SVAR PÅ FULLMÄKTIEMOTION OM ANVÄNDNING AV HALVFABRIKAT I CENTRALKÖKET

Relevanta dokument
SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM UPPHANDLING AV NÄRPRODUCERAD MAT

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige Sida 1 / Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

BLSDK Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion:

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige Sida 1 / 1

Stadsfullmäktige FGE 58. Stadsstyrelsen Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi

STST Beredning och tilläggsuppgifter: personaldirektör Anu Kalliosaari, tfn

152 Svar på motion om förbättrad matservering

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

STST Beredning och tilläggsuppgifter: personaldirektör Anu Kalliosaari, tfn

Esbo stad Protokoll 47. Fullmäktige Sida 1 / Motion om att utnyttja ätbar mat och pröva på måltider av överbliven mat i Esbo

Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 98. Fullmäktige Sida 1 / Justering av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Espoon sairaalas lån

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

STST Helsingfors förvaltningsdomstol har medelst sina tre beslut av upphävt beslut, som Hangö stad har tidigare fattat.

BILDANDE AV BOSTADSAKTIEBOLAGEN BORGÅ EDELFELTBULEVARDEN 23 OCH BORGÅ PLOGVÄGEN 10

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

Organisation Kvalitet

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

Esbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1

Mera ekologiskt i den offentliga måltiden

Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.

BILDANDE AV BOSTADSAKTIEBOLAGEN BORGÅ EDELFELTBULEVARDEN 23 OCH BORGÅ PLOGVÄGEN 10, BUDGETÄNDRING

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige Sida 1 / Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

Pasi Perämäki anlände till mötet när denna paragraf behandlades.

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Esbo stad Protokoll 64. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

SVAR PÅ PERTTU TUOMAALAS MOTION OM DELTAGANDE I TEKES PROGRAM "INNOVATIVA OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR"

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Ett program för yrkeskök

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige Sida 1 / 1

Måltidspolicy för kommunens verksamheter

Fullmäktigemotion nr 10/2012: Skicket av Kyrkslätts kommuns byggnader ska undersökas

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

25 Områden i behov av planering

Livsmedelskontroll och kontrolltid

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Esbo stad Protokoll 103. Fullmäktige Sida 1 / 1

TN 122 Beredning: Stadsgeodet Mia Ylikangas, tfn

Kostpolitiska riktlinjer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Marie Gärdby (C), ordförande Kent Holmer (S), vice ordförande Viveca Dahlqvist (PF), 2:e vice ordförande

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet,

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015

Motion av Stefan Hanna (-) om ekologisk mat KSN

Yttrande över motion om att minska köttkonsumtionen

Svar på remiss - Motion om hållbar kost

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Stst Begäran om utlåtande: Bilaga 99 A

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande.

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (11) Protokollet är justerat Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Frukt. och grönt på ditt sätt

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

och utbildningsförvaltningen

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Mats Rydby, kommunchef Cecilia Håkansson, sekreterare Lena Thore, stadsarkitekt. Bengt Jarring Helene Norrback

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Metod för att riskklassa livsmedelsverksamheter

och stadsstyrelsen godkända målen. Direktionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige Sida 1 / 1

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

Beredning: Ralf Sjödahl, Annika Kuusimurto, Tuija Niemeläinen. Lovisa stad begär anbud angående kost- och städservice enligt bilagans serviceobjekt

Sektionen för ägarstyrningen. ledamot, ordf. ledamot ledamot ledamot. Olle Gull. Hans Frantz. Olle Gull Vasa Per Hellman.

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Policy. Kostpolicy med riktlinjer. för verksamheter inom Bjurholms kommun KS Föreskrifter Plan. Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Transkript:

SVAR PÅ FULLMÄKTIEMOTION OM ANVÄNDNING AV HALVFABRIKAT I CENTRALKÖKET BLSDK 23.05.2017 30 Beredning och tilläggsuppgifter: Kostservicechef Birgitta Creutziger, birgitta.creutziger@porvoo.fi tfn 040 482 2301 Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen, annika.malms-tepponen@porvoo.fi tfn 0400 784 696 Fullmäktigeledamöterna Outi Lankia och Anne Korhonen har väckt en motion 8.5.2017 om att matlagningsprocessen i det nya centralköket bör planeras och genomföras så att köttbullar, biffar och färs tillreds själv i det nya centralköket och att Borgå stad slutar att servera halvfabrikat. Ett halvfabrikat definieras som en färdigprodukt, ett livsmedel som säljs inom detaljhandeln och som inte är en konserv eller frysvara. Det är ett livsmedel som tillverkats industriellt och vidarebehandlats. I storhushåll är måltidskomponenterna tillredda, förbehandlade eller frysta råvaror som kan användas i alla matlagningsmetoder. I centralköket kan tillredas sådan mat och av sådana råvaror som kunden är redo att beställa och betala för. Produktionsmetoderna och de använda råvarorna påverkar måltidens pris. Genom att välja produktionsmetoder och råvaror strävar man efter att påverka verksamhetens ekonomi och produktivitet. Det väsentliga med tanke på kunderfarenheten är att barnet har ätit upp maten och kommer hem mätt och nöjd och att maten har producerats på ett rent sätt. Utbildningsstyrelsen följer med skolmåltidens kostnader inom den grundläggande utbildningen. Den senaste rapporten för det här året publicerades i april. Stadsstyrelsen godkände projektplanen för ett centralkök i Borgå 28.10.2015 och projektplanen gavs 9.11.2015 60 till stadsfullmäktige för kännedom. Målet för centralköket är att producera högklassig mat med vettiga

kostnader. Verksamheten styrs av kundernas servicebehov och beställningar samt de riktlinjer för bespisning och kostutbud som Borgå stad har fastställt. Enligt arbetsschemat om tillvägagångssätten i projektplanens bilaga indelas centralkökets produktion i kall tillagning eller Cook & Chill produktionssätt beroende på maträtten. I metoden med kall tillagning kombineras de förbehandlade kalla råvarorna och maten förvaras och transporteras som kall och tillreds senare till exempel i ett servicekök. Kall tillagningsmetod och produkter har utvecklats när man velat effektivera matproduktionen samt tillreda, och inte värma maten, närmare det ställe där maten avnjuts. Enligt beräkningar blir centralköket färdigt i slutet av november 2017. Från februari 2018 tas centralkökets produktion stegvis i användning efter att produktionsprocessen har inletts och testats. Till centralköket flyttas i det första skedet produktionen vid områdeskök som betjänar skolor och daghem. Jämsides med byggandet utvecklas och testas matrecept som lämpar sig för centralköket. En produktionschef anställdes för centralköket i december 2016 för planeringen av produktion. Under projektet har personalen i en stor utsträckning bekantat sig med verksamheten i storhushållskök vad gäller lokaler, produktionssätt och tillredningsprocesser. För tillfället är spenatplättar och kycklingnuggets de egentliga halvfabrikaten, som speciellt hört till skolelevernas favoritmaträtter. I måltidsproduktionen används bara sådana måltidskomponenter som utvecklats för storhushållsproduktion och förbehandlade råvaror. Dessa produkter utvecklas i samarbete med industrin och andra intressegrupper. Produkternas inhemska ursprung ska vara så hög som möjligt, och närproducerade råvaror ska användas enligt tillgången. Genom användning av måltidskomponenter och förbehandlade råvaror har storhushållsköken koncentrerat de arbetskraftsintensiva delarna av produktionen till större enheter, som produceras inom livsmedelsindustrin.

Skydd i arbete, arbetsergonomi, energieffektivitet samt hygien och produktsäkerhet kommer att beaktas på bästa sättet. Dessa är de viktiga värden inom Affärsverket Borgå lokalservice. Utgångspunkten med utvecklingsarbetet med livsmedelsindustrin är att måltidskomponenter inte innehåller tillsatsämnen. Om man i produktionen i centralköket helt avstår från användningen av måltidskomponenter och förbehandlade råvaror ökar produktionskostnaderna. Produktsäkerheten och hygienen kan inte garanteras på samma sätt som produktionen vid en specialiserad produktionsanläggning. Tillredning av måltiden kommer med de valda nya produktionsmetoderna att ske så nära måltidsstunden som möjligt och detta ger en mera högklassig produkt åt kunden. Enligt affärsverkets budgetmål för 2017 ska affärsverket öka användning av närproducerad och ekologisk mat. Användningen av ekologisk mat har ökat i fråga om bröd och grötflingor. Man strävar efter att utvidga samarbetsmöjligheter med lokala producenter. Vd: Affärsverket Borgå lokalservice beslutar presentera det ovannämnda svaret på Outi Lankias ja Anne Korhonens fullmäktigemotion. Paragrafen justeras genast. Ledamot Ollila föreslog, understödd av ledamot Grönroos att ärendet återremitteras till ny beredning. Direktionen beslutade efter omröstning med röster 3 (Sanna Hänninen, Nilkas Grönroos, Laura Ollila), att fullmäktigemotionen återremitteras till ny beredning. Paragrafen justerades genast. BLSDK 22.08.2017 41

Tillagningen av arbetsintensiva styckeprodukter i centralköket är produktionsmässigt eller ekonomiskt inte motiverat. I stället för kött-, fisk-, och broilerbiffar samt runda bullar som används som måltidskomponenter kan man använda mera sås- och sopprätter. En del av styckeprodukterna såsom spenatplättar och broilernuggets hör dock till barnens favoriträtter. Enligt de nationella näringsrekommendationerna kan mera grönsaksrätter serveras. Motiveringen är bland annat att minska koldioxidavtrycket och de faktorer som inverkar på hälsan. Följande matsedel för åtta veckor har planerats så att den innehåller barnens och de ungas önskemat med tortilla som fyllts med malet kött, och broilernuggets. Styckeprodukter i matsedeln för åtta veckor har bl.a. - broilerfärs en gång, - biff, runda bullar av malet kött två gånger (malet köttbiff, soppa med små runda köttbullar) - fiskbiffar två gånger (biff av insjöfisk, gäddbullar) Temarätter och gemensamma måltidsstunder under jubileumsåret Finland 100 är - - att man tillsammans med gästerna äter fisksoppa, rågbröd och äpplen i skolorna den 25.8 - leverlåda, en traditionell finsk maträtt som fyller 60 år - ekologisk korngröt - ett nationellt evenemang den 6.9 - en festlig lunch Finland 100 före självständighetsdagen Barn, unga, föräldrar och lärare deltar i planeringen av matsedeln. Planeringen av matsedeln och affärsverkets verksamhet styrs av - de nationella näringsrekommendationerna - Riktlinjerna för bespisning och kostutbud som Borgå stad godkänt - livsmedlens lämplighet för produktionen i storhushåll både i centralkök och servicekök - personaldimensioneringen - priset på måltid/de ekonomiska villkoren - tillgången på lokala produkter - optimeringen av produktionsinvesteringar

Vd: Affärsverket Borgå lokalservice presenterar det ovannämnda svaret på Outi Lankias ja Anne Korhonens fullmäktigemotion Direktionen beslutade enhälligt återremittera ärendet till ny beredning. Anna Granfelt lämnade en protokollsanteckning i ärendet. BLSDK 26.09.2017 52 Anna Granfelt har i en protokollsanteckning föreslagit att man i Borgå ska bereda en matstrategi som godkänns av stadsfullmäktige. I matstrategin ska man fastställa bland annat hur maten tillreds och vilka råvaror som används, och också ta ställning till upphandling av närproducerad mat. För tillfället är spenatplättar och kycklingnuggets de egentliga halvfabrikaten, som speciellt hört till skolelevernas favoritmaträtter. I måltidsproduktionen används bara sådana måltidskomponenter som utvecklats för storhushållsproduktion och förbehandlade råvaror. Dessa produkter utvecklas i samarbete med industrin och andra intressegrupper. Produkternas inhemska ursprung ska vara så hög som möjligt, och närproducerade råvaror ska användas enligt tillgången. Genom användning av måltidskomponenter och förbehandlade råvaror har storhushållsköken koncentrerat de arbetskraftsintensiva delarna av produktionen till större enheter, som produceras inom livsmedelsindustrin. Skydd i arbete, arbetsergonomi, energieffektivitet samt hygien och produktsäkerhet kommer att beaktas på bästa sättet. Dessa är de viktiga värden inom Affärsverket Borgå lokalservice. Utgångspunkten med utvecklingsarbetet med livsmedelsindustrin är att måltidskomponenter inte innehåller tillsatsämnen. Riktlinjerna för bespisning och kostutbud, som följer de nya näringsrekommendationerna, är färdiga och kommer att tas upp till

behandling. De nuvarande riktlinjerna godkändes i stadsstyrelsen år 2011 och har skickats till lokalservice för att följas. Man gjorde tekniska justeringar i riktlinjerna år 2014. En näringsarbetsgrupp, som tillsatts av stadens välfärdsgrupp, har ansvarat för beredningen. Serviceavtalet för måltidstjänsterna baserar sig på dessa riktlinjer. Man borde lyfta fram de centrala mål ur riktlinjerna för bespisning och kostutbud med vilka man vill styra måltidsproduktionen, och dessutom bör man till affärsverkets kunder anvisa de resurser som behövs för att man ska kunna uppfylla dessa mål. Stadsfullmäktige beslutar om detta i samband med budgeten. Affärsverkets beslutar om utvecklingen av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som stadsfullmäktige ställer för verksamheten och ekonomin, samt följer upp hur målen uppnås. Centralköket har byggts för produktionssätten kall tillredning och Cook&Chill. Att tillreda arbetskraftsintensiva biffar och köttbullar i centralköket är inte produktionsmässigt eller ekonomiskt motiverat. I centralköket kommer man att kunna använda råa förbehandlade livsmedel. Användningen av råa fisk- och köttprodukter förutsätter separat tillredning och avkylning. Riktlinjerna för hur maten ska tillredas har en inverkan på centralkökets produktivitet och personaldimensionering. Vd: Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice föreslår stadsstyrelsen att det som sägs ovan ges som svar på Outi Lankias och Anne Korhonens fullmäktigemotion. Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice beslutade föreslå stadsstyrelsen att det som sägs ovan ges som svar på Outi Lankias och Anne Korhonens fullmäktigemotion. STST 06.11.2017 411

Det uppdaterade dokumentet Borgå stads riktlinjer för bespisning och kostutbud sänds efter behandling i nämnderna till stadsstyrelsen för godkännande och vidare till stadsfullmäktige för kännedom under slutet av år 2017. Bilagor: motion 8.5.2017 produktion av kostservicen Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge det ovannämnda förslaget av lokalservicens som sitt svar på Outi Lankias och Anne Korhonens fullmäktigemotion. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge det ovannämnda förslaget av lokalservicens som sitt svar på Outi Lankias och Anne Korhonens fullmäktigemotion.