Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller elva delmoment inom språkområdet och åtta delar inom matematik. De genomförs av en pedagog i förskolklassen ett barn i taget. I vissa delmoment finns konkret material eller bilder som stöd för barnet i genomförandet. SPRÅK De delar som testas inom språk är uttal, aktivt ordförråd, grammatik, förmåga att berätta sammanhängande, koncentrationsförmåga, förståelse av instruktion, pennfattning samt skriva förnamn, repetition av krokord, ordmobilisering, repetition av meningar och fonemidentifiering. Resultat på språktest, totalt 347 elever inom kommunen. Delprov Antal elever med rätt svar Uttal 269 Aktivt ordförråd 303 Grammatik 282 Förmåga att berätta sammanhängande 297 Koncentrationsförmåga 294 Förståelse för instruktioner 290 Pennfattning + skriva namn 314 Repetition av krokord 228 Ordmobilisering 219 Repetition av meningar 175 Fonemidentifiering 219 Kommunens sammanlagda resultat visar pojkar och flickor samt elever med svenska som modersmål och med annat modersmål som en grupp. Årets resultat på den totala andelen rätt svar i procent blev 75.2 vilket ligger i nivå med fjorårets resultat som var 75.5 procent. De delprov som en stor del av eleverna inte har klarat är framförallt ordmobilisering, repetition av meningar och fonemidentifiering men även repetition av krokord får lågt resultat. 1
Andelen rätt svar på samtliga uppgifter inom respektive grupp. Antal rätt svar i procent Totalt 75.2 Flickor totalt 80.2 Flickor med svenska som modersmål 86.2 Flickor med annat modersmål 65.1 Pojkar totalt 70.8 Pojkar med svenska som modersmål 75.8 Pojkar med annat modersmål 56.7 Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är stor. Flickorna har en rätt lösningsfrekvens på 80.2 % medan pojkarna s är 70.8%. Gruppen flickor som är svenskspråkiga visar högre resultat, 86.2%, än flickor som har ett annat modersmål, 70.8%. Pojkgruppen följer samma mönster, men värt att påpeka är att pojkar med annat modersmål än svenska visar rätt lösningsfrekvens med endast 56.7% medan svenskspråkiga pojkar 75.1%. Det är tydligt att elever med annat modersmål än svenska visar på sämre resultat än de som har svenska som modersmål. Det slår igen på de skolor som har en stor andel elever med annat modersmål än svenska, t ex för Östra skolan som har 14 elever med annat modersmål av totalt 21 elever i förskoleklassen. Analys Här följer en sammanfattning av innehållet från skolornas analys utifrån resultaten på språkdelen av KAIF. Både repetition av mening och krokord ställer krav på att eleven har ett välfungerande arbetsminne. Arbetsminnets funktion har en stor betydelse i det framtida skolarbetet för eleven då det gäller förmågan till läsförståelse, att skriva texter, genoföra räkneoperationer samt att hålla information i minnet för att sedan kunna lagras i långtidsminnet. Ordmobilisering innebär att eleven ska få fram ett visst antal ord inom en välkänd kategori inom en viss tid. Det är vanligt att elever klarar ett antal men fastnar efter en stund. Fonemidentifiering innebär att barnen ska kunna urskilja enskilda ljud i ett ord. Detta är en viktig faktor för läs- och skrivutveckling och de elever som är sena med att utveckla denna förmåga har en ökad risk för att vara i svårigheter inom läs- och skrivutveckling. Dock är det för tidigt att under första halvan av förskoleklassen avgöra om en elev är i riskzonen då förskolans verksamhet inte arbetar aktivt med att utveckla denna förmåga. Fonemidentifiering är däremot en viktig del av den språkliga medvetenheten som eleverna ska utveckla under sin tid i förskoleklassen. Deltesten inom språk utförs utan konkret eller visuellt stöd. Många elever har i denna ålder svårt för att genomför flera av momenten utan sådant stöd då det krävs ett mer abstrakt tänkande än vad de har hunnit utveckla i denna ålder. Dock blir det synligt för pedagogerna vilka elever som är i behov av sådant stöd i andra samanhang. Elever med koncentrationssvårigheter och flerspråkiga elever är ofta hjälpta av konkret och visuellt stöd. De delar som är viktigt att eleverna har väl utvecklade då de lämnar förskolans verksamhet och börjar i förskolklassen är ordförråd, uttal och att den grammatiska förmågan är på plats. Inom dessa delar är resultaten relativt höga. 2
I en analys uttrycks att barnen visar bättre resultat detta år än vad det har gjort tidigare då det gäller ordmobilisering. Detta är positivt i det avseendet att förskolan har tagit del av Kaifen och att de arbetat för att utveckla eleverna så att resultaten förbättras. Men, om fallet är så att pedagogerna inom förskolan tränat barnens förmåga till ordmobilisering som en isolerad färdighet och inte arbetat med att utveckla elevernas hela språkliga förmåga då det gäller utveckling av ordförråd, är detta ett varningstecken då testen får en funktion att utse vilka delfärdigheter som ska tränas för att resultatet på testet ska bli högt. Elever med annat modersmål än svenska har inte samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål då det gäller att visa sina språkfärdigheter inom svenska språket. Av naturliga själ blir resultaten för denna grupp lägre i förhållande till den svenskspråkiga gruppen då språkutvecklingen hos elever med annat modersmål inte är i nivå med svensktalandes i samma ålder. En del är nyanlända medan andra har bott i Sverige en längre tid men talar sitt modersmål i hemmet. De exponeras inte av det svenska språket under förskoleålder i särskilt hög utsträckning då de inte går i förskola i samma omfattning som barn från svensktalande familjer. Åtgärder Utifrån de analyser som gjorts är det önskvärt att pedagogerna uttrycker vilka åtgärder de bör vidta för att utveckla elevernas språkliga förmåga och hur uppföljning av arbetet ska ske. Åtgärderna presenteras dels vad verksamheten i förskolklassen ska inriktas mot såsom att dagligen låta eleverna berätta någonting för övriga i samlingen, att ge utrymmer för samtal elever emellan och mellan pedagog och elever, daglig högläsningsstund, träna på att lyssna mm för att utveckla elevernas hela språkförståelse. Likaså återkommer rim och ramsor samt arbete med språklig medvetenhet, där fonemidentifiering är en del. Dessutom nämns skrivdans, att skriva sig till läsning och att använda konkret material och visuellt stöd för de elever som är i behov av det. En åtgärd från en skola är att det ska ske ett samarbete med modersmålsläraren. Någon skola skriver att några elever ska få specialundervisning för att utveckla uttalsförmågan och någon skola har en specialpedagog inne i förskolklassens verksamhet för att kunna ge förebyggande insatser för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Någon elev rekommenderas logopedkontakt medan åtgärdsprogram upprättas för någon elev. En skola anser att eleverna kommer att utvecklas väl i deras språkutvecklande miljö. En skola deltar i ett utvecklingsprojekt kring flerspråkiga elever med språkstörning och tror att pedagogerna på sikt kommer att utveckla en kompetens så att de bättre kan möta elevernas behov av stöd och insatser. 3
MATEMATIK I matematik testas säkerhet i ramsräkning, antalsuppfattning, geometrisk kunskap, förmåga att se mönster samt förståelse för ordningsord och lägesbegrepp. Resultat på matematiktest, totalt 347elever i kommunen. Deluppgift Ramsräkna till 20 285 Räkna baklänges från 5 299 Uppfatta ett antal utan att räkna 335 Uppfatta ett antal utan att räkna 309 Räkneordens ordning 340 Antalsprincipen 332 Cirkel 326 Kvadrat 221 Triangel 293 Rektangel 235 Form 326 Färg 337 Förlänga mönster 265 Först 342 Sist 338 I mitten 316 Före 304 Efter 295 Näst sist 266 Flest 315 Läge i rummet 320 Läge i rummet 303 Den totala andelen rätt svar rätt svar är 87.8%. Resultaten under 2010 visade på en liten förbättring sedan 2009, 87.7% jämfört med 86.6%. De delprov som eleverna har haft svårast för är att namnge geometriska figurer samt ordningsord, framförallt näst sist. En hel del har också visat att det varit svårt att ramsräkna till 20. De delar som eleverna i förskolklassen klarat bra är räkneordens ordning, färger och begreppet först. Andelen rätt svar på samtliga uppgifter inom respektive grupp. Antal rätt svar i procent Totalt 87.8 Totalt elever med svenska som modersmål 90.3 Totalt elever med annat modersmål 82.7 Flickor totalt 88.1 Flickor med svensk som modersmål 91.1 Flickor med annat modersmål 78.5 Pojkar totalt 87.6 Pojkar med svenska som modersmål 89.6 Pojkar med annat modersmål 78.0 4
Även inom matematiken är det en skillnad i resultaten mellan elever som har svenska som modersmål och elevgruppen som har annat modersmål. Resultaten mellan pojkar och flickor visar ingen större skillnad mellan könen. Analys Flertalet skolor lyfter i analysen fram hur elevers språkliga förmåga påverkar resultaten i matematikdelen. Det gäller framförallt elever med annat modersmål än svenska men även elever som inte har ett åldersadekvat språk. Dessa elever har t ex svårare med att förstå instruktionen för det moment som testen avser. På någon skola ser pedagogerna att pojkarna har lägre resultat än flickorna, vilket avspeglar resultaten i språk. Att benämna geometriska figurer får ett lågt resultat liksom att förlänga mönster. Flera skolor påtalar att de under året som eleverna går i förskolklass tänker arbeta med att utveckla elevernas förmåga se likheter skillnader i former och mönster och att det är ett område som de inte arbetat aktivt med under de första månaderna i förskolklassen. Åtgärder Åtgärderna som skolorna presenterar för att förbättra elevernas matematikkunskaper är av varierande slag. Det finns konkreta åtgärder som riktar sig direkt till eleven såsom att träna färdigheter inom matematik, praktisk matematik, sorteringsövningar, geometri, tärningsspel, träna på att räkna i olika sammanhang och att använda matematiska begrepp i vardagliga sammanhang. Någon skola avser koppla in specialpedagog till eleven medan en annan skola lyfter fram att eleverna ska få del av en kreativ och laborativ miljö och att gruppen är en viktig del i lärandet. En skola avser att engagera föräldrarna i elevernas matematikutveckling. Pedagogerna på en skola har riktat kompetensutveckling mot matematikundervisning och kommer att börja använda kartläggningsverktyget Diamant. Några skolor kommer att göra en uppföljning på de deltest som eleverna har visat lågt resultat på för att följa upp elevens utveckling inom området. Sammanfattande analys och kommentar Då eleverna nyligen börjat i förskolklassen har de precis lämnat förskolan bakom sig. Det är resultatet av förskolans arbete som visar sig i testresultaten. Elevsammansättningen består av barn från flera olika förskolor eller förskoleavdelningar vilket inte gör det möjligt för pedagogerna i förskoleklassen att utvärdera det språkutvecklingsarbete som gjorts. Däremot återkopplar förskolklassens pedagoger till berörda förskolor så att de kan få del av resultaten. En del av elever med annat modersmål är nyanlända och har inte tillägnat sig mycket av det svenska språket ännu vilket påverkar hur eleverna kan visa sina kunskaper inom matematik och naturligtvis även färdigheter inom det svenska språket. Dessutom uttrycker pedagogerna på någon skola att det inte är lika vanligt att barn från invandrade familjer går i förskola i samma utsträckning som barn från svenska familjer, vilket gör att de det finns olika förutsättningar för var barnen står i sin språkliga och matematiska utveckling då de börjar i förskoleklass. 5
Språket har en avgörande faktor för elevens kunskapsutveckling och för förmågan att kunna uttrycka sig. Detta visade sig inom Kaifen då elever som fick låga resultat på språkdelen även fick låga resultat inom matematikdelen. Att resultaten inom matematiken får en högre andel rätt lösningsfrekvens kan till viss del bero på att eleverna har tillgång till konkret material vid genomförandet, vilket de inte har i samma omfattning inom språktesten. Skolorna har gjort en sammanställning av resultat, analys och även framtida åtgärder förkommer. I sammanställningen beskrivs resultaten av testen för de olika grupperna, pojkar, flickor respektive svenska som första språk och svenska som andraspråk. Analysernas kvalitet och innehåll är varierande från skola till skola. En del jämför med resultaten utifrån föregående år medan andra har gjort en ingående analys av vilka delar som vållat bekymmer eller vad det är eleverna klarat bra. Orsakerna till den varierande kvaliteten kan bero på flera anledningar. En kan vara att pedagogerna inte har med sig redskap att analysera och utvärdera sina pedagogiska insatser i förhållande till elevernas resultat. En annan orsak kan vara att det är svårt att se kopplingen mellan de delar som testen mäter i förhållande till verksamhetens arbete, då testen inte mäter alla delar av barnens språk- och matematikkunskaper. Det finns en risk med att genomföra tester då pedagogerna vill att deras elever ska visa bra resultat, nämligen att undervisningen kan tendera till att riktas alltför mycket mot de delar som testerna mäter och inte att utveckla elevernas förmågor i sin helhet. Effekten kan bli att resultaten på sikt inte förbättras utan istället försämras då elevernas kunskaper inte utvecklas utifrån en helhet. Å andra sidan bör elevernas utveckling nogsamt följas upp för att utvärdera undervisningen som bedrivits samt att visa vad eleverna behöver undervisning i för att få en god kunskapsutveckling. För att pedagogerna i förskolklassen ska utveckla sin kompetens att följa upp elevernas utveckling och att utvärdera sin undervisning är det av vikt att de kan använda ett material för detta ändamål och att rutiner utarbetas i samråd med skolledning. Pia Persson Projektanställd inom Läsa-Skriva- Räkna Barn och Familj Eslövs kommun 6