Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola



Relevanta dokument
Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Konstverket Air av Curt Asker

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Digitala Minnen. Luleå kommun

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Tillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

2A och 2B PerOlsskolan nn

Projektmaterial. Sverigefinska folkhögskolan

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Skolledarkonferens september 2016

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Visa vägen genom bedömning

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Verksamhets Förlagd. Utbildning ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 TEXTILSLÖJD 2017 LINKÖPINGS UNIVERSITET

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Verksamhets Förlagd. Utbildning ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 TEXTIL INRIKTNING 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Lokal studieplan för träningsskolan i estetisk verksamhet för åk 1-9

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

Blackebergsmodellen. Memmo och Mysen i förskoleklassen

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Blinky Lights 1.0. Inledning. Innehåll. Förberedelser

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING. Löftadalens folkhögskola

Kurser och Aktiviteter

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Kollegial konsultation

H15-1DV433-7,5. Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Antal respondenter: 22. Antal svar. Svarsfrekvens: 59,09 %

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?

AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON

Studieplan i textilslöjd år 7-9

Trollhättan Skolan i skogen

UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

Kursutvärdering/1MD222 Konstruktion av användargränssnitt II Datum för sammanställning:

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd

Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Läromedel & Utbildning

1-6:an skriver sig till läsning läsåret

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

Bild och grafisk form

Utveckling för dig som är handledare.

Bild och grafisk form

Projektmaterial. MINSKA VÄRLDEN Marieborgs folkhögskola

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Jenny Sundström Experimentellt arbete

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor SLÖJD. Reviderade

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Projektmaterial. Birka folkhögskola

Projektmaterial. Önnestads folkhögskola

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av kursvärdering

Transkript:

Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Fornby folkhögskola Borlänge Läsåret 2002-2003 DIGITALA RÄNDER NÄTVERSION Detta är en provisorisk bild. Den riktiga finns på originalet. Av: Kicki Sandberg Karin Ångström Handledare: Margareta Wikström

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 1 Inledning. sid 2 Syfte. sid 2 Rapporten.sid 2 Sammanfattning sid 3 Diskussion sid 3 Litteraturförteckning... sid 4 1

Inledning Vi arbetar med en grundläggande ettårig textilkurs på Fornby folkhögskola. Tyngdpunkten är lagd på sömnad och vävning. Broderi, bildvävning, färg och form ingår i kursen. Kursen har 16 deltagare. Alla är kvinnor mellan 20 och 52 år. De kommer från Skåne i söder till Dalarna i norr. När vi gick med i projektet hade vi stora och vidlyftiga planer. Efter en tid började vi begränsa vårt arbetsområde. Vi kom fram till att vi skulle arbeta med något som var helt nytt för oss båda. Den digitala kameran. Digitalkameran såg vi som ett läromedel och ett verktyg för dokumentation. Den var också en möjlighet att få in datorn i bildämnet. Ingen av oss hade någon erfarenhet av digitalkameror. Syfte Med den digitala bilden kan vi visa enkla vägar att hitta inspiration till textila arbeten. Genom kameralinsen hittar man lätt inspirationsbilder i närmiljön. Inom textilslöjd finns det många färdiga förlagor att arbeta efter. Våra studerande går på en textil utbildning och då vill vi hjälpa dem att tänka och skapa fritt, utifrån egna idéer. Vi vill att de skapar sina egna förlagor, väljer material, teknik och arbetssätt. Vårt syfte är också att på sikt skapa en bildbank. Dels dokumentation av färdiga textila arbeten som gjorts på kursen och inspirationsbilder till nytt skapande. Rapporten Först lärde vi oss själva att använda digitalkameran. Vi tog randiga bilder i närmiljön. Det blev ränder på spår i snön, bromsspår på väg, garageportar, trappor, fotskrapa, cykelramar, timmerväggar, m.m. Vi samlades i datasalen och tog fram kanonen. Ännu ett nytt verktyg för oss! Den visade sig vara överraskande enkel att starta och visa bilder med. Vi insåg dock att det finns mycket att lära sig inom bildhantering. Vi startade så smått med att rotera bilderna åt alla tänkbara håll. De studerande uppskattade bildvisningen och vi märkte att de blev både intresserade och engagerade. Från första bilden arbetade vi medvetet med att få de studerande att tänka i textila banor. Idéerna sprutade fram. Nollställda ansikten, förvåning, godkännande. - Vänd på bilden! - Oj det skulle kunna vara ränderna i en trasmatta! De började snabbt se textila arbeten i bilderna: lappteknik, stickning, applikation, broderi, tovning, vävning. Vår tanke hade nått fram. 2

Vi gjorde upp ett schema och skickade ut eleverna två och två för att fotografera ränder under den kommande veckan. Först demonstrerade vi kameran i grupper om tre studerande. De fick med sig digitalkameran med skriftliga instruktioner. De fick ta så många bilder de ville. Sedan fick de i uppdrag att sålla ut och behålla tre av bilderna per person. När fotograferandet var avklarat, samlades vi igen för visning med kanonen i datasalen. Tillsammans tittade vi igenom alla bilderna. Hälften av bilderna hade försvunnit! Något fel hade uppstått vid överföringen från kameran till datorn. De studerande som hade sina bilder i datorn, fick under bildvisningen välja ut en av sina bilder. Den skrevs ut direkt. Bilden skulle sedan översättas i någon textil teknik. De studerande hade i samråd med oss önskat arbeta med uppgiften under jullovet. De, vars bilder hade försvunnit, blev mycket besvikna. Därefter gick vi alla på jullov. Några med, och andra utan möjlighet att arbeta med sin bild. Vårterminen startades med att vi på nytt lånade ut kameran, så att de åtta som inte hade några bilder, fick ta nya. Vi konstaterade att det inte hade blivit mycket arbetat under lovet. Vi samlades på nytt, med ny inspiration och visning av de nya bilderna. De studerande visade ett stort tålamod. De lyckade vända ett antiklimax till ny arbetsglädje. De flesta arbeten är nu påbörjade. Sammanfattning Vi har förenat ny teknik med praktiskt arbete. Både vi och de studerande har lärt oss hantera kanonen och digitalkameran. Ögonen har tränats uppfatta närmiljön i bilder och att göra textila tillämpningar av dessa bilder. 3

Diskussion Vi tycker att det har varit ett lärorikt och inspirerande projekt. Vi har utvecklat vår lärarroll och vi känner att vi hänger med i den nya tekniken. Mycket återstår att lära! Vi är på gång! Vi har fått gensvar hos de studerande. De tycker att det är ett roligt projekt. Många av dem har stor datorvana och kan mer än oss och har inga hämningar med den nya tekniken. Vi har de textila kunskaperna och de har intresset och skaparlusten. En bra kombination. Projektet kräver många olika moment: boka kameran, fotografera, ladda in bilder i datorn, ladda batterier, boka datasalen, bildvisning, utskrift, m.m. Därefter kom hela den textila delen med val av textil teknik, material, färger, redskap, personlig handledning och mycket annat. Vi har inte haft kontroll över alla moment i hanteringen av digitalkameran. Det har gjort arbetet mer tungjobbat, än det hade behövt vara. Det har blivit mycket spring hit och dit. Ibland har kamerabokningen inte fungerat, vilket har fördröjt hela projektet. Av någon outgrundlig anledning har vi inte blivit betrodda att ladda in bilderna i datorn. Med en egen sladd till datorn på vårt arbetsrum, ska vi kunna ladda in bilderna själva. Den är beställd i början av året och har ännu inte kommit!! Vi vill fortsätta att vidareutveckla det här arbetet. Arbetet skulle underlättas väsentligt om vi hade kontroll över alla led. Högst på vår önskelista står en stationär dator i textilsalen och en egen digitalkamera! Litteraturförteckning Instruktionsboken till digitalkameran. Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling Learning by searching Den lärande gruppen Sammanfattning av kap 4 Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Forma mönster Broderiskolan Ingela Cronsioe Bodil Jönsson Lars Svedberg Kjell Granström Jerstorp-Köhlmark Best/Lugg/Tucker 4