägre än rikets kommuner som är 0,8. 44 Följande tabell visar balanstalet under de fem senaste åren för Kalmar jämfört med ett medelvärde för rikets kommuner. Balanstalet har varit i princip oförändrat för både Kalmar och riket. Anställda utrikes födda, balanstal 2013 2014 2015 2016 2017 Alla kommuner 45 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 Kalmar 0,6 0,7 0,6 0,7 0,7 41 Utrikes födda: Anställd som är född i annat land och som kan ha antingen utländskt medborgarskap eller svenskt medborgarskap. 42 Utrikes födda i åldern 18-64 år bland alla anställda enligt HÖK (även timavlönade ingår). Källa: Kolada 43 Ett balanstal under 1 innebär att kommunen har en lägre andel anställda som är utrikes födda än i befolkningen i åldersgruppen 18-64 år 44 Källa: Kolada. 45 Ovägt medeltal 50

Nedanstående tabell visar balanstalet nerbrutet på SKL:s verksamhetsindelning för de fem senaste åren för Kalmar och rikets kommuner. Ur tabellen går bl.a. att utläsa att det högsta balanstalet i Kalmar finns i verksamheten grundskola inkl. förskoleklass och omsorg om äldre och funktionshindrade. Personal inom grundskola inkl. förskoleklass är också den enda verksamhet som Kalmar ligger över snittet för riket. Störst differens mot riket är i verksamheten individ- och familjeomsorg (-0,4). Anställda utrikes födda, balanstal 46 Verksamheter 2013 2014 2015 2016 2017 Förskola och skolbarnomsorg Kalmar 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 Alla kommuner 0,6 0,5 0,6 0,6 0,6 Grundskola inkl. förskoleklass Kalmar 0,8 0,8 0,9 0,8 0,8 Alla kommuner 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Individ- och familjeomsorg Kalmar 0,4 0,5 0,4 0,4 0,5 Alla kommuner 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 Kultur och fritid Kalmar 0,6 0,5 0,4 0,5 0,6 Alla kommuner 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 Omsorg om äldre och funktionshindrade Kalmar 0,7 0,7 0,7 0,7 0,8 Alla kommuner 0,9 0,9 1,0 1,0 1,1 46 Källa: Kolada 51

kr/mån 6 Löner Den genomsnittliga heltidslönen för kommunens tillsvidareanställda är 30 327 kr/månad, vilket är en ökning med 2,2 % jämfört med 2017. Kvinnornas medellön motsvarar 95 % av männens, vilket är en ökning jämfört med 2017. Kvinnornas medianlön motsvarar 98,2 % av männens, vilket även det är en ökning jämfört med 2017. Nedanstående tabell visar medel- och medianlöner för tillsvidareanställda för åren 2017-2018. Tillsvidareanställda Förändring 2018-2017 Heltidslöner kr/månad 2017 2018 kr % Medellön TOTALT 29 662 30 327 665 2,2 Kvinnor 29 246 29 973 727 2,5 Män 31 112 31 535 423 1,4 Medianlön TOTALT 28 000 28 600 600 2,1 Kvinnor 27 880 28 500 620 2,2 Män 28 700 28 985 285 1,0 Kvinnors lön i % av männens - medelvärde 94,0 % 95,0 % Kvinnors lön i % av männens - medianvärde 97,1 % 98,3 % Alla löner är från 31 december respektive år. Lönerna gäller för aktiva tillsvidaretjänster. Nedanstående diagram visar medellönernas utveckling för kvinnor och män under perioden 2010 2018. Under mätperioden har kvinnornas medellön i förhållande till männens ökat med 3,8 procentenheter. 34 000 32 000 30 000 Medellöner: Tillsvidareanställda 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor 23 401 23 943 24 779 25 601 26 331 27 145 28 196 29 246 29 973 Män 25 653 26 254 27 061 27 778 28 475 29 147 30 149 31 112 31 535 52

Nedanstående tabell redovisar medellönerna för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män. 47 Medellöner tillsvidareanställda: 2018-12-31 Tv-anställda % Medellön kr/mån Diff kv och män i kr Kvinnors lön i % av mäns Personalgrupper Kvinnor Män Kvinnor Män Ledningsarbete 69,1 30,9 44 976 48 529-3 553 92,7 Handläggar - och adm.arbete 75,8 24,3 34 135 38 335-4 200 89,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 89,8 10,2 26 944 26 502 442 101,7 Rehab och förebyggande arbete 83,6 16,4 33 104 31 650 1 454 104,6 Socialt och kurativt arbete 73,9 26,1 27 897 27 152 745 102,7 Skol- och barnomsorgsarbete 83,7 16,3 31 119 32 764-1 646 95,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 65,5 34,5 28 654 27 839 814 102,9 Teknikarbete 32,6 67,4 35 584 34 814 770 102,2 Hantverkare m.m. 5,5 94,5 25 853 27 471-1 618 94,1 Räddningstjänstarbete 4,3 95,7 * 30 625 * * Köks- och måltidsarbete 76,9 23,1 25 018 26 107-1 089 95,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete 86,4 13,6 24 296 25 306-1 009 96,0 Totalt 77,2 22,8 29 973 31 535-1 561 95,0 *) Redovisas om 5 eller fler. 47 För mer detaljerade uppgifter om personalens löner hänvisas till kommunens lönekartläggning och löneanalys som görs årligen på kommunledningskontoret. 53

Mkr 7 Personalkostnader och skulder till personalen Personalkostnaderna inkl. PO uppgick till 2 962 Mkr under 2018 vilket är en ökning med 127 Mkr (+ 4,5 %) jämfört med 2017. Personalkostnaderna har ökat i genomsnitt med 3,9 % per år under den senaste tioårsperioden. Nedanstående diagram visar personalkostnadernas utveckling under de senaste tio åren. 3 500 Personalkostnader 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Personalkostnader 2 078 2 140 2 264 2 304 2 390 2 450 2 546 2 687 2 835 2 962 Nedanstående tabell visar kommunens personalkostnader nerbrutet på olika konton för 2017 och 2018. Personalkostnader i Mkr 2017 2018 Förändring Mkr Förändring % Månadslön 1 741,9 1 791,6 49,7 2,9 OB och jour 86,2 83,9-2,3-2,6 Övertid 9,3 12,0 2,7 29,1 Fyllnadstid 5,7 5,8 0,1 1,2 Timlön 112,6 113,5 0,8 0,7 Sjuklön 33,8 37,5 3,7 11,1 Övriga ersättningar 12,2 12,0-0,2-1,6 PO 832,9 905,6 72,8 8,7 Summa 2 834,6 2 961,9 127,4 4,5 Kommunens semesterskuld består av de semesterdagar personalen tjänat in men ännu inte tagit ut. Totalt fanns 57 802 sparade semesterdagar vid utgången av 2018 vilket är 2 401 dagar färre jämfört med 2017. Nedanstående tabell visar de sparade semesterdagarna vid utgången av 2017 och 2018 per förvaltning. Sparade semesterdagar*) Förvaltningar 2017 2018 Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 9 015 9 466 451 Kommunledningskontoret 3 069 3 475 406 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 401 1 519 118 Omsorgsförvaltningen 19 171 17 804-1 367 Samhällsbyggnadskontoret 1 092 1 082-10 Serviceförvaltningen 4 852 4 572-280 Socialförvaltningen 18 221 16 508-1 713 Södermöre kommundelsförvaltning 3 382 3 376-6 Totalt 60 203 57 802-2 401 *) Semestergrupp 1, Allmänna bestämmelser (AB). 54

Dagar Trenden går mot att antalet sparade semesterdagar per anställd minskar. Vid utgången av 2018 hade personalen i genomsnitt 10,1 sparade semesterdagar vilket var lägre jämfört med året innan. 48 Nedanstående diagram visar utvecklingen de senaste tio åren. Sparade semesterdagar per anställd 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 2018 Dagar 10,5 10,3 10,6 11,2 11,4 11,4 11,2 10,3 10,1 Kommunens skuld för okompenserad arbetad tid består av fyllnads- och övertidstimmar personalen arbetat men inte blivit ersatt för i pengar, utan i tid. De okompenserade timmarna uppgick vid utgången av året till 23 275 timmar vilket är 1 516 timmar mer jämfört med 2017. Följande tabell visar de okompenserade timmarna vid utgången av 2017 och 2018 per förvaltning. Okompenserad tid i timmar Förvaltningar 2017 2018 Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 11 520 13 240 1 720 Kommunledningskontoret 2 140 2 162 22 Kultur- och fritidsförvaltningen 902 806-96 Omsorgsförvaltningen 711 629-82 Samhällsbyggnadskontoret 629 656 27 Serviceförvaltningen 2 864 2 872 8 Socialförvaltningen 754 412-342 Södermöre kommundelsförvaltning 2 239 2 496 257 Totalt 21 759 23 275 1 516 Totalt uppgår semesterskulden och skulden för okompenserad mertid till 158,5 Mkr vilket är en ökning med 6,3 Mkr jämfört med 2017. Nedanstående tabell visar semesterskulden och den okompenserade mertiden för perioden 2013 2018. Semesterskuld och okompenserad mertid i Mkr inkl. PO *) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring 2018-2017 Semesterskuld 129,7 135,0 136,3 141,5 145,4 151,1 5,7 Okompenserad mertid 6,2 6,2 6,1 6,1 6,8 7,4 0,6 Totalt 135,9 141,2 142,4 147,6 152,2 158,5 6,3 *) Här ingår alla semestergrupperna (1,2,8 och 9). 48 Avser sparade dagar semestergrupp 1 Allmänna bestämmelser. Mäts vid årsskiftet varje år. Antalet anställda: Antalet tillsvidareanställda + tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade). 55

För mer information kontakta: Kommunledningskontoret Thomas Hodin 0480 450115