( goba sourcing) Kanada innehå 24 24 25 28 30 32 34 å ser svenska CIO:er på offshore S Pusen på outsourcingen 2008 Din outsourcing guide ti 34 änder Equaterra: Offshore är inte intressant ängre TPI: Tänk igenom vad du måste förändra sjäv Så gör du en egen säkerhetsanays Göm inte de doda kostnaderna mexico costa rica brasiien Goba sourcing 2008 Saget om europa argentina Nu kommer offshoreföretagen ti Europa. Aa satsar på gobaa everansmodeer och vi upp i värdekedjan. Mået är dina affärsprocesser. Text Stephanie Overby, ohan Wikberg, Aexandra Heymowska, on Röhne Iustration Kje Eriksson Research/käor TPI Goba Services, Equaterra 22 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se
poen ryssand irand ukraina tjeckien ungern bugarien rumänien kina israe egypten fiippinerna indien ghana thaiand vietnam maaysia singapore Så bra är toppdestinationerna på ITO (IT-outsourcing) och BPO.(business process outsourcing). Käa: Equaterra sydafrika O ffshore outsourcing, utkontraktering av IT ti ågkostnadsänder, har hit tis varit ett rätt mariginet feno men band svenska företag. Något för de ara största eer för mindre och mean stora företag som ägger ut avgränsade program meringsuppdrag. Men i takt med att värdseko nomin gobaiseras börjar intresset vakna. Och det är ömsesidigt, skue man kunna säga. En tydig trend just nu är att offshore everantörerna, framför at de stora indiska fö retagen, vänder bicken mot Europa. De bygger upp okaa säjkontor i exempevis Sverige och Tyskand och startar så kaade nearshorecen ter med inriktning på den europeiska markna den i reativa ågkostnadsänder som Marocko, Portuga och Ungern för att kunna erbjuda en ITO-mognad Hög Mean Låg BPO-mognad Hög Mean Låg mix av offshore och nearshoretjänster. Omvänt ser vi hur de kassiska mutinationea jättar na som IBM, Cap Gemini och Accenture ökar sin verksamhet i offshoreänderna återigen, framför at i Indien. Racet handar om den europeiska mark naden just nu och aa företag satsar på att ti handahåa gobaa everansmodeer, bekräf tar Martin Rosendah som är Head of BPO Services Nordic på Equaterra, ett konsutföre tag som hjäper sina kunder med att utvecka gobaa sourcingstratgier. DeN andra stora trenden band outsourcingföre tagen just nu är det som kaas BPO, Business Process Outsourcing, att man åtar sig att hantera hea affärsprocesser för kunders räk ning, istäet för deuppdrag som appikations utvecking eer drift. Även detta är ett ameri kanskt fenomen som är väg mot Europa. Och även här är de indiska företagen på hugget. De satsar hårt på att ansera sig som BPO-everantörer. Det finns en uttaad strate gi att röra sig uppåt i värdekedjan. Det är ti och med på den nivån att den indiska reger ingen premierar BPO-företag med skatteätt nader och fexibare arbetsagstiftning. Med detta sagt häsar vi dig väkommen ti 2008 års kompetta Goba Sourcing-guide där vi hoppas kunna räta ut många frågetecken för dig som går i offshoretankar. För andanaysen och övriga data har vi tagit hjäp av två konsutföretag inom goba sour cing, TPI och Equaterra. Hå ti godo! www.cio.se CIO Sweden 3, maj 2008 23 q
( goba sourcing) Svenska CIO:er om offshore Så här besvarade 175 CIO:er frågan om offshoreoustocrcing i vår egen undersökning CIO Lägesrapport 2008. Majoriteten avstår... Pusen på outsourcingen 2008 Förra året hände mycket på outsourcingmarknaden. Rupeen steg, doarn sjönk, uppköpen grasserade, och indiska TCS sog rekord med ett 1,2-mijarderskontrakt i doar med Niesen. Här är de viktigaste trenderna i år. 1. Svagare doar Indien är atjämt det dominerande offshoreandet, särskit för USA, och det är så förbi 2008 även om nya nationer som Kina och Brasiien är på väg upp. Den sjunkande doarkursen är på gott och ont ur indisk synvinke. Med ett fattigare USA hoppas de indiska företagen på fer affärer. Samtidigt urhokas ekonomin då många affärer tidigare gjorts i doar. Oron har ett ti att at fer affärer görs i rupees, euro eer okaa vautor. > Ç]Î i Ê nó]ç En förkrossande majoritet, 82, 7 procent av de tifrågade kan inte tänka sig ett offshoreoutsourcinguppägg för sin IT. Indien kart mest popuära offshoreandet... ÎÇ]Ç ]È Ó] Ç]Ó {]Î xè]x Ê }iì På frågan om viket and man hest skue offshora ti svarar 37,7 procent Indien, viket är mer än tio gånger fer än som väjer Kina. { Indien och Fiippinerna i topp Óää{ Óääx ÓääÈ ÓääÇ Fiippinerna Östeuropa Offshore-outsourcing är fortfarande ovanigt band svenska CIO:er, men vi ser en stadigt uppåtgående trend, om än ångsam. Kina Latinamerika God Mede Låg 24 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se BPO CRM Utvecki underh ng och å imat Î uktur Indien d Amänt k Indien och Fiippinerna är de mest mogna outsourcingänderna, enigt den matris som sourcingföretaget TPI har tagit fram. Nedan ser du en översikt över några av de popuäraste destinationerna och hur mogna de är i oika avseenden. Och på sidorna som föjer kan du fördjupa dig and för and. Infrastr Få har använt sig av offshore outsourcing... Indien är och förbir outsourcingandet nummer ett. Inget snack om saken. Men i takt med att önerna stiger, infrastruktu ren överastas och personaomsättningen ökar tit tar at fer på andra änder. Icke-indiska företag med kontor i Bangaore är oroiga: inom fem år är det ika dyrt där som hemma, tror en de. Så 2008 förutspås bi det hittis bästa året för outsourcing Engesk a Ê1 }ià Ê `À>Ê B `iàê Ê ÕÀ «> Ê&ÛÀ }Ì 3. Bortom Indien Kuture kompati biitet Ç]Ó Erfaren Ê/ iv i Kvaitets program x]n Kostna d Ê* i ingsniv å Ê > Ì Õ Biigare? Enkare och effektivare? Göm det. Nu måste outsourcingföretagen säja in sig som för ändringspartners. Har du hört det förut? a. Men nu är det avar, säger experterna. Kunder na vi ha mer än besparingar. De vi ha tigång ti kompetens, vertika expertis, processmognad, fe xibiitet, added vaue : en outsourcingpartner som kan öka kundens vinst, och inte bara sin egen. Fast det finns en hake: du får betaa mer. Forrester noterar att kostnaderna är på väg upp. Samtidigt: kontrakt ska förnyas och omförhand as, och då bir det konkurrens med pris. Förvänt ningen är att priserna går ner överag på ängre sikt med fer nya everantörer och ökad konkurrens. Utbidn ]{ raft Ê,ÞÃà > ` 5. Nya säjargumentet: förändring Arbetsk Ó] I Indien (och även i andra änder) har IT-bran schens hotspottar bivit överhettade. Så 2008 börjar uttåget ti mindre städer. IT-städerna börjar få probem med kompetensförsörjning det ut examineras för få kvaificerade kandidater och de som tar examen är inte så sugna på att börja på bot ten; det finns bättre aternativ om de fyttar. En de everantörer hoppar över de popuäraste IT-städer na ti förmån för andra orter. Här erbjuds dess utom ofta skatteättnader från poitiskt hå. Statigt stö Ê > De är rika, högt värderade, och gupska på nya kun der edarna på outsourcingmarknaden är sätta i sig både ett och annat mindre företag under året. Förra året fick indiska Wipro stora rubriker när de köpte amerikanska Infocrossing, men i år är in dierna försiktiga, och är inte köpa upp något som omsätter mer än en mijard doar, spår NeoIT. Däremot fortsätter indierna att etabera oka kontor i USA, Europa och Latinamerika. Och PA Consuting Group tror att vi får se mer samarbeten mean indiska och västerändska företag i år. 4. Fykten från storstan het Ê ` i 2. Konsoidering, ohoj! företag i Latinamerika, Centra- och Östeuropa, Kina, och i viss mån Meanöstern och Afrika. Bara Kina med sin mijardbefokning kan erbju da samma skabarhet som Indien men de här än derna vi bi kompement, inte ersättare. Käa: TPI
Indien Den gobaa dominanten Moget och certifierat Mer än två mijoner tar IT-examen varje år Stor resurspoo för både BPO och IT-outsourcing Popuär, attraktiv bransch att jobba och göra karriär i i Indien ätt att etabera utändsk verksamhet Stor personaomsättning ända upp ti 40 procent önerna stiger 12 18 procent om året Byråkratisk/poitiska konfikt edande everantörer ångsamma på innovation, tar ogärna risker Vi hest driva hea verksamheten i Indien Dåiga vägar, bristande fysisk infrastruk tur, extremt tarfikkaos. Tjänsteexport: 39,6 mijarder doar Fokusmarknad: USA & Europa Indien är idag den gobaa dominanten och edande på aa typer av outsourcing. Och man är så förbi under överskådig framtid. Framtida tiväxt kommer att drivas av så kaade captive centers att utändska företag driver verksamhet på indisk mark i egen ägo och regi och av gobaa speare. Des jättar som IBM och Accenture, des de stora indiska företagen. De största indiska boagen, som TCS och Infosys, är mutinationea speare. De är rädda om sina stora marginaer, tar ogärna risker, och är inte kända för innovationskraft. De som driver innovation är mindre företag och nischspeare. Outsourcingbranschen har haft det bra i Indien, uppbackad som den är av staten. Det gäer at från att centrabanken börjat godkänna utändska investeringar per automatik (i ett and som tidigare var mycket protektionistiskt) ti agändringar som gör att även kvinnor får jobba nattskift och förstås rena ekonomiska subventioner. IT-branschen har änge haft ett förmånigt program med skatteättnader, det så kaade STPI (Software Technoogy Parks of India), som upphör nästa år. Det ersätts dock av det iknande SEZ, Specia Economic Zones, som gynnar företag som etaberar sig i nya zoner, utanför dem där dagens IT-företag är etaberade. Det är ett försök att driva investeringar ti nya dear av andet. Under STPI kunde ett IT-företag bi het undandaget från stora skatteposter i tio år. I en SEZ bir det istäet fem år med detta hundraprocentiga undantag, föjt av fem år med 50-procentig skatteättnad och därefter fem år där skatteättnaderna beror på hur mycket man investerar. IT-centren igger i företagsparker med snabba inor, startup-inkubatorer och särskid strömförsörjning. Enätet är annars ett stort probem här i Asiens tredje största energiproducent. Infrastrukturprojekt är högt prioriterat av staten, men det är mycket som återstår att göra. Kommunikationen städerna emean, iksom in och ut ur andet, är fortsatt undermåig. Avfashantering och vattenförsörjning: måttig. Men teekommarknaden är avregerad, och immaterierättsagarna har börjat rätta sig efter TRIPS-avtaet. Outsourcingstäder: Bangaore, Chennai, Mumbai, Kokata, Hyderabad, Nationa Captita Region Ledande everantörer: TCS, Infosys, Wipro, Cognizant, HCL, Satyam, IBM, EDS, Accenture, CapGemini Mindre everantörer: Covansys, NIIT, Hexaware, Perot, igate, Mindtree BNP per capita: 2 700 doar doar Internetanvändare: 60 mijoner Arbetskraft: 516 mijoner Utändska investeringar: 67,7 mi jarder doar Infation: 5,9 % Arbetsöshet: 7,2 % foto isa bjerre övriga asien Fiippinerna Starkt statigt stöd för outsourcingföretag Utmärkt infrastruktur Kuturet vä integrerat och införstått med väst Starka på BPO och cacenter Överag svag IT-kompetens Reativt få utveckingsföretag Växande probem med extremism Tjänsteexport: 4,1 mijarder doar Fokusmarknad: USA & Europa Fiippinerna har ett nära förhåande med USA, och har därför utveckat goda engeskakunskaper och god insikt i den amerikanska kuturen. Det har gjort ögruppen ti en av edarna på BPO-området det, och en väutbidad arbetskraft, med 380 000 högskoeexamina om året. Israe Värdsedande på mjukvaruutvecking här pratas engeska, arabiska och de festa europeiska språk Börjar sjäva outsourca ti ordanien och andra aternativ för att få ner kostnaderna uridiskt baserat på brittisk ag Stor instabiitet Västerändskt kostnadsäge Tjänsteexport: 600 mijoner doar Fokusmarknad: USA & Europa Israe nämns säan som outsourcingand, även om det finns outsourcing här. Kostnaderna är dock höga. Som ett västeuropeiskt and eer mini-usa insprängt i en ågönede av värden. Maaysia Bra engeskakunskaper Bra kinesiskakunskaper Bygger mycket fibernät, vägar och kontor Brist på IT-persona (importerar från Kina och Indien) Probem med patentpirater Vissa konfikter internt och med grannänder Tjänsteexport: 230 mijoner doar Fokusmarknad: USA Gamma brittisk kooni med agboken baserad på den brittiska. Både engeska och kinesiska är starka språk. Staten har investerat 10 mijarder doar i två hitech-parker (Cyberjaya och Putrajaya) och panerar för att ha 50 000 hitech-arbetare år 2011. Motoroa har ti exempe sedan fyra år tibaka ett utveckingskompex i Kuaa Lumpur som nu fyttar ti Cyberjaya. Singapore Stark upphovsrätt/patenträtt Mycket bra kommunikationer Fexibe, sjävregerande önebidning iten arbetskraft. Små möjigheter att skaa inte så biigt Fokusmarknad: USA & Europa Singapore är ett itet and, men har bivit regionat nav för ett anta outsourcingföretag. Ekonomin är stark och staten stabi och marknadsekonomisk, och uppmuntrar investeringar i speciaiserad outsourcing, som nano- och biotech. Thaiand Biigt Bra äge i Sydostasien Poitiska probem Tjänsteexport: 50 mijoner doar Fokusmarknad: USA Thaiand kan komma att sega upp som ett passande outsourcingand för mindre kompexa uppdrag, i form av både ren IT och fuskaig BPO men i hård konkurrens från Vietnam, som också vi bi Sydostasiens outsorcingnav. q www.cio.se CIO Sweden 3, maj 2008 25
( goba sourcing) kina Enorm potentia på sikt ra infrastruktur B Stor egen marknad som ockar Stort statigt stöd Mycket ingenjörsutbidning 50 000 IT-examina varje år Reativt biigt Duktiga tekniker Lätt att etabera utändsk verksamhet Tjänsteexport: 5 mijarder doar Fokusmarknad: apan och inrikes Med sin enorma potentia drar Kina ti sig värdens outsourcingbickar. Näringsivet har avregerats för att hänga med, men på många sätt styr kommunistpartet fortfarande med järnhand. Den järnhanden har använts fitigt för att bygga ut infrastrukturen, som nu är i värdskass. Teefonin är vä utbyggd, med fiberoptik ti snart sagt aa andsändar, och Kina är värdens största VoIP-användare. Utöver infrastruktursatsningarna tihandahåer staten ekonomiska och kart hur bra Kina skaar O Dåig engeska. Så ite som 50 000 kinesiska IT-proffs kan engeska Bir snabbt dyrare Struntar i internatione immaterierätt. Nästan at piratkopieras Kinesernas rörighet inom andet regeras hårt byråkratiska ättnader för outsourcingindustrin. I storstäder som Shanghai och Beijing är konstnadsäget i nivå med Indien. Biigare än Indien kan det bi om man söker sig ut i andet. Kinas många provinser konkurrerar inbördes med stor iver om utändskt kapita. Och de är i mångt och mycket hänvisade ti att konkurrera med varandra Kina har kvar det så kaade hukou-systemet, som begränsar medborgarnas rörighet. Många kineser är idag iegaa invandrare i en annan provins. Kina saknar idag Indiens mognadsgrad och språkfördear, och attityden ti upphovsrätt igger dem i fatet. Än- då kommer de definitvt att etabera sig som outsourcingandet nummer två. I mångt och mycket är det utändska företag som står för fioerna de kineska everantörerna är idag inte i närheten av indierna. Outsourcingstäder: Shanghai, Daian, Beijing, Suzhou, Fuzhou, Guangzhou (Kanton), Hangzhou, Wuxi, Chengdu, Chongqing Leverantörer: KingDee, ShinoCom, SineTec, Beum, IT United, Neusoft, BOCO, ChinaSoft. Kinesiska everan törer är dock fortfarande omogna, med brister i skabarhet, engeska, projekt hantering och spetskompetens. Mutinationea företag på pats: Accenture, Infosys, Capgemini, Cognizant, IBM, TCS, Satyamn, Perot, EDS, Wipro, CSC, NIIT. BNP per capita: 5 300 doar Internetanvändare: 162 mijoner Arbetskraft: 803 mijoner Utändska investeringar: 700 mijoner doar Infationstakt: 4,7 % Arbetsöshet: 6,1 % Det finns 30 000 anedningar att anita oss. Eftersom det kan vara svårt att väja gör vi det jobbet också. 26 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se
europa Bugarien ompetent IT-arbetskraft K Bra programmerare Utmärkt utbidningssystem Lär bara bi dyrare Tjänsteexport: 100 mijoner doar Bugarien är västigare än man kan tro, och har riktigt starka IT-kunskaper. Utmaningarna för andet är att kättra upp i värdekedjan och så sig in mer på den europeiska marknaden. Irand nikt äge mean Europa och USA U Moget sourcingand Bra på IT-utvecking och projekt hantering Bra utbidningssystem ara marginet biigare än övriga B Västeuropa Liten befokning dåig skabarhet Tjänsteexport: Över 4 mijarder doar Irand var ett av de änder som tidigt drog nytta av gobaiseringen som sourcingand, och har rykte om sig att håa hög kvaitet. Kompetens finns på fera språk. Landet har stark IT-bransch, stark BPO-bransch och tiverkande industri, och en i princip oöverträffad bredd: här kan du sourca at från från forskning och utvecking ti distribution. Sourcingmarknaden har nu ex panderat utanför Dubin, ti östkusten och Befast i Nordirand. Det är enda chansen för Irand att håa efter kostnaderna. Här sourcar du mest från mutinationea jättar. De etaberade sig tidigt under Irands ekonomiska boom på 80och 90-taet och hämmade framväxten av inhemska everantörer. Poen steuropas största arbetskraft Ö 40 000 om året examineras från poska högskoor Mycket bra på systemutvecking och projekthantering ätteinvesteringar i IT och teekom ara 14 procent kan prata engeska B Probem med immaterierätten Tjänsteexport: 500 mijoner doar Så mycket som 28 procent av hea Östeuropas IT- och teekom-investeringar kan ha gjorts i Poen och då är hea det enorma Ryssand inräknat. Poen är inget itet and, och har den arbetskraft som behövs för att bära upp ett anta oika branscher. Staten satsar på att attrahera outsourcing kontrakt, med ekonomiska incitament för företagen. 30 procent av outsourcingen här kommer idag från apan. Rumänien S tor tigång på IT-persona det finns bara fem änder i värden som har fer certfierade IT-proffs Många taar engeska, franska, itaienska och tyska Låga personakostnader orrputionen har sinkat nödvändiga K ekonomiska reformer Dåig immaterierätt Tjänsteexport: 100 mijoner doar Rumänien är reativt ny biven EU-medem, och mutinationea företag har börjat etabera sig. Acate, Avarion, IBM, Orace och Siemens har öppnat utveckingscentra här. Ryssand S tarkt på avancerad IT och biotech Även mycket sofistikerat tekniskt arbete går att få för en biig penning Värdens tredje största ingenjörskår Korruption och asköns pirater; dåig immaterierätt Statens stöd för hitechföretag är inte stort, och har precis kommit igång Inte het överens med västerändsk affärspraxis Tjänsteexport: 3,65 mijarder doar Ryssand har änge varit nästa supermakt inom goba sourcing, men har adrig riktigt sagit igenom, och exporterat mycket mindre mjukvara än aa förutspått. Kinas och Östeuropas framfart kombinerat med det poitiska äget i andet kan göra ryssarna aktersegade. Så kaade captive centers att q Som Nordens edande konsutmäkare har vi 30 000 konsuter i nätverket inom de festa speciaistområden: IT, teekom, teknik och verksamhetsutvecking. Med vår unika matchningsmetod tar vi snabbt fram rätt kompetens ti rätt pris. Vi du veta mer? Kontakta oss på www.ework.se eer ring 08-506 055 00 så hjäper vi dig. Nordens edande konsutmäkare. www.cio.se CIO Sweden 3, maj 2008 27
( goba sourcing) q man öppnar egna kontor i Ryssand het utan att outsourca har bivit popuärt i stäet. Inte, Sun, Microsoft, Acate, Siemens, Borand, Texas Instruments och Motoroa har aa gjort det. Tjeckien Mogen mjukvaruutvecking bra programmering och projekthantering Stort statigt stöd för att skapa jobb 46 % kan engeska etaberad mjukvarubransch, med ti exempe ICZ, Logica CMG och PVT Tveksam skabarhet önerna på väg upp Tjänsteexport: 500 mijoner doar I Tjeckien, Centraeuropas Skandinavien, har mycket utändskt kapita pumpats in de senaste tio åren. Och staten vi ha mer, så företag som skapar nya jobb kan få subventioner på upp ti 50 procent av bruttoönerna i upp ti tio år, enigt czechinvest.org. Stark och stabi regeringsmakt. Ungern iten men ivaktig mjukvarubransch Bra på programmering och projekthantering Avancerad teknisk kompetens Biigt Reativt iten arbetskraft Bara 21 procent kan engeska önerna på väg upp Tjänsteexport: 120 mijoner doar Som reativt färsk EU-medem har Ungern börjat bi intressant för outsourcing. Här finns bra teknisk arbetskfraft, biigt, i ett stabit poitiskt kimat. Ukraina Gott om kompetent IT-persona Osäker poitisk mijö Svag rättsstat Dåig immaterierätt Tjänsteexport: 300 mijoner doar Ukraina har Östeuropas näst största arbetskraft bara Ryssand är större och kompetensen är det inget fe på. Ett stabiare, mindre agöst Ukraina skue kunna penetrera den europeiska marknaden rejät och bi ett nearshorenav i regionen, men där är man inte än. oceanien Austraien Vä utbyggd infrastruktur engeskspråkigt Många outsourcingföretag har sin Asienverksamhet baserad här höga kostnader iten kompetenspoo Ett västand, med at vad det innebär av transparent statsapparat, ekonomi, stabiitet, språk och kutur. Nya arbetsagar har gjort arbetskraften ite fexibare. Nya Zeeand Mycket små piratprobem Sofistikerad infrastruktur hög teknisk kompetens immaterierätten bättre i teorin än i praktiken iten arbetskraft dåig skabarhet Ett västand, med at vad det innebär av transparent statsapparat, ekonomisk utvecking, poitisk stabiitet, språk och kutur. Biigare än Austraien. afrika Egypten Meanösterns största kompetenspoo nära Europa Mutikuturet Biigt Otiräckig satsning på IT och outsourcing från statens sida Tjänsteexport: 50 mijoner doar Lägga ut IT i Egypten? a, det kan man i dagsäget göra, om det handar om mindre kompex verksamhet. Egypten har potentia för att bi en attraktiv BPOexportör, men konkurrensen kommer att bi hård från det ofantigt rika Dubai, där staten kan satsa hur mycket pengar som hest. Ghana iten tidsskinad Västafrikas bästa infrastruktur åg personaomsättning Bra engeskakunskaper instabi region iten arbetskraft Dåigt med everantörer Tjänsteexport: 20 mijoner doar Fokusmarknad: USA q offshore är inte intressant ängre Stirra dig inte bind på and och pats. Fundera på vad du vi göra istäet! Gobaiseringen har gjort andfrågan at mer underordnad. Det menar Martin Rosendah som är Head of BPO Services på Equaterra. Uttaandet kan tyckas motsägesefut för att komma från en konsut som hanterar gobaa sourcingaffärer, men det Martin Rosendah menar är att det som istäet är viktigt är att syna sjäva everansmodeen. Använd everantörernas fabrik ti det du behöver den ti. De handar inte så mycket om att ägga ut verksamhet i Indien, Poen eer Batikum utan om att säkerstäa vad du vi uppnå kvaitets- och kostnadsmässigt och se vem som kan everera det på bästa sätt. Det faktum att offshoreboagen, framför at de indiska, håer på att etabera sig i Europa, samtidigt som de kassiska mutinationea jättarna i snabb takt utveckar sin verksamheter i offshoreänderna skapar en situation där de stora everantörsföretagen bir at mer ika varandra. Och det är det som gör att kunderna inte behöver fundera så mycket över de geografiska aspekterna när de väjer everantör. Idag erbjuder aa gobaa everansmodeer. Det är en trend som har varit på gång ett tag under oika namn, som bestshore och nearshore. Distinktionen offshore är inte så intressant ängre, konstaterar Martin Rosendah. Med everansmodeer syftar han på det uppägg som everantörerna erbjuder sina kunder när de tar sig an en affär. Vad som görs var ti viket pris inkusive rutiner för everans, tjänstekvaitet, uppföjning och styrning. En process behöver inte vara mer strategisk än ett utveckingsuppdrag, anser Martin Rosendah. Titta på vad du vi uppnå och stä det mot everantörens erbjudande. Hur många har de på pats för att hantera reationen i Sverige, vika typer av tjänster kan de erbjuda var? Har de någon verksamhet närmare, exempevis i Östeuropa och hur kan spitten se ut mean okat nearshore och offshore? tipsar han. Vidare betonar Martin Rosendah hur viktigt det är att vara ärig med sina drivkrafer i en affär. Hans erfarenhet är att en av de vanigaste orsakerna ti att det går snett vid outsourcing är att man inte är det, eer har en feaktig bid av dem. Det gäer inte minst att aa är överens 28 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se
batikum Attraktiv nearshore? närheten. I Batikum har vi svenskar verkigen nearshore Kuturet mycket närmare oss än outsourcingänder i Asien Biigt önerna igger på mean en tredjede och en fjärdede av våra ätt att resa in och ut. Inget visum behövs Vä etaberad infrastruktur Poitiskt stabit Bra på mjukvaruutvecking och projekthantering hög ande IT-studerande iten arbetskraft, ådrande befokning. Svårt med skabarheten Små everantörer. Även stora företag här har bara några hundra anstäda Oprövat. Har inte byggt upp motsvarande Indiens, Irands eer Ungerns goda rykte Snabbt stigande öner Omogna outsourcingprocesser. Batikum har inte så stor erfarenhet, så kunden måste styra hårdare Dåig engeska. Pratas mest i huvudstäderna Risk för ekonomisk överhettning inom en snar framtid 2004 gick batstaterna med i EU, och sedan dess har de bivit attraktiva, framväxande outsourcingmarknader. Lettand är mest etaberat, men grannarna saknar inte potentia. Ekonomin växer så det knakar, viket drar ti sig mycket investeringar, särskit från Norden. Det här har också två nackdear: des stiger önerna, des riskerar ekonomin faktiskt att överhettas, med hög infationstakt och avtagande tiväxt tänkbar redan i år. Aa tre änderna har yckats bra med övergången från Sovjetstyre ti demokrati, och är idag stabia. Regionen har ett av Europas effektivaste skattesystem och en ibera ekonomi efter angosaxisk föraga. Dock finns det kvar en de tvister med Ryssand. Batikum igger förstås nära oss både geografiskt och kuturet. Men hur är det med språken? o, ettiska och itauiska är indo-europeiska, och igger kanske ti och med närmare våra västeuropeiska språk än de saviska (ryska, poska m f), så etter och itauer torde ha ätt att ära sig engeska. Estniskan däremot är finskbesäktad. Lägg även märke ti hur små de här änderna är. Esterna är inte ens en och hav mijon. Sammanagt bor det bara sju mijoner i Batikum ika många som i Bangaore. En genomsnittig mjukvaruingenjör tjänar i... Estand: 22 000 euro/år Lettand: 26 000 euro/år Litauen: 20 000 euro/år Lettand BNP per capita: 17 700 doar Internetanvändare: 1,1 mijoner Arbetskraft: 1,1 mijoner Utändska investeringar: 6,4 mijoner doar Infationstakt: 9,6 % Arbetsöshet: 5,9 % Estand BNP per capita: 21 800 doar Internetanvändare: 760 000 Arbetskraft: 680 000 Utändska investeringar: 6,32 mijoner doar Infationstakt: 6 % Arbetsöshet: 4,7 % internt, innan man sätter sig vid förhandingsbordet. Det kan åta sjävkart, men påfaande ofta har han sett exempe på motsatsen. För CFO:n kanske det handar om att sänka kostnaden, medan CIO:n vi ha en bättre hepdesk och vd vi ha nya kunder. Se ti att det är utrett, annars bir det ett dåigt avta. Dokumentera drivkrafterna i avtaet och bygg in fexibiitet för förändring. Drivkrafter kan förändras över tid och då måste det stödjas, annars kan det bi hoppöst att ändra. u mer kompex affären är, desto mer finns det att ta hänsyn ti. Martin Rosendah avsöjar att det senaste avtaet han hanterade var på 700 sidor, viket ger en vink om vad det gäer. DeN andra stora trenden BPO, Business Process Outsourcing, där everantörerna erbjuder sig att hantera hea affärsprocesser och då inte bara IT utan även sådant som finans-, redovisnings- och HR-processer är egentigen det han tycker är mest intressant och som han arbetar mest med som BPO-rådgivare. Het kart är att outsourcingföretagen strävar upp i värdekedjan och vi erbjuda mer kvaificerade tjänster som de kan ta mer betat för. Men vad innebär det för kunderna? Är det verkigen smart att ägga ut en he affärsprocess så ångt bort som i Indien? Tja, det beror ite på hur man ser det. För det första: En process behöver inte vara mer strategisk än ett utveckingsuppdrag. Det viktiga är att den är vä avgränsad och standardiserad. För det andra: det beror återigen på viken everansmode du väjer och då bir frågan snarik den vid vanig outsourcing/bpo. Skinaden igger i spitten, viken de av arbetet som utförs var, säger Martin Rosendah. Han är övertygad om att BPO kommer att växa stort de närmaste åren, även i Sverige. Men, trots tesen om att andfrågan har speat ut sin ro är han inte säker på att Indien bir de svenska kundernas förstahandsva. Han tror att Ungern och Poen, som igger närmare Sverige geografiskt och kuturet, är ämpigare patser för BPO för svenska CIO:er. Och CFO:er, för den deen. Det som står på tur för utkontraktering är ekonomiprocesser. Här kan CFO ha mycket att ära av CIO som sedan änge är van vid storskaig outsourcing. Den CIO som vi visa framfötterna kommer att kunna kiva fram rejät och spea en strategisk ro som stöd för CFO:n. Han är vä rustad för detta genom sina erfarenheter. 5 förhandingstips för gobaa CIO:er 1. Förankra affärens drivkrafter. Den främsta anedningen ti att kunder är missnöjda med en affär är ofta att de har oika uppfattning om drivkrafterna bakom affären. Säkerstä att CIO, CFO och affärsområdeschefer har en gemensam bid och att KPI:er, baserade på drivkrafterna, är refekterade i avtaet. 2. Priset är bara en de av förhandingen. Tänk igenom din kommersiea position och gör en avvägning av vad som är viktigast: pris, kostnadskontro, hög ande röriga kostnader, kommersie risk vid förseningar. 3. Förstå vad dina kunder vi betaa för. Leverantörerna vi gärna säja en Porsche, men kanske dina kunder (affärsenheterna) nöjer sig med en Vovo eer Fiat. 4. Förstå avtaet. Låt inte tekniker, advokater eer för den deen konsuter ta kontroen. Säkerstä att du förstår avtaet. 5. Säkerstä resurser. Invovera ett anta nyckeresurser i upphandingen som kommer att vara ansvariga för everansen och säkerstä att everantören gör detsamma. www.cio.se CIO Sweden 3, maj 2008 29
( goba sourcing) tänk igenom vad du måste förändra sjäv Anaysera ditt utgångsäge och bestäm vart du vi. Då är du på god väg mot en bra sourcingstrategi. Det går inte att bortse från att vi ever i en gobaiserad värd även när det gäer supporttjänster. Svenska företag har änge skyggat ite för det, men det håer på att ändras. Det anser erker Runnquist, partner på TPI, en goba rådgivare inom sourcing. Gobaisering är sjävkart för de festa inom marknad och försäjning. Men inte för supporttjänster, det går inte ihop, säger han. Han tycker att det är bra svenska företag håer på att vakna. Så att de inte missar de möjigheter ti såvä effektivisering som tigång ti ny teknik som erbjuds i en at mer gobaiserad ekonomi. Där de gränser för företagande som vi är vana vid håer på att ritas om. Att de indiska företagen etaberar sig i Europa är ett tydigt tecken på vad som är på gång. Indiska boag som har kunder i västvärden har insett att de måste ha ett ordentigt fotfäste i Europa och USA för att göra affärer. Och omvänt ser vi som sagt hur IBM, EDS med fera etaberar sig i offshoreänder, säger han. För svenska företag innebär det en het ny spepan när de ägger upp sina strategier för sourcing och outsourcing. Och enigt erker Runnquist finns det mycket att vinna. Men det kräver också förändringar i invanda arbetsmönster och tankesätt, säger han. erker Runnquist anser att många företag sarvar med att definiera tydiga ansvarsområden. erker Runnquists främsta råd ti den som överväger outsourcing på goba nivå är att tänka igenom strategin noga: Vad gör vi idag, vad kostar det egentigen och hur vi vi ha det imorgon? Det är frågor man initiat bör stäa sig. Är ens företag på en goba marknad bör man ha en strategi som refekterar det. Kinesiska kunder betaar exempevis inte gärna för svenska supporttjänster, säger han. Sedan gäer det att reaisera strategin. Här finns det ite oika uppägg, beroende på viken typ av företag man är och i viken bransch. Gobaa teknikföretag och banker gör gärna captiveuppägg, där de startar en egen everansverksamhet utomands, oftast i Indien. De festa andra väjer oftast, och bör väja, en ren outsourcingmode, säger erker Runnquist. Nästa steg är att säkerstäa att man har en tydig governancestruktur på pats. Så att det är möjigt att styra och föja upp reationen. Här gäer det att sätta upp bra regeverk och dimensionera organisationen. Det Ghana kan satsa på är ow end-uppdrag, cacenter, IT-support. Lägg ingen high end-it här. Tunisien och Marocko segar upp som konkurrenter. Sydafrika Konkurrenskraftigt öneäge Bra på IT-oursourcing Stor potentia Språkigt och kuturet västifierat Fortsatt iten kompetenspoo hög brottsighet Probem med immaterierättsäget Tjänsteexport: 2,9 mijarder doar Fokusmarknad: Europa Södra Afrikas mest europiserade and har fått upp ögonen för sina outsourcingmöjigheter. Har potentia att bi en stor speare. amerika Argentina Biigt. Argentinska programmerare är biigare än indiska Stark infrastruktur Svag ekonomi. Återhämtar sig efter ekonomisk kris Mijöprobem Sedan hea ekonomin koapsade 2002 har arbetskraft varit mycket biigt i Argentina. En de har dragit nytta av det äget. Tata Consuting har etaberat samarbete med argentinska Datco, som syssesätter 200 personer. Orace och Motoroa har föragt viss utvecking ti Buenos Aires. Brasiien Dear av befokningen förstår fer europeiska språk än portugisiska, som är det officiea Brasiianare utveckar med erkända processer och metoder Vä utveckad mjukvarukompetens Sydamerikas biigaste arbetskraft infrastrukturen har en bit kvar engeska är inte vanigt internetaccessen ofta ångsam Få stora outsourcingkontrakt hittis Tjänsteexport: 800 mijoner doar Fokusmarknad: USA & Europa Värdens åttonde största ekonomi är fortfarande ett u-and, som inte byggt ut sin infrastruktur utanför storstadsregionerna. Brasiien igger kuturet närmare väst än jätten Indien, men det poitiska äget är osäkert. Accenture har ett center här. Chie Reativt stabi demokrati Marknadsorienterad ekonomi med mycket import/export Statigt stöd atinamerikas bästa and att göra affärer i, enigt Economist Inteigence Unit (och fjärde bästa u-andet att göra affärer i) Bara 13 procent kan bra engeska Reativt iten arbetskraft Sedan 1990, när diktaturen störtades, har Chie bivit en aggressiv ekonomi i Sydamerika. Är idag en stor handespartner ti apan, Indien och Kina. Costa Rica Bra engeskakunskaper Bra på programmering och projekthantering Biigt biigare än Indien iten arbetskraft Stora underskott i ekonomin, stor statsskud Teemonopo (ICE) som motsätter sig konkurrens från VoIP Costa Rica har en reativt stabi ekonomi baserad på jordbruk, turism och eektronikexport. Befokningen är reativt väutbidad och utändska investerare reativt tifreds. amaica Knutet ti väst via Engand och USA engeskspråkigt åg personaomsättning önerna stiger bara sakta 30 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se
Beskriv noga vad som ska evereras och var tydig med vika ansvarsområden som gäer, så att man inte bara fyer på med mer resurser på hemmapan om det uppstår probem. Här har många gått snett, säger erker Runnquist, som menar att en stor de av arbetet går ut på att definiera tydiga komponenter i everansen. Finns det risk att ägga ut för mycket? Absout, men den största faran igger i att man inte riktigt har tänkt igenom vad man måste förändra sjäv, för att hea everanskedjan ti sutanvändaren ska fungera. Samtidigt får man INTE GLÖMMA att det finns skinader mean oika everantörer, kuturer och everansmodeer. För det gör det. Och att man i sutändan har oika drivkrafter i affären. Det du bör titta på i vaet av everantör, enigt erker Runnquist, är sådant som hur utveckad everansmodeen är. Hur vant företaget är vid gobaa kunder. Och hur sofistikerat man beskriver och styr sina everanser. Här har Indien kommit ängst av ågkostnadsänderna, konstaterar han. På närmare breddgrader nämner han Tjeckien och Poen, som har kommit ångt på många sätt. Men det man inte får gömma är att tifödet av kvaificerad arbetskraft i dessa änder är begränsat. Aa ågkostnadsänder kan vara intressanta, men det som finns i Indien är en överproduktion av högt utbidade IT-människor, viket pressar ned önerna, i varje fa än så änge. Dessutom har de utveckat sina värdekedjor, och de indiska företagen börjar som sagt etabera sig här. Så det är definitivt inte bara en fråga om pris ängre, anser erker Runnquist. Framför at har indiernas everansmodeer utveckats kraftigt. De har sipat dem och bivit bättre på att specificera ansvar i oika dear av everansen. Personaomsättningen på de indiska boagen yfts ofta fram som ett probem. Hur säkerstäer man att inte hea den persona du har tränat upp försvinner inom ett år? Det skijer sig mean everantörerna. Men det är naturigtvis något du måste regera i avtaet, hur det tiåts påverka din everans. Återigen en fråga om styrning, atså. Och det är också något du måste ta med i kakyen. En outsourcingeverantör som presenterar sitt affäruppägg anger ofta bara personakostanden och kostnadsreduktion som är koppad ti denna. Men nettot ser annorunda ut. Du måste ägga på kostnaden för hantering, men besparingen bir ofta stor trots detta, runt 20 25 procent. Det man ska veta är att det kommer en extrakostnad. 5 tips vid outsourcing offshore 1) Gör hemäxan. Tag fram en sourcingstrategi som refekterar ditt företags affärsstrategi vart boaget är på väg och hur tjänsten ska utveckas. Var tydig med vad du vi uppnå: pris, kapacitet, fexibiitet et cetera. 2) Skapa transparens i a information. Definiera tjänstens omfattning och ta reda på vad de verkiga kostnaderna är i dagsäget i en baseine som aa är överens om och som kan förhandas och föjas upp. 3) Var ärig i vaet av everantör. Ta med aa fakta som är väsentiga. Låtsas inte att kutur och reation är oviktigt om det inte är så. At måste ingå i utvärderingen från start. 4) Acceptera att det är en kompicerad affär. Se ti att du har en tydig process, rätt bemanning på pats och rätt förankring på hemmapan. Det är en ångsiktig reation där ite har att göra med juridik. Skadestånd är nog bra, men inte så mycket värt om 20 000 kunder inte får e-post på en vecka. 5) Se ti att kraven på governance är kargjorda och åt det återspegas i RFP:n, så att det är en de i everantörsvaet. Ta kontro över processen, åt inte everantören driva! Tveksamma IT-kunskaper Byråkratiskt iten arbetskraft, dåig skabarhet Fokusmarknad: USA amaicanska staten erbjuder ekonomiska incitament för outsourcingföretag, och amerikanska näringsivet har investerat mer än en mijard doar här. Outsourcingen är dock mest cacenterorienterad och USA-orienterad. Kanada Bra infrastruktur Mycket bra immaterierätt På de festa sätt som USA Stor och kompetent resursbas för både ITO och BPO Bra utbidningssystem Dyrt Tjänsteexport: 12 mijarder doar Fokusmarknad: USA Kanada är USA:s nearshore. Man har ett attraktivt frihandesavta i NAFTA, och staten erbjuder skatteättnader för IT-exportörer. Den ia prisskinad som finns mean Kanada och USA bygger dock mycket på växekurser, och om framtida ojeexport stärker den kanadensiska ekonomin kan fördearna försvinna het. Därför outsourcar kanadensiska everantörer sjäva ti indiska och kinesiska företag, och är ofta bara rena meanhänder. Mexiko Bra immaterierätt Ökande statigt stöd Förhåandevis biigt Tveksam skabarhet Omogna utveckingsprocesser Dåiga engeskakunskaper Bristande projekthantering dåiga på att definiera projekt end-to-end och ta över projekt i fykten Tjänsteexport: 630 mijoner doar Fokusmarknad: USA Mexiko är värdens efte största ekonomi, och har börjat satsa mer på outsourcing sedan NAFTA-avtaet gick igenom och gjorde dem mer attraktiva för USA. Utveckingsindustrin och infrastrukturen bir stadigt bättre. Nederändska Antierna Taar hoändska Dåiga engeskakunskaper Stea arbetsagar extremt iten arbetskraft (bara 90 000 personer) Detta ia nederändska territorium omfattar de västindiska öarna Curaçao, Bonaire, Saba, St Eustatius och hava St Maarten (resten är franskstyrt, under Guadaope). Redan i december i år ska Nederändska Antierna uppösas: Curaçao och St Martin ska bi var sitt eget nederändskt territorium, och de övriga öarna ska bi i princip het hoändska, utan dagens sjävstyre. Ekonomin är öppen och uppmuntrar outsourcing, men administrationen är krångig och tidskrävande. Puerto Rico Amerikansk agstiftning Vänskapig arbetsmarknad Bra immaterierätt engesk- och spansktaande önerna på väg upp iten arbetskraft, dåig skabarhet Fokusmarknad: USA Sjävstyrande territorium inom USA. Sjävkar nearshore för amerikanerna. Venezuea Statigt stöd hög brottsighet, interna stridigheter Mycket dåig immaterierätt Venezueanska staten erbjuder skatteättnader för outsourcingföretag, men det finns många änder där staten gör mer, och gör det mer samordnat. Ett ojedrivet and med hög arbetsöshet och infationstakt. FOTNOT: Siffrorna på tjänsteexport och uppgifterna om fokusmarknad kommer från EquaTerra, iksom aa uppgifter om Ghana, Egypten, Thaiand, Bugarien och Ukraina. Resten, om inte annat anges, kommer från TPI. www.cio.se CIO Sweden 3, maj 2008 31
( goba sourcing) Vågar du ägga ut information i ett ågöneand? Hur gör man en riskanays av en region, ett and och en everantör på andra sidan jorden? Säkerhetsexperten Sten Orring ger råd. När du outsourcar utomands gäer det inte bara att anaysera eventuea everantörer. Lika viktigt är det att anaysera riskerna i de änder och regioner det gäer. Det menar säkerhetsexperten Sten Orring som idag är säkerhetskonsut, och som tidigare har varit koncernsäkerhetschef på Scania i eva år. Här fick han en gedigen erfarenhet av att göra riskanayser på änder och regioner. En riskanays inför en utkontraktering utomands gör man enigt honom bäst i fyra steg. Han kaar dem hemäxan, värderingsmaen, informationsinsamingen och garingen. Vi går igenom dem steg för steg. Hemäx an. Innan du ens börjar med anaysarbetet är det viktigt att edningen preciserar de ekonomiska måen, och stäer dessa mot de risker man är beredd att ta. Hur mycket störning kan man acceptera? Hur stor kunskapsbrist är rimigt och hur stora personiga risker är man beredd att ta? Det är det viktigaste i hea riskanaysen. Gör man internarbetet ordentigt bir resten vädigt mycket enkare, säger Sten Orring. För den som ansvarar för riskanaysen, exempevis säkerhetschefen eer CIO:n, gäer det att ge försag ti edningen, där man i ekonomiska termer stäer fördearna mot risker. Sten Orrings tips är att vara så specifik som möjigt. Han är aergisk mot procentsatser. Det är farigt att prata om 99,9 procents uptime. Frågan är exakt hur många avbrott vi kan toerera. Exakt hur ånga får de vara? Procentsatser säger ingenting, säger han. Det är också viktigt att bedöma exakt hur företaget påverkas om störningar uppstår. Innan man ens börjar fundera på outsourcing måste man ha kart sig vad en störning innebär. Vad har man för backup? Hur ång tid tar det att omgruppera verksamheten på en strategisk nivå? Som ansvarig måste du kunna beskriva vad en incident betyder. Frågan är exakt hur många och ånga avbrott kan vi toerera. Sten Orring Sten Orring föresår också att man startar en projektgrupp för att genomföra riskanaysen, med fok från hea företaget. Du måste gå brett, prata med produktionschefen om vad han ser för risker. Se ti att yssna på inbandade i hea företaget, säger han. värderingsmaen. I en kassisk riskanays tittar man ofta på en rad faktorer och risker, och sedan på hur dessa ska värderas. Sten Orring föresår att du går andra vägen, och bygger en värderingsma redan innan du börjar sama in information. Då vet du redan från början vika frågor som måste besvaras, säger han. I värderingsmaen förespråkar Sten Orring en fyrgradig skaa: ti exempe dåigt tiräckigt bra, bra och mycket bra. Fyra grader är bäst, men viktigast är att det är jämna siffror. I en skaa med ojämna siffror, som den vaniga fem-gradiga, brukar svaren nästan atid hamna i mitten viket inte ger något bra besutsunderag, säger han. Ett aternativ då man anayserar änder är att sätta Sverige som en grad i skaan exempevis på nummer två, eer tiräckigt bra. Då ser man direkt se vad som fungerar sämre än i Sverige, bättre än i Sverige eer ikadant. När du vä börjar sama in information kommer du få enorma mängder data. Med en färdig värderingsma vet du exakt viken information du etar efter, och kan föra in den i maen direkt, säger Sten Orring. Informationsinsamingen. När du byggt din värderingsma är det dags att sama in information. Här åter du maen styra insamandet. Aspekter att väga in vid andanays är sådant som geografiska förutsättningar finns det risker för monsuntider, tyfoner, sandstormar eer extrema snöfa? samt frågor om kutur och poitik. Hur stor är vanan att samarbeta? Hur bra är man generet på att håa avta? Hur ser affärskuturen ut? Hur stabi är demokratin? Hur ser det poitiska äget ut? Och vika agar och reger kan komma att påverka företaget? Andra viktiga frågor att väga in kan handa om mijöhänsyn, etik eer infrastruktur. För en de företag är det viktigt med mijöaspekter. Hur arbetar andets outsourcingeverantörer med mijöfrågor? Kan partnerns brister så mot företaget? När det gäer infrastruktur tycker Sten Orring att man inte ska nöja sig med att fråga hur bra eer dåig IT-infrastrukturen är, eer hur bra vägar och järnvägar fungerar. Fråga också hur det ser ut med sådant som tidtabeer. Finns det tidtabeer, och föjs de? Kort sagt, kommer din framtida partners anstäda att kunna ta sig ti jobbet? Var hittar man då informationen? På ett övergripande pan finns en he de att tigå i öppna käor, som hos UD eer oika.gov-sajter. Enigt Sten Orring ger dessa en reativt god bid av regioner och änder. Nästa steg är att vända sig ti företagets kontaktnät. Fråga andra företag som varit i regionen eer andet. I Sverige finns många gobaa företag och de har information om i princip aa värdens änder. Som Tetrapak. Det är verksamt i nästan hea värden, säger Sten Orring. Även i insamingsfasen föresår han att man tisätter en bred intern anaysgrupp. u bredare grupp, desto större kontaktnät. Tänk även på att biden av äget måste vara aktue. Det går fort ute i värden. Fem år gamma information är inte ängre reevant. Tänk bara på hur det såg ut i Kina för fem år sedan. Den information som gäde då gäer definitivt inte idag, säger han. Garingen. När informationen igger i maen är det dags att gara. Väj ett, eer högst två, änder som är intressanta, ta en titt på aternativa samarbetspartners som finns att tigå och skaa sedan bort det ena aternativet efter hand. Här börjar vi komma in på mer konkret säkerhetsanays, där man gör due diigence, 32 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se
bakgrundskontroer av ägarna och ser över fö retagens besutsprocesser, säger Sten Orring. Han påminner om att det är viktigt att man gör de här sakerna innan man kontaktar ater nativa samarbetspartner. Man vi inte ämna ut affärshemigheter ti fe personer. När man kommer ti en förhanding är det avgörande att man vet exakt vem man förhand ar med, säger Sten Orring. Att göra bakgrundskontroer på företag är en he vetenskap i sig och Sten Orring föresår att man, om den egna kompetensen saknas, an itar revisionsfirmor och andra konsuter. De ekonomiska kontroerna kan utföras av vaniga revisionsfirmor. Men de ite mer djup gående kontroerna kräver speciaister, som amerikanska Kro & Vance eer brittiska Contro Risks Group. Det är värdsomspännande firmor som gör bakgrundskontroer. Exakt viken information som de här firmor na kan komma över varierar. Och hur de arbe tar skijer sig också från and ti and. De sam arbetar ofta med okaa säkerhetsfirmor, firmor som kan vikoren i området. Det är oika i oika änder hur de kan kom ma åt informationen. I Ryssand kan man fråga närmsta granne de brukar sitta på mycket in formation som de gadeigen dear ut. Att anita fir mor av den här ty pen är inte gratis, men enigt Sten Orr ing ofta värt utägget. Och det går att begrän sa kostnaderna. Har du gjort ditt förarbete vä minskar kon suternas arbete rejät. Eftersom varje bindskott är bortkastade pengar önar det sig stort. När du anitar en konsut ska du inte bara be dem koa upp den och den. Stä konkreta frågor. An vänd värderingsmaen och åt arbets gruppen bestämma vika som måste få svar. Tänk på att bra svar kräver bra frågor. En riskanays av en region, ett and eer ett företag ska göras i inedningen av ett outsour cingprojekt, paraet med de tekniska- och ekonomiska anayserna, anser Sten Orring. Säkerhet är att skydda tigångar. För att kunna öka säkerheten och minska riskerna är det avgörande att vara med från början. Har projektet gått för ångt bir det ofta så att man bara får gia äget när man inser att riskerna egentigen är adees för höga, säger han. Atför ofta har företagsedningar bestämt sig på förhand när de satsar på outsourcing. Det är vanigt att företag hittar något de tycker om och börjar förhanda med parter hit och dit, utan att göra några anayser. Det tror jag är fe väg att gå, säger han. Tänk också på att riskanaysen inte är avsu tad bara för att IT-produktionen är igång och på pats. Den måste atid uppgraderas. För ett producerande företag som ägger ut IT-produktion och -utvecking gobat gäer det att skapa kontrostationer i verksamheten. Så att man atid vet vad som händer där borta. Att du uppfattat riskerna som hanterbara när du outsourcar betyder inte att de fortsätter vara det. Ingen riskanays gäer för evigt. q TPI, the outsourcing advisor eader, gives you the support needed to reach your utimate destination TPI s experience and expertise wi hep your organisation optimise its business operations through the best combination of interna capabiity, shared services outsourcing and offshoring. www.tpi.net www.considerthesourcebog.com www.cio.se CIO Sweden 3, maj 2008 33
( goba sourcing) företag att sköta kopiering på vore att ha en centra kopiator i käaren. Men det funkar inte, hanteringen bir för omständig om aa måste springa ned i käaren hea tiden. En annan typisk risk är att reationen bir så krångig att hantera att man börjar göra jobbet sjäv, för att det går snabbare. Och då betaar man dubbet och har inget vunnet. Om det är en process där du, även om den är avgränsad, behöver diskutera okarheter med fok varje dag är det ingen bra idé att ägga ut den, konstaterar on Rognes. BPO-forskaren on Rognes anser att många underskattar kostnaderna för hanteringen av ångväga reationer. göm inte de doda kostnaderna Outsourcing av affärsprocesser, BPO, är en het marknad för everantörerna men hur är intresset band svenska kunder? Och hur påverkas den egna organisationen? För den som går i outsourcingtankar är det oftast besparingar som ockar. Men det gäer att tänka ti. Den som gör en gädjekaky är snabbt bi besviken. En vanig miss är att man underskattar kostnaden för hanteringen av reationen och aa transaktioner som uppstår när man inte kan ösa saker direkt över bordet, säger on Rognes, som forskar i BPO och Lean-produktion vid Handeshögskoan i Stockhom. Han har studerat hur verksamheter påverkas när de ägger ut en process. Och hans erfarenhet är att många företag underskattar de organisatoriska svårigheterna och därmed också de faktiska kostnaderna. Det gäer för traditione BPO, och i ännu högre grad för offshore, eftersom avståndet gör det ännu ite svårare, säger han. I teorin är det ätt att säga att det inte skue spea någon ro var en uppgift utförs i en gobaiserad värd där aa är uppkoppade. Men enigt on Rognes stämmer det inte het. At tyder på att svårigheten att hantera små probem titar med avståndet. Och det är oftast iktydigt med ökade kostnader. Man brukar taa om 30-metersgränsen, så fort någon sitter mer än 30 meter bort ökar svårigheten i samarbetet, och sedan titar den exponentiet. Det är dyrt att upprätthåa täta kontakter över stora avstånd. En typisk fagrop är att man mäter och räknar på det som åter sig mätas och räknas och kommer fram ti ett case. Men man gömmer sådant som är inbyggt i en process som inte åter sig mätas: Den ständiga diaogen, hanteringen av små förändringar över tid. Hanteringskostnaden är svår att sätta siffror på. ag brukar ta som exempe att det mest ekonomiskt fördeaktiga sättet för ett Risken är också att man förorar kunskap, som tidigare har funnits inbyggd i organisationen. Det som skrivs i avtaet kan fyttas men at annat som omgärdar en process, det försvinner och måste äras på nytt. Det behöver inte vara dåigt, man kan ju ha jobbat på ett krångigt och ineffektivt sätt tidigare och då är bra att gama oater försvinner och att man gömmer det gama arbetssättet. Men det kan så fe också, och man måste ta det i beaktande. on Rognes menar inte att man inte ska outsourca processer. Däremot tycker han att man ska göra det på rätt sätt. Tydighet och avgränsning är A och O. Industriaiseringen av tjänstesektorn är en av de stora frågorna de senaste 20 åren. Och kärnfrågan är hur man ska göra tjänster ika fabriksmässiga som skruvar och muttrar. För hur gärna man än skue vija är det inte riktigt samma sak. Det går inte att komma ifrån, när det gäer tjänster är det människor inbandade och det stäer atid ti det, säger han och sår fast att en mekanisk komponent är utformad för att passa in i en produkt. Men en tjänstekomponent ska passa in i en organisation, och det är mycket svårare. Särskit som verksamheter har en tendens att förändras över tiden, med krav från omvärden, beroende på vika personer som arbetar i verksamheten eer vika kunderna är. Det pågår en ständig förändring. Människor byts ut och det omorganiseras det händer atid saker. u mer föränderigt, desto svårare. Så det gäer att vara tydig. jon rognes anser att fabrikstänkandet är den viktigaste framgångsfaktorn vid BPO. Tjänsterna måste paketeras ti standardiserade enheter så att de kan produceras som i en fabrik. Utan tvetydigheter om vad som ska utföras. Liksom i kassisk komponenttiverkning fungerar det bäst för små, avgränsade uppgifter som atid är ikadana. Utmaningen för organisationen bir sedan att få ti koppingen mean verksamheten och den man outsourcar ti. q 34 CIO Sweden 3, maj 2008 www.cio.se