Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Relevanta dokument
Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Trygga Halmstad. Halmstads kommun. Januari 2009 Bo Thörn

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd

Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning

Den kommunala vuxenutbildningen

Stöd till familjehem

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Målstyrning enligt. hushållning

Granskning av registerkontroll inför anställning. Halmstads kommun

Revisionsrapport Stadens styrmodell Haparanda kommun

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

EU-finansiering av projekt

Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning av granskning avseende hemvård

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Bilaga 1 till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Aktiviteter 2018

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Uppföljning av Granskning av socialnämndens. uppföljning och kontroll

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7).

Vård i livets slut, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Samspel politik och förvaltning

Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport.

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och grundskola

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Revisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult

Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Effekter av ny styrmodell

Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Kommunstyrelsens styrning och ledning av personalfrågor

Projekt inom utvecklingsenheten

Våld i nära relationer

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Informations- och kommunikationsteknologi. Smedjebackens kommun

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun

Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning. Strömsunds kommun

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden

Granskning av drifts- och servicenämnden. Karlstads kommun

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskningsrapport: Granskning Uppföljande granskning IT- organisation och funktion.

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Revisionsrapport. Bostadsförsörjning för äldre. Halmstads kommun. Christel Eriksson Certifierad kommunal revisor Februari 2013

Granskningsredogörelse Trafikförsörjning Skelleftebuss AB

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Rapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Revisionsrapport Anhörigstöd Gällivare kommun Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anna Carlénius

Grundläggande granskning av fullmäktiges beredningar 2017

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)

Projektplan Föräldrastöd för föräldrar till barn i åldrarna 3-12 år

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun

Granskning av socialnämndens förutsättningar för att ta fram en budget i balans

Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per

Granskning av individoch familjeomsorgen för barn och unga

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8

Oktober Uppföljning av revisionsrapporter i Timrå kommun

Uppföljning av intern kontroll

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport.

Beslut efter kvalitetsgranskning

Revisionsrapport Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet i förskoleverksamheten Pajala kommun

Pedagogiskt ledarskap

Lärarnas arbetsmiljö

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Transkript:

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013

Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet Stärkt föräldraroll. Granskningen har genomförts via intervjuer med representanter för ledning och verksamhet inom Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen samt stadskontorets Utvecklingsavdelning. Dokumentstudier av verksamhetsplaner, uppföljning mm. har gjorts. Revisionsfrågan för granskningen har varit: Vidtar Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden ändamålenliga åtgärder för att nå måluppfyllelse för målet Föräldrarollen ska stärkas Vår bedömning är att Socialnämnden vidtagit i huvudsak ändamålsenliga åtgärder för att nå måluppfyllels för målet stärkt föräldraroll. Barn- och ungdomsnämnden har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå måluppfyllelse. Granskningen visar att Socialnämnden sedan flera år inom ramen för ordinarie verksamhet planerar för och genomför insatser för att stärka föräldrarollen. Barnoch ungdomsnämnden har inte någon mer samlad strategi och planering för arbetet för att stärka föräldrarollen. Insatser har genomförts inom ramen för projekt i Oskarström och Andersberg, samt i begränsad omfattning i övriga skolområden. Där insatser skett har de oftast haft en positiv effekt. Men föräldrastödet har i stor utsträckning baserats på enskilda medarbetares initiativ och engagemang. Vi rekommenderar: - att Barn- och ungdomsnämnden tar initiativ till en strategisk planering och organisation för att förvaltningsövergripande arbeta för måluppfyllelse för fullmäktiges mål Föräldrarollen ska stärkas samt inleder en samverkan med Socialnämnden för att samordna aktiviteter för att nå målet. - att Socialnämnden utvecklar sin samverkan med Barn- och ungdomsnämnden för att samordna aktiviteter för att nå målet Föräldrarollen ska stärkas.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND OCH REVISIONSFRÅGA 1 REVISIONSFRÅGA 1 METOD OCH GENOMFÖRANDE 1 GRANSKNINGSRESULTAT 2 BAKGRUND 2 MÅL OCH VERKSAMHETSPLAN, SAMT AKTIVITETER KOPPLADE TILL DESSA. 2 SOCIALNÄMNDEN 2 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 3 SAMVERKAN I PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER 4 UPPFÖLJNING 4 SOCIALNÄMNDEN 4 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 4 KOMPETENSUTVECKLING 4 ÖVRIGT 5 REVISIONELL BEDÖMNING 6

Bakgrund och revisionsfråga Halmstads kommun har ett övergripandemål kallat Trygghet, säkerhet och folkhälsa. I de konkretiserade målen för 2012 fanns ett mål att Föräldrarollen ska stärkas och målvärdet för detta mål var att antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsutbildning skulle öka (målet fanns även med år 2011). Resultatet för 2012 visar att färre föräldrar genomgått utbildning än 2011 (177 jfr med 346) trots att det finns efterfrågan. Målet finns med även för 2013. Om inte åtgärder vidtas finns risk för bristande måluppfyllelse även framöver. Revisorerna i Halmstads kommun vill nu granska om Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att nå målet kring att stärka föräldrarollen. Revisionsfråga Vidtar Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden ändamålenliga åtgärder för att nå måluppfyllelse för målet stärkt föräldraroll? Revisionskriterier Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden har angett mål och åtgärder kring stöd i föräldrarollen i sin verksamhetsplan. Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden samverkar i planering och genomförande av åtgärder för att uppnå fullmäktiges mål. De respektive nämnderna följer upp måluppfyllelsen och beslutar om åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Personalen har fått kompetensutveckling för att kunna genomföra utbildnings- och stödinsatser. Avgränsning Granskningen avgränsas till att omfatta öppna insatser (ej myndighetsbeslut). Metod och genomförande Dokumentation kring verksamhetsplaner, uppföljning, planering mm har studerats. Intervjuer har genomförts med avdelningschef Barn och unga i Socialförvaltningen samt förvaltningschef och områdeschef i Barn- och ungdomsförvaltningen. Vidare har intervjuer genomförts med två enhetschefer för öppen verksamhet inom Socialförvaltningen. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen har intervjuer också genomförts med tre rektorer och en förskolechef i Oskarströms- och Andersbergsområdena. Dessutom har telefonintervju genomförts med folkhälsostrateg inom Stadskontoret. 1 av 6

Granskningsresultat Bakgrund På nationell nivå finns en strategi för föräldrastöd som en del av regeringens samlade långsiktiga satsning på att främja hälsa och förebygga ohälsa bland unga. Utgångspunkten i den nationella strategin är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i form av utbildning. Folkhälsorådet i Halmstads kommun initierade frågan om stärkt föräldrastöd redan år 2005. I samverkan med regionens lokala nämnd startades utbildning i föräldrastöd som riktade sig till personal inom Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen. Socialförvaltningen hade då sen tidigare ett program för föräldrastöd kallat Komet, en utbildning som erbjuds föräldrar som upplevs ha behov av stöd i föräldrarollen. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen har föräldrastödet utvecklats inom ramen för ett projekt i Oskarström kallat Familjeverkstan. Metoden har utvärderats av regionens FOUU-enhet och visar på positiva resultat. Det finns även en metod kallad Palla som riktar sig till föräldrar med tonårsbarn. Regionen erbjuder genom barnavårdscentralerna (BVC) sedan lång tid tillbaka föräldrautbildning till nyblivna föräldrar. Mål och verksamhetsplan, samt aktiviteter kopplade till dessa. Socialnämnden Socialnämnden har i sin verksamhetsidé från år 20o8 bl.a. angett som framgångsfaktor Fokus på tidiga insatser. Socialnämndens mål Mer riktade insatser till föräldrar för att stärka dem i sin föräldraroll är baserat på fullmäktiges övergripande mål Trygghet, säkerhet och folkhälsa och det konkretiserade målet Föräldrarollen ska stärkas. Som aktivitet för detta mål har i verksamhetsplanen 2013-2015 angetts föräldrastödsutbildningar och att Familjemottagningen ska rikta sina insatser främst till föräldrastöd. Avdelningen för Barn och unga har i sin verksamhetsplan 2013 angett att Familjemottagningen ska rikta sina insatser främst till föräldrastöd genom ex utbildningen KOMET. Socialnämnden har föräldrastödsutbildningen KOMET (samt även en version av denna riktad till föräldrar med ungdomar) som erbjuds som öppen insats i grupp till föräldrar som anmäler intresse. Det sker en viss prioritering utifrån bedömt behov då alla som anmäler intresse inte kan få utbildningen trots att grupperna har gjorts större. Det finns även en version som kan ges för ett enskilt barn/familj exempelvis med tolkstöd. Familjemottagningen tar emot många familjer med förebyggande inriktning. Familjer har där möjlighet att få upp till fem rådgivande och informerande samtal utan biståndsbeslut. 2 av 6

Socialförvaltningen erbjuder även PREP, ett program till förstagångsförälder där syftet är att stärka dem i sin föräldraroll. Denna förebyggande insats går ut till ca 400-500 föräldrar varje år. Under 2013 är prognosen att åtta KOMET-kurser kommer att hållas och två U- KOMET. Även två utbildningar i Föräldraverkstan beräknas kunna genomföras. Om fler ska kunna utbildas bedömer verksamheten att det måste ske i samarbete med skolan och med frivilligorganisationer. Inför 2014 pågår diskussioner om att kunna erbjuda KOMET även som bistånd i kombination med familjebehandling. Socialförvaltningen framhåller att det vore bra om det fanns s.k. familjecentraler som kunde erbjuda föräldrautbildning. Det pågår diskussion i samarbete med Region Halland om familjestöd exempelvis familjecentraler inom ramen för de s.k. PRIO-pengarna (statliga stimulansmedel). Det framhålls även att det vore bra om det kunde vara en personal från skolan och en personal från socialtjänsten som utbildar föräldrar. De senaste åren har Familjerätten noterat ett ökat antal tvister kring vårdnad av barn vid skilsmässa. Det planeras därför även för en riktad utbildning till föräldrar som separerat, kallad Skilda världar. I projektet i Oskarström har Socialförvaltningen erbjudit skolan sitt nätverkslag som en möjlighet för de två projektpersonerna som skall arbeta nätverksinriktat att få sin praktiska handledning och övning. Socialtjänsten har även avsatt en socialsekreterare som arbetar riktat mot Oskarström samt erbjudit skolan där praktisk handledning och övning via nätverkslagetet. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har, baserat på fullmäktiges övergripande mål Trygghet, säkerhet och folkhälsa, som ett av sina mål år 2013-2015 att Föräldrarollen ska stärkas. Som aktivitet i verksamhetsplan 2013-2015 anges Satsning på föräldrastödsutbildningar. I beskrivningen för aktiviteten anges att föräldrastödsverksamheten som håller på att utvecklas i Oskarström kan bilda bas för spridning till de andra skolområdena. Även riktade medel har avsatts de senaste 2 åren (300 tkr). Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) uppger att det pågår aktiviteter kring föräldrastöd inom alla skolområden. Särskilt framhålls projekt i Oskarström och på Andersberg. Det har genomförts flera projekt med föräldrautbildning och fördjupad samverkan mellan skola och föräldrar samt socialtjänst sedan några år tillbaka inom Oskarströmsområdet med gott resultat enligt genomförda utvärderingar. Upprinnelsen till det första projektet i Oskarström (år 2005) var en otillfredsställande situation med oro, skolk mm på en skola i Oskarström. Inom Andersbergsområdet har det bedrivits projekt (inom ramen för bl.a. Lokalt utvecklingsavtal) och olika försök har genomförts för att starta bl.a föräldrautbildningar. Gensvaret hos föräldrar har varit lågt vilket antas delvis bero på en kulturell ovana att föräldrar och skola samarbetar. Under 2013 har det arbetats med ett projekt med interkulturellt perspektiv (medel från Ökade livschanser ) bl.a. för att 3 av 6

förskola och skola ska nå och kunna kommunicera med föräldrar med invandrarbakgrund. Det förekommer inget närmare samarbete med Socialförvaltningen i föräldrastödsarbetet. Viss samverkan finns med Socialförvaltningens fältassistenter. Man prövar inom BUF också en Facebook-sida för föräldrar där de kan ställa frågor. I granskningen framkommer att det inom Barn- och utbildningsförvaltningen saknats förutsättningar för att mer långsiktigt arbeta med föräldrastöd genom bl.a. föräldrautbildning. Det uppges att det saknas styrning, resurser (förutom tillfälliga projektmedel) och ett mer utvecklat samarbete med socialförvaltningen. Det arbete som bedrivs kring föräldrastöd baseras mycket på initiativ och engagemang från enskilda medarbetare eller grupp av medarbetare. I intervjuerna efterfrågas samordning, förutsättningar och en organisation för föräldrastöd, samt mer långsiktighet och inte bara projekt. Det framkommer att det uppfattas finnas viss otydlighet i rollfördelning mellan BUF, Trygga Halmstad och Socialförvaltningen om hur frågor om föräldrastöd ska samordnas och rollfördelningen mellan de olika aktörerna. Även här framhålls Familjecentraler som en möjlighet för att samordna, då även med regionens verksamheter som ex. BVC. Samverkan i planering och genomförande av åtgärder Det har hittills inte förekommit någon samverkan mellan Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden på övergripande nivå kring planering och genomförande för att nå måluppfyllelse för målet Föräldrarollen ska stärkas. Förvaltningarna har samverkan i nätverk genom de som utbildats för att ge föräldrautbildning. Dessa träffas på initiativ av stadskontorets folkhälsostrateg. Inom ramen för skolområde Oskarström finns en personal som är anställd till hälften av Barn- och ungdomsförvaltningen och till hälften av Socialförvaltningen. Denna funktion har initierats av tidigare rektor i Oskarström som sett behov av samarbete med socialförvaltningen bl.a. i att stärka föräldrarollen (se även ovan Socialnämnden om handledning kring nätverksarbete). Inom ramen för projektet inom Andersbergsområdet har personal från Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen fått gemensam utbildning. Uppföljning Socialnämnden Socialnämnden följer upp verksamhetsplanen var 3:e månad och antal genomförda föräldrastödsutbildningar vid årets slut. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden följer upp antal genomförda föräldrastödsutbildningar vid årets slut. Ovan nämnda projekt följs upp vid delårsrapport och årsrapport. Kompetensutveckling Folkhälsostrategen uppskattar att ca 100 personer inom Barn- och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen och frivilligorganisationer (främst kyrkan) har utbildats för att kunna hålla föräldrastödsutbildning. 4 av 6

Socialförvaltningen har två medarbetare som är certifierade för att få utbilda i Komet. Det uppges finnas intresse för utbildningarna men svårighet för de som är utbildare att praktiskt genomföra föräldrastödsutbildning framförallt inom skolan. Eftersom utbildningar måste planeras på kvällstid är det svårt för de som ska utbilda att få loss resurser (tid) för att kunna genomföra utbildningarna. Övrigt Under pågående revision framkom att Stadskontoret (genom mål i Kommunstyrelsens verksamhetsplan) sett över och tagit fram förslag till ett förtydligande av uppdrags- och ansvarsfördelningen för föräldrastöd bl.a. utbildning. Bakgrunden var att Utvecklingsavdelningen inom Stadskontoret hittills genomfört och samordnat utbildningar för föräldrastöd. KS syfte var att tydliggöra hur Halmstads kommun kan organisera föräldrastödsarbetet som en del i löpande verksamhet för att skapa den långsiktighet och kontinuitet som arbetet kräver. Detta genererade ett förslag till Kommunstyrelsen som 2014-01-07 fattade följande beslut: Kommunstyrelsen beslutar att ge Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta huvudansvar för att organisera, genomföra och utveckla föräldrastöd som en del i löpande verksamhet, i samverkan med Socialnämnden. Kommunstyrelsen beslutar att inrikta sitt arbete avseende föräldrastöd på att följa forskningen och utveckling. 5 av 6

Revisionell bedömning Revisionsfrågan för granskningen har varit: Vidtar Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden ändamålenliga åtgärder för att nå måluppfyllelse för målet Föräldrarollen ska stärkas Vår bedömning är att Socialnämnden vidtagit i huvudsak ändamålsenliga åtgärder för att nå måluppfyllels för målet stärkt föräldraroll. Barn- och ungdomsnämnden har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå måluppfyllelse. Vår bedömning bygger på att Socialnämnden sedan flera år inom ramen för ordinarie verksamhet planerar för och genomför insatser för att stärka föräldrarollen bl.a. genom att erbjuda utbildning till föräldrar som upplevs ha behov av stöd i föräldrarollen eller som efterfrågar sådant stöd. Barn- och ungdomsnämnden har angett mål inom området samt tagit upp det i sin verksamhetsplan. Däremot har inte någon mer samlad strategi och planering för arbetet för att stärka föräldrarollen arbetats fram. Insatser har genomförts inom ramen för projekt i Oskarström och Andersberg, samt i begränsad omfattning i övriga skolområden och då oftast med positiv effekt. Föräldrastödet har dock i stor utsträckning baserats på enskilda medarbetares initiativ och engagemang. Vår bedömning stärks av det underlag som tagits fram av stadskontoret till Kommunstyrelsen kring ansvarsfördelning för arbetet med stärkt föräldraroll. I denna framkommer att föräldrastödsarbetet inte finns som en del i den löpande verksamheten inom Barn- och ungdomsnämnden. Vi rekommenderar: - att Barn- och ungdomsnämnden tar initiativ till en strategisk planering och organisation för att förvaltningsövergripande arbeta för måluppfyllelse för fullmäktiges mål Föräldrarollen ska stärkas samt inleder en samverkan med Socialnämnden för att samordna aktiviteter för att nå målet. - att Socialnämnden utvecklar sin samverkan med Barn- och ungdomsnämnden för att samordna aktiviteter för att nå målet Föräldrarollen ska stärkas. 6 av 6