Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor



Relevanta dokument
GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan Violen Ht 2013

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Äventyrspedagogik i förskolan

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Våra tankar kring temat:

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lingonvägen Det kliar!

Välkommen till vår förskola Karamellen

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Välkommen till vår förskola Grimsta

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Normer & värden.

Vår vision. Förskolechefens förväntningar och vision. Som rektor för verksamheten vill jag att vi;

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Dokumentera med ipad i förskolan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Handlingsplan GEM förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Babblarnasvärld skapad av barnen. Vetlanda här växer människor och företag

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Lingonvägen Var är kakan?

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lingonvägen Fel buss!

Lokal Arbetsplan för Norrgården

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT KUNGASKOGEN HT14-VT15. Målformulering, Utvärdering-Analys

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal Arbetsplan för VALEN

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Arbetsplan. Killingens förskola

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Transkript:

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak, känsel, hörsel och syn. Det är också viktigt att koppla dessa sinnen till kroppen på ett sätt så att barnen förstår hur de på bästa sätt tillförskaffar sig den information de söker med hjälp av tillexempel smaken när de möter på en främmande frukt. Barnen behöver även hjälp med att förstå hur man läser av sina egna känslor och andras, därför kommer vi att arbeta med våra olika känslolägen som arg, rädd, glad, ledsen, lugn och sur. Vi kommer även att arbeta mycket med vår värdegrund, för att det är viktigt med en god gruppanda, och att alla är justa kompisar mot varandra och andra. I Lpfö 98, reviderad 2010, kan vi läsa följande; Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (s 6-7). Vi kommer att arbeta med detta tema genom att använda oss av skapande, språk, matematik, natur, socialt samspel och rörelse för att barnen på ett så mångsidigt sätt som möjligt får lära sig om hur deras kropp, sinnen och känslor fungerar. Vi kommer att diskutera, lyssna, pröva nya material, spana, beskriva, leka, undersöka, tänka och mycket, mycket mer. Alla barn kan vara med i ett tema men naturligtvis på olika sätt. Våra mål med temat; Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar Tillägnar sig nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Lär sig begrepp för en rad olika kroppsdelar och förstår hur dessa är kopplade till sinnena Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

Händer och fötter Vi arbetar med Händer och fötter tillsammans med sinnet känsel. Att barnen ska få träna sin känsel och lära sig förstå skillnaden mellan t.ex. varmt och kallt, lent och strävt Att barnen blir medvetna om sina händer och fötter Ögon och öron Vi arbetar med Ögon och öron tillsammans med sinnena synen och hörseln. Att barnen blir medvetna om att man hör med öronen och att det finns två öron. Att barnen blir medvetna om sin syn och sina ögon samt att man har två av dessa. Näsan och munnen Vi arbetar med Näsan och munnen tillsammans med sinnena lukt och smak. Att barnen blir medvetna om olika smaker och vilka dem är Att barnen blir medvetna om olika lukter och hur dem luktar Att hjälpa barnen att koppla samman lukter och smaker Känslor SET, som står för Social och Emotionell Träning, handlar om att barnen får lära sig att känna efter hur de olika känslorna känns och var i kroppen de kan kännas. Barnen får också visa hur de ser ut när de är t.ex. glada, arga, ledsna eller rädda. Emotionell intelligens innebär förmåga att observera egna och andras sinnesstämningar och känslor, att kunna uppfatta dem och låta informationen påverka tankesätt och handling. Att arbeta med social och emotionell träning i förskolan innebär att barnen genom övningar och frågeställningar utvecklar sina sociala och emotionella förmågor. Barnen får tillfälle att utforska sina

känslor och lära sig att hantera dem och där till förstå hur andra känner och att se saker ur deras perspektiv. Boken, en SET bok för förskolan, utgår från ett antal känslor med söta och inlevelsefulla sagor till varje känsla. Tanken är att barnen skall identifiera sig med djuren och personerna i sagorna och att de på så sätt kan träna upp sin förmåga att se och sätta ord på känslor samt hitta fungerande sätt att hantera dem. Övningarna till sagorna har varierande svårighetsgrad, vilket gör att man kan använda boken för alla åldrar inom förskolan eller förskoleklassen. Samma sagor kan användas år efter år eftersom barnen utvecklas och lyssnar och bearbetar sagorna olika beroende på var de befinner sig utvecklingsmässigt. Muselina har varit i skogen idag. Hon sprang glatt iväg imorse för hon såg fram emot att få leka med de andra musbarnen. Då hon kom till skogs såg hon hur de andra musbarnen lekte kurragömma. Hon sprang iväg och gömde sig hon också. Men ingen letade efter henne... Då man stärker skyddande faktorer hos barn hjälper man dem att klara sig vidare i livet oavsett vilken bakgrund eller vilka riskfaktorer de bär med sig. citat ur boken Grundtemat är hur man ska vara mot varandra. Berättelsen ger i sagans form på ett engagerande sätt barnen förebilder för hur man ska vara och inte vara mot varandra. Boken tar också upp den nya mångkulturen och vår miljö då en Papegoja är från Sydamerika. I sagan om Vännerna i Kungaskogen får man vara med. Barnen lär sig att vara schysst och en bra kompis. Samarbete och vänskap är roligt och det är viktigt att ta avstånd från utanförskap. Boken och CD-skivorna tar alltså upp det viktigaste idag: moral, etik, samarbete och mångfald, i sagans och underhållningens form utan moraliserande pekpinnar. Konflikthantering i skogen. Vännerna i Kungaskogen är en bilderbok med CD-skivor som berättar historien om igelkotten Snick och ekorren Snack. Under deras gemensamma projekt att bygga en koja i skogen stöter de på nya djur och olika konflikter uppstår. Raffe Räv är inte så glad för att dela med sig av sina saker, Kaninen Bitis får inte vara med för kojan är hemligt område och skatan Hotta stjäl hammaren och förstör därigenom för de andra. Situationerna som uppstår är vad de flesta barn vittnar om sker i deras vardag. Vännerna i Kungaskogen bygger på att man kan samarbeta, dela med sig, hjälpas åt och vara vänner. Det finns plats för alla, och de två vännerna blir till slut sex vänner.

: Vad Att förtydliga för barnen vad en god kamrat är och varför man ska vara det. Detta för att alla ska känna sig trygga, sedda och må bra. Vi vill skapa en trygghet i grupptillhörigheten. Vi vill ge barnen en bra självkänsla och en positiv självbild. Få barnen att visa hänsyn och respekt för varandra och vår miljö. Utveckla sin förmåga att tala med andra människor och att uttrycka tankar. Syfte: Varför Syftet med dessa mål är att barnen skall lära sig mer om samarbete, att alla är olika men bra ändå Att barnen känner en trygghet i gruppen. I Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 står det att; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar, öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Små kompissagor Vår värdegrund På förskolan behöver man arbeta ofta och mycket med hur man är en bra kompis, hur man ska förhålla sig till andra och vad det innebär att vara en del av en grupp. Vi vill ge barnen en bra värdegrund där alla behandlas lika trots våra olikheter, vi vill att alla ska känna Jag vill, jag kan, jag duger. Vi vill också att detta ska leda till att vi blir mer aktsamma om det som finns runtomkring oss som t.ex. miljön och naturen. Vi kommer att använda oss av ett material med tio stycken små kompissagor som handlar om kompisarna Kanin och Igelkott, som är två mjukisdjur, som man kan tala med om allt. En kompisbok handlar om hur det är att vara en bra kompis. Hur ska man göra när man gjort någon ledsen? Hur gör man någon annan glad? Och hur säger man förlåt? Titlarna är, Säg förlåt, Dela med sig, Vänta på sin tur, Säg stopp, Lugna ner dig, Lyssna och kom överens, Prata om det, Samarbeta, Sprid glädje och Visa dina känslor.

Till varje kompisbok finns det ett kompiskort. Varje kort har bilder som tydligt beskriver en känsla eller händelse alla typiska för den dagliga verksamheten. På baksidan av varje kort finns flera olika förslag på hur man arbetar med bilden. Det finns lekar, sånger, skapande övningar, ramsor, dramaövningar och mycket, mycket mer. Vi använder oss av kompissagorna som olika dilemman att ta ställning till. Värdegrunden uttrycker de etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. (Lpfö 98, reviderad 2010, s-4) En trygg miljö, trygga barn är en förutsättning för att kunna tillägna sig någon kunskap. Därför arbetar vi med värdegrundsarbetet parallellt med temat Jag och min kropp i samspel med mina sinnen och känslor.