Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15



Relevanta dokument
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Elevens utvecklingsmål

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Statens skolverks författningssamling

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Nya styrdokument för fritidshemmet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Skolplan för Tierps kommun

PLAN MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. SÖLVESBORGS KOMMUN MARKGATANS ENHET Reviderad Hösten 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lindgårdens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Lokal arbetsplan 14/15

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Plan för fritidsverksamheten

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Läroplan för förskolan

Fredriksdals förskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Skolplan för Högsby kommun

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Senast reviderad Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Backstugans förskola

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

2.1 Normer och värden

Trygghetsplan för Hästens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Bilaga 7: OH-underlag

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Välkomna till Toftaskolan

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Senast ändrat

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Hagen

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Verksamhetsplan 2017

Bakgrund och förutsättningar

Fritidshemmets uppdrag

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PETERSLUNDSSKOLAN

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för Orresta Förskola. Avseende hösten 2010 våren 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Bakgrund och förutsättningar

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Transkript:

Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15

Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod s.5 Dokumnetationsmetod s.5 Barn i behov av särskilt stöd s.5 Hälsa och livstil s.5 Likabehandlingsplan s.5

Bemanning Fritidspedagog, barnskötare, förskollärare, grundskollärare, textilslöjdslärare = 1,20 bemanning/ 32 barn. Nationella mål (Lgr 11) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan (fritidshemmet) ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Skolans (fritidshemmets) uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Lgr 11, Grundläggande värden, s. 7). Nationella råd (Allmänna råd med kommentarer, 2014) Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap (Allmänna råd med kommentarer, 2014, s. 10). Kommunala mål (Skolplan 2010-2015) Alla barn och elever har god förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Alla barn och elever har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning i skola och förskola (Skolplan 2010-2015, Inflytande och delaktighet, s. 7). Daggkåpans mål Vi vill: skapa en meningsfull fritid för barnen och att olikheter ska ses som en tillgång som för verksamheten framåt. Målkriterier Vi ska: ge barnen möjlighet att påverka sin fritidshemsvistelse genom intervjuer, samtal och majoritetsbeslut. Dessutom ska barnen alltid ha flera aktiviteter att välja mellan där en av aktiviteterna är fri lek. arbeta för att barnen ska känna sin egen - och se andras delaktighet och vikt i en helhet (gruppen) genom olika lekar och övningar som till exempel laglekar, vid

gymnastiken eller vid veckans lek. Bakgrund till val av mål En människas sätt att vara gentemot sina medmänniskor är avgörande för dess framtid. Det är viktigt att barnen tidigt får in ett sunt värdegrundstänkande som kan leda till ett väl fungerande samhällsliv. Ju tidigare en människa blir medveten om varje individs lika värde och vikt i helheten, desto större är möjligheten till ett jämlikt samhälle i framtiden. Fritidshemmets verksamhet bygger på tanken att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra. I en väl fungerande grupp har barnen glädje av varandra. Det är också inom gruppen som sociala normer och värden prövas och utvecklas. Gruppen utgör därför ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt. I en miljö där olikheter ses som något naturligt och självklart ges barnen möjlighet att utveckla förståelse och tolerans för olika sätt att tänka och vara. En viktig egenskap som behövs för att kunna bemöta andra på ett bra sätt är att ha en god självkännedom och tillit till sin egen förmåga. Det är därför viktigt att arbeta med övningar och aktiviteter som behandlar den egenskapen likväl som att använda aktiviteter som direkt syftar till att stärka samarbets- eller andra gruppsammanhållande egenskaper. Syfte Alla barn har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid utifrån var och ens förutsättningar. Metod Vi ska: intervjua barnen angående deras önskemål av aktiviteter och materialinköp. upprätta ett veckoschema som innehåller så många av de önskade aktiviteterna som möjligt. använda oss av majoritetsbeslut i barngruppen. utnyttja tillfällen som ges till att genomföra andra av barnen önskade aktiviteter. genomföra sociogram som belyser barnens kompisrelationer. använda oss av samtal, diskussioner och aktiviteter i barngruppen som rör ämnet allas lika värde. genom vårt sätt att vara, både gentemot barnen och andra vuxna, fungera som goda förebilder.

Utvärderingsmetod Utvärderingen av vårt arbete kommer att genomföras våren 2015 och vi ska då dels använda oss av individuella reflektioner och analyser av verksamheten och dels av gemensamma diskussioner. Vi kommer också att analysera de sociogram som görs under ht-14 (september/oktober) och vt-14 (maj/juni). Samtidigt tar vi hjälp av fritidshemmets egen dokumentation. Vi analyserar dokumentationen i form av en utvärdering av verksamheten. Dokumentationsmetod Vi ska dokumentera vår verksamhet med hjälp av digitalkameran. Genom bilder av vår dagliga verksamhet kan vi smidigt tydliggöra vårt arbete för barn, föräldrar och oss själva. Barnen ska ges möjlighet att använda digitalkameran och på så sätt få visst inflytande över vad som ska dokumenteras. Bilderna visas på en digital fotoram i Daggkåpans lokaler. Vi förmedlar ut information till hemmet om verksamheten i form av månadsbrev. Vi dokumenterar också i form av en skriftlig utvärdering av det vardagliga arbetet på fritidshemmet. Barn i behov av särskilt stöd I vår barngrupp finns ett antal barn med behov av särskilt stöd av olika slag. Då vi ofta ska dela barngruppen i mindre grupper kan vi lättare nå de barn med psykosociala svårigheter. De barn som eventuellt behöver mer vuxenstöd på fritidshemmet, till exempel i lek, ska (i möjligaste mån) få det. Hälsa och livsstil Idag är det viktigt att tänka på, och framhäva vikten av, en god livsstil. Vår förhoppning är att vi får ha friska och glada barn i vår barngrupp som tycker om att röra på sig, som vill vara ute och som älskar att leka. Barnen ska få möjlighet att välja gymnastik minst en gång i veckan. De ska också få prova på olika vinter- respektive sommarsporter, till exempel längdåkning, skridskoåkning, friidrott och skogsaktiviteter, om de vill. Vi ska göra barnen uppmärksamma på vikten av att värna om sin hälsa genom god handhygien. Likabehandlingsplan Genom att som personal vara lyhörd och uppmärksam på barnens göranden kan vi uppmuntra och berömma empatiska eller på andra sätt omtänksamma handlingar samt markera och ta avstånd från handlingar som inte stämmer överens med intentionerna i våra styrdokument. Genom samtal ska vi tillsammans med barnen reflektera över tankar kring allas lika värde, hur vi bör behandla varandra och så vidare. Ett gott klimat mellan vuxen-vuxen, barn-vuxen samt barn-barn är A och O för barnens och de vuxnas möjligheter att känna trygghet och glädje på fritidshemmet. ALLA barn ska ha samma möjligheter till lek, utveckling och positivt bemötande. För vidare information kring Daggkåpans likabehandlingsarbete, se vår lokala likabehandlingsplan.