TRYGGA TUNA Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Tunaholmsskolan i Mariestad 2016

TRYGGA TUNA Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Tunaholmsskolan i Mariestad 2016 Mariestad 2015-11-11

Inledning... 2 Upprättandet av planen kräver allas delaktighet... 2 Sammanfattning av förra årets kartläggningar och mål för 2016... 3 Mål för 2016... 3 Hur uppnår vi dem?... 4 Hur utvärderar vi dem?... 4 Utvärdering... 5 Främjande och förebyggande arbete... 5 Rutiner för agerande och anmälan... 6 Hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 8 Bilaga 1... 9 Bilaga 2... 10 Bilaga 3... 11 Bilaga 4... 17 Bilaga 5... 19 Bilaga 6... 22 1

Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling är upprättad i enlighet med Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:571). Planen gäller hela Tunaholmsskolans verksamhet. Rektorn ansvarar för att planen används i det dagliga arbetet, utvärderas och omarbetas efter aktuell kartläggning. Planen gäller från och med den 1 januari varje år till och med den 31 december varje år. I slutet av höstterminen revideras planen utifrån årets kartläggningar och erfarenheter. Tunaholmsskolans vision är att diskriminering och kränkningar inte ska förekomma på skolans område, internet eller andra digitala medier. Planen upprättas för att vara vägledande och på ett systematiskt sätt forma det förbyggande arbetet och de främjande insatserna som genomförs mot kränkande och diskriminerande behandling på Tunaholmsskolan. Första delen i planen är en översikt över det främjande och förebyggande arbete som sker på skolan. Planen redovisar vem som är ansvarig och hänvisar till de dokument som används i arbetet. Dokumenten finns med i planen som bilagor. Därefter följer en översikt över aktuella rutiner för att anmäla, åtgärda och dokumentera kränkande eller diskriminerande behandling om det har skett. Det finns rutiner för hur skolans och kommunens personal, elever och föräldrar ska agera. Som komplement till detta dokument finns ett häfte för personal och elever att läsa om diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling innefattar, det finns i Trygga Tunas mapp på KIS. Upprättandet av planen kräver allas delaktighet Under höstterminens första veckor presenterar klassföreståndarna den aktuella planen mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna. Lärarna förvissar sig om att eleverna har grundläggande kunskaper om diskrimineringsgrunderna och kunskap om vad kränkning innebär. Klassvis disskuteras planen och de synpunkter och frågor som uppstår i klasserna vidarebefordras av elevrådsrepresentanterna till elevrådet. Vid elevrådets uppstartsdag, som sker i september, diskuteras planen under kuratorns ledning och elevrådsrepresentanterna delar med sig av de åsikter som deras klasskamrater har. Under oktober diskuterar även skolans personal förra årets plan vid en konferens som leds av rektorn. Mål för det nya årets plan diskuteras. Rektorn tillsammans med Trygga Tunas-arbetsgrupp reviderar planen efter elevernas och lärarnas synpunkter samt utifrån årets kartläggningar. I den reviderade planen finns aktuella mål och en redovisning av förra årets arbete. Lärarna går igenom den reviderade planen och sedan presenteras den vid föräldramötena under höstterminen. En arbetsgrupp bestående av vårdnadshavare och elevrådets representanter träffas en kväll i november tillsammans med rektorn och Trygga Tunas-arbetsgrupp för att gå igenom och fastställa planen och ordningsreglerna (bilaga 1, 4). Den nya planen gäller alltid från första januari varje år. 2

Sammanfattning av förra årets kartläggningar och mål för 2016 Målen för 2015 var att i första hand att verkställa vår nya plan i Tunaholmsskolans alla verksamheter, den behöver bli känd bland elever och personal. För att nå det målet har vi startat en arbetsgrupp bestående av tre pedagoger, en från varje arbetslag samt rektorn och delar av elevhälsoteamet som träffas var fjärde onsdag kl 15.00. Pedagogerna ska sedan sprida informationen till sina arbetslag på arbetslagsträffar. Samtliga lärare följer därefter upp med sina mentorselever. Vi kallar gruppen för Trygga Tunas-gruppen och protokoll från träffarna finns i Trygga Tunas mapp i KIS tillgängligt för all personal på Tunaholmskolan. Enligt vår enkät Tunas attityder (bilaga 2) är det nästan 21 procent av eleverna som inte känner sig trygga på skolan. Det är något vi vill fortsätta att arbeta med under 2016. Enkäten visar att språkbruket är för hårt och att många blir ledsna för kommentarer både i skolan och på sociala medier. Svaren säger att 77% tycker att det är så. Däremot anser 68% att de aldrig bidrar till att såra andra genoms sitt språkbruk på nätet eller i skolan. Så det här är något vi kommer att fortsätta arbeta med under 2016. 2014 så sa 14% av eleverna att det fanns någon vuxen att tala med vid behov. I årets enkätundersökning (bilaga 2) är det 78% som säger att det finns någon vuxen de kan vända sig till vid behov. Just relationen mellan elever och deras mentorer är något vi hade som målsättning att arbeta med under 2015 och vi är förstås glada för det förbättrade enkätsvaret. Vi har bland annat arbetat med att att förtydliga mentorsuppdraget och öka ut mentorstiden samt införa heldagar där relationsbyggande mellan elever och mentorer har varit i fokus. Under 2016 vill vi fortsätta att arbeta vidare med diskrimineringsgrunden etnicitet utifrån att vi är en skola som tar emot nyanländaelever från. I enkätet Tuna attityder (bilaga 2) säger 12% av eleverna att de inte tycker att det är roligt att det kommer elever från hela världen. Vi vill öka tryggheten mer aktivt föra upp detta ämne på dagordningen. Vi vill också bidraga med ökad förståelse i samhällsdebatten. Utvärdering enkäten Tunas attityder: Enkäten behöver bli digital. Frågor som behöver omformuleras för att blir tydligare för eleverna är: fråga 19 och 21. Mål för 2016 Mål 1 Sprida Trygga Tuna Fortsätta göra planen känd och levande, bland elever och personal. Mål 2 Språkbruk Arbeta med Tunaholmsskolans språkbruk bland eleverna. Målet är att alltid vara hänsynsfull verbalt och i skrift. Mål 3 Etnicitet: TOI - TOleransInitiativet Tunaholmsskolan ska vara en skola för alla. Under 2016 ska vi fokusera på diskrimineringsgrunden etnicitet. 3

Hur uppnår vi dem? Mål 1 Sprida Trygga Tuna Informera all personal och alla elever om Trygga Tuna vid varje terminsstart och föra in Trygga Tuna som en punkt på dagordningen varje månad på måndagarnas personalkonferens. Gå igenom trivselregler och diskrimineringsgrunder med eleverna regelbundet. Stödmaterial till personal att arbeta med i klasserna Uppstartsdagar i åk 7, extra fokus på Trygga Tuna. Använd elevrådet som informationsspridare i sina årskurser. Trygga Tuna-gruppen medverkar regelbundet. Mål 2 Språkbruk De vuxna i skolan behöver reagera på språkbruk och tala med eleverna om hur det påverkar relationer och elevernas arbetsmiljö. Morgans mission visas i aulan under en av terminens sista dagar i Trygga tunas-gruppens Gula representants regi. Trygga Tuna-gruppens Röda representant organiserar ett färdigt koncept där alla elever och personal samtalar tillsammans om vad de sett och hur de kan knyta det till sin vardag. Uppföljning sker sedan under vårterminen. Personalen får en föreläsning kring kränkningar på nätet under januari månad. Trygga Tuna-gruppen ansvarar för att samtalen om språkbruk fortsätter under 2016. Mål 3 Etnicitet: TOI - TOleransInitiativet Se bilaga 6 för detaljplanering OLGA ansvariga för att organisera arbetet. Viktigast är samtalen runt temat Etnicitet. Vi genomför punktinsater/olika händelser varje månad, som sedan följs upp med diskussioner i klasserna. Vi kommer även arbeta med prao i GFN och lektioner på andra modersmål löpande under året. Hur utvärderar vi dem? Mål 1 Sprida Trygga Tuna Fråga på elevernas attitydundersökning (bilaga 2) om de känner till planen. Diskutera med elevrådet, är planen och dess intention känd bland elever? Personalen tillfrågas på medarbetarsamtalet. Trygga Tuna-gruppen analyserar hur stort utrymme Trygga Tuna får vid personaldiskussioner i arbetslagen. Mål 2 Språkbruk Ta upp det på arbetslagsledarnas möte, hur ser det ut? Tema på dagordningen vid måndagsmötena i arbetslagen. Hur pratar vi med våra elever om språkbrukets betydelse? Samtala på elevråd och mentorstid, vad tycker eleverna. Titta på antalet anmälningar om verbala kränkningar, ökar eller minskar de? Enkätsvaren i Tunas attityder visar vad eleverna tycker. Mål 3 Etnicitet: TOI - TOleransInitiativet Enkätfrågor i samband med attitydundersökningen, med extra fokus på etnicitet. Uppföljning i samband med att planen utvärderas varje år. Vilka värderingar finns på skolan? Gå igenom eventuella anmälningar om diskriminering. Vad ligger bakom? Följa upp punktinsatser på mentorstid och lektionstid. 4

Eleverna får frågan om hur de upplever tonläget när det gäller etnicitet. Utvärdering Utvärderingen ska leda till att nya mål för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling upprättas. Under hösten diskuterar rektor tillsammans med elevhälsan, personal och elever hur målen ska uppnås. Målen och årets nya plan upprättas i slutet av november och redovisas. Främjande och förebyggande arbete All personal All personal på Tunaholmsskolan ska vara medveten om hur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är upplagd. Personalen ska stå för skolans vision och vara ständigt observanta på de strukturer och maktförhållanden som finns på skolan. Personalen har ett gemensamt ansvar för att motverka diskriminering och kränkande behandling. För att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling behövs rutiner på skolan. Rutinerna ska säkerställa det systematiska förebyggande arbetet och därför tilldelas skolans olika professioner olika ansvarsområden. De systematiska förebyggande insatser som sker på skolan, redovisas i ett årshjul och läggs in som åtgärder i skolans kvalitetsår. Trygga Tunas-gruppen Trygga Tuna-gruppen består av minst en lärarrepresentant från varje arbetslag, samt rektor, kurator och eventuellt ytterliga representanter från elevhälsan. Möten sker minst en gång per måndag där arbetet mot diskriminering och kränkande behandling drivs framåt på ett strukturerat sätt. Protokoll förs vid dessa möten och finns att läsa i Trygga Tunamappen på KIS. Trygga Tuna-gruppen ser över årsplaneringen (bilaga 1) och ser till att den efterföljs. Lärarrepresentanterna håller diskussionen levande i arbetslagen tillsammans med arbetslagsledaren. De ska också vara experter på våra rutiner vid anmälan om kränkning och diskriminering, som kollegor kan vända sig till. Trygga Tuna-gruppen har också ett nära samarbete med elevrådet för att utbyta information med eleverna. Vid utarbetning av nya mål och revidering av planen har Trygga Tuna-gruppen det ledande ansvaret. Rektor Rektorn ansvarar för att planen mot diskriminering och kränkande behandling efterföljs och att den revideras årligen. Rektorn har det övergripande ansvaret för att samtlig personal genomför det förebyggande arbete som just deras profession ansvarar för. Lärare Läraren är ansvarig för att utbilda eleverna i diskrimineringsgrunderna. Alla elever ska veta vad kränkande och diskriminerande behandling är samt ha fått information om hur de ska agera om de uppfattar sig blivit kränkta eller diskriminerade eller om de vet någon annan som blivit kränkt eller diskriminerad. Möjlighet till främjande arbete och relationsbyggande arbete ges bland annat genom att eleverna och klassföreståndarna träffas en gång per vecka, vid så kallad mentorstid. Där diskuterar eleverna frågor som rör dem och deras tillvaro på skolan, här finns även en möjlighet för läraren att använda tiden för individuella samtal med eleverna. Till det främjande arbetet tillhör också klassens dag, dagar då eleverna får tid för annat än skolarbete. Klassens dag sker en gång per läsår eller mer. 5

Läraren har möjlighet att boka tid för möte med Elevhälsan. Eleven Eleverna är medansvariga i att genomföra klassråd och att utse representanter till elevrådet. Eleverna medverkar och samarbetar i kartläggningar som görs på skolan. De ska följa de gemensamt utformade ordningsreglerna (bilaga 4). Eleverna ska utse elevskyddsombud. I elevskyddsombudens uppdrag ingår även att vara elevrepresentanter i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Skolsköterskan Skolsköterskan ansvarar för att hälsosamtal genomförs med samtliga elever i årskurs 7. Under samtalet frågar skolsköterskan bland annat om eleven har upplevt diskriminerande eller kränkande behandling eller om den sett att det förekommer på skolan. Specialpedagogen Specialpedagogen medverkar och gör observationer på lektioner, för att kunna påverka elevernas arbetsmiljö och ge personalen handledning. Skolkuratorn Skolkuratorn ansvarar tillsammans med rektor för att det sker en kartläggning av var i skolans lokaler och på skolgården som eleverna eventuellt upplever sig otrygga och där de upplever att risken för kränkningar ökar. (Bilaga 5) Fritidsledare Fritidsledarna hjälper eleverna bedriva elevcaféet på skolan och finns tillgängliga i uppehållsrummet. Fritidsledarnas arbetsuppgifter blir en del av det främjande arbetet som sker på skolan. Fritidsledaren kan intervjuas i samband med olika kartläggningar. Övrig personal All personal på Tunaholmsskolan ska ha kunskap om skolans plan mot diskrimenering och kränkande behandling. Samtliga som arbetar på skolan ska medverka vid en årlig personalkonferens i oktober, då planen presenteras och diskuteras. Övrig personal har också ansvar att observera och ingripa vid diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för agerande och anmälan Rutiner för hur skolledning, elever, lärare och vårdnadshavare ska agera när misstanke om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer eller har förekommit Skolans anmälningsskyldighet omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det kan ske på skoltid, fritid och/eller via digitala medier. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och exakta metod måste anpassas till varje enskilt fall. A Den enskilde läraren utreder om det rör som kränkning, diskriminering eller konflikt 1. Talar med inblandade elever, enskilt. 2. Rådgör med/informerar mentor, eventuellt också i diskussion med andra lärare som har kännedom om eleven/eleverna. 6

3. Om kränkning eller diskriminering gå till B. Vid konflikt fortsätta enligt nedan. 4. Kontaktar föräldrar telefonledes. 5. Dokumenterar kort i infomentor. Eventuellt informera rektor. 6. Uppföljning/återkoppling efter cirka 2-3 veckor. B Mentorn, är ansvarig för återkoppling och uppföljning 7. Om ovanstående åtgärder (A) visar att det rör sig om kränkning eller diskriminering. 8. Kallar föräldrarna och berörda elever till skolan för samtal, där vid behov även övrig berörd personal kan delta. 9. Vid samtalet bestäms ytterligare lämpliga åtgärder, samt tidpunkt och former för återkoppling/uppföljning. 10. Dokumenteras på Navets blankett: Anmälan till rektor 11. Rektor rapporterar till BUN med hjälp av Navets blankett: Anmälan till nämnd. 7

C Elevhälsan 12. Om ovanstående åtgärder (B) visar sig otillräckliga: 13. Anmäl eleven till Elevhälsoteamet. 14. Elevhälsoteamet gör en grundlig utredning och använder sig av Navets blankett: Utredning kränkande behandling. De gör en analys av ärendet och bestämmer tillsammans med mentor vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att den kränkande behandlingen eller diskrimineringen ska upphöra. Eventuellt kontaktas ytterligare myndigheter som Polisen, socialtjänsten eller Arbetsmiljöverket. 15. Vid behov upprättas åtgärdsprogram för de elever som är inblandade i en situation med kränkande behandling. För åtgärdsprogrammet används den anpassade blanketten på Navet: Åtgärdsprogram vid kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks eller diskrimineras av personal I de fall en elev upplever sig kränkt av skolans personal, ska det utredas av rektor. Om eleven upplever sig kränkt eller diskriminerad av rektorn ska det utredas av grundskolechef. Utredningens förfarande: 1. Rektor/Grundskolechef meddelar vårdnadshavare om ärendet. 2. Rektor/Grundskolechef samlar fakta genom samtal med den utsatte eleven, med personal som eventuellt kränkt eller diskriminerat eleven (enskilda samtal). Andra vuxna och elever som kan ha kännedom om ärendet. 3. Rektor/Grundskolechef analyserar det som framkommit och fattar beslut om lämpliga åtgärder. Kontaktar berörd elev, vårdnadshavare och personal. Hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Har eleven blivit kränkt av elever? Meddela mentor. Har eleven blivit kränkt av personal? Meddela rektor. Har eleven blivit kränkt av skolledningen? Meddela grundskolechef. Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Trots detta är det viktigt att agera. Ditt barn kan själv må dåligt och forskning visar att barn som kränker andra ofta själva får problem senare i livet, om de inte får hjälp att ändra sitt beteende. Det är alltså betydelsefullt att agera, både för ditt barn och det utsatta barnet. 8

Bilaga 1 Åtgärd Tid Ansvarig Kommentar Nya årets plan startar Jan Rektor Uppdaterar personal på årets mål Arbete med klassindelning Jan Special-pedagog Bjud in specialpedagoger och andra berörda för att börja diskutera klassamman- Enkätundersökning Genomförs veckan före påsk, återkoppling med klasser v 18. Biträdande rektor ansvarig för att genomföra, sammanställa. Mentorer ansvarig för återkoppling. sättning för de nya 7:orna. Sammanställs med hjälp av representanter från Trygga Tuna-gruppen, arbetslagen och Elevhälsan. Resultat återlämnas till eleverna och utvärderas av Trygga Tuna-gruppen, arbetslagen och Elevhälsan. Introduktionsdagar Aug Lärare För samtliga klasser. Verksamheterna planeras så att alla elever ges möjlighet att delta. Elevhälsan deltar. Genomgång/bearbetning av trivselregler Diskutera planen vid uppstartsdag elevrådet Extra fokus på utbildning i diskrimineringsgrunderna och innebörd av kränkande behandling Trygghetsvandring Sept Rektor och kurator Föräldramöte i arbetslagen Sammanställning och införande av mål i planen APT Samtlig personal + elevråd Fastställande av planen Nov/dec Rektor/ Elevhälsan Aug/sep Lärare Elever och lärare diskuterar trivselreglerna. Eleverna är delaktiga i utformandet av reglerna. Lärarna har samsyn kring vilka konsekvenser det blir ifall någon bryter mot trivselreglerna. Sep Kurator och Kurator går igenom planen med elevrådet. V 36 ons Rektor Eleverna väljer skyddsombud. Sep Lärare Alla elever ska veta vad kränkande och diskriminerande behandling är samt fått information om hur de ska agera om de uppfattar sig blivit kränkta eller diskriminerade eller om de vet någon annan som blivit kränkt eller diskriminerad. Se Lika rättigheter i skolan, TRYGGA TUNA och www.planforskolan.se. Rektor och kurator går med elevskyddsombuden genom skolan och dess område. Använder sig av ritningarna över skolan och skolområdet för att kartlägga om det finns platser där eleverna känner sig otrygga. Skriv i bilaga 5. Sept/okt Lärare och Mentor informerar om innehållet i planen. Rektor Ev. synpunkter och/eller utveckl- ingsområden noteras och lämnas till Trygga Tuna-gruppen. Okt, Trygga Tunagruppesammans Trygga Tuna-gruppen sammanställer till- höstlovet med arbetslagsledarna och elevrådsrepresentanter förra årets kartläggningar och för in förslag på mål i planen. Okt Rektor/ Redogör för innehållet i planen, sammanställning Elevhälsan av förra årets kartläggningar och förslag på mål under nästa år. Rektor, delar av elevhälsan, elevskyddsombud, lärar- och föräldrarepresentanter samlas en kväll för att fastställa planen. 9

Tunas attityder, enkätundersökning 2015 Bilaga 2 Hela skolan 78 % svarande Bortfall Stämmer Nej 1 Jag tycker att man kan lära sig mycket av andra människor 96 % 3 % 1 % 2 Vi i vår grupp/klass lyssnar uppmärksamt på vad andra har att säga 63% 32% 5% 3 Någon i klassen/ gruppen bestämmer mer än andra 50 % 48 % 2 % 4 Tjejer och killar tar lika stor plats i klassrummet 55 % 44 % 1 % 5 Vi hjälper varandra i min klass/grupp 83 % 15 % 2 % 6 Alla får komma till tals på lektionerna 75 % 23% 2% 7 Överallt i skolan känner jag mig välkommen och trygg 77 % 21 % 2 % 8 Jag kan gå på toaletten i lugn och ro 75 % 24 % 1 % 9 Jag känner mig glad när jag tänker på skolan 32 % 64 % 4 % 10 Någon vuxen i skolan vet hur jag mår 54 % 43 % 3 % 11 Jag kan alltid säga vad jag tycker i gruppen/klassen 73 % 22 % 5 % 12 Ingen är taskig mot mig 74 % 23 % 3 % 13 Jag trivs i skolan 82 % 15 % 3 % 14 Det finns någon i gruppen/klassen som inte har det bra 40 % 56 % 4 % 15 Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jag 78 % 14 % 3 % vill 16 Jag känner mig glad när jag tänker på mina kompisar 91 % 7 % 2 % 17 Jag känner mig ensam 15 % 83 % 2 % 18 Eleverna säger fula ord till varandra på skolan 77 % 21 % 2 % 19 Jag har aldrig skrivit något taskigt på internet 68 % 29 % 3 % 20 Jag är inte taskig emot någon 87 % 12 % 1 % 21 Jag har aldrig blivit ledsen för något som stått om mig på internet 57 % 42 % 1 % 22 Att alla är olika är bra 96 % 3 % 1 % 23 Jag har hört något rasistiskt i skolan 64 % 35 % 1 % 24 Jag hjälper mina klasskamrater med svenska språket när det behövs 79 % 19 % 2 % 25 Det spelar ingen roll vilken religion man tillhör 92 % 7 % 1 % 26 Jag har kompisar som tillhör olika religioner 80 % 18 % 2 % 27 Det är roligt att eleverna på skolan kommer från hela världen 85 % 12 % 4 % 28 Ibland behöver jag hjälp 93 % 6 % 1 % 29 Jag tycker att lektionerna är viktigare än mobilen 80 % 18 % 2 % 30 Jag vet vem rektorn är 88 % 12 % 31 Alla får den hjälp de behöver 66 % 21 % 3 % 32 Jag skulle koncentrera mig bättre utan min mobil på lektionerna 44 % 54 % 2 % 33 Jag har koll på läxor och prov 74 % 23 % 3 % 34 Jag tycker att mobilen är roligare än lektionerna 61 % 35 % 4 % 35 Jag har svårt att låta bli min mobil på lektionerna 26 % 72 % 2 % 36 Jag får den hjälp jag behöver av lärarna 72 % 25 % 4 % 37 Jag vet vad som förväntas av mig i skolan 72 % 27 % 4 % 38 Jag röker 4 % 93 % 3 % 39 Jag kan påverka vad som händer i hela skolan 39 % 56 % 4 % 40 Jag kan påverka vad vi gör på lektionerna 60 % 36 % 5 % 41 Känner du till att vi har en plan TRYGGA TUNA? 68 % 24 % 42 Att vara homosexuell är helt ok 88 % 12 % Demokrati? Jämställdhet Utanförskap Hälsa? Delaktighet Trygga Tuna 10

Mångkulturellt Inställning till skolan HBTQ Bilaga 3 Tunas Attityder jämförelse 2014/2015 Jämförelse mellan TT-enkät 2014 och 2015 - Hela skolan Fråga 1: Jag tycker att man kan lära sig mycket av andra människor (Bortfall: 2014 1%, 2015 1%) Fråga 2: Vi i vår grupp/klass lyssnar uppmärksamt på vad andra har att säga (Bortfall: 2014 2%, 2015 5 %) Fråga 3: Någon i klassen/gruppen bestämmer mer än andra (Bortfall: 2014 2 %, 2015 2%) Fråga 4: Tjejer och killar tar lika stor plats i klassrummet (Bortfall: 2014 2%, 2015 1%) Fråga 5: Vi hjälper varandra i min klass/grupp (Bortfall: 2014 3%, 2015 2%) Fråga 6: Alla får komma till tals på lektionerna (Bortfall: 2014 7%, 2015 2%) 11

Fråga 7: Överallt i skolan känner jag mig välkommen och trygg (Bortfall: 2014 1%, 2015 2%) Fråga 8: Jag kan gå på toaletten i lugn och ro (Bortfall: 2014 1%, 2015 1%) Fråga 9: Jag känner mig glad när jag tänker på skolan (Bortfall: 2014 5%, 2015 4%) Fråga 10: Någon vuxen ser mig och vet hur jag har det/någon vuxen i skolan vet hur jag mår (Bortfall: 2014 2%, 2015 3%) Fråga 11: Jag kan alltid säga vad jag tycker i gruppen/klassen (Bortfall: 2014 1%, 2015 5%) Fråga 12: Ingen är någonsin taskig mot mig/ingen är taskig mot mig (Bortfall: 2014 4%, 2015 3%) Fråga 13: Jag trivs i skolan (Bortfall: 2014 3%, 2015 3%) Fråga 14: Det finns någon i gruppen/klassen som inte har det bra (Bortfall: 2014 3%, 2015 4%) Fråga 15: Om jag behöver prata med någon vuxen i skolan så går det/det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jag vill (Bortfall: 2014 2%, 2015 3%) Fråga 16: Jag känner mig glad när jag tänker på mina kompisar (Bortfall: 2014 1%, 2015 2%) 12

Fråga 17: Jag känner mig ensam (Bortfall: 2014 2%, 2015 2%) Fråga 18: Eleverna säger fula ord till varandra på skolan (Bortfall: 2015 2%) Andel som svarat "Stämmer" 100 % 96 % 87 % 80 % 60 % 68 % 57 % 64 % 79 % 47 % 46 % 2014 40 % 2015 26 % 20 % 0 % Fråga 19 ( Ny 2015) Fråga 20 ( Ny 2015) Fråga 21 ( Ny 2015) Fråga 22 Fråga 23 Fråga 24 Fråga 19: Jag har aldrig skrivit något taskigt på internet (Bortfall: 2015 3%) Fråga 20: Jag är inte taskig emot någon (Bortfall: 2015 1%) Fråga 21: Jag har aldrig blivit ledsen för något som stått om mig på internet (Bortfall: 2015 1%) Fråga 22: Att alla är olika är bra (Bortfall: 2014 2%, 2015 1%) Fråga 23: Jag har hört något rasistiskt i skolan (Bortfall: 2014 7%, 2015 1%) Fråga 24: Jag hjälper mina klasskamrater med svenska språket när det behövs (Bortfall: 2014 3%, 2015 2%) Fråga 25: Vilken religion man tillhör spelar ingen roll/det spelar ingen roll vilken religion man tillhör (Bortfall: 2014 7%,2015 1%) Fråga 26: Jag har kompisar som tillhör olika religioner (Bortfall: 2014 5%,2015 2%) 13

Fråga 27: Det är roligt att elever på skolan kommer från världens alla hörn/det är roligt att eleverna på skolan kommer från hela världen (Bortfall: 2014 7%, 2015 4%) Fråga 28: Ibland behöver jag hjälp (Bortfall: 2014 3%, 2015 1%) Fråga 29: Jag tycker lektionerna är viktigare än mobilen (Bortfall: 2014 4%, 2015 2%) Fråga 30: Jag vet vem rektorn är (Bortfall: 2014 3%, 2015 0%) Fråga 31: Alla ska få den hjälp de behöver, vissa behöver mer än andra/alla får den hjälp de behöver (Bortfall: 2014 2%,2015 3%) Fråga 32: Jag skulle koncentrera mig bättre utan min mobil på lektionera (Bortfall: 2014 3%,2015 2%) Fråga 33: Jag har koll på läxor och prov (Bortfall: 2014 5%, 2015 3%) Fråga 34: Jag tycker mobilen är roligare än lektionerna (Bortfall: 2014 4%, 2015 4%) Fråga 35: Jag har svårt att låta bli min mobil på lektionerna (Bortfall: 2014 7%, 2015 2%) Fråga 36: Jag får den hjälp jag behöver av lärarna (Bortfall: 2014 5%, 2015 4%) 14

Fråga 37: Jag vet vad som förväntas av mig i skolan (Bortfall: 2014 4%,2015 4%) Fråga 38: Jag röker (Bortfall: 2014 1%,2015 3%) Fråga 39: Jag kan påverka vad som händer i hela skolan (Bortfall: 2014 4%, 2015 4%) Fråga 40: Jag kan påverka vad vi gör på lektionerna (Bortfall: 2014 8%, 2015 5%) Fråga 41: Känner du till att vi har en plan TRYGGA TUNA? (Bortfall: 2014 6%, 2015 0%) Fråga 42: Att vara homosexuell är helt ok (Bortfall: 2014 6%, 2015 0%) Tunas attityder Markera med ett kryss i den ruta du tycker stämmer bäst Stämmer NEJ 1 Jag tycker att man kan lära sig mycket av andra människor 2 Tjejer och killar tar lika stor plats i klassrummet 3 Att alla är olika är bra 4 Vi hjälper varandra i min klass/grupp 5 Alla får komma till tals på lektionerna 6 Vi i vår grupp/klass lyssnar uppmärksamt på vad andra har att säga 7 Jag har hört något rasistiskt i skolan 8 Ibland behöver jag hjälp 9 Jag hjälper mina klasskamrater med svenska språket när det behövs 10 Överallt i skolan känner jag mig välkommen och trygg 11 Det spelar ingen roll vilken religion man tillhör 12 Jag kan gå på toaletten i lugn och ro 13 Jag tycker att lektionerna är viktigare än mobilen 14 Jag vet vem rektorn är 15 Eleverna säger fula ord till varandra på skolan 16 Alla får den hjälp de behöver 17 Jag har aldrig skrivit något taskigt på internet 18 Jag känner mig glad när jag tänker på skolan 19 Jag skulle koncentrera mig bättre utan min mobil på lektionerna 20 Jag har koll på läxor och prov 21 Jag tycker att mobilen är roligare än lektionerna 22 Någon vuxen i skolan vet hur jag mår 23 Att vara homosexuell är ok 24 Jag är inte taskig emot någon 25 Jag har kompisar som tillhör olika religioner 26 Jag har aldrig blivit ledsen för något som stått om mig på internet 27 Jag har svårt att låta bli min mobil på lektionerna 28 Jag kan alltid säga vad jag tycker i gruppen/klassen 29 Ingen är taskig mot mig 30 Jag trivs i skolan 31 Det är roligt att eleverna på skolan kommer från hela världen 32 Någon i klassen/ gruppen bestämmer mer än andra 33 Jag röker 34 Jag känner mig ensam 35 Jag får den hjälp jag behöver av lärarna 36 Det finns någon i gruppen/klassen som inte har det bra 37 Jag kan påverka vad som händer i hela skolan 38 Jag vet vad som förväntas av mig i skolan 39 Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jag vill 40 Jag kan påverka vad vi gör på lektionerna 15

41 Jag känner mig glad när jag tänker på mina kompisar 42 Jag känner till att vi har en plan på skolan som heter TRYGGA TUNA 16

Bilaga 4 TUNAHOLMSSKOLAN Trivselregler 2015 (Fastställda av rektor i december 2014, efter samråd med elever, föräldrar och personal) I skolan liksom i samhället i övrigt behövs regler. I vår skola har personal, föräldrar och elever kommit överens om följande: Vi uppträder vänligt och hjälpsamt mot varandra. Vi håller rent och snyggt på skolan. Vi passar tiderna. Vi har med oss de läromedel och material som skall användas under lektionen. Vi tar av ytterkläderna i klassrummet. Vi skall ha en rök- och drogfri skola. 17

TUNAHOLMSSKOLAN Kompletterande kommentarer Konsekvensen för den elev som inte vill eller kan förstå innebörden av de beslutade reglerna blir att skolan, i regel mentorn, kontaktar hemmet och att mentorn tillsammans med föräldrarna kommer överens om lämpliga åtgärder. Vi hänvisar till Planen mot diskriminering och kränkande behandling för ytterligare åtgärder. Endast elever och personal som tillhör Tunaholmsskolan får vistas inom skolans område under skoltid All förtäring (att äta och dricka) sker på raster, ej under lektionstid. Snöbollskastning är ej tillåten inom skolans område, detta för att motverka kränkningar. Vi vill inte uppleva några former av våld, hot, glåpord eller nedsättande kommentarer från vare sig elever eller vuxna på skolan. Förutom skolans egna insatser för att förebygga eller förhindra en upprepning av en sådan händelse, kan det även bli nödvändigt att anmäla den eller de som på skolan använder sig av våld, hot, diskriminering eller kränkande behandling till andra myndigheter. Vi är alla rädda om skolans material och utrustning, men också om våra egna och andras tillhörigheter. Det du förstör får du ersätta. Mobiltelefoner/övrig elektronisk utrustning får inte störa eller ta uppmärksamhet från undervisningen. Respektive lärare bestämmer om och när mobiltelefoner får användas under lektionstid. Förutsättningen för att denna regel ska fungera är att eleverna också accepterar att det är läraren som bestämmer om och när mobiltelefoner får användas och att det beslutet måste respekteras. Accepteras inte detta omhändertar berörd lärare omedelbart mobiltelefonen, vilken sedan återlämnas till eleven efter skoldagens slut. Förvara inte pengar eller värdeföremål i omklädningsrummen. Frånvaroanmälan. Vårdnadshavare anmäler till skolan när en elev är frånvarande genom att ringa 0501-75 55 75. Om frånvaron blir längre än en dag, måste skolan meddelas varje dag. Vid ogiltig frånvaro kontaktar mentorn omedelbart hemmet. 18

Bilaga 5 Beskrivning av trygghetsvandringen oktober 2015 TRYGGHETSVANDRING 1501008 Alla arbetslagen var representerade, kurator och rektor. Vi gick igenom alla allmänna utrymmen, skolgården, resvägen och varje arbetslag. Överlag var skyddsombuden positiva till Tunaholmsskolan, den är lugn och trygg. Men det fanns också synpunkter och förbättringsområden förstås. Ipads man kan gå in på varandras och det är ett problem. Cafeet/uppehållsrummet domineras av årskurs nio, då kan det vara lite svårt att handla om man är yngre. Här kan personalen sprida sig mer och hjälpa till lite. Utemiljön är trygg och resorna till och från skolan också. Matsalen är trygg men trång. Det behövs ett bättre matsalsschema, man måste vänta och köa. Idrotten har för kort ombytestid vissa positioner menade skyddsombuden. Vore bra med hyllor till speglarna, skyltar utanför, draperier och skärmar. Röd skåphall trångt mellan skåpraderna, kan man flytta några skåp till bortre väggen? Behövs allla skåp? SFI sitter i möblerna ibland. Oftast lugnt i skåphallen. Röks inomhus. Blå skåphall Kan man ha en skåprad rakt ut från fönstren för att bilda mindre rum i rummet. Lugnt och bra förutom skateboardåkning inne. Gärna tassar på alla soffor Gul skåphall Kan man ha en skåprad rakt ut från fönstren för att bilda mindre rum i rummet. Oftast lugnt men lite stojigt. Toaletterna på skolan är fina men toalettlås fortfarande ett bekymmer i Rött Fattas papper i Blått 19

Material för trygghetsvandring Karta över skolgården: 20

Karta över skolans lokaler: 21

Bilaga 6 Planering för mål 3: TOI - TOleransInitiativet 3 december Uppstart APT prat om steg 1-3, starta med sfi-filmen, presentera programmet, ta in tips och idéer om hur vi kan organisera och vilka ytterligare frågor vi kan arbeta med. Hur pratar vi med eleverna kring filmen. Hur kan vi fixa en mat och kultur vecka/dag i maj, vem? 4 december Film med diskussion- halvdag. Flyga drake (2007), 128 min. 12 februari Skådespelare- live eller film äkta personers berättelser 12/2 modersmålet dag, prat om identitet och frågan vem är du om allt försvinner? Ta lektion från 10 lektioner om tolerans. Ämnen: so, svenska Mars Föreläsare - samt aktivitet. Vem är helt svensk? Vad är svenskt? Tolerans diskussion från 10 lektioner om tolerans. Ämnen: svenska och so April Bildsamtal- mediala bilder av flykt, flyktingar och invandring. Ämnen: Bild, so, svenska Maj Mat och kultur hur visar vi mångfalden på skolan? Samarbeta med köket. Malin har tagit en första kontakt. Löpande under vårterminen 2016 start 12/2 och 22/2 Arbetslaget organiserar tider Åk 7 och 8 prao i GFN t.o.m. Sista maj. Lektion på arabiska/dari - ca 30 minuter i åk 7-9: skriva sitt namn, enstaviga ord. Förslag första sidan i Palin. Fadhila arabiska åk 7 Amin - dari/farsi åk 8 Abdel arabiska åk 9 22