Kvalitetsredovisning 2003

Kvalitetsredovisning 2003 Skolverksamheten Håbo kommun 2004-05-06 1

Vad har vi lärt oss av 2003? Låt vårt motto jag vill, jag kan, jag duger, som gäller såväl elever som personal, vara en riktningsgivare i alla beslut som rör verksamheten. Cockpitmätningen har nu genomförts för andra gången och trots att några frågor fortfarande är obesvarade så vågar jag påstå att den har startat upp ett viktigt kvalitetsarbete och även en omfattande pedagogisk process. Några ord på vägen Till förskolan vill jag säga att jag med glädje ser att den stora kompetenssatsningen tillfört verksamheten mycket positivt, trots det merarbete den inneburit och den trötthet som ibland infunnit sig. Goda lärandemiljöer har skapats vilket lett till att verksamheten nu utgår mer från barnens behov. Detta visas i både den sammanfattande Cockpitbilden för förskolan och de lokala kvalitetsredovisningarna. Nu är viktiga frön sådda, ur vilka jag hoppas att vi ska skörda mycket gott. Här gäller det att hålla de pedagogiska diskussionerna igång. Håboskolan är till för alla. Nu är det viktigt att förskolan stärker sin roll i den. Förskolebarnens lust och glädje skall genomsyra hela skoltiden. Förskolan är viktig där läggs grunden för individens utveckling. Inom skolans område ser jag att vi efter en intensiv ombyggnads- och utbyggnadsperiod kommer in i en tid då innehållet i Håboskolan kan stå i fokus. Detta innebär några ordentliga utmaningar i den närmaste framtiden. Vi måste höja våra elevers måluppfyllnad när det gäller kunskapsmålen och då inte genom att sänka kraven på eleverna utan genom att de lär sig mer. Vi måste bli bättre i vårt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever måste, på bästa sätt, kunna arbeta och nå målen efter sina förutsättningar i våra skolor. Min övertygelse är att om det är bra för dessa elever så är det bra för alla övriga också. Vi måste bli tydligare i styrning och ledning av verksamheterna, ända från förvaltningsledning till processerna mellan lärare och elever. Dessutom behöver vi motverka de negativa bilder som finns kring skolorna i Håbo. Vi behöver även arbeta för att våra elever ser mer positivt på att lära sig. Att vara duktig i skolan måste få högre status. Stora utmaningar men min uppfattning är att vi har mycket goda förutsättningar att lyckas i våra föresatser. En duktig och engagerad personal, fina skolmiljöer och trygga elever är några av de faktorer som kommer att göra detta möjligt Thommy Pålson Förvaltningschef 2

Kvalitetsredovisning förvaltningsövergripande perspektiv Ledning Personal Håboskolan Måluppfyllelse Ekonomi 3

INLEDNING Av bildningsförvaltningens verksamheter omfattar Cockpit alla utom bibliotek, kultur och fritidsverksamhet. I januari år 2003 fanns 816 barn i kommunens förskoleverksamhet, i december samma år fanns 872 barn för att ytterligare öka till 947 barn i januari 2004. Dessutom fanns det 2840 elever under vårterminen och 2820 elever under höstterminen inom grundskola 0 9. Under året var också i genomsnitt 756 barn inskrivna i skolbarnomsorgen. År 2003 gick 345 elever i vår gymnasieskola samt 34 elever i särskolan. Utöver detta fanns ytterligare 164 elever inom Komvux fördelade på; 135 på gymnasienivå, 11 på grundskolenivå och 18 inom sfi. (Siffrorna är ett snittvärde för vt. och ht 2003) Kvaliteten i kommunens olika skolverksamheter har värderats i förhållande till de nationella målen och till de av kommunen uppsatta inriktningsmålen. I kvalitetsredovisningen bedöms och analyseras de olika resultaten. Här är utgångspunkten en mätning genom Cockpit, en balanced scorecard inspirerad utvärderingsmodell. Kvalitetsredovisningen sker ur två perspektiv, det förvaltningsövergripande och det verksamhetsspecifika. Utgångspunkten i år är Cockpitmätningarna från 2003 och de analyser, värderingar och ev. åtgärder som denna föranlett. Detta är vår andra mätning och därför mer komplett än den föregående, dock inte fullständig. Denna visar därför mer åt vilket håll bildningsförvaltningens verksamheter går och eventuellt vilka åtgärder som kommer att behövas. COCKPIT Kvalitetsredovisningssystemet Cockpit Cockpit är ett system som visar kopplingen mellan ekonomi och måluppfyllelse utifrån målen i bildningsplanen (politiskt antagen verksamhetsplan/skolplan) och de nationella målen i läroplanen. Cockpit ger samtidigt en bild av nuläge och trendriktning gällande kvalitetsnivåer, såväl för den enskilda verksamheten som förvaltningsövergripande. Detta i syfte att ge underlag för analyser och för att åtgärda brister. Cockpitvärdena presenteras på en skala 1 10. Hur dessa värden tas fram för respektive område kan man se nedan under förvaltningsövergripande kommentarer. Redovisningssystemet Cockpit för bildningsnämndens verksamheter i Håbo kommun omfattar fem kärnområden; Ekonomi, Personal, Ledning, Håboskolan, samt Måluppfyllelse. Cockpit har tagits fram som ett resultat av utvecklingsdialogen med Skolverket. Förberedelsearbetet har pågått under ett år och i det arbetet har samtliga verksamhetschefer varit delaktiga. Ekonomi Området behandlar budget och utfall, personaltäthet, kostnad per elev samt kostnad för särskilt stöd per elev. Resultatet sammanställs utifrån statistiska uppgifter/data. 4

Personal Kärnområdet Personal innehåller redovisning av behörighetsgrad (andelen behörig personal), kontinuitet (personalomsättning), kompetensutvecklingsmöjligheter, fysisk arbetsmiljö samt psykosocial arbetsmiljö. Personalenkäter och statistiska uppgifter/data används för detta område. Ledning Ledarskapet inom förvaltningen mäts avseende centralt ledarskap (förvaltningsledning), lokalt ledarskap (t.ex. rektor) samt arbetsenhetsledning. Enkäter används för denna mätning. Områdesledarskap försvann fr.o.m. 1/4 då en ny organisation togs i bruk. Håboskolan Genom personalenkäter och gruppsamtal fås en bild av pågående utvecklingsprocess inom Håboskolan. Redovisningen av resultatet görs utifrån bildningsplanens fem hörnstenar för Håboskolan; Personlig- och social utveckling, Kunskap- och färdighetsutveckling, Utveckling av arbetssätt och arbetsformer, Utveckling av inflytande och samverkan samt Utveckling av god arbetsmiljö och organisation. Måluppfyllelse Här handlar det om mätning gällande barns/elevers sociala kompetens, tillfredsställelse, trygghet samt inflytande. Även elevernas kunskaper utifrån nationella prov och betygsresultat mäts. Inom området måluppfyllelse ingår också att söka få en bild av föräldrarnas upplevelse av sitt barns situation i förskolan/skolan. Elevenkäter och föräldraenkäter samt statistiska uppgifter/data används för detta område. SKOLPLAN 2000 2003 Inledning Arbetet med en ny skolplan för Håboskolan påbörjades i början av år 2000. Ett omfattande arbete inom bildningsförvaltningen utfördes under våren då arbetslag och föräldraråd (totalt ett 70-tal grupper) diskuterade viktiga frågor som borde prioriteras i skolplanen. Resultatet av diskussionerna sammanställdes till ett planeringsunderlag för det fortsatta arbetet. I juni presenterades planeringsunderlaget för bildningsnämnden. I augusti tillsatte bildningsnämnden en särskild politisk arbetsgrupp, bestående av arbetsutskottet och en representant från varje representerat parti i bildningsnämnden. Arbetsgruppens uppdrag var att arbeta fram ett förslag till ny skolplan för Håboskolan. Planeringsunderlaget som framtagits inom förvaltningen utgjorde grunden för det politiska arbetet. Vid bildningsnämndens sammanträde den 21 november behandlades den politiska arbetsgruppens förslag till ny skolplan. 5

Styrdokument Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och följande läroplaner: Lpfö 98 Lpo 94 Lpf 94 Läroplan för förskola Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola och särskola), förskoleklass och fritidshem. Läroplan för de frivilliga skolformerna (gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Inom kommunen ansvarar bildningsnämnden för det offentliga skolväsendet. Kommunens viktigaste styrinstrument är skolplanen. Ur skolplanen skall framgå hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Vidare skall framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen (skollagen). Skolplanen lyfter fram målsättningar och relaterar dem till vår kommun med dess särart och speciella möjligheter. Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskola, öppen förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, kunskapslyftet, uppdragsutbildning och kommunal musikskola. Skolplanen omfattar således alla åldrar från 0 år och uppåt och kan därmed ses som ett dokument för det livslånga lärandet. I skolplanen används ordet elev. Därmed avses barn, ungdomar, vuxenstuderande inom samtliga Håboskolans verksamhetsområde. Resultatmålen i bildningsplanen De flesta av resultatmålen finns med i Cockpitanalysen. En del finns med som underfrågor i Cockpitresultatet tex. utvecklingssamtal som ligger som grundfråga i Håboskolan, utveckling av inflytande och samverkan. Detsamma gäller frågor kring arbetsmiljö och Håboskolan som skolan mitt i byn. Andra mål finns med som direkta frågor och då främst frågan kring betyg. Kunskaper betygsnivå, kunskaper tillräckliga åk 5 och Kunskaper tillräckliga åk 9. Se längre fram under förvaltningsövergripande resultat skola. Det som inte direkt kan utläsas ur Cockpit redovisar vi här för sig: handlingsplan för att motverka mobbing, rasism och främlingsfientlighet, det finns en sådan på samtliga skolor, förskolorna använder den kommunövergripande dock har ett arbete påbörjats med att ta fram en för förskolan. Arbetet väntas vara klart till sommaren. handlingsplan för jämställdhet, finns en kommunövergripande utvecklingsplan för elever/barn finns på varje skola och förskola. 6

gemensam utvecklingsplan finns ett förslag som några använder sej av. Skall användas av samtliga förskolor. utvecklingssamtal/år, varje skola och förskola har två, vid behov flera. erfarenhetsutbyte, mellan arbetslagen inom förskola/skola fungerar mer eller mindre bra, det finns fortfarande exempel på bra idéer som inte sprids mellan arbetslag men där finns också exempel på bra idéer som fått spridning. Förvaltningen har också fått i uppdrag att anordna konferenser där erfarenhetsutbyte mellan skolor skall vara det övergripande målet. För verksamhetsår 2004 planeras tre sådana konferenser. En ny skolplan håller nu på att arbetas fram som ska gälla från 2004. Förvaltningsövergripande resultat skola 7

LEDNING LEDNING cockpitvärde 10 8 6 4 2 0 4,8 3,8 7,1 7,7 8,1 6,8 1 2 3 2002 2003 1.centralt ledarskap 2.lokalt ledarskap 3.arbetslagsledning Central ledning cockpitvärde 4,8 Mätning och resultat: Den centrala ledningen mäts genom enkätfrågor. Där får underställda chefer ta ställning till ledningens tydlighet vad gäller krav och förväntningar på underställd chef, delaktighet i utvecklingen av verksamheten och om ledningen verkar för ett bra arbetsklimat. Dessutom får underställda chefer ta ställning till i vilken utsträckning de har tillgång till stöd i pedagogisk verksamhetsutveckling, administration, lönehantering, ekonomi, personalfrågor och frågor som gäller den fysiska miljön. Den förvaltningsövergripande bilden av det centrala ledarskapet utgörs av ett medelvärde av chefernas svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för det centrala ledarskapet får fortfarande anses lågt även om det stigit med 1 enhet på cockpitskalan (från 3,8-4,8) sedan föregående mätning. Det kan bero på att den centrala ledningen fortfarande är relativt osynlig ute på fältet samtidigt som uppgången visar att ledarskapet blivit tydligare med den nya organisationen. Från och med 1 april, 2003 försvann områdescheferna och rektorerna underställs direkt förvaltningschefen. Den nya organisationen syftar till att skapa bättre förutsättningar för skolutveckling och därmed höja kvaliteten i verksamheten. Till sin hjälp har förvaltningschefen en ledningsgrupp med 3 utvecklingsledare, administrativ chef, kostchef, verksamhetschef för Råd och stöd, gymnasiets områdeschef och en personalstrateg. Detta projekt ska fortgå under 2 år med start under början av 2003. Lokalt ledarskap cockpitvärde 6,8 Mätning och resultat: 8

Det lokala ledarskapet mäts genom enkätfrågor. Där får underställd personal ta ställning till hur samarbetet fungerat, om ledningen har tydliga krav och förväntningar på personalen och om ledningen verkar för ett bra arbetsklimat. Den förvaltningsövergripande bilden av det lokala ledarskapet utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för det lokala ledarskapet får anses ligga på en ganska hög nivå. Det visar att personalen har ett förhållandevis stort förtroende för det lokala ledarskapet (rektor). Man kan också se att ju närmare en chef finns verksamheten desto högre värden får man. Förvaltningen fortsätter satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos förvaltningens chefer (rektorer). Som en direkt fortsättning på denna satsning på det pedagogiska ledarskapet som skett tillsammans med Skolverket och utförs i samarbete med Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet kommer rektorerna att få handledning i grupp. Dessutom kommer en av de strategier som förvaltningen kommer att arbeta efter 2004 och framåt att gå ut på att stärka ledning och styrning från högsta förvaltningsledning ner till styrningen och ledningen mellan lärare och elev. Arbetslagsledning cockpitvärde 8,1 Mätning och resultat: Arbetslagsledning mäts genom enkätfrågor. Där får personalen i lagen ta ställning till hur samarbetet fungerat, om arbetslagsledningen har tydliga krav och förväntningar på personalen och om den verkar för ett bra arbetsklimat. Den förvaltningsövergripande bilden av det arbetslagsledningen utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för arbetslagsledning får anses ligga på en hög nivå. Det visar att personalen i lagen har ett förhållandevis stort förtroende för sina arbetslagsledare. När det gäller närheten till ledningen se kommentaren ovan. Fortsätta att arbeta med att utveckla arbetsformerna i arbetslagen och att utveckla arbetslagledarnas roll. Är en del av den strategi angående att stärka styrning och ledning som nämns ovan. 9

PERSONAL PERSONAL cockpitvärde 10 8 6 4 2 0 9,28,9 4,84,9 3,9 4,5 7,37,5 1 2 3 4 1.kontinuitet 2.kompetensutv 3.fysisk arb.miljö 4.psykosoc. arb.miljö 2002 2003 Behörighet ped utb cockpitvärde 0 Här finns ännu inga värden framtagna, delvis beroende på att diskussionen om definitionen för vad som skall räknas som behörig personal och på vilka tjänster dessa skall finnas ännu inte är avslutade. Kontinuitet cockpitvärde 8,9 Mätning och resultat: Kontinuiteten mäts genom att antalet anställda som är kvar i sin anställning hösten 2003 jämfört med hösten 2002 mäts i procent. Den förvaltningsövergripande bilden av kontinuiteten utgörs av ett medelvärde av mätningarna på varje arbetsställe. Det procentuella värdet överförs till ett cockpit värde. Cockpitvärdet 8,9 innebär således att 89% av de som var anställda hösten 2002 också var anställda hösten 2003. Analys och värdering: Värdet innebär att 11% av de anställda år 2002 inte fanns kvar i den anställning i förvaltningen de hade 2001. Detta får anses som ett bra värde. Vi strävar efter att ha så hög kontinuitet i anställningarna hos vår personal som möjligt. Det är endast utbyte av obehörig personal mot behörig personal som har högre prioritet och tillåts påverka kontinuiteten negativt. Värdet är tre procentenheter lägre än vid förra mätningen, men det är bara på ett ställe där vi mätte förra året som det verkligen varit en minskning av de som finns kvar i sin anställning. Istället är den största anledningen till att värdet minskat att det tillkommit värden från två ställen som ligger lägre än medelvärdet för förra året. Fortsatt verka för att anställda vill stanna kvar i sina anställningar inom förvaltningen. 10

Kompetensutveckling cockpitvärde 4,9 Mätning och resultat: Kompetensutvecklingen mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur deras individuella kompetensutveckling fungerat och hur skolan/förskolans gemensamma kompetensutveckling fungerat. Den förvaltningsövergripande bilden av kompetensutvecklingen utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Med tanke på att den allra största delen av de medel som funnits för kompetensutveckling använts till gemensamma insatser och väldigt lite pengar funnits att fördela till de olika arbetsplatserna för att där fördelas på individuella och gemensamma satsningar så är värdet acceptabelt. Att det funnits små medel till kompetensutveckling som kunnat användas för de lokala behov man haft ute på skolorna är en bidragande orsak till den i och för sig marginella ökning av Cockpitvärdet. Man kan dock konstatera att förväntningarna på kompetensutveckling ute i verksamheten är större än vad det finns medel till att genomföra. Att sträva efter att det avsätts tillräckliga medel för kompetensutveckling i budgeten för år 2004. Att en lämplig del av dessa fördelas ut på de olika enheterna. Under år 2004 kommer Gransäterskolan och Bildningscentrum Jan Fridegård att kunna börja eller fortsätta de kompetensutvecklingssatsningar som blivit möjliga tack vare att skolorna sökt Mål3 pengar från EU för att kunna genomföra fortbildningsinsatser. Under 2004 kommer även Futurum att genomföre en analys av kompetensutvecklingsbehoven för att sedan söka Mål3 medel. Fysisk arbetsmiljö cockpitvärde 4,5 Mätning och resultat: Den fysiska arbetsmiljön mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur de upplever sin fysiska miljö och hur väl de tycker att den fysiska miljön är anpassad till Håboskolans pedagogiska modell. Den förvaltningsövergripande bilden av den fysiska arbetsmiljön utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Cockpitvärdet 4,5 är fortfarande lågt. Däremot är ökningen på 0,6 enheter bra och beror till största delen på att en del insatser gjorts för att förbättra inomhusmiljön bl a har åtgärder för att förbättra ventilation och temperatur hållning genomförts. Dessutom har Mansängsskolan avvecklats som skola under året och Västerängsskolans ombyggnad avslutats vilket också påverkat arbetsmiljön positivt. Fortsatt arbete med att åstadkomma förbättringar på de brister som finns. Förvaltningen skall arbeta för att insatser för att förbättra ventilationen och inomhusklimat på fler ställen genomförs. Förvaltningen skall dessutom verka för att våra lokaler städas på ett tillfredställande sätt. 11

Psykosocial arbetsmiljö cockpitvärde 7,5 Mätning och resultat: Den psykosociala arbetsmiljön mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur de upplever samarbetet på sin arbetsplats, hur de trivs, om arbetet känns meningsfullt, om de vågar säga vad de tycker och om de utvecklas i sitt arbete. Den förvaltningsövergripande bilden av den fysiska arbetsmiljön utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Cockpitvärdet 7,5 får anses som ganska högt och dessutom 0,2 enheter högre än vid förra mätningen. Förvaltningen har en personal som, trots en hög arbetsbelastning, i stor utsträckning trivs på sina jobb och tycker att arbetet är meningsfullt. Fortsatt arbete med att få arbetsplatser där personalen trivs och upplever arbetet som meningsfullt. Framförallt skall arbetet med att få personalen att känna att de har inflytande över sitt dagliga arbete fortsätta och att detta inflytande handlar om rätt saker. HÅBOSKOLAN cockpitvärde 8 6 4 2 0 5,76,1 5 5,5 HÅBOSKOLAN 3,8 4,6 3,84,3 4,14,7 1 2 3 4 5 2002 2003 1.pers.soc.utv 2.kunsk/färdighet 3.utv arb 4.infl/samverk 5.god arb.miljö/org Personlig social utveckling cockpitvärde 6,1 Kunskap/färdighetsutv cockpitvärde 5,5 Utv. arbetssätt/arbetsformer cockpitvärde 4,6 Utv. inflytande/samverkan cockpitvärde 4,3 Utv. god arbetsmiljö/org. cockpitvärde 4,7 12

Mätning och resultat: Mätningen av Håboskolan har skett med hjälp av självskattning i förhållande till ett stort antal påståenden/beskrivningar av de mål som finns i styrdokumenten, fr. a i Bildningsplanen. För att närmare ge en uppfattning om dessa så finns de i bilaga 1. Självskattningen har utförts så att arbetslagen har fått diskutera påståendena/beskrivningarna och ta ställning till hur de förhåller sig till dessa på en 10-gradig skala. I en del fall har rektor varit med i hela diskussionen ibland har arbetslagen först fått diskutera själva för att sedan möta skolledningen i en diskussion innan man slutgiltigt tagit ställning. För varje hörnsten (rubrikerna ovan) finns ett antal påståenden och medelvärdena av dessa ger cockpitvärdet för respektive hörnsten. Den förvaltningsövergripande bilden av den Håboskolan utgörs av medelvärden av de olika skolornas värden. Analys och värdering: För att få den bästa bilden av dessa värden är det bäst att läsa respektive kommentarer på varje skola. Här vill vi fästa uppmärksamheten på ett par saker. Först: Mätningen av målen på detta sätt har även fortsättningsvis lett till mycket intensiva och givande diskussioner ute i varje arbetslag. Dessa diskussioner har varit utmärkta verktyg för rektorerna i sitt pedagogiska ledarskap. Dessutom är det så att diskussionerna inte avstannat bara för att Cockpitmätningen är avslutat utan dessa diskussioner fortsätter i många former ute på skolorna. Förövrigt så inriktar sig diskussionerna inte bara på resultatmålen i bildningsplanen utan även inriktningsmålen i bildningsplanen kommer i fokus på detta sätt. För det andra: En kommentar till själva värdena är att komma ihåg att dessa endast går att jämföra med sig själva över tid. De ger ingen bild av hur skolan i Håbo ser ut i förhållande till andra kommuner. Man kan dessutom konstatera att många lag fortfarande fokuserar på vad de ännu inte till fullo uppnått istället för att titta på det som de redan gjort. Detta gynnar fortsatt skolutveckling men ger låga värden i mätningarna. Värdena inom alla fem områdena har ökat från förra mättillfället med allt från 0,4 till 0,8 enheter, vilket är mycket tillfredställande. Satsningen på rektorernas kompetensutveckling i pedagogiskt ledarskap medför fortsatt intensiva diskussioner ute i arbetslagen bör leda till fortsatt utvecklingen mot ökad måluppfyllelse. Även förändringarna i förvaltningens organisation kommer att fortsätta befrämja denna utveckling mot ökad måluppfyllelse. Bildandet av programområden, fr. a området pedagogisk utveckling, ledar till ökat fokus på skolutvecklingsfrågor och ökad måluppfyllelse. Men även de andra programområdenas främsta uppgift är att stödja skolutvecklingen genom att ge rektorerna stöd i olika mer eller mindre administrativa frågor så att rektorerna kan ägna sig åt sina nyckelarbetsuppgifter. Dessutom är nämndens arbete med att ta fram en ny ännu bättre bildnings/skolplan ett viktigt led i att främja skolutvecklingen i kommunen. MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE 8 7,2 7,2 cockpitvärde 6 4 2 0 1 2002 2003 13 1.kunskap betygsnivå

Kunskaper betygsnivå cockpitvärde 7,2 Mätning och resultat: Mätning av elevernas kunskapsnivå utgår från betygsättningen i alla ämnen i skolår 9. Betyget G ger här värde 7,5, VG 9 och MVG 10. Ej betyg ger värde 0. Mätning i riket sker på annat sätt, i meritvärde. Det genomsnittliga meritvärdet för skolorna i Håbo kommun var år 2003 180 med en spännvidd från 155 till 191. Genomsnittet för riket var 205. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen var 63% mot rikets 75% och andelen som var behöriga till gymnasieskolan var 86% mot rikets 90%. Analys och värdering: Mätningen av kunskapsnivån enligt ovan kommer att ge oss möjlighet att jämföra kunskapsnivån över tid. Viktigt att hålla i minnet är att det endast är de långsiktiga trenderna som är avgörande. Resultaten mellan två enskilda år kan variera väsäntligt och ändå vara inom normal variation. Använder man jämförelserna med riket och med reservation för vad som kan vara normal variation mellan år så tyder värdena på en stigande trend dock med en dipp för resultaten för år 2003. Dock kan konstateras att en viss satsning på ämnena matematik, svenska och engelska för att ge eleverna gymnasiebehörighet påverkar resultaten i andra ämnen. Det är viktigt att vi använder olika metoder för att tidigt upptäcka brister i kunskapsnivån. Att tidigt upptäcka brister i hur eleverna behärskar svenska språket (läsinlärning, läsförståelse mm) är av avgörande betydelse för att insatser skall ske i på rätt sätt och så tidigt som möjligt för att ge så god effekt som möjligt. Därför sker satsningar på svenska språket, språkprojektet, olika läsinlärningssatsningar mm och på att tidigt upptäcka brister på detta område. Dessutom har ett matematikprojekt startats med målsättningen att bättre ta reda på vilka brister elever som inte uppnår målen har och vilka åtgärder som är lämpliga att sätta in. Det är också viktigt att fastslå att stora ansträngningar måste göras för att totalt fler betyg skall sättas (= färre elever skall sakna betyg i ett eller flera ämnen) och att våra elever i Håbos skolor skall nå så bra resultat som möjligt. (= att andelen högre betyg, VG och MVG skall öka). Detta måste ske på ett sådant sätt att verkligen måluppfyllelsen hos eleverna är högre, inte genom att kraven på eleverna sänks. Kunskaper tillräckliga åk 5 cockpitvärde 7,8 Mätning och resultat: Elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska är utgångspunkten för mätningen av tillräckliga kunskaper. Mätningen visar hur många procent som uppnått målen på de nationella proven i åk 5. Cockpitvärdet 7,8 innebär att 78% av eleverna uppnått målen vilket är en liten ökning från 2002. Analys och värdering: Man kan konstatera att det är färre elever som uppnått målen i åk 5 än i åk 9. Det är ganska många elever som har svårigheter att förstå och uttrycka sig i skrift, samt svårigheter i sitt matematiska tänkande. 14

Förutom åtgärderna som nämns ovan under kunskaper betygsnivå så ligger den största utmaningen i att styra insatser så att den totala kunskapsnivån höjs utan att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar. Det är mycket viktigt att insatser styrs dit de har störst effekt dvs. att upptäcka brister så tidigt som möjligt och sätta in åtgärder. Samtidigt skall elever i de senare årskurserna stimuleras till att lära sig så mycket som möjligt. Här måste varje skola analysera de orsaker som ligger bakom att elever inte når målen och sätta in lämpliga åtgärder. På lång sikt bör satsningen på språkutvecklingen och läsinlärningen få positiv effekt på resultaten på de nationella proven i åk 5. Även det nystartade matematikprojektet har som målsättning att på sikt höja resultaten på dessa prov. Kunskaper tillräckliga åk 9 cockpitvärde 8.6 Mätning och resultat: Elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska är utgångspunkten för mätningen av tillräckliga kunskaper. Mätningen visar hur många procent som uppnått målen, dvs. fått lägst betyget G i åk 9. Cockpitvärdet 8,2 innebär att 86% av eleverna fick slutbetyg i svenska, matematik och engelska och är därmed behöriga till gymnasiets nationella program. Värdet är det samma som förra året (86% år 2002, 89% år 2001 och 84% år 2000). Det nationella målet att alla efter grundskolan skulle ha gymnasiebehörighet har inte uppnåtts. Inte häller målet uttryckt i kommunens bildningsplan att samtliga elever skall ha godkänt i dessa ämnen under läsåret 2001-2002 är uppnått. Resultatet för riket är 90%. Analys och värdering: Redan vid mätningar från tidiga skolår har ganska många elever svårigheter att förstå och uttrycka sig i skrift, samt svårigheter i sitt matematiska tänkande. Bilden ljusnar för närvarande något mot slutet av grundskolan. Att 86% ändå uppnått godkänt i svenska, matematik och engelska får man ändå betrakta som ett hyfsat resultat. Förutom åtgärderna som nämns ovan under kunskaper betygsnivå så ligger den största utmaningen i att styra insatser så att den totala kunskapsnivån höjs utan att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar. Det är mycket viktigt att insatser styrs dit de har störst effekt dvs. att upptäcka brister så tidigt som möjligt och sätta in åtgärder. Samtidigt skall elever i de senare årskurserna stimuleras till att lära sig så mycket som möjligt. Se också under rubriken Kunskaper betygsnivå under åtgärder. Barn/elevers soc. kompetens cockpitvärde 7,3 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. 15

Analys och värdering: Här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,3 måste anses som ett bra värde. Barn/elevers tillfredställelse cockpitvärde 7,7 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,7 måste anses som ett bra värde och visar att eleverna är nöjda. Barn/elevers trygghet cockpitvärde 8,2 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 8,2 måste anses som ett bra värde och visar att eleverna känner sig mycket trygga. Barn/elevers inflytande cockpitvärde 5,1 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 5,1 måste anses som ett lågt värde och visar att eleverna uppfattar att de har ganska små möjligheter till inflytande över verksamheten. Här måste åtgärder till för att bygga upp en bättre struktur för elevernas formella inflytande i klassråd, elevråd, kostråd osv. och om det visar sig att dessa inte fungerar så skall andra, för eleverna meningsfulla, samverkansformer utvecklas. Även formerna för elevernas inflytande i den direkta undervisningen måste utvecklas och tydliggöras. 16

Föräldratillfredsställelse cockpitvärde 7,5 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till föräldrarna till barn i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,5 måste anses som ett ganska bra värde och visar att föräldrarna är ganska tillfreds med sina barns skolgång. EKONOMI Mätning och resultat: Här är viktigt att resultatet ger värden som verkar åt samma håll inom ruta ekonomi i Cockpit. Det ger då värden som borde ge den balanserade helhetsbild som Cockpit avser ge, dvs. förändringar i de ekonomiska värdena borde kunna läsas av som förändringar i verksamhetsrutorna. Vi bedömer att den föreslagna storleken på stegen nedan ger lämpliga Cockpitvärden i ruta ekonomi för att uppnå den balanserade helhetsbilden som Cockpit avses kunna ge. Budget/utfall cockpitvärde 3,0 Här avses att visa hur årets resultat förhåller sig till årets budget. Budget +/- 0,5% per steg i Cockpitskalan som omfattar 10 steg. Exempel: En enhet har 50 miljoner i budget för året. Utfallet blev 50 750 000 kr, dvs. 750 000 kr över budget. Det ger Cockpitvärde 7 (av 10) 0,005 x 50 000 000 kr = 250 000 kr per steg: 750 000/250 000 = 3 steg ger Cockpitvärde 10 3 = 7 Det kommunövergripande värdet är ett genomsnitt av skolornas och förskolornas värden Analys och värdering: Värdet visar att skolverksamheten inte klarat av att hålla sin budget. Värdet beror på att de dragit över budget. Om verksamheterna hållit sin budget kan man anta att kvaliteten i verksamheterna skulle ha varit lägre. Här är förhoppningen att Cockpit skall ge oss en möjlighet att bedöma hur tillgången på resurser påverkar verksamheternas kvalitet. 17

Verksamheterna har dragits med betydande kostnadsökningar under året och trots flera besparingsåtgärder så var det inte möjligt att nå budget. Flera av dessa åtgärder får helårseffekt först 2004 och bör medverka till bättre ekonomiskt resultat. Personaltäthet cockpitvärde 4,4 Här avses att använda statistiska mått som anger personaltäthet. Den personaltäthet som budgeten är beräknad på +/- 0,05 per steg Exempel: I budgeten har man beräknat personaltätheten till 7,80 lärare/100 elever. Utfallet blev 7,55 lärare/hundra elever Det ger Cockpitvärde 5 7,80 7,55 = 0,25. 0,25/0,05 = 5 steg ger Cockpitvärde 10 5 = 5 Här anges siffror från skolverket september 2003 (gäller år 2002): Håbo kommun Riket Inskrivna barn/årsarbetare i förskolan 5,4 5,3 Inskrivna barn/per anställd i familjedaghem 5,0 5,3 Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem 18,1 18,4 Antal årsarbetare/100 elever i förskoleklass 9,1 8,0 Antal lärare/100 elever i grundskolan 8,2 7,9 Antal lärare/100 elever i gymnasieskolan 7,4 8,2 Analys och värdering: Värdet beror på att vi har haft en högre personaltäthet än budgeterat. Flera av de besparingsåtgärder som nämns ovan under budget medför att personaltätheten fortsätter att sjunka. Kostnad/elev, barn cockpitvärde 3,0 Här avses att använda statistiska mått som anger kostnad/barn. Budget +/- 0,5% per steg Exempel som ovan under budget. Här anges siffror från skolverket september 2003 (gäller år 2002): Håbo kommun Riket Kostnad total /inskrivna barn i förskolan 78 700 93 700 Kostnad total /inskrivna barn i familjedaghem 69 400 70 900 18

Kostnad total /inskrivna barn i fritidshem 31 000 29 100 Kostnad (kr)elev i förskoleklass 30 500 39 000 Kostnad (kr)/elev för underv. i grundskolan 33 300 32 100 Kostnad (kr)/elev för underv. i gymnasieskola 35 500 35 200 Analys och värdering: Värdet beror på att kostnaderna per elev varit högre än budgeterat. Under året har ett omställningsarbete påbörjats som medfört att kostnaderna per elev sjunkit från 33 300 kr på vårterminen till 32 200 kr på höstterminen. Dessa åtgärder fortsätter samtidigt som åtgärderna inför hösten 03 får helårseffekt 2004. Kostnad särskilt stöd cockpitvärde 4,5 Här avses att använda statistiska mått som anger kostnad för barn i behov av särskilt stöd. Budget +/- 0,5 % per steg. Ex som ovan under budget. Kostnaderna som ligger bakom framtagandet av ovanstående Cockpitvärde beskriver inte hela sanningen om dessa kostnader. Bl. a. Har inte kostnaderna inom Råd och stöd för dessa barn gått att ta med i underlaget. Analys och värdering: Värdet beror på att kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd varit högre än budgeterat. Arbete pågår med att se över hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Här kan man konstatera att kommunen får kritik från skolverket för att alla barn med sådant behov inte får sina behov tillgodosedda. Detta arbete är ett granlaga arbete då insatser för att minska kostnaderna inte får medföra att dessa barn blir utan det stöd de behöver. Lokal helhetsbild Intrycket av de hittills genomförda mätningarna är positiva. Kvalitetsverktyget Cockpit ger oss mycket värdefull information som underlag till bedömningar av vad som bör göras och hur dessa insatser skall prioriteras. Den allra största fördelen som vi upplevt är de diskussioner som följt inom arbetslagen och mellan skolledarna och arbetslagen. Dessa har varit mycket värdefulla och har inte upphört i och med att mätningen genomförts. Diskussionerna har bland annat lett till att Bildningsplanen blivit ett mer levande dokument som påverkar den inre verksamheten i skolorna. Inom 11 mätområden är det första gången som vi har värden så där blir det inte möjligt att se hur genomförda insatser påverkar värdena för än nästa år. Inom de andra områdena har vi för förstagången värden som går att jämföra med förra mätningen. Då kan vi konstatera att ändringarna är förhållandevis små, så små att ingen pil markerar ändring. (För detta krävs att värdet ökat eller minskat med mer än 0,5 enheter). Dock har de sammanfattande värdena för varje kärnområde, där jämförelse kan göras, ökat med mellan 0,1 och 0,5 enheter. Vilket tyder på att de insatser som gjords haft en positiv inverkan på verksamheten. 19

När det gäller den balanserade helhetsbilden som Cockpit ger för år 2003 så är att märka att de verksamhetsvärden vi har, balanseras av ekonomiska värden som beror på att verksamheten totalt har underskott i budgeten, högre personaltäthet än budgeterat och högre kostnader per elev än budgeterat. Prioriterade insatser under 2003 De insatser som varit prioriterade under 2003 är: den fortsatta satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos våra skolledare tillsammans med rektorsutbildningen i Uppsala och med stöd av Skolverkets utvecklingsdialog. Denna satsning syftar till att stärka rektorerna i sin roll som ledare ute i verksamheten. Detta samtidigt som delar av Cockpitmätningarna fokuserar på de pedagogiska processer som vi vill se i Håboskolan har lett till att förutsättningarna för skolutvecklingen fortsatt att förbättrats och att förutsättningen för att kvaliteten på verksamheten i våra skolor höjs. att genomföra förändringen av bildningsförvaltningens organisation. Den tidigare geografiska områdesorganisationen upphörde och ersattes av en organisation där bildningschefen direkt är överordnad rektorerna. Den nya organisationen syftar till att dels skapa ett närmare organisatoriskt samband mellan nämnd/förvaltningschef och verksamheterna, dels stärka rektors roll som pedagogisk ledare. att fortsätta utveckla kvalitetsredovisningssystemet för skolan. att färdigställa ombyggnaden av Västerängsskolan arbetat med att se över hur vi tillgodoser de behov som barn i behov av särskilt stöd har så att dessa tillgodoses på ett effektivt och bra sätt Åtgärder viktiga för framtiden Fortsätta satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet samt öka tydligheten i styrningen och ledningen av förvaltningen ända från förvaltningschef till processerna mellan lärare och elev. Följa upp och analysera elevernas måluppfyllelse när det gäller kunskapsmålen. Ta fram strategier för att höja våra elever kunskapsresultat. Fortsatt arbete med hur vi tillgodoser behoven som barn i behov av särskilt stöd har. Hitta strategier för att motverka de negativa bilder som sprids om kommunens skolor. Arbetet med att motverka kränkande behandling skall prioriteras. Vi skall arbeta med att ta fram gemensamma betygskriterier för kommunens skolor. 20