Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002

2 (104) Innehåll sidan Inledning 3 Syfte, omfattning och genomförande 3 Redovisning 3 En kort bakgrund 4 Resultat 5 En översikt 6 1. Allmänt 17 Under detta tema inräknas frågorna 1, 2, 3, 4, 5 2. Arbetet 27 Under detta tema inräknas frågorna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 3. Arbetsklimat 46 Under detta tema inräknas frågorna 16, 17, 18, 19, 20 4. Ledning 60 Under detta tema inräknas frågorna 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28 5. Besvär 72 Under detta tema inräknas frågorna 29, 30, 31 6. Balans 76 Under detta tema inräknas frågorna 32, 33, 34, 35 7. Framtid 85 Under detta tema inräknas frågorna 36, 37 8. Sjuknärvaro 89 Under detta tema inräknas frågorna 38, 39 9. Arbetsmiljöarbete 92 Under detta tema inräknas frågorna 40, 41 Bilagor 95-104 Bilaga 1- Teknisk beskrivning 95 Bilaga 2 - Universitet/högskolor som ingår i studien 100 Bilaga 3 - Indelning i undervisande respektive ej undervisande personal samt i befattningsgrupper 101 Bilaga 4 - Indelning av de ingående universiteten/högskolorna efter storlek 102 Bilaga 5 Jämförelsegruppen utbildning (SNI 92) 103 Bilaga 6 - Tabellförteckning för tabeller i särskilda bilagor 104

3 (104) INLEDNING Syfte, omfattning och genomförande UH-gruppen 1 beställde våren 2002 en undersökning av SCB gällande arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor. Undersökningens syfte är att ge en aktuell bild av arbetsmiljön för de vid universitet och högskolor i Sverige. Undersökningen belyser arbetsmiljön inom olika verksamhetsområden, liksom för både undervisande och ej undervisande personal. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning under våren 2002 till ett urval av de inom universitets- och högskoleområdet i Sverige. Urvalet bestod av drygt 7000. Se vidare den tekniska beskrivningen i bilaga 1. Enkäten innehåller frågor som är speciella för arbetsmiljön inom universitets- och högskolevärlden, men också områden som är gemensamma för hela arbetsmarknaden. Det gäller t.ex. möjligheter att påverka sin arbetssituation, möjligheter till stöd. Det gäller också frågor på områden som kan sägas vara en konsekvens av arbetsförhållandena, t.ex. om svårigheter att sova, konflikter och olust inför att gå till arbetet. Eftersom några av frågorna i enkäten är gemensamma med dem som ställs i den Arbetsmiljöundersökning, som SCB genomför vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket (AV), finns här möjligheter att göra vissa jämförelser med samtliga sysselsatta. I de ordinarie arbetsmiljöundersökningarna ingår också sysselsatta inom högskolor och universitet, men antalet i det urvalet är för litet för att gruppen där skall kunna analyseras på ett mer djupgående sätt. Redovisning I det följande redovisas resultatet av enkätundersökningen. Svaren på samtliga frågor redovisas i separata tabeller utifrån indelningen 1) kön, 2) ålder, 3) undervisande/ej undervisande personal, 4) befattning, 5) lärosäte, 6) lärosätets storlek (indelning efter antal ) och 7) undervisande/ej undervisande personal på respektive lärosäte. För indelning i befattningar och i undervisande/ej undervisande personal har Sveriges universitetslärarförbund (SULF) ansvarat. Någon redovisning i texten av de enskilda universiteten/högskolorna görs inte i denna rapport. Inte heller redovisas undervisande/ej undervisande personal på respektive lärosäte. I denna rapport redovisas ett urval av den information som tabellerna ger. Rapporten är menad att kunna användas mer eller mindre som en uppslagsbok för jämförelser mellan könen, mellan olika åldersgrupper, mellan undervisande och ej undervisande personal, mellan olika befattningsgrupper och till sist mellan olika stora lärosäten. Indelningen i befattningar, undervisande och ej undervisande personal samt lärosätenas storleksindelning redovisas i bilagorna 3 och 4. 1 I april 2001 slöts ett ramavtal mellan Arbetsgivarverket, OFR-S, P och O, SACO-S och SEKO där parterna kom överens om att bilda en arbetsgrupp för frågor inom universitet och högskolor (Universitets- och högskolegruppen). Gruppen består av tio ledamöter.

4 (104) För varje delområde i texten redovisas vilka frågor som ingår i respektive område. Detta innebär att den intresserade kan gå till tabellerna för ytterligare information om frågor som kanske bara delvis behandlas i texten. Varje fråga redovisas i stor utsträckning på likartat sätt varför vår förhoppning är att läsaren lätt ska kunna hitta den information hon/han söker inom de olika områdena. I de fall jämförelser gjorts med data från Arbetsmiljöundersökningen 2001 har jämförelsen - beroende på tillgängliga data - ibland enbart gjorts med kvinnor och män totalt. Ibland har jämförelse gjorts med näringsgrenen utbildning (SNI 92). Denna senare jämförelsegrupp innefattar dock flera olika utbildningsnivåer (Grundskoleutbildning, Gymnasial utbildning, Högskoleutbildning, Vuxenutbildning och övrig utbildning). Se vidare bilaga 5. Jämförelser har ibland också gjorts med yrkesgruppen lärare (SSYK 23), vilken omfattar lärare av olika kategorier (universitets-, gymnasie- och grundskollärare). Då data från Arbetsmiljöundersökningen 2001 redovisas som jämförelse i diagram innebär beteckningen Arbetsmiljön 2001 att jämförelse görs med den sysselsatta befolkningen totalt (från den undersökning om arbetsmiljön som genomfördes hösten 2001). Utbildning 2001 innebär jämförelse med data från dem i arbetsmiljöundersökningen som hör till näringsgrenen utbildning, som beskrivs ovan och i bilaga 5. UH 2002 är resultaten från denna undersökning om arbetsmiljön vid universitet och högskolor som genomfördes våren 2002. Ansvariga för undersökningen är Gunilla Ljunggren, Åsa Greijer, Kerstin Fredriksson och Madeleine Bastin. Samtliga arbetar vid Statistiska centralbyrån i Stockholm. En kort bakgrund En pilotundersökning om arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor genomfördes vid Umeå universitet hösten 2000. Denna rapport utgör bakgrund till den nu genomförda studien. Resultaten av pilotstudien redovisades i en rapport Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor en pilotundersökning vid Umeå universitet, som också finns publicerad som en webbrapport (www.scb.se/publkat/arbetsmarknad/arbmiljouniv.pdf).

5 (104) RESULTAT Svarsfrekvens Svarsfrekvensen bland kvinnor är högre (79 procent) än bland män (69 procent) och äldre har svarat i högre utsträckning än yngre. Oavsett åldersgrupp är svarsfrekvensen bland kvinnor högre än bland män. Den totala svarsfrekvensen är 74 % vilket bedöms vara tillfredsställande. Svarsfrekvens efter kön Kön Svarsfrekvens Man 69 % Kvinna 79% Totalt 74% Svarsfrekvens efter åldersgrupp och kön Kön Åldersgrupp Svarsfrekvens Man - 29 år 56% Kvinna - 29 år 73% Man 30-49 år 66% Kvinna 30-49 år 77% Man 50- år 76% Kvinna 50- år 83% Totalt 74% Svarsfrekvens efter befattning och kön Kön Befattning Svarsfrekvens Man Adjunkt 71% Kvinna Adjunkt 80% Man Administratör 76% Kvinna Administratör 83% Man Bibliotekarie 61% Kvinna Bibliotekarie 80% Man Doktorand 61% Kvinna Doktorand 75% Man Foass/forskare 76% Kvinna Foass/forskare 75% Man Lektor 74% Kvinna Lektor 82% Man Professor 69% Kvinna Professor 86% Man Tekniker 64% Kvinna Tekniker 75% Man Övriga 43% Kvinna Övriga 80% Totalt 74% Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan de olika befattningsgrupperna och är högst bland administratörerna (81 %), och lägst bland teknikerna (69 %). Oavsett åldersgrupp och befattning (med undantag för forskare/forskarassistenter) är svarsfrekvensen bland kvinnorna högre än bland männen.

6 (104) EN ÖVERSIKT Anställda vid universitet och högskolor har överlag en stor arbetsbörda. Mer än tre fjärdedelar (77 %) arbetar 40 timmar eller mer och nästan två av fem arbetar 45 timmar eller mer per vecka. Genomsnittligt antal faktiskt arbetade timmar per vecka Antal timmar 1-19 timmar 20-29 timmar Kvinnor Män 30-34 timmar 35-39 timmar 40-44 timmar 45-49 timmar 50-54 timmar 55- timmar 0 10 20 30 40 50 Det är framför allt männen som har långa arbetsveckor på universitetet/högskolan. Nära hälften av männen arbetar 45 timmar eller mer, och nästan var fjärde man arbetar 50 timmar eller mer. Skillnaden mellan könen är minst i den yngsta åldersgruppen upp till 29 år. I denna åldersgrupp arbetar ungefär lika stor andel av både kvinnorna och männen mer än ordinarie heltid. I jämförelse mellan den undervisande och den ej undervisande personalen visar det sig att det framför allt är den undervisande personalen som har långa arbetsveckor. Detta gäller såväl tjänstgöringens omfattning som den faktiskt arbetade tiden. Bland professorerna är det snarare regel än undantag att arbeta mycket. Åtta av tio arbetar 45 timmar eller mer och hälften arbetar 50 timmar eller mer per vecka. Nästan var tredje lektor arbetar också 50 timmar eller mer per vecka. Möjlighet att bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Personalen inom universitet och högskolor har en unik ställning inom svenskt arbetsmarknad då det gäller möjligheten att själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. En större andel kvinnor än män kan dock för det mesta inte bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det visar sig att ju yngre man är, desto större möjlighet har man att alltid bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras.

7 (104) Den undervisande personalen kan, i större utsträckning än den ej undervisande, själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Ju större högskola, desto större möjlighet att alltid själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Inflytande Över 85 procent av dem som arbetar på universitet och högskolor anser i hög grad eller till viss del att de har inflytande över beslut som rör förhållanden där de arbetar. Männen i högre grad än kvinnorna och de under 29 år i mindre grad än övriga. Inflytande på beslut som rör förhållanden där jag arbetar Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Ja, i hög grad *39 *24 32 *20 29 *37 Ja, delvis *50 *58 54 60 57 *49 Nej, inte alls *11 *18 14 *20 14 14 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män totalt samt mellan respektive åldersgrupp och genomsnittet Arbetsbelastning och stress Dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Två tredjedelar av de (64 %) uppger att de en eller flera dagar varje vecka har så mycket att göra att de är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem och det är vanligare bland män (70 %) än bland kvinnor (57 %) att man är tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Detsamma gäller för tre fjärdedelar av den undervisande personalen (77 %) som varje vecka har så mycket att göra att de blir tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. (Jämfört med 42 % för den ej undervisande personalen). Har du ibland så stressigt att du inte hinner prata eller ens tänka på annat än arbetet? Den undervisande personalen upplever oftare stress än den ej undervisande. Har du ibland så stressigt att du inte hinner prata eller ens tänka på annat än arbetet? Undervisande personal Ej undervisande personal Halva tiden eller mer *47 *36 Lite (mindre än halva tiden) *42 *48 Nej, inte alls *11 *16 *) signifikant skillnad mellan grupperna Hälften av dem som arbetar vid de mindre och medelstora lärosätena säger att de halva tiden eller mer har det så stressigt på jobbet att de inte hinner prata eller ens tänka på något annat än arbetet. Detta är fler än vid de största lärosätena. Meningsfullhet En majoritet av de vid universitet och högskolor upplever sitt arbete som meningsfullt och det är inte någon märkbar skillnad mellan kvinnor och män.

8 (104) 100 Jag upplever mitt arbete som meningsfullt Instämmer helt eller delvis 80 60 40 20 0 Män Kvinnor Samtliga Det är en större andel av den undervisande personalen (57 %), i jämförelse med den ej undervisande personalen (48 %), som instämmer helt i att de upplever sitt arbete som meningsfullt. Konflikter och bråk Den undervisande personalen har i större utsträckning än den ej undervisande varit indragen i konflikter med chefer/överordnade och andra personer (t.ex. studenter). Anställda vid lärosäten med färre än 500 har i större utsträckning än vid större lärosäten varit indragna i någon form av konflikt med arbetskamrater eller andra personer de senaste 12 månaderna. Anställda vid små och medelstora lärosäten har oftare än vid de största lärosätena varit indragna i konflikt/bråk med andra personer (t.ex. studenter) de senaste tre månaderna.

9 (104) Indragen i någon form av konflikter eller bråk på arbetsplatsen Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga -minst någon gång de senaste 12 månaderna med chefer/överordnade 35 33 33 33 med arbetskamrater *43 39 37 38 med andra personer (t.ex. studenter) *35 *33 23 26 -minst någon gång de senaste 3 månaderna med chefer/överordnade 14 14 14 14 med arbetskamrater 17 14 14 14 med andra personer (t.ex. studenter) *12 *11 7 8 -minst någon gång per vecka med chefer/överordnade 2 2 3 3 med arbetskamrater 3 3 3 3 med andra personer (t.ex. studenter) 1 1 1 1 Om du är indragen i någon form av konflikt i ditt arbete, hur påverkar det dig? Kvinnor uppger i större utsträckning än män att konflikter på jobbet påverkar dem negativt. Hur påverkar det dig att vara indragen i någon form av konflikter? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Påverkar mig alltid negativt *29 *44 37 35 37 38 Påverkar mig ibland negativt 44 42 43 36 45 42 Påverkar mig för det mesta inte alls *13 *6 10 *16 9 9 Påverkar mig aldrig 1 0 1.. 0 1 Ingen åsikt *12 *7 9 12 9 9 *) signifikant skillnad mellan könen respektive mellan den yngsta åldersgruppen och samtliga Beskrivning av arbetsplats och arbetsklimat Åtta av tio känner arbetsglädje i stor eller ganska stor utsträckning. Två av tio gör det inte. Tre fjärdedelar säger att de har roligt på jobbet och ungefär lika många uppger att det i stor eller ganska stor utsträckning är god kommunikation mellan kolleger. Hälften säger att det förekommer revirtänkande i stor eller ganska stor utsträckning och en tredjedel upplever ensamhet. Yngre har roligare på jobbet än äldre och de tycker också i större utsträckning att det finns tolerans för olika åsikter.

10 (104) Känner du arbetsglädje? Har du roligt på jobbet? Är det god kommunikation mellan kollegor? Upplever du lojalitet? Visar man respekt för ditt arbete? Finns det tolerans för olika åsikter? Förekommer samarbete? Får du uppskattning för ditt arbete? Förekommer revirtänkande? Upplever du ensamhet Hur vill Du beskriva Din arbetsplats? I stor/ganska stor utsträckning 0 20 40 60 80 100 Män Kvinnor En större andel av den undervisande personalen uppger att det förekommer revirtänkande och att de upplever ensamhet jämfört med den ej undervisande personalen. Det visar sig också att den ej undervisande personalen i större utsträckning än undervisande personal säger att det förekommer samarbete, att man får uppskattning för sitt arbete och att det är god kommunikation mellan kolleger. Oavsett befattning känner en majoritet (72-86 %) arbetsglädje i stor eller ganska stor utsträckning och forskare/forskarassistenter och professorer ligger i topp. Samtidigt innebär ju siffrorna att många inte känner arbetsglädje. Löne- och utvecklingssamtal Den undervisande personalen (30 %) har haft lönesamtal i betydligt mindre utsträckning än den ej undervisande (46 %) personalen. I genomsnitt är det ungefär tre av fem som överhuvudtaget inte haft något lönesamtal under det senaste året. De som arbetar vid små universitet/högskolor (färre än 500 ) har det senaste året haft lönesamtal i större utsträckning än vid större lärosäten. Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga Har haft lönesamtal under det senaste året *48 36 35 36 *) Signifikant skilt från samtliga, samt från medelstora universitet/högskolor med fler Liksom när det gäller lönesamtal är det den ej undervisande personalen som haft utvecklingssamtal i störst utsträckning. 49 procent av den ej undervisande personalen har haft utvecklingssamtal med sin chef under det senaste året, jämfört med 38 procent av den undervisande personalen.

11 (104) Vi de minsta universiteten/högskolorna är det en större andel än på de stora och medelstora lärosätena som haft utvecklingssamtal under det senaste året. De som haft utvecklingssamtal upplevde det som stimulerande i ungefär lika stor utsträckning oavsett storlek på universitet/högskola. Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga Har haft utvecklingssamtal under det senaste året *54 41 42 42 *) signifikant skilt från stora och medelstora universitet/högskolor Möjlighet att få stöd och hjälp En större andel kvinnor (60 %) än män (54 %) får stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbetet känns besvärligt. Har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbete känns besvärligt Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Alltid/för det mesta *54 *60 57 *67 58 *53 För det mesta inte/aldrig 40 37 38 *32 38 41 Ej aktuellt/har ej chef/överordnad *6 *3 5 *2 4 6 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män samt mellan respektive åldersgrupp och samtliga De yngre får mer stöd och uppmuntran från chefer/överordnade än de äldre när arbetet känns besvärligt. Skillnaden är signifikant mellan samtliga åldersgrupper. I den äldsta åldersgruppen, de över 50 år, får kvinnorna stöd och uppmuntran i större utsträckning än männen. 100 Har alltid/för det mesta möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbetet känns besvärligt 80 60 40 20 0-29 år * 30-49 år 50- år * Samtliga Den ej undervisande personalen förefaller ha större möjlighet än den undervisande personalen att få stöd och hjälp när arbetet känns besvärligt.

12 (104) Har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer/överordnade när arbete känns besvärligt Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Alltid/för det mesta *53 *63 57 För det mesta inte/aldrig *41 *34 38 Ej aktuellt/har ej chef/överordnad *6 *3 5 *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal Svårt att sova p.g.a. tankar på arbetet Speciellt lektorer och professorer uppger att de under de senaste månaderna haft svårigheter att sova varje vecka därför att tankar på jobbet hållit dem vakna. Bibliotekarier och tekniker är de som minst besväras av att inte kunna sova pga. tankar på jobbet. Ändå är det närmare hälften som uppger att de minst ett par dagar per månad har sådana besvär. Svårt att sova p.g.a. tankar på arbetet under de 3 senaste månaderna Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga En eller flera dagar varje vecka 35 29 24 32 33 *41 *40 *22 32 Ett par dagar varje månad 33 29 21 30 33 30 28 26 29 Nej, inte alls/sällan *32 42 *55 38 34 *29 *32 *52 39 Olust Så många som var femte individ känner varje vecka olust när de går till sitt arbete. Det finns ingen säkerställd skillnad mellan könen och inte heller mellan olika åldersgrupper i denna undersökning. Känner olust när jag går till jobbet Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Minst någon gång per vecka 19 22 20 21 21 19 Ett par dagar per månad (1 dag av 10) 24 26 25 29 26 23 Inte alls/sällan de senaste 3 månaderna 57 52 55 50 53 58 Undervisande personal känner i mindre grad än ej undervisande personal inte alls/sällan olust när de skall gå till jobbet. Känner olust när jag går till jobbet Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Minst någon gång per vecka 21 19 20 Ett par dagar per månad (1 dag av 10) 26 23 25 Inte alls/sällan de senaste 3 månaderna *52 *58 55 *) signifikant skillnad mellan undervisande och ej undervisande personal Upplevelse av arbetet Två tredjedelar uppger att de har alldeles för mycket att göra och ungefär hälften upplever att de har ett psykiskt påfrestande arbete.

13 (104) Hur upplever Du Ditt arbete? Instämmer helt eller delvis Alldeles för mycket att göra Psykiskt påfrestande arbete För lite stöd/hjälp från chefer* För lite inflytande* För lite stöd/hjälp från kamrater* *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män 0 20 40 60 80 100 Män Kvinnor Kvinnor upplever i större utsträckning än män att de har för lite inflytande, liksom att de får för lite stöd och hjälp från både chefer och kamrater. Att arbeta vid små och medelstora universitet/högskolor visar sig ur vissa aspekter vara mer påfrestande än att arbeta vid ett större universitet/högskola. De som arbetar på små och medelstora universitet/högskolor upplever i högre utsträckning än vid de största lärosätena att de har alldeles för mycket att göra och också att de har ett psykiskt påfrestande arbete. Att hinna med privatliv/hobbies Män uppger i större omfattning än kvinnor att de har svårt att hinna med sitt privatliv/ sina hobbies pga. att arbetet kräver alltför mycket tid. De i åldersgruppen 30-49 år har signifikant svårare, än dem i den äldsta åldersgruppen, att varje vecka hinna med sitt privatliv och/eller sina hobbies därför att arbetet kräver för mycket tid. Fler bland den undervisande personalen (22 %), jämfört med den ej undervisande personalen (8 %), uppger att de varje dag har svårt att hinna med privatliv/hobbies därför att arbetet kräver alltför mycket tid. Svårigheter att hinna med privatliv/hobbies därför att arbetet kräver alltför mycket tid Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal En eller flera dagar varje vecka *66 *36 54 Mer sällan än varje vecka *29 *40 33 Inte alls de senaste 12 månaderna *5 *25 13 *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal

14 (104) Balans mellan arbete och familj respektive egen tid Det framgår tydligt att det framför allt är den ej undervisande personalen som bedömer att balansen mellan arbete och familj är bra. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende. Balansen mellan arbete och familj Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Balansen är bra/ganska bra *51 *68 57 Balansen är ganska dålig/dålig *41 *24 35 Kan ej bedöma 8 8 8 *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal, samt mellan respektive grupp och samtliga På samma sätt som då det gäller balansen mellan arbete och familj är det den icke undervisande personalen som bedömer att balansen är bra eller ganska bra mellan arbete och egen tid. Bland såväl den undervisande som den ej undervisande personalen bedöms dock balansen mellan arbete och familj vara bättre än mellan arbete och egen tid. Balansen mellan arbete och egen tid Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Balansen är bra/ganska bra *40 *59 47 Balansen är ganska dålig/dålig *58 *38 50 Kan ej bedöma 2 3 3 *) signifikant skillnad mellan undervisande respektive ej undervisande personal, samt mellan respektive grupp och samtliga Vad jag vill göra om fem år och vad jag tror att jag gör På frågan om vad de skulle vilja göra om 5 år svarar mer än en fjärdedel (28 %) att de vill vara verksamma utanför universitet/högskolan. En fjärdedel (25 %) tror också att de kommer att vara det. Diagrammet nedan åskådliggör tydligt skillnaden mellan vad man inom de olika befattningsgrupperna vill göra om fem år och vad man tror att man gör.

15 (104) Vad vill du göra om fem år och vad tror du att du gör? Kvar i samma befattning Bibl. Prof. Tekn. Adm. Lektor Samtliga Adjunkt Forsk. Doktor. 0 10 20 30 40 50 60 70 Tror att jag är kvar Vill vara kvar Sjuknärvaro Att gå till arbetet fastän man är sjuk Hälften uppger att de mer än en gång under de senaste 12 månaderna gått till jobbet fastän de borde ha sjukanmält sig. Det finns ingen säkerställd skillnad mellan könen, men det är vanligare med sjuknärvaro bland personer mellan 30 och 49 år än bland övriga och minst vanligt är detta bland dem över 50. Har under de senaste 12 månaderna gått till jobbet trots att jag borde sjukanmält mig Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Aldrig 22 18 20 21 18 22 En gång 18 19 18 24 18 17 Mer än en gång 49 53 51 49 *56 *46 Ej aktuellt, ej varit sjuk senaste året 11 11 11 6 *8 *14 *) signifikant skillnad mellan grupperna Semester/kompledighet i stället för sjukanmälan Omkring 40 procent uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna använt sin semester i stället för att sjukskriva sig. Här ser vi en klar skillnad mellan könen. 45 procent av kvinnorna och 33 procent av männen har någon gång de senaste 12 månaderna använt sin ledighet istället för att sjukanmäla sig. Att göra så är vanligast i gruppen 30-49 år och minst vanligt i gruppen över 50.

16 (104) Jag har under de senaste 12 månaderna tagit ut semester/kompledigt etc. istället för att sjukanmäla mig när jag varit sjuk Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Aldrig *57 *44 50 54 50 50 En gång 14 19 16 16 16 17 Mer än en gång *19 *26 22 21 *26 *18 Ej aktuellt, ej varit sjuk senaste året 11 11 11 8 *8 *14 *) signifikant skillnad mellan grupperna Det är främst den ej undervisande personalen som använder semester och kompledighet vid sjukdom. Jag har under de senaste 12 månaderna tagit ut semester/kompledigt etc. istället för att sjukanmäla mig när jag varit sjuk Undervisande Ej undervisande Samtliga personal personal Aldrig *57 *39 50 En gång *12 *23 16 Mer än en gång 20 *26 22 Ej aktuellt, ej varit sjuk senaste året 10 11 11 *) signifikant skillnad från samtliga och mellan grupperna

17 (104) 1. ALLMÄNT Under detta tema inräknas frågorna 1, 2, 3, 4, 5 TJÄNSTGÖRINGENS OMFATTNING Åtta av tio vid universitet och högskolor har en heltidstjänst. De som är i åldersgruppen upp till 29 år arbetar i större utsträckning än övriga heltid 100 %. Tjänstgöringens omfattning Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år 100 % 87 75 81 *90 81 79 75-99 % 4 13 9 *3 9 9 50-74 % 5 9 7 *2 7 8 25-49 % 3 2 3 3 2 3 Mindre än 25 % 1 1 1 2 1 1 Män (87 %) har en heltidstjänst i större utsträckning än kvinnor (75 %). Drygt var femte kvinna (22 %) arbetar deltid 50 procent eller mer, jämfört med knappt var tionde man (9 %). 100 Andel heltids kvinnor och män 80 60 40 20 0 Män Kvinnor Samtliga Professorer, doktorander och forskarassistenter/forskare är de som i störst utsträckning har en heltidstjänst. Adjunkter har, i jämförelse med samtliga, i större omfattning korta deltider. Tjänstgöringens omfattning Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga 100 % *74 *76 73 *90 *86 83 *93 77 81 75-99 % 9 *14 *19 *4 7 *6 *1 *13 9 50-74 % *10 8 3 *4 4 8 *3 7 7 25-49 % *5 2 4 *1 2 3 2 2 3 Mindre än 25 % *3 0.. 1.. 1 1 0 1

18 (104) Andel heltids efter befattning Prof.* Doktor.* Forsk.* Lektor Samtliga Tekn. Adm.* Adjunkt * Bibl. 0 20 40 60 80 100 Den undervisande personalen arbetar heltid i större utsträckning än den ej undervisande personalen. Liksom för män och kvinnor totalt gäller för både den undervisande och inte undervisande personalen att män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor. Tjänstgöringens omfattning Undervisande personal Ej undervisande personal Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 100 % *87 *80 *84 *87 *70 *76 75-99 % *4 *8 *5 *6 *18 *14 50-74 % 5 8 6 *4 *10 8 25-49 % 3 2 3 2 2 2 Mindre än 25 % 1 2 1 1 0 0 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män, resp. mellan undervisande och ej undervisande personal Det finns ingen signifikant skillnad i tjänstgöringsgrad mellan olika stora universitet och högskolor. Inom varje gruppering är det dock vanligare för män än för kvinnor att arbeta heltid. Tjänstgöringens omfattning Mindre än 500 Mer än 2000 500-1999 Samtliga 100 % 80 80 81 81 75-99 % 9 9 8 9 50-74 % 7 6 7 7 25-49 % 3 3 2 3 Mindre än 25 % 1 1 1 1 Man kan konstatera att vid universitet och högskolor överlag har en stor arbetsbörda. Mer än tre fjärdedelar (77 %) arbetar 40 timmar eller mer och nästan två av fem arbetar 45 timmar eller mer per vecka.

19 (104) Genomsnittligt antal faktiskt arbetade timmar per vecka Antal timmar 1-19 timmar 20-29 timmar Kvinnor Män 30-34 timmar 35-39 timmar 40-44 timmar 45-49 timmar 50-54 timmar 55- timmar 0 10 20 30 40 50 Det är framför allt männen som har långa arbetsveckor på universitetet/högskolan. Nära hälften av männen arbetar 45 timmar eller mer, och nästan var fjärde man arbetar 50 timmar eller mer. Skillnaden mellan könen är minst i den yngsta åldersgruppen upp till 29 år. I denna åldersgrupp arbetar ungefär lika stor andel av både kvinnorna och männen mer än ordinarie heltid. Hur lång är den faktiska arbetstiden per vecka i genomsnitt under innevarande termin/halvår? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år 1-19 timmar 3 3 3 5 2 3 20-29 timmar *4 7 5 *2 5 6 30-34 timmar *3 *9 6 *2 7 6 35-39 timmar 7 10 8 10 9 7 40-44 timmar *34 *44 39 42 40 37 45-49 timmar *26 *17 21 24 21 22 50-54 timmar *12 *7 10 8 9 11 55- timmar *11 *4 7 7 7 7 I jämförelse mellan den undervisande och den ej undervisande personalen visar det sig att det framför allt är den undervisande personalen som har långa arbetsveckor. Detta gäller såväl tjänstgöringens omfattning som den faktiskt arbetade tiden. Bland professorerna är det snarare regel än undantag att arbeta mycket. Åtta av tio arbetar 45 timmar eller mer och hälften arbetar 50 timmar eller mer per vecka. Nästan var tredje lektor arbetar också 50 timmar eller mer per vecka.

20 (104) Faktisk genomsnittlig arbetstid 50 timmar eller mer per vecka Prof. Lektor Forsk. Doktor. Samtliga Adjunkt Adm. Tekn. Bibl. 0 20 40 60 80 100 På de mellanstora universiteten/högskolorna (500-1999 ) är det färre än genomsnittligt som arbetar 55 timmar eller mer. Vid de mellanstora högskolorna är det signifikant fler som arbetar 45-49 timmar per vecka än vid de minsta högskolorna. Hur lång är den faktiska arbetstiden per vecka i genomsnitt under innevarande termin/halvår? Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga 1-19 timmar 4 3 2 3 20-29 timmar 4 5 5 5 30-34 timmar 5 7 6 6 35-39 timmar 9 8 8 8 40-44 timmar 37 36 40 39 45-49 timmar 20 25 21 21 50-54 timmar 11 11 10 10 55- timmar 9 *5 8 7 *) Signifikant skilt från samtliga Att en något större andel har heltidstjänst än som anger att deras faktiska arbetstid är 40 timmar eller mer per vecka kan förefalla märkligt. Begreppet heltidstjänst är dock inte specificerat, det kan till exempel lika väl vara 37,5 timmar som 40 timmar. Det som i första påseende därför kan förefalla som att de arbetar mindre än sin tjänstgöringstid visar sig i realiteten vara vilseledande. I själva verket arbetar nästan hälften (46 %) av de mer än sin överenskomna tid. Det gäller för båda könen, men i större utsträckning för män än för kvinnor. Diagrammet nedan visar hur stor andel av de som arbetar mer än överenskommen tid och hur dessa fördelar sig bland personer med olika tjänstgöringsgrad. T.ex. är det 46 procent av samtliga som arbetar mer än överenskommen tid, och de fördelar sig på heltids (37%), personer med anställning 75-99 % är 4 %, 50-74% är 2 % och de som arbetar mindre än 50 % är en procent av dessa personer.

21 (104) Andel som arbetar mer än överenskommen tid efter tjänstgöringsgrad Kvinnor och män 100 80 60 40 20 Tjänstgöringsgrad 0-25% 25-49% 50-74% 75-99% 100% 0 Män Kvinnor Samtliga Bland den undervisande personalen arbetar ungefär tre av fem mer än tjänstgöringens officiella omfattning. Bland den inte undervisande personalen gäller detta för ungefär en av fyra. Man kan alltså konstatera att det bland samtliga, såväl kvinnor som män och både undervisande och ej undervisande personal är vanligt att man vid universitet och högskolor arbetar mer än den officiella arbetstiden. 100 Andel som arbetar mer än överenskommen tid efter tjänstgöringsgrad Undervisande och ej undervisande personal 80 60 40 20 Tjänstgöringsgrad 0-25% 25-49% 50-74% 75-99% 100% 0 Undervisande Ej undervisande Samtliga

22 (104) UPPMANAD/REKOMMENDERAD ATT SÖKA Fyra av tio har blivit uppmanade eller rekommenderade att söka sin nuvarande anställning. Det är härvidlag ingen skillnad mellan könen eller mellan de olika åldersgrupperna. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år På eget initiativ 60 61 61 60 60 62 Blivit uppmanad/ rekommenderad att söka 40 39 39 40 40 38 Bibliotekarier och professorer har i större utsträckning än genomsnittet sökt sina anställningar på eget initiativ. För adjunkter är förhållandet det omvända, över hälften av dem har blivit uppmanade att söka den anställning de har nu. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga På eget initiativ *48 63 *76 62 61 61 *69 64 61 Blivit uppmanad/rek. att söka *52 37 *24 38 39 39 *31 36 39 Det är en signifikant större andel kvinnor bland den undervisande personalen, än bland den ej undervisande personalen, som blivit uppmanade eller rekommenderade att söka sin nuvarande anställning. Det är också en signifikant större andel bland den ej undervisande personalen som sökt sin nuvarande anställning på eget initiativ, än vad som varit fallet bland den undervisande personalen. Det är också så att det är en större andel kvinnor än män bland den ej undervisande personalen som sökt sina nuvarande anställningar på eget initiativ. Bland den undervisande personalen är förhållandet det motsatta. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Undervisande personal Ej undervisande personal Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt På eget initiativ *61 *55 *59 *58 *67 *64 Blivit uppmanad/ rekommenderad att söka *39 *45 *41 *42 *33 *36 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män och mellan undervisande och ej undervisande personal Det finns ingen signifikant skillnad mellan olika lärosäten med avseende på storlek i huruvida man sökt sin nuvarande befattning på eget initiativ eller blivit uppmanad/ rekommenderad att söka. Sökt anställningen på eget initiativ eller blivit uppmanad/rekommenderad att söka den Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga På eget initiativ 58 58 62 61 Blivit uppmanad/ rekommenderad att söka 42 42 38 39

23 (104) TANKAR PÅ ATT BYTA ARBETSPLATS ELLER YRKE Tankar på att byta arbetsplats Många av de vid våra universitet och högskolor visar sig ha tankar på att byta arbetsplats. Hälften har under det senaste året på ett eller annat sätt övervägt att byta arbetsplats, i detta finns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Några har bytt under året, var åttonde har vidtagit åtgärder för att byta, medan nästan var fjärde har övervägt att byta men ej vidtagit några åtgärder för detta. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats? Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej 0 20 40 60 80 100 I åldersgruppen 30-49 år är det signifikant fler än i de övriga två åldersgrupperna som uppger att de under året allvarligt övervägt att byta arbetsplats och som också vidtagit åtgärder för detta. Det är i denna åldersgrupp också en mindre andel än i övriga åldersgrupper som svarar att de inte övervägt att byta arbetsplats. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Ja, och jag har bytt under det senaste året 4 5 4 3 5 3 Ja, och jag har vidtagit åtgärder 12 12 12 9 *15 9 Ja, men har ej vidtagit åtgärder 22 23 23 22 26 19 Ja, men nu känns det inte aktuellt 10 12 11 13 11 11 Nej 52 49 50 52 *43 58 *) signifikant skillnad mellan åldersgruppen 30-49 år och övriga åldersgrupper

24 (104) Det finns ingen större skillnad i denna fråga mellan undervisande och ej undervisande personal då det gäller om de övervägt att byta arbetsplats. Dock säger en något större andel av den undervisande personalen att de inte övervägt att byta arbetsplats. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats Undervisande personal Ej undervisande personal Ja, och jag har bytt under det senaste året 4 5 Ja, och jag har vidtagit åtgärder 12 11 Ja, men har ej vidtagit åtgärder 22 24 Ja, men nu känns det inte aktuellt 10 13 Nej *52 *47 *) signifikant skillnad undervisande och ej undervisande personal Professorer (62 %) och doktorander (56 %) är de som i minst utsträckning under det senaste året allvarligt har övervägt att byta arbetsplats. Forskare/forskningsassistenter (43 %) svarar nej i mindre utsträckning än genomsnittet. Trots att fler än sex av tio professorer således uppger att de inte övervägt att byta arbetsplats så återstår det alltså i denna grupp nästan fyra av tio individer som under det senaste året på ett eller annat sätt övervägt att byta arbetsplats. Prof.* Doktor.* Bibl. Lektor Samtliga Tekn. Adjunkt Adm. Forsk.* Andel som inte övervägt att byta arbetsplats 0 20 40 60 80 100 Vid de minsta högskolorna är det en färre som inte övervägt att byta arbetsplats än bland samtliga universitets. Bland vid de minsta högskolorna är det också en större andel som övervägt men ej vidtagit åtgärder för att byta arbetsplats än bland samtliga universitets.

25 (104) Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta arbetsplats Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga Ja, och jag har bytt under det senaste året 5 5 4 4 Ja, och jag har vidtagit åtgärder 13 11 12 12 Ja, men har ej vidtagit åtgärder *27 25 22 23 Ja, men nu känns det inte aktuellt 10 11 11 11 Nej *45 48 51 50 Tankar på att byta yrke Det är också en tämligen stor andel som har övervägt att byta yrke. Några har också bytt yrke det senaste året och något fler än var sjätte har allvarligt övervägt att byta yrke men inte vidtagit några åtgärder. Har Du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Ja, och jag har bytt under det senaste året Ja, och jag har vidtagit åtgärder Ja, men har ej vidtagit åtgärder Ja, men nu känns det inte aktuellt Nej 0 20 40 60 80 100 Det är en större andel kvinnor (21 %) än män (16 %) som svarat att de under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke men inte har vidtagit några åtgärder. Det är samtidigt en större andel män (71 %) än kvinnor (64 %) som svarar att de inte övervägt att byta yrke. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Ja, och jag har bytt under det senaste året 1 1 1 2 1 1 Ja, och jag har vidtagit åtgärder 5 4 5 6 6 *3 Ja, men har ej vidtagit åtgärder 16 20 18 19 *22 *13 Ja, men nu känns det inte aktuellt 7 8 8 10 8 7 Nej *71 *66 69 63 *62 *77 *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män totalt, samt mellan respektive åldersgrupp och samtliga

26 (104) Det finns ingen större skillnad i denna fråga mellan undervisande och ej undervisande personal då det gäller om de övervägt att byta yrke. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Undervisande personal Ej undervisande personal Ja, och jag har bytt under det senaste året 1 2 Ja, och jag har vidtagit åtgärder 5 4 Ja, men har ej vidtagit åtgärder 18 17 Ja, men nu känns det inte aktuellt 8 8 Nej 68 69 Fler än sex av tio adjunkter svarar nej på frågan om de allvarligt övervägt att byta yrke. Kvar finns således mer än var tredje som på ett eller annat sätt under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Majoriteten av professorerna (85 %) har inte under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Det innebär samtidigt att mer än var sjunde professor övervägt att byta yrke. Prof.* Bibl. Lektor Tekn. Samtliga Adm. Forsk. Doktor. Adjunkt* Andel som inte övervägt att byta yrke 0 20 40 60 80 100 Vid de minsta universiteten/högskolorna är det något fler än genomsnittet som under det senaste året vidtagit åtgärder för att byta yrke. För övrigt finns det inga skillnader mellan lärosätena med avseende på antal. Har du under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke? Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga Ja, och jag har bytt under det senaste året 2 2 1 1 Ja, och jag har vidtagit åtgärder *7 6 4 5 Ja, men har ej vidtagit åtgärder 19 20 17 18 Ja, men nu känns det inte aktuellt 7 7 8 8 Nej 65 65 70 69

27 (104) 2. ARBETET Under detta tema inräknas frågorna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 ANSVAR, BEFOGENHETER En majoritet uppger att de har tillräckliga eller i stort sett tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Tolv procent uppger sig dock inte ha tillräckliga befogenheter och tre procent vet inte vad som förväntas av dem. Det innebär att mer än var sjunde individ på universiteten/högskolorna inte har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem eller helt enkelt inte vet vad som förväntas av dem. 100 Har du tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dig? 80 60 40 20 0 Ja, helt tillräckliga Ja, i stort sett tillräckliga Nej, inte tillräckliga Vet inte vad som förväntas av mig Män och kvinnor anser i samma utsträckning att de har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Det är inte heller någon skillnad mellan undervisande respektive icke undervisande personal eller mellan olika åldersgrupper. Däremot finns det en skillnad mellan olika befattningar vad gäller om de anser sig ha tillräckliga befogenheter. Har du tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dig? Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga Ja, helt tillräckliga *29 37 *23 41 44 39 *49 42 39 Ja, i stort sett tillräckliga *51 47 *61 47 43 45 *31 43 46 Nej, inte tillräckliga *16 12 12 *8 11 13 *19 11 12 Vet inte vad som förväntas av mig 3 3 3 3 3 3 1 4 3

28 (104) Doktoranderna är de som i störst utsträckning säger att de har tillräckliga eller i stort sett tillräckliga befogenheter för att ta det ansvar som förväntas av dem. Skillnaden mellan olika befattningar är inte så stor. Professorer och adjunkter anser mer än övriga att de inte har tillräckliga befogenheter Har tillräckliga eller i stort sett tillräckliga befogenheter för att ta det ansvar som förväntas Doktorander * Forskarass/forskare Samtliga Tekniker Administratörer Bibliotekarier Lektorer Adjunkter * Professorer 0 20 40 60 80 100 Anställda vid lärosäten med minst 2000 har i större utsträckning än personalen vid små och medelstora högskolor/universitet helt tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas. Vid de minsta lärosätena är det signifikant fler som svarat att de ej har tillräckliga befogenheter än bland samtliga universitets Har du tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dig? Mindre än Mer än Samtliga 500 500-1999 2000 Ja, helt tillräckliga *34 *32 41 39 Ja, i stort sett tillräckliga 48 50 44 46 Nej, inte tillräckliga *15 14 12 12 Vet inte vad som förväntas av mig 3 4 3 3 KONTROLL OCH PÅVERKAN Möjligheten till kontroll och påverkan på sin arbetssituation gör att man trots en stressfylld arbetssituation är bättre rustad att hantera denna stress.

29 (104) Möjlighet att bestämma uppläggningen av sitt arbete 100 Är alltid eller för det mesta med och bestämmer uppläggningen av mitt arbete 80 60 40 20 0 Män * Kvinnor * Samtliga Drygt en tredjedel uppger att de alltid är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Män är i större utsträckning än kvinnor med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Alltid *44 *33 39 40 40 37 För det mesta *48 *54 51 51 52 50 För det mesta inte *7 *10 8 7 7 10 Aldrig 1 3 2 2 1 3 *) signifikant skillnad mellan män och kvinnor totalt Drygt nio av tio bland den undervisande personalen jämfört med mer än åtta av tio bland den ej undervisande personalen uppger att de alltid eller för det mesta är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. För båda grupperna är båda könen i ungefär samma utsträckning alltid eller för det mesta med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Det är dock bland både den undervisande och ej undervisande personalen en större andel män än kvinnor som alltid är det. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Undervisande personal Ej undervisande personal Alltid *44 *30 För det mesta *48 *55 För det mesta inte *6 *12 Aldrig *1 *3 *) signifikant skillnad mellan grupperna

30 (104) Inte oväntat är det forskarassistenter och forskare liksom professorer som mer än övriga alltid är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Samtliga befattningskategorier kan dock i stor utsträckning påverka sin arbetssituation på detta sätt. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga Alltid *29 *28 *25 *45 *61 42 *59 *33 39 För det mesta *57 *56 *64 49 *35 51 *38 52 51 För det mesta inte *12 11 *9 *5 *3 *5 *3 *13 8 Aldrig 2 *4.. 1.. 1.. 2 2..)Värdet alltför osäkert för att redovisas Är alltid eller för det mesta med och bestämmer uppläggningen av mitt arbete Prof.* Forsk.* Lektor * Doktor.* Tekn.* Bibl. Adjunkt Samtliga Adm.* 0 20 40 60 80 100 Oavsett storlek på det lärosäte man arbetar vid, är ungefär nio av tio med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Det visar sig dock att man vid de mellanstora lärosätena i mindre utsträckning än genomsnittet alltid är med och beslutar om arbetets uppläggning. Händer det att du är med och bestämmer uppläggningen av ditt arbete? Mindre än 500 500-1999 Mer än 2000 Samtliga Alltid 35 *31 41 39 För det mesta *55 *59 48 51 För det mesta inte 8 8 9 8 Aldrig 1 2 2 2 Arbetsmiljöundersökningen 2001 I arbetsmiljöundersökningen framgår att 33 procent av männen och 29 procent av kvinnorna alltid är med och bestämmer om uppläggningen av sitt arbete. Detta är att jämföra med motsvarande siffror i denna undersökning (44 % för män och 33 % för kvinnor).

31 (104) En jämförelse med dem som har lärararbete Arbetsmiljöundersökningen 2001 - visar att 85 procent uppger att de alltid eller för det mesta är med och bestämmer uppläggningen av sitt arbete. Möjlighet att bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Personalen inom universitet och högskolor har en unik ställning inom svenskt arbetsliv när det gäller möjligheten att själva bestämma när olika arbetsuppgifter skall göras. Nästan nio av tio säger att de alltid eller för det mesta själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det finns också en skillnad mellan könen så att en större andel män än kvinnor uppger att de alltid eller för det mesta själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. 100 Kan alltid eller för det mesta själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras 80 60 40 20 0 Män * Kvinnor * Samtliga *) signifikant skillnad mellan kvinnor och män En större andel kvinnor än män kan för det mesta inte bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Det visar sig också att ju yngre man är, desto större möjlighet har man att alltid bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Alltid 26 22 24 *38 *26 *24 För det mesta 62 61 62 55 61 62 För det mesta inte *10 *14 12 *5 *11 *12 Aldrig 2 3 2 2 2 2 *) signifikant skillnad mellan könen respektive mellan olika åldersgrupper Jämfört med övriga grupper på arbetsmarknaden är det i denna undersökning betydligt vanligare att man kan bestämma själv när arbetsuppgifterna skall göras.

32 (104) Den undervisande personalen kan, i jämförelse med den ej undervisande, i större utsträckning själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Fler än var fjärde bland den undervisande personalen, jämfört med ungefär var femte bland den ej undervisande kan alltid själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Undervisande personal Ej undervisande personal Alltid *27 *19 För det mesta 63 60 För det mesta inte *9 *17 Aldrig *1 *4 *) signifikant skillnad mellan grupperna Doktorander, forskare/forskningsassistenter och professorer kan i större utsträckning än genomsnittet alltid eller för det mesta själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Sämst möjligheter att själva bestämma har bibliotekarier där ändå tre av fyra alltid eller för det mesta har denna möjlighet. Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Adjunkt Adm. Bibl. Doktor. Forsk. Lektor Prof. Tekn. Samtliga Alltid *12 *16 *16 *40 *36 *18 30 23 24 För det mesta *69 *63 60 *56 58 *67 62 57 62 För det mesta inte *17 *17 *23 *2 *5 13 *8 15 12 Aldrig 3 3 1 *1.. 2.. *6 2..)Värdet alltför osäkert för att redovisas Nedanstående diagram åskådliggör tydligt i hur stor utsträckning samtliga inom universitet- och högskolevärlden har möjligheter att själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Doktor. * Forsk. * Kan alltid eller för det mesta själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Prof. * Samtliga Lektor Adjunkt * Tekn. * Adm. * Bibl. * 0 20 40 60 80 100 Ju större högskola, desto större möjlighet att alltid själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. De som arbetar vid mellanstora universitet/högskolor uppger i högre grad än vid övriga lärosäten att de för det mesta inte kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras.

33 (104) Kan du delvis själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras? Mindre än Mer än Samtliga 500 500-1999 2000 Alltid *18 *15 27 24 För det mesta *67 65 60 62 För det mesta inte 14 *18 10 12 Aldrig 1 2 3 2 *) signifikant skillnad mellan grupperna Arbetsmiljöundersökningen 2001 Även bland den sysselsatta befolkningen (Arbetsmiljöundersökningen 2001) finns en skillnad mellan könen. Kvinnorna (5 %) kan betydligt mer sällan än männen (11 %) alltid bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Undervisande personal inom universitet och högskolor är en av de grupper inom svenskt arbetsliv som har stora möjligheter att själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Övriga personer som sysslar med utbildning, eller lärare, har inte alls samma möjligheter, enligt Arbetsmiljöundersökningen 2001. Lärarkollektivet i stort, där även gymnasie- och grundskollärare ingår, redovisar inte samma stora påverkansmöjligheter (7 % kan där alltid själva bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras). INFORMATION För att känna sig delaktig i sitt arbete är det viktigt att ha tillgång till information. Framför allt gäller det information som berör en själv och den egna arbetssituationen. Ärenden och beslut som rör mig själv och mitt arbete Ungefär fyra av fem upplever att de alltid eller för det mesta blir tillräckligt informerade om det som rör deras arbete. Kvinnor och män, yngre och äldre upplever att de i stort sett blir lika väl informerade. Blir Du tillräckligt informerad om ärenden och beslut som rör dig och ditt arbete? Män Kvinnor Samtliga -29 år 30-49 år 50- år Alltid 16 12 14 13 17 15 För det mesta 64 65 64 67 65 66 För det mesta inte 20 23 21 18 16 17 Aldrig 1.. 1 1 2 2..)Värdet alltför osäkert för att redovisas Det är ingen skillnad mellan undervisande och ej undervisande personal då det gäller tillräcklig information som rör deras arbete. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnor och män inom gruppen undervisande personal. En signifikant större andel män (84 %) än kvinnor (79 %) säger att de alltid eller för det mesta blir tillräckligt informerade om ärenden som rör dem och deras arbete. Ser man det från skalans andra sida ser man att var femte kvinna, bland den undervisande personalen, jämfört med knappt var sjätte man uppger att hon/han för det mesta inte eller aldrig blir tillräckligt informerad.