Joint attention intervention Johanna Westrin Handledare EIBI/ABA BanyanCenter, Psykologpartners Stockholm johanna.westrin@psykologpartners.se
Presentation Handledare EIBI/ABA BanyanCenter, Psykologpartners, Stockholm Magisterexamen i social omsorg med inriktning barn och ungdom, 240 hp Autism, utvecklingsstörning och beteendeanalys, 30 hp
Magisteruppsats 30 hp, HT09 Tre barn från BanyanCenter Studien pågick i ca 9 veckor Medförfattare: Lisa Kjellin
Syfte Undersöka effekterna på färdigheter (respondering och initiering) inom joint attention av ett träningsupplägg baserat på tidigare forskning inom ABA hos tre barn diagnostiserade med autism Undersöka generaliseringen av färdigheterna i naturlig miljö
Single subject design Design Målsättning att använda multipla baslinjer över beteende för att uppnå experimentell kontroll För två barn lyckades vi bara göra för- och eftermätning på ett beteende (fallstudier) För ett barn kunde vi använda oss av multipla baslinjer över beteende
Deltagare Tre barn som mottar EIBI (25-35 timmar träning/vecka i genomsnitt) på förskola med handledning genom BanyanCenter i Stockholm Barnen hade haft ett pågående program i mer än en termin
Inklusionskriterier Autismdiagnos Utvecklingsålder över 15 månader Kunna följa pekning Kunna ge ögonkontakt (a) när någon säger dess namn, (b) på instruktionen titta eller (c) genom en effektiv prompt. Träning pågått mer än en termin Inte ny tränare Föräldrars godkännande
Exkludering En familj tackade nej till att delta Ett barn uteslöts efter screening då han redan bemästrade joint attention Ett barn uteslöts efter baslinjemätning då det först då upptäcktes att han redan bemästrade joint attention
Operationalisering och mått Respondering: barnet svarar på när någon annan försöker dela uppmärksamheten Initiering: barnet själv försöker dela uppmärksamheten med någon annan (Jones, Carr & Feeley, 2006).
Observerade variabler 1. Följa pekning 2. Följa pekning med blickskifte 3. Följa pekning med multipla blickskiften 4. Initiering av ögonkontakt 5. Initiering av koordinerat blickskifte 6. Initiering av gest 7. Initiering av verbalisering
Kodning Eget utvecklat kodningsprotokoll Varje kod i träningssituationen bestod av ett promptfritt delbeteende (som räknades om till procent av antal chanser) I för- och eftermätningen i den naturliga miljön mättes antal gånger barnet responderade och initierade JA
Screening Frågor och beteendetest för att bedöma om barnet nådde upp till inklusionskriterierna Frågorna och det första beteendetestet var baserade på Checklist for Autism in Toddlers (CHAT)
Deltagare Barn 1: Fyra år och fyra månader. Autism. Använde huvudsakligen bildkommunikation. Mottagit EIBI i två och en halv termin.
Deltagare Barn 2: Två år och tio månader. Autism och dokumenterad ovanlig kromosomavvikelse. Använde huvudsakligen bildkommunikation. Mottagit EIBI i två terminer.
Deltagare Barn 3: Fyra år och nio månader. Autism. Använde spontant upp till treords-meningar. Mottagit EIBI i två terminer.
Baslinje Gjordes i träningsmiljö av barnets ordinarie tränare Filmades, och kodades vid senare tillfälle
Baslinje i naturlig miljö 10 minuter av en måltidssituation Både respondering och initiering av joint attention mättes
Träning av respondering på JA Målet för träningen av respondering på joint attention var att barnet, när en vuxen tittade, pekade på och kommenterade ett objekt, skiftade blick mellan den vuxne och objektet med syfte att dela den vuxnes uppmärksamhet Tränades i start i DTT-format 15 minuters träning två gånger/dag
Träning av respondering på JA Steg 1: Tränaren och barnet satt mittemot varandra vid träningsbordet. Tränaren fångade först barnets uppmärksamhet. Sedan pekade och tittade tränaren på en leksak som fanns vid sidan av träningsbordet samtidigt som tränaren kommenterade leksaken (t.ex. Titta, en bil! ). När barnet tittade på leksaken levererade tränaren social och konkret förstärkning. Steg 2: (Som steg 1) + barnet skulle titta tillbaka på tränaren och sedan levererades förstärkning. Steg 3: (Som steg 2) + barnet skulle titta tillbaka på leksaken och sedan levererades förstärkning.
Träning av initiering av JA Målet för träning av initiering av joint attention är att barnet skiftar blick mellan en vuxen och en leksak samtidigt som barnet pekar på och kommenterar leksaken som barnet finner intressant med syfte att dela uppmärksamheten mot objektet (mand). Tränades i IT-formatet
Träning av initiering av JA Steg 1: Tränaren och barnet befann sig i träningsrummet (t.ex. på golvet, vid bordet). Tränaren hade placerat ut en eller flera leksaker som barnet tyckte om i rummet. Barnet fick leka med en leksak som barnet själv valde. Barnet skulle peka och titta på leksaken för att få tränarens uppmärksamhet och tränaren levererade då förstärkning. Steg 2: (Som steg 1) + barnet skulle sedan titta på tränaren och hålla kvar pekningen på leksaken innan förstärkning levererades. Steg 3: (Som steg 2) + samtidigt som barnet pekade på leksaken skulle barnet kommentera den, till exempel genom att säga Tåget!.
Eftermätning i naturlig miljö 10 minuter av måltidssituation
Resultat Barn 1 tränade respondering; titta tillbaka på tränare i nio veckor Mycket litet resultat.
Resultat Barn 2 tränade respondering; titta tillbaka på tränare mycket kort tid med många avbrott pga av sjukdom Litet resultat.
Resultat Barn 3 tränade steg två och tre i responderingsträningen till bemästring och fortsatte med initieringsträningen
Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser 120 100 Barn 3 Respondering av joint attention Intervention 80 60 40 RT RTT RMT 20 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov 120 100 Barn 3 Initiering av joint attention Baslinje 80 60 40 20 IT IMT IG IV 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat barn 3 respondering Följa pekning (RT) 100 80 60 RT 40 20 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat barn 3 respondering Följa pekning med blickskifte (RTT) 100 80 Intervention 60 RTT 40 20 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat barn 3 respondering 100 Följa pekning med multipla blickskiften (RMT) 80 Intervention 60 RMT 40 20 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat barn 3 initiering 100 Initiering av ögonkontakt (IT) 90 80 Intervention 70 60 50 IT 40 30 20 10 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat initiering 100 Initiering av koordinerat blickskifte (IMT) 90 Intervention 80 70 60 50 IMT 40 30 20 10 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat barn 3 initiering 100 Initiering av gest (IG) 90 Intervention 80 70 60 50 IG 40 30 20 10 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Resultat barn 3 initiering 100 90 Initiering av verbalisering (IV) Intervention 80 70 60 50 IV 40 30 20 10 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser 120 100 Barn 3 Respondering av joint attention Baslinje Intervention 80 60 40 RT RTT RMT 20 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov 120 100 Barn 3 Initiering av joint attention Baslinje Intervention 80 60 40 20 IT IMT IG IV 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
Antal 5 Jakob För- och eftermätning i naturlig miljö 4,5 4 Före Efter 3,5 3 2,5 2 RT RTT RMT IT IMT IG IV 1,5 1 0,5 0 30-sep 10-okt 20-okt 30-okt 09-nov 19-nov 29-nov 09-dec
Resultat Diskussion 1. Protodeklarativ JA vs protoimperativ JA (Betingning av sociala förstärkare) 2. Intressanta objekt i responderingen 3. Val av naturlig miljö att mäta i 4. Inlärningseffekter under baslinjemätning 5. Mer handledning hands-on och att handledaren är modell 6. Praktiska hinder 7. Uppföljning