UTBILDNINGSNÄMNDEN FRUÄNGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (18) 2014-09-22 Kvalitetsredovisning Fruängens skola 2014 Inledning Fruängens skola Fruängens skola är en kommunal grundskola F-9 som även omfattar en grundsärskola 1-9. Skolan startade 1958 och har ändamålsenliga lokaler för undervisning och fritidsomsorg i 5 byggnader runt vår skolgård. I skolans restaurang, med eget tillagningskök, serveras lunch och mellanmål. Skolan har en egen idrottshall med 2 salar. Skolan är tillgänglighetsanpassad. Skolgården är stor och inbjudander till lek och rekreation. Läsåret 2013/2014 var 501 elever i grundskola och grundsärskola inskrivna på Fruängens skola. Klasserna i grundskolan är åldershomogena och har 2 klasser per årskurs (förutom förskoleklass och åk 5). Grundsärskolans 31 elever delades in i fem grupper/klasser år 1-3, 4-6 (två klasser) samt 7-9 (två grupper). Fruängens skola har 92 anställda som arbetar hel eller deltid. Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. I skolans pedagogiska ledningsgrupp ingår arbetslagsledarna från grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen. På expeditionen arbetar två kanslister deltid. På vaktmästeriet finns 1 heltidstjänst och 1 halvtidstjänst. Skolans elevhälsoteam består av skolledning, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt två specialpedagoger. Fruängens skola strävar efter att ge alla barn möjlighet att utvecklas och nå målen utifrån egna förutsättningar och behov. Skolan ska erbjuda en trygg och stimulerande arbetsmiljö för alla som vistas här. I Hägersten finns ett antal friskolor etablerade som konkurrerar om elevunderlaget. Vi behåller i hög utsträckning de elever som går på skolan inför stadieövergångarna. Antalet elever har ökat de senaste åren. Det har gett förutsättningar för en stabilare ekonomi för skolenheten. Förskoleklass Förskoleklasserna har heldagsomsorg i sina lokaler vilket innebär att barnen har samma vuxna kring sig under den skolförberedande delen av dagen och på fritids.
SID 2 (18) Grundskolan Skolans lärare är organiserade i arbetslag F-3, 4-6, högstadiets 7-9a, 7-9 b och grundsärskolan 1-9. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolan har hög specialpedagogisk kompetens. Eleverna kan få både individuellt stöd i Studieteket av speciallärare/specialpedagoger eller i klassrummet. Under läsåret 2013/2014 har vi haft tre smågrupper. En liten grupp F-3, en liten grupp 8-9 samt en förberedelsegrupp för nyanlända 7-9. Fritidshemmen Personalen i skolbarnsomsorgen arbetar delvis i klasserna under skoldagen och tar sedan hand om barnen i tre olika fritidslokaler. Förskoleklassens fritidshemsavdelning Slottet har heldagsomsorg. De två andra avdelningarna, Tornet och Borgen tar emot eleverna i åk 1-3. Mellanstadieklubben är i en egen lokal och samverkar delvis med en av grundsärskolans fritidshemsavdelningar. Grundsärskolan Grundsärskolan 5 klasser/grupper är integrerade lokalmässigt med respektive stadium på grundskolan. Grundsärskolans elevassistenter följer med eleverna till grundsärskolans fritidshem Delfinen och Kojan. För särskolans äldre elever (åk 7-9) erbjuds korttidstillsyn. Skolan kvalitetsredovisning och arbetsplan har tagits fram i samverkan med skolans personal och brukare. Ämnesgrupper har analyserat skolans resultat och arbetsgrupper har arbetat med de olika målområden som finns i läroplanen. Sammanställningen av de olika synpunkterna har gått på remiss till de olika arbetslagen och är väl förankrade i verksamheten. Skolledningen har genomfört resultatdialoger med samtliga ämnesgrupper för att diskutera måluppfyllelse och utveckling på ämnesnivå. Våra åtgärder för utveckling kommer att följas upp genom resultatanalys, utvärderingar och medarbetarsamtal. Medarbetarsamtal i grupp för arbetslagen på skolan genomfördes under vårterminen 2014. Vi utvärderade då arbetslagens åtaganden i arbetsplanen.. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Elever som känner sig trygga och upplever studiero har bättre förutsättningar att nå målen i skolans ämnen. Vi har sett förbättringar i elevenkäterna gällande upplevd studiero men kommer att fortsätta arbeta för ökad studiero inom skolans alla verksamheter.
SID 3 (18) Vi har fördjupat diskussionen om varför pojkar inte presterar lika höga resultat som flickor. Hur kan vi locka pojkar att läsa i större utsträckning, att skriva mer genom val av böcker, områden och arbetsformer som kanske tilltalar dem bättre? Försteläraren i svenska har haft i uppdrag att kartlägga skolans arbete med läsinlärning för att se hur vi kan utveckla metoder och öka samarbetet mellan förskoleklass och årskurs ett. Vår målsättning är att eleverna ska bli säkrare läsare tidigare. Ett samarbete pågår även mellan svensklärare mellan olika stadier för att utveckla metodik gällande läsning och skrivande. Förskoleklass och fritidshemmen i både grundskolan och grundsärskolan har fortsätta att förtydliga de sociala mål som finns i varje årskurs och kopplat dem till konkreta aktiviteter där de olika sociala målen tränas. I syfte att öka elevernas inflytande över fritidsaktiviteter har ett fritidsråd bildats för att utveckla innehållet av aktiviteter på fritidshemmen. I både grundskolan och grundsärskolan har fritidshemmens personal arbetat vidare med att utveckla begreppsstärkande aktiviteter i samråd med lärarna i respektive årskurs. Inför läsåret 13/14 reviderades timplanen, i enlighet med Stockholms stads rekommendationer. I samband med det ändrade vi organisationen av elevens val. Vår målsättning var att eleverna ska omsätta målen i sina individuella utvecklingsplaner på elevens val-tid, som nu finns i schemat varje vecka. Vår förhoppning är att eleverna därigenom får tillgång till mer individuellt stöd när de så önskar. Försteläraren i matematik har haft i uppdrag att genomlysa matematikundervisningen på högstadiet vad beträffar resursfördelning, metodik och arbetssätt för att öka andelen elever som blir godkända i matematik. I grundsärskolan finns en tydlig målsättning, att alla barn oavsett svårigheter, ska vara läsande senast när de går ut årskurs nio. Det pågår en ständig dialog kring vilka metoder som passar individen så att eleven blir läsande. Personalen har arbetat med att utveckla den formativa bedömningen under läsåret. Det är extra värdefullt för elever i grundsärskolan, som sällan väljer att ta ut sina betyg. För att öka det professionella samarbetet har vi lagt in en "Lärare utvecklar lärare" (LUL)- konferens veckovis där lärare planerar och utvecklar sin undervisning gemensamt. Lärarna har valt olika inriktningar. Några planerar teman, andra fördjupar sig inom sina ämnen och några arbetar med att förbättra den formativa bedömningen kopplat till ett specifikt ämnesområde. Inom ramen för "LUL" grupperna har lärare även auskulterat hos varandra i syfte att ge kollegial feedback. Under läsåret har det pågått en omfattande utbildning i interaktiva skrivtavlor för alla lärare. Målen är att kunna utnyttja alla möjligheter interaktiva skrivtavlor ger i undervisningen.
SID 4 (18) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolans likabehandlingsplan upprättas varje höst. Likabehandlingsplanen är ett stöd för och ett förtydligande av hur vi arbetar systematiskt för att skapa en trygg arbetsmiljö med tillåtande atmosfär för alla elever på skolan. En slags utvärdering pågår varje vecka på klassråd där både aktuella händelser och studiero finns som punkt. Dessutom har vi en likabehandlingsdag inlagd i kalendariet i början av februari där vi arbetar med att utvärdera insatser som gjorts under läsåret samt arbetar tematiskt kring olika ämnen som är aktuella stadievis. Vi kartlägger även miljön för att identifiera områden som behöver förbättras via "Huset". Skolsköterskan och kuratorn träffar även fokusgrupper från de olika stadierna på våren för att föra samtal om hur skolklimatet är på skolan. Det samlade bedömning, tillsammans med resultatet på skolans elevenkät ligger till grund för den nya likabehandlingsplanen. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 83 % 100 % 2014 69 % 80 % 2014 63 % 80 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 100 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 67 % 80 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 86 % 100 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % 80 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 97 % 100 % 2014
SID 5 (18) ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att ständigt förbättra lärmiljön för eleverna samt att förankra en värdegrund som utgår från allas lika värde oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Förväntat resultat Alla elever ska känna sig trygga och ha goda förutsättningar att fokusera på sina uppgifter såväl i undervisning som på fritidshem. All personal ska ha hög medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskap stödjande arbetsmiljö. Arbetssätt Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis genom förankrade ordningsregler, handlingsplan vid elevers frånvaro och likabehandlingsplanen. Hela skolan har en temadag på vårterminen där vi planerar åldersadekvata aktiviteter utifrån ett prioriterat område i likabehandlingsplanen. Förskoleklass och fritidshem: Implementera sociala mål/grundläggande färdigheter som verktyg för att utveckla verksamheten. Vid behov dela upp grupperna i mindre grupper. Personal finns i omklädningsrum och på raster. Förstärka personaltätheten vid helklasser under skoldagen i åk 1-3. Erbjuda lugna aktiviteter (avslappning, massage, talbok mm). Kontinuerliga samtal om regler, rutiner, förhållningssätt, trivsel arbetsro och sociala färdigheter. Grundskolan och grundsärskolan: Alla klasser samtalar återkommande om begreppet studiero på klassrådet Fokusgrupper (för vissa grupper/klasser) med elevhälsan där bl.a. studiero, trygghet diskuteras. Resursanvändning Studiero och psykosocial arbetsmiljö är en återkommande fråga på klassråd, i elevråd och i arbetslag. Uppföljning Brukarundersökning och vår interna skolenkät. Elevintervjuer.
SID 6 (18) Resultat Tabell: Jämförande redovisning av brukarundersökningens indikatorer Jag känner mig trygg i skolan/mitt barn känner sig trygg i skolan/fritids. Årskurs Andel nöjda i % Andel nöjda i % Differens 2013 2014 F-klass 91 84-7 Åk 2 71 76 +5 Åk 2 föräldrar 80 80 0 Åk 2 fritids 81 71-10 föräldrar Åk 5 95 81-14 Åk 5 fritidsklubb 93 94 +1 Åk 8 63 95 +32 Grundsärskolan 80 84 +4 Grundsär fritids föräldrar 89 Tabell: Jämförande redovisning av brukarundersökningens indikatorer Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna/mitt barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Årskurs Andel nöjda i % Andel nöjda i % Differens 2013 2014 F-klass 60 69 +9 Åk 2 64 44-20 Åk 2 föräldrar 68 38-30 Åk 2 fritids 71 81 +10 föräldrar Åk 5 67 52-15 Åk 8 30 75 +45 Grundsärskolan 68 67-1 Bedömning och analys Förskoleklassernas marginellt förbättrade resultat kan bero på att klasstorleken minskat i jämförelse med 2013. Årskurs tvås resultat är sämre än tidigare, vilket även föräldrarna anser. Många insatser pågår i årskursen.
SID 7 (18) Även årskurs fems elever upplever i lägre grad trygghet och studiero. Det är svårt att ge en generell förklaring till dessa värden. De av eleverna som deltar i "Klubbverksamheten" trivs bra. Det är glädjande att våra högstadieelever i högre grad upplever studiero än tidigare då arbetslagen har arbetat med olika aktiviteter för att främja studieron. Det är svårt att tolka om det faktum att det ständigt pågår samtal om studiero på klassråd gör eleverna mer medvetna om studiero eller om det faktiskt leder till studiero. Resultaten från grundsärskolan visar att de flesta fortarande känner sig trygga och upplever studiero. Elevernas föräldrar är trygga med fritidsverksamheten. Anmärkningsvärt är att de värden som mäter upplevd trygghet är så mycket högre än hur eleverna skattar studieron. Vi kan ändå inte nöja oss med detta resultat. Målsättningen måste alltid vara att alla ska vara trygga. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 69 % 80 % 2014 Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 77 % 85 % 2014 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 82 % 90 % 2014 94 % 90 % 2014 82 % 85 % 2014 83 % 85 % 2014 88 % 90 % 2014 100 % 85 % 2014 Meritvärde i årskurs 9 195 Poäng 200 Poäng 2014
SID 8 (18) ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att öka den ämnesövergripande undervisningen Förväntat resultat Ämnesövergripande samarbete bidrar till att eleverna kan sätta in kunskaper i ett större sammanhang och att deras förmågor tränas i olika sammanhang. Arbetssätt Undervisningen anpassas till elevgruppen och utvärderas kontiunerligt. Vi strävar efter ett tematiskt/ämnesövergripande arbetssätt för att ge eleverna en helhetsbild kring olika arbetsområden och för att använda elevernas undervisningstid effektivt. Elevernas kunskapsutveckling följs upp och stöd sätts in enligt skolans elevhälsoplan. Vid övergångar sker överlämningar till de lärare som ska undervisa eleven vidare, för att möta eleven där den befinner sig. Varje lärare skall samverka med kollega kring ett tema i undervisningen en gång per termin. Varje lärare ansvarar för att ha ett språk- och begreppsutvecklande arbetssätt. Resursanvändning Analys av resultat och åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att de resurser skolan förfogar över används på ett sådant sätt att det gynnar högre måluppfyllelse. Teman planeras på konferenser och planeringstid. Uppföljning Vi följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling via diagnoser, LUS, skriftliga omdömen och betyg. Resultat Vår målsättning, att ha ett medelmeritvärde på 200 är inte uppnått. Men om vi tar hänsyn till att sex av våra 48 elever som slutade årkurs 9 vårterminen 2014 varit i Sverige kortare tid än tre år så har vi ett mycket bättre resultat än på många år. Då blir meritvärdet 223. Andel behöriga till nationellt gymnasium är 77 %. Om man då tar hänsyn till de sex nyanlända eleverna, som motsvarar 12,5 %, är även det resultatet mycket bra. Se bifogad tabell 1." Resultatsammanställning LUS, Nationella prov och betyg 2014. Skillnaden mellan flickor och pojkars meritvärde har minskat från 49 år 2013 till 26 år 2014. Om det är ett resultat av vårt arbete att föra ständiga pedagogiska diskussioner för att medvetande göra oss är för tidigt att dra några slutsatser av. Samtliga av grundsärskolans elever i åk 6-9 har tagit ut sina betyg. Alla elever som slutade åk 9 hade godkända fullständiga betyg.
SID 9 (18) ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att sträva efter ett genusneutralt förhållningssätt. Förväntat resultat Att pojkar når minst samma resultat som flickor. Att våra elever väljer aktiviteter och arbetsområden utifrån intresse och inte kön. Att alla elever upplever att de blir bemötta likadant oavsett kön. Arbetssätt Att särskilt beakta allas olika intresseområden vid planering, genomförande och utvärdering av olika arbetsområden. Arbeta med att stärka läsförståelse (lässtrategier). Att ha "prova på" aktiviteter på fritidshemmen, som alla provar oavsett traditionell syn på dessa aktiviteter. Resursanvändning Inom ramen för undervisningen. Uppföljning Via nationella prov och betyg och elevenkät. Intervjuer av fokusgrupper av elever. Resultat Skillnaden mellan flickor och pojkars meritvärde har minskat från 49 (2013) till 26 (2014). Kanske kan det faktum att det var nio fler pojkar än flickor 2013 att jämföra med att det var fyra fler pojkar än flickor 2014 bidragit till det förbättrade resultatet en del. ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att öka andelen elever som räknas till goda läsare. Förväntat resultat Fler av våra elever är lustläsare senast åk 6 (LUS 18a). Arbetssätt Förskoleklass: Praktiskt arbete t.ex. med rim, räkna stavelser, som knyts ihop med årskurs 1. Grundskolan: Utveckla läsinlärning (lässtrategier) genom bland annat boksamtal och högläsning. Regelbunden läsdokumentation (ex läsprotokoll) av elevernas läsning. Lustläsning Författarbesök Undervisning som utgår från skönlitteratur
SID 10 (18) Grundsärskolan: Spökskrivning, lästräningsprogram Rydaholm, högläsning för vuxna, gemensam läsning. Resursanvändning Inom ramen för ordinarie undervisning Uppföljning Grundskolan följer upp elevernas läsutveckling via LUS och resultat på nationella prov. Grundsärskolan följer upp läsutvecklingen via LUS-resultaten samt utvärderar via svårighetsgrad av bok som eleven läser. Resultat Andel elever i åk 6 som nått LUS 18 a har ökat från 78% till 85%. Mest anmärkningsvärt är att alla elever i årskurs 6 klarade samtliga delprov i det nationella provet i svenska vårterminen 2014. ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att öka IKT- användningen i undervisningen. Förväntat resultat Att eleverna upplever att de möter en modern, varierad och intressant undervisning. Att ett ökat antal elever upplever att IKT används i undervisningen och skrivarbetet. Arbetssätt Att formulera en IKT-plan som tydligt beskriver hur och när olika moment där IKT används ska ingå i undervisningen Uppföljning Via elevenkät och brukarundersökningen en. Resultat I årskurs 5 har andel elever som upplever att de använder digitala hjälpmedel i undervisningen minskat från 56% till 27%. I årskurs 8 har andel elever som upplever att de använder digitala hjälpmedel i undervisningen ökat från 28% till 46%. Bedömning och analys Det är svårt att analysera resultatet och dra generella slutsatser. Under läsåret har alla lärare deltagit i fortbildning kring hur man använder smartboard i undervisningen. Vi har också begränsad tillgång till läsplattor och bärbara datorer i klassrummen, vilket kan påverka resultatet. En fördjupad kartläggning av vilka
SID 11 (18) förväntningar eleverna har kanske kan ge bättre ljus över frågan. Klart är att detta är ett utvecklingsområde. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 73 % 90 % 2014 56 % 75 % 2014 71 % 70 % 2014 57 % 60 % 2014 71 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att elever och föräldrar i Fruängens skola upplever att skolan inbjuder till inflytande och delaktighet. Förväntat resultat Att föräldrar känner sig informerade och delaktiga i sina barns skolgång och har högt förtroende för skolan. Arbetssätt Skolan bjuder in till föräldraråd 2 gånger per termin. Utvecklingssamtal med handledare/klasslärare, elev och vårdnadshavare hålls varje termin där en individuell utvecklingsplan upprättas. Alla föräldrar får information via veckobrev från förskoleklass till och med åk 8, i åk 9 varannan vecka. Föräldramöten hålls minst en gång per läsår i samtliga klasser. Information om vad som händer på skolan finns på skolans hemsida Vårdnadshavare får kontinuerlig information från handledare/klasslärare och skolledning via skolwebb.
SID 12 (18) Uppföljning Elevenkät och brukarundersökning. Återkoppling från föräldramöten, föräldraråd och elevråd. Utvärdering i samband med läsårsslut. Resultat Andel föräldrar i åk 2 som är nöjda med skolan 2014 är 81 % vilket är samma resultat som 2013. Andel elever som kan rekommendera skolan är 77%. Vår målsättning är självklart att alla ska vara nöjda. ÅTAGANDE: Fruängens skola åtar sig att höja andelen elever som anser att de har inflytande över sin undervisning. Förväntat resultat Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, påverka hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Arbetssätt Varje arbetslag F-3, 4-6, 7-9 och grundsärskolan har i uppdrag att öka elevernas inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt, arbetsformer och redovisningsformer. Bedömning i formativt syfte används både för att stödja elevernas kunskapsutveckling, samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Resursanvändning Inom ramen för arbetslagtids och ordinarie undervisning. Uppföljning Följs upp via klassråd, elevråd, elevenkät och brukarundersökning. Resultat Generellt har föräldrar till Förskoleklassens och årskurs 2 elever i lägre utsträckning än tidigare svarat att de känner till vad barnen behöver lära sig. Däremot är de mer nöjda än tidigare med sina barns möjlighet till inflytande över fritidshemmets aktiviteter. Även andel elever som säger sig veta vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen har minskat. I årskurs fem från 98% till 68% och i årskurs 8 från 67% till 53%. ÅTAGANDE:
SID 13 (18) Fruängens skolas fritidshem åtar sig att fler elever ska uppleva delaktighet och inflytande över fritidshemmens aktiviteter. Arbetssätt Ett fritidsråd ska bildas med representanter från olika elevgrupper i syfte att utveckla innehållet i verksamheterna. Resursanvändning Inom ramen för ordinarie verksamhet Uppföljning Brukarundersökningen och skolans egen elevenkät. Resultat Andel föräldrar i åk 2 som anser sig nöjda med sina barns inflytande över aktiviteter på fritidshemmet har ökat från 53% till 57%. Andel elever som går på "Fritidsklubben" som säger sig nöjda med inflytandet är 71% vilket är litet högre än genomsnittet i Stockholms stad. Av grundsärskolans föräldrar anser 73 % sig nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmens aktiviteter. Bedömning och analys Att öka elevers inflytande är en utmaning. Under året har ett fritidshemsråd bildats och de har kommit igång. Under kommande läsåret ska vi fortsätta att utveckla former för inflytande i alla fritidshem. Sammanfattande analys Läsinlärningen är central i skolan. Under läsåret 2013/2014 har vår förstelärare genomfört auskultationer och intervjuer med lärare i förskoleklass och på lågstadiet. Det finns en stor samsyn men också utvecklingsmöjligheter. Vår målsättning är att öka medvetandeheten om hur vi får våra elever att känna läslust redan i förskoleklass. En studiedag har genomförts med fokus på tidiga läsupplevelser där förskolelärare, förstelärare i svenska, arbetslagsledare och skolledning deltog. Resultaten på LUS och nationella prov är i stort sett jämförbara med tidigare år och blir sakta allt bättre. Den satsning som våra mellanstadielärare har gjort på att öka läsförståelse har gett resultat, 100% av alla elever klarade nationella provet i svenska i årskurs 6. Våra resultat är bra om man beaktar de förutsättningar som finns vid resultatsammanställning. De elever som gått i grundskolan från tidig ålder och har hög närvaro når skolans mål. Vi har god samstämmighet mellan resultat på nationella prov och de faktiska betyg som sätts. Matematik är det ämne som
SID 14 (18) eleverna har svårast att nå målen i trots att vi har satsat på hög personaltäthet och möjlighet till stöd i ämnet. Man kan se tydliga kopplingar mellan frånvaro och icke godkända matematikbetyg. Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har minskat. Det är för tidigt att avgöra om några av de insatser vi arbetat med under året gett resultat. Fortfarande finns elever som inte når målen i alla SO och NO ämnen, även om andelen har minskat i jämförelse med tidigare år. Grundsärskolans elever når målen i samtliga ämnen, med enstaka undantag. Idag tar alla elever ut sina betyg. I förskoleklass och på fritidshem i både grundskolan och särskolan har man arbetat med att förtydliga de sociala färdigheter som behövs för kollektiv samvaro. Ett arbete pågår att koppla aktiviteter till olika färdigheter så en mer medvetenhet kring val av aktiviteter kan göras. En studiedag har genomförts med samtliga fritidshems personal tillsammans med Susanne Weiner Ahlström för att förtydliga fritidshemmens uppdrag. Ett av våra utvecklingsområden är hur vi ökar inflytandet hos eleverna. Där har vi lyckats bra med det formella inflytandet men det är sämre resultat genomgående i vilken utsträckning föräldrar och elever upplever att de vet vad deras barn/ de behöver kunna för att nå målen. Däremot kan man se en liten ökning av i vilken grad man anser att man får påverka aktiviteter på fritidhemstiden. Vi har arbetat med "LUL" (lärare utvecklar lärare) under året. Alla lärare har träffats i olika grupper ungefär en timme i veckan och även auskulterat hos varandra. Arbetet kommer att fortsätta. Alla lärare har deltagit i en fortbildning av hur man använder smartboard i undervisningen, som har ägt rum under totalt 4,5 dag. Prioriterade åtgärder för utveckling Elever som känner sig trygga och upplever studiero har bättre förutsättningar att nå målen i skolans alla ämnen. Vi kommer att fortsätta att aktiv arbeta för att öka elevers trygghet och studiero inom skolans alla verksamheter. Varje arbetslag ska skriva en handlingsplan för respektive stadie. Vi kommer att fortsätta det arbete som är påbörjat i förskoleklass och på lågstadiet med hur vi ska väcka tidigt läsintresse, hur vi ska öka elevernas läs och skrivförmåga. Vi kommer att arbeta fram en läs -och skrivplan i ett F-9 perspektiv. Särskilt viktigt är att inkludera förskoleklassens personal så att vi får en bättre övergång mellan förskoleklass och skola. Fritidshemmens personal ska fortsätta att utveckla former för inflytande och fördjupa sin kompetens kring läroplanens färdigheter så att de kan anpassa
SID 15 (18) aktiviteter till olika gruppers behov. En studiedag är planerad för att följa upp och fördjupa arbetet som redan är påbörjat. Under läsåret 2014/2015 kommer alla lärare som undervisar i matematik deltaga i Stockholmslyftet i matematik. Vi har två grupper och en handledare på skolan. De övriga lärarna kommer att bilda olika grupper inom ramen för "Lärare utvecklar lärare" och fortsätta det kollegiala lärandet inom ramen för den gruppen. Att elever och elevers föräldrar ska veta vad de ska kunna är en självklarhet. Vi måste ta fram konkreta åtgärder för hur vi kan förbättra kommunikationen och förtydliga målen i alla årskurser. Elevhälsoarbetet är viktigt och behöver utvecklas ytterligare så att kommunikationen mellan personal och elevhälsoteamet sker snabbare och blir tydligare strukturerat. Vi måste bilda en styrgrupp kring hur vi ska utveckla vårt IKT användandet. Dels måste det bli tydligare vilket ansvar som vilar på undervisande lärare gällande läroplanens IKT mål för elever och dels måste alla som arbetar i verksamheten bli bättre på att använda IKT som ett verktyg för att skapa en intresseväckande och varierad undervisning. Kvalitetsredovisning upprättad av Ny kvalitetsredovisning upprättad av Margita Norberg, Rektor Fruängens skola Bilagor Tabell 1. Resultatsammanställning LUS, Nationella prov och betyg 2014 Resultat LUS och nationella prov Fruängens skola åk 3, 2009--2014 Läsår 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Andel elever som minst 68 97 84 81 85 75 uppnått LUS 15 (%) Andel elever som klarat samtliga delprov i 87 88 81 69 96 94 nationella provet i svenska ( %) Andel elever som klarat samtliga delprov i nationella provet i matematik (%) 62 84 81 50 96 82
SID 16 (18) Resultat LUS och nationella prov Fruängens skola åk 6, 2009 - - 2014 Läsår 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Andel elever 47 48 61 75 78 85 som uppnått minst LUS 18a (%) Andel elever som klarat 73 78 100 samtliga delprov i nationella provet i svenska (%) Andel elever som klarat 78 78 82 samtliga delprov i nationella provet i matematik (%) Andel elever som klarat samtliga delprov i nationella provet i engelska (%) 73 97 98 Resultat betyg, meritvärde och nationella prov Fruängens skola åk 9, 2009--2014 vårterminsresultat 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal elever totalt 103 56 47 36 55 48 Antal flickor totalt 47 26 26 15 23 22 Antal pojkar totalt 56 30 21 21 32 26 Antal elever som varit i Sverige 1 3 2 2 2 6 (12,5%) mindre än tre år Genomsnittligt meritvärde 206 174 204 200 199 195
SID 17 (18) Meritvärde flickor Meritvärde pojkar Meritvärde (exkl elever som varit i Sverige kortare tid än tre år) Andel behöriga till nationellt gymnasium % Andel med betyg i samtliga ämnen % Antal som saknar betyg i alla ämnen 207 205 209 226 226 213 208 180 199 182 177 187 208 180 212 208 206 223 93 88,4 95,7 86 80 77 75 55 81 86 62 69 0 2 0 0 4 1 Andel godkända i svenska % 97 89 95,7 94,4 (100) 95 83 Andel godkända i svenska nationellt prov % Andel godkända i matematik % Andel godkända i matematik i nationellt prov % 93 73 94 97 95 88 97 84 95,7 89 (93) 90 77 86 73 79 86 87 83 Andel godkända i engelska % 95 82 95,7 92 (97) 96 85 Andel godkända i engelska nationellt prov % 95 77 96 97 90 83 Tabell betygsammanställning årskurs 9 vårterminen 2014 9A 2014 9A 2013 Antal elever Andel elever % med betyg i alla ämnen 2014 Meritvärd e Pojke Flicka Totalt Pojke Flicka Pojke Flicka 12 13 25 75 61 68 202 200 15 12 27 40 100 66,7 161 246
SID 18 (18) 9b 2014 9B 2013 8 8 16 75 100 87 198 232 14 11 25 57,1 72,7 64 204 205