INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Kommunfullmäktiges/kommunstyrelsens beslut 3 Ekonomiska förutsättningar 4 Ekonomisk översikt 8 Budget för 2014 11 Resultatbudget 2014 12 Balansbudget 2014 12 Finansieringsbudget 2014 Ekonomiplan 2015 2017 13 Resultatplan 2015 2017 14 Balansplan 2015 2017 14 Finansieringsplan 2015 2017 Nyckeltal och skattesats 15 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 16 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 17 Kommunens organisation 19 Ekonomistyrregler 20 Vision, kommungemensamma mål och åtaganden 23 Styrelses och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar 27 Kommunstyrelsen 28 Barn- och ungdomsnämnden 32 Utbildningsnämnden 41 Kultur- och fritidsnämnden 45 Socialnämnden 49 Familjerättsnämnden 56 Tekniska nämnden 57 Miljö- och bygglovsnämnden 64 Mål- och styrdokument 67 Befolkningsprognos 69 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 70 Investeringsbudget och -plan 2014-2017 Innehållsförteckning 1
FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bland annat av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bland annat att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovannämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. 2 Förord
KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunfullmäktige har 2013-11-04 behandlat Mål och Budget för 2014 och beslutat att 1. Kommungemensamma inriktningsmål och åtaganden för 2014 fastställs. 2. Den kommunala skattesatsen för år 2014 fastställs till 18,98 kronor. 3. Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder för år 2014 fastställs. 4. Investeringsbudget för 2014 samt investeringsplan 2015-2017 fastställs. 5. Priser för socialnämndens pengstyrda verksamheter fastställs. 6. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att fastställa priser för nämndens pengstyrda verksamheter för år 2014. 7. Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder för 2014 fastställs. 8. Ekonomisk flerårsplan för 2015 2017 fastställs. 9. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 10. Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om 2 000 000 kronor 11. Borgensavgiften fastställs till 0,35 procent år 2014. 12. Styrdokument enligt fastställs att gälla år 2014. Kommunstyrelsens beslut 2013-10-14 1. Personalomkostnadspålägget fastställs till 39,0 procent från och med 2014. 2. Internräntan för 2014 fastställs till 3,0 procent. 3. Ekonomidirektören ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 4. Ekonomidirektören bemyndigas att uppta långfristiga lån om 2 000 000 kronor. 5. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram ett regelverk för långsiktigt god hushållning av Järfällas ekonomi. 6. Kommundirektören får i uppdrag att se över och återrapportera om kommunens volymfördelningssystem behöver förändras. Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 3
När beslutet om kommunens verksamhet och budget skall fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamheternas omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden, samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller från och med år 2000. Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovannämnda faktorer finns således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Den samhällsekonomiska bilden Den 18 september presenterade regeringen 2014 års budgetproposition (2013/14:1). Regeringen konstaterar att det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. BNP ökade med enbart 0,7 procent 2012 och även hittills i år har BNP utvecklats svagt. Framförallt exporten, men även investeringarna och hushållens konsumtion har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år 2014 kan öka med 2,5 procent. Bedömningen under perioden 2015 2017 utgår ifrån en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. För att en ekonomi i balans ska nås år 2017 krävs en förhållandevis hög tillväxt. Arbetslösheten ligger kring drygt 8 procent i år och nästa år. Regeringen pekar dock på att sysselsättningen med tanke på den svaga konjunkturen utvecklats förhållandevis väl och en förklaring till att den höga arbetslösheten består är att arbetskraften ökat starkt. För att få till en riktig nedgång i arbetslösheten krävs betydligt starkare sysselsättningsökning. Löne- och prisökningarna blir måttliga. Timlöneökningarna ligger under 3 procent såväl 2013 som 2014. Regeringen bedömer även att den låga inflationen kommer kvarstå under 2014. Tabell 2. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i vårpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2012 2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP 1 1,2 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Arbetade timmar 1 0,6 0,3 0,5 1,1 1,6 1,5 Arbetslöshet 2 8,0 8,2 8,1 7,8 7,0 6,4 Timlöner 3 2,9 2,7 2,8 2,9 3,2 3,4 KPI 0,9 0,1 0,9 1,7 2,7 3,2 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Konjunkturlönestatistiken. Källa: 2014 årsbudgetproposition. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4 Ekonomiska förutsättningar
Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunernas förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning, ändrade ersättningsnivåer, som skatter/bidrag. Några av de för kommunerna viktigaste förslagen i budgetpropositionen är: Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren 2014 2015 och uppgår till 470 miljoner 2016. I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 miljoner för införandet av jobbstimulans för de som har ekonomiskt bistånd. Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 miljoner. Det nya förslaget till utjämningssystemet införs från 1 januari 2014. Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärstjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning m.m. Kompensation med 1 576 miljoner för en sänkning av skatten för pensionärer. Kapitalkostnader/avskrivningar/internränta Sveriges Kommuner och Landsting presenterar årligen en intern räntesats för kom-munernas beräkning av kapitalkostnader. Som ett underlag till beräkningar av kom-mande års budgetunderlag fastställs en räntesats i början av varje kalenderår, avse-ende nästkommande år. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. För 2014 rekommenderar SKL en internräntesats på 2,5 procent. Det är i linje med SKLs prognos för den långa statsobligationsräntan 2014 och innebär en sänkning av internräntesatsen från år 2013 med 0,4 procentenheter. Järfälla kommuns internräntesats var 4,0 procent år 2013. För år 2014 föreslås en sänkning med en procentenhet och internräntan föreslås således bli 3,0 procent år 2014. Borgensavgifter Den nya lag för allmännyttiga kommunala bostadsbolag som gäller från och med 2011 innebär nya villkor för bolagen. Huvuddelen av villkoren regleras i ägardirekti-ven för JHAB. I budgeten bör dock frågan om marknadsmässiga borgensavgifter regleras. En översikt av marknaden pekar på att nuvarande borgensavgift på 0,35 procent av borgenssumman kan anses vara marknadsmässig och därmed kan fastställas att gälla även 2014. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg Kostnaderna för pensioner (utbetalningar och avsättningar) har budgeterats enligt Kommunernas Pensions AB (KPA) senaste prognos i augusti 2013. I budgetpropositionen föreslår regeringen mindre justeringar inom den statliga arbetsgivaravgiften. Enligt beräkningar av Sveriges Kommuner och Landsting påverkas inte kommunernas kostnader då höjningar och sänkningar tar ut varandra. SKLs bedömning är att den genom- Ekonomiska förutsättningar 5
Förändring i antal personer Budget 2014 snittliga schablonen (för arbetsgivaravgifter enligt lag, avtalsförsäkringar och kollektivavtalade pensioner) om 38,46 procent på lönesumman är oförändrad 2014. Järfälla kommun har under några år haft ett personalkostnadspålägg på 40 procent vilket är något högre än den bedömda schablonen. Till år 2014 föreslås PO-pålägget sänkas med en procentenhet till 39 procent. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, 16-18 år, 65-79 år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är 2011-12-31, d v s år 2011 = 0. Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. Befolkningsförändring i absolut tal 2012-2017 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0-6 7-15 16-18 19-64 65-79 80---> Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2017 ha ökat med 607 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en ökning under perioden och 2017 har gruppen ökat med 1 457 st. Åldersgruppen 16-18 år minskar i antal till år 2014 för att sedan sakta öka. Åldersgruppen understiger dock år 2017 antalet år 2011 med 28 stycken. Åldersgruppen 65-79 år har en ökning under hela perioden för att år 2019 ha ökat med 729 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2017 ökar den med 510 personer. Skattebetalare och servicetagare 6 Ekonomiska förutsättningar
Förändring antal personer Budget 2014 Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de framtida finansiärerna, de som betalar kommunal skatt, och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen 19-79 år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. Befolkningsförändringar 19-79 år samt 1-18 och 80 år --> 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 19-79 år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen 19-79 år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2017 uppgår till 4 962 st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med 2 413 personer. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. En riskanalys av föreliggande budgetförslag ger vid handen att de största osäkerhetsfaktorerna är nyttjandegraden inom förskola och gymnasieskola samt volymerna inom särskola, ekonomiskt bistånd och handikappomsorg. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1 % 40 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1 % 17 Ändrad nyttjandegrad förskola 1 % 6 Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola 1 % 3 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 4 Förändrad utdebitering 10 öre 14,5 Förändring Sthlms fondbörs 1 % 1 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1 %-enhet 6 Ekonomiska förutsättningar 7
EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 1990-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är årets resultat. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid 20. Ekonomiskt mål Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. Det ekonomiska målet är att redovisa ett resultat exkl jämförelsestörande poster på lägst 0,1 mnkr för år 2014. Det planerade resultatet för åren 2015-2017 framgår av diagrammet nedan. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr 40 20 0 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017-20 -40-60 -80 8 Ekonomisk översikt
Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2014 års budget 98,7 % vilket är lägre än bokslut 2012 men något högre än prognosen för 2013. Nettodriftkostnad exkl jämförelsestörande poster i % av skatteintäkter och utjämning 103 102 101 100 99 98 97 96 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Bruttoinvesteringar Årets investeringsutgifter uppgår år 2014 till 982,7 mnkr och investeringsinkomsterna (i huvudsak markförsäljning) budgeteras till 227,1 mnkr. Nettoinvesteringarna uppgår således till 755,50 mnkr. Bruttoinvesteringar, mnkr 1200 1000 800 600 400 200 0 Bokslut 2012 budget 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ekonomisk översikt 9
Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2014 till 38,9 % vilket är en försämring med 1,8 procentenheter jämfört med prognos för 2013. Under planperioden beräknas soliditeten sakta minska. Soliditet % 70 60 50 40 30 20 10 0 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar också redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1977 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och därmed påverkas inte soliditeten. Nedan redovisas soliditeten med hänsyn tagen till pensionsskulden. Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner i % 7 6 5 4 3 2 1 0 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 10 Ekonomisk översikt
BUDGET FÖR 2014 Nedan visas budget 2014 jämfört med bokslut 2012 och prognos för 2013. Prognosen är framtagen i samband med delårsrapport per augusti 2013. RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 922,6 962,0 733,6 Verksamhetens kostnader, not1-3 608,0-3 681,8-3 749,5 Avskrivningar -137,5-157,3-192,5 Verksamhetens nettokostnader -2 822,9-2 877,1-3 208,4 Skatteintäkter, not2 2 569,2 2 703,3 2 788,4 Kommunalekonomisk utjämning, not3 377,1 439,1 463,2 Finansiella intäkter 30,3 28,5 22,4 Finasiella kostnader -55,2-77,9-65,5 ÅRETS RESULTAT 98,5 215,9 0,1 Noter till resultaträkningen Not1, verksamhetens kostnader Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Nämndernas kostnader -3 747,7-3 888,0-3 968,9 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 235,3 267,3 309,3 Utrangeringar -2,3 -- -- Semesterskuldsförändring -1,6 -- -- Avsättning, pensionsskuld -28,8-3,6-18,2 Pensionsutbetalningar -161,7-166,4-168,9 Arbetsgivaravgifter -362,8-408,9-416,0 Personalomkostnader 461,6 517,8 513,2 Verksamhetens kostnader -3 608,0-3 681,8-3 749,5 Not 2, skatteintäkter Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Skatteintäkter före utjämning 2538,5 2714,0 2788,4 Slutavräkning skatt -föregående år 0,4 5,0 -prognos innevarande år 30,3-15,7 Summa skatteintäkter 2569,2 2703,3 2788,4 Budget 2014 11
Not 3, kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Inkomstutjämning 124,1 168,0 181,1 Kostnadsutjämning 150,4 170,9 196,8 Regleringsbidrag/avgift 33,0 31,0 23,9 Fastighetsavgift 96,6 97,9 97,9 Utjämning LSS -27,0-28,7-36,5 Summa kommunalekonomisk utjämning 377,1 439,1 463,2 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Årets resultat 98,5 215,8 0,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster 3,4-67,9 210,7 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 101,9 147,9 210,8 Förändring av rörelsekapital 763,1 132,4-77,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 865,0 280,3 133,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -396,3-389,9-361,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 14,3 329,2 230,0 Årets kassaflöde 483,0 219,6 1,9 Likvida medel vid årets början 145,5 628,5 848,1 Likvida medel vid årets slut 628,5 848,1 850,0 BALANSBUDGET,mnkr Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar 3 147,6 3 693,4 3 862,2 Omsättningstillgångar 915,4 1 086,2 1 130,7 Summa tillgångar 4 063,0 4 779,6 4 992,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 727,9 1 943,7 1 943,8 Avsättningar 259,4 281,9 300,1 Skulder Långfristiga skulder 1 054,8 1 384,0 1 614,0 Kortfristiga skulder 1 020,9 1 170,0 1 135,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 063,0 4 779,6 4 992,9 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 666,4 1 767,0 1 698,0 12 Budget 2014
EKONOMIPLAN 2015 2017 Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen 2015 2017 är Nämndernas driftbudgetramar 2014, Investeringsbudget 2014 och plan 2015-2017, Skattesatsen 18,98 kr, Skatteunderlagsprognos och kommunalekonomisk utjämning enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos 2013-08-15, Kostnadsökningar på 2,5 % år 2015, 3,5% år 2016 och 3,0% år 2017 samt intäktsökningar på 1,0 % per år, Prognoser och kalkyler avseende volymökningar för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg baserade på en senaste befolkningsprognosen, vilket innebär kostnadsökningar med 75-80 mnkr netto åren 2015-2017, Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos 2013-08-19. Nedan redovisas resultat- och balansbudget 2014 och plan 2015 2017. RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter 733,6 741 748 756 Verksamhetens kostnader, not 1-3 749,5-3 895-4 102-4 289 Avskrivningar -192,5-222 -230-252 Verksamhetens nettokostnader -3 208,4-3 376-3 584-3 785 Skatteintäkter, not 2 2 788,4 2 938 3 098 3 287 Kommunalekonomisk utjämning, not 3 463,2 501 551 562 Finansiella intäkter 22,4 23 23 23 Finansiella kostnader -65,5-76 -78-77 ÅRETS RESULTAT 0,1 10 10 10 Noter till resultatbudget Not 1, verksamhetens kostnader Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nämndernas kostnader -3 968,9-4 149-4 370-4 582 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 309,3 339 359 392 Avsättning, pensionsskuld -18,2-8 -10-11 Pensionsutbetalningar -168,9-175 -182-190 Arbetsgivaravgifter -416,0-423 -431-440 Personalomkostnader 513,2 522 532 543 Verksamhetens kostnader -3 749,5-3 895-4 102-4 289 Ekonomiplan 2015 2017 13
Not 2, skatteintäkter Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skatteintäkter före utjämning 2 788,4 2 938 3 098 3 287 Slutavräkning Summa skatteintäkter 2 788,4 2 938 3 098 3 287 Not 3, kommunalekonomisk utjämning Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Inkomstutjämning 181,1 197 253 278 Kostnadsutjämning 197,3 252 270 280 Regleringsbidrag/avgift 23,4-9 -32-55 Fastighetsavgift 97,9 98 98 98 Utjämning LSS -36,5-37 -38-39 Summa kommunalekonomisk utjämning 463,2 501 551 562 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat 0,1 10 10 10 Justering för ej likviditetspåverkande poster 210,7 230 241 263 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 210,8 240 251 273 Förändring av rörelsekapital -77,6 15-224 -56 Kassaflöde från den löpande verksamheten 133,2 255 27 217 Kassaflöde från investeringsverksamheten -361,3-455 -267-274 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 230,0 200 240 56 Årets kassaflöde 1,9 0 0 0 Likvida medel vid årets början 848,1 850 850 850 Likvida medel vid årets slut 850 850 850 850 BALANSBUDGET, mnkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar 3 862,2 4 096 4 132 4 154 Omsättningstillgångar 1 130,7 1 130 1 154 1 160 Summa tillgångar 4 992,9 5 226 5 286 5 314 Eget kapital, avsättingar och skulder Eget kapital 1 943,8 1 954 1 964 1 974 Avsättningar 300,1 308 318 330 Skulder Långfristiga skulder 1 614,0 1 814 2 054 2 110 Kortfristiga skulder 1 135,0 1 150 950 900 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 992,9 5 226 5 286 5 314 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 698,0 1 668 1 647 1 627 14 Ekonomiplan 2015 2017
NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 98,5 215,8 0,1 10 10 10 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster -70,9 30,8 0,1 10 10 10 Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 95,8 91,6 98,7 98,2 98,2 98,3 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 101,6 97,4 98,7 98,2 98,2 98,3 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning 3,3 6,9 0 0,3 0,3 0,3 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande poster) -2,4 1,0 0 0,3 0,3 0,3 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 42,5 40,7 38,9 37,4 37,1 37,1 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 1,5 3,7 4,9 5,5 6,0 6,5 Långfristiga lån, mnkr 960 1 289 1 519 1 719 1 959 2 015 Skattesats, kr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunal utdebitering - varav: 30,73 30,73 30,73 31,08 31,08 Kommunalskatt 18,63 18,63 18,63 18,98 18,98 Landstingsskatt 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Kyrkoavgift (medlemmar i svenska kyrkan) 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69 Begravningsavgift (obligatorisk) 0,11 0,11 0,11 0,11 0,15 Nyckeltal och skattesats 15
DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Observera att nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Kommunala taxor och avgifter 18,3% Intäktsfördelning 2014: 4 007,6 mnkr Utjämnings-system 11,6% Finansiella intäkter 0,5% Kommunalskatt 69,6% Teknik och miljö 9,6% Arbetsmarknadsåtgärder 0,3% Individ- och familjeomsorg 7,1% Kostnadsfördelning 2014 :4 007,5 mnkr Finansiella kostnader 1,6% Avskrivningar 4,8 Kommungensam verksamhet 5,7% Räddningstjänst 1,0 Barnomsorg 16,2 Grundskola 17,6% Funktionshinder 10,1% Äldreomsorg 13,6% Vuxenutbildning 1,3% Gymnasieskola 7,8% Fritid 2,1% Kultur 1,2% 16 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden
SAMMANSTÄLLNING DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgetens nettokostnader motsvaras för de skattefinansierade verksamheterna av kommunbidrag och är den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse 281 757 57 229 224 528 Barn- och ungdomsnämnden 1 434 121 130 799 1 303 322 Utbildningsnämnden 389 044 79 880 309 164 Kultur- och fritidsnämnden 140 488 14 264 126 224 Socialnämnden 1 313 418 178 676 1 134 742 Familjerättsnämnden 5 874 1 493 4 381 Tekniska nämnden, skattefinansierat 246 557 124 579 121 978 Miljö- och bygglovsnämnden 24 665 13 756 10 909 Summa (nettokostnad=kommunbidrag) 3 835 924 600 676 3 235 248 Tekniska nämnden, Vatten och avlopp 92 228 92 228 0 Tekniska nämnden, Avfall 40 739 40 739 0 Totalt 3 968 891 733 643 3 235 248 Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 17
Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2014 avser: Utgifter 119 mnkr gator, vägar, trafik 120 mnkr skolor 107 mnkr förskolor och skolor i Barkarbystaden 58 mnkr serviceboenden 51 mnkr VA-nätet 50 mnkr Barkarbystaden 1 29 mnkr fritidsanläggningar 17 mnkr sopsugsystem i Barkarbystaden Inkomster 227 mnkr planerad försäljning av industri- och bostadsmark Styrelse/nämnder investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettoutgift Kommunstyrelse 177 800 226 900-49 100 Barn- och ungdomsnämnden 5 500 0 5 500 Utbildningsnämnden 1 400 0 1 400 Kultur- och fritidsnämnden 3 130 0 3 130 Socialnämnden 5 625 0 5 625 Familjerättsnämnden 50 0 50 Miljö- och bygglovsnämnden 200 0 200 Tekniska nämnden 344 800 240 344 560 Tekniska nämnden, fastighet 444 150 0 444 150 Summa 982 655 227 140 755 515 Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Internräntan för år 2014 har fastställts till 3,0 procent. För att öka medvetenheten om vilka kostnader investeringar medför och därigenom skapa tydligare incitament att begränsa investeringsvolymen medges kapitalkostnadsanslag endast undantagsvis. Exempel på undantag är dels de s.k. äldrehusen, dels infrastrukturprojekt inom främst tekniska nämndens verksamhetsområden där det saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden i form av verksamhet/resultatenhet. 18 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar
KOMMUNENS ORGANISATION Barn- och Ungdomsnämnd Ordf. Bo Winander FP Barn- och ungdomsdirektör Kah Slenning Barn- och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Utbildningsnämnd Ordf. Björn Lindforss M Utbildningsdirektör Annika Ramsell Utbildningsförvaltning Kommunfullmäktige Ordf. Anita Mickos FP Överförmyndare Kommunstyrelse Ordf. Cecilia Löfgreen M Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör: Elisabeth Särenfors Kultur- och Fritidsnämnd Socialnämnd Familjerättsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Lennart Nilsson KD Ordf. Björn Falkeblad M Ordf. Ronny Gilderskär KD Ordf. Emma Feldman M Ordf. Aphram Melki C Kultur- och fritidsdirektör Torbjörn Neiman Socialdirektör Johan Bergman Bygg- och miljödirektör Mikael Rångeby Kultur- och fritidsförvaltning Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning Kommunens organisation 19
EKONOMISTYRREGLER För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla 2014. Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd ta fram regler för sina egen regienheter. I texten nedan används begreppet nämnd synonymt för såväl nämnd som kommunstyrelse. De sju driftförvaltningarna, kommunens egen regi, betraktas i dessa sammanhang som separata nämnder skilda från nämndernas myndighets/finansierings verksamhet. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. Relationen beställare-utförare 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga. Avtal skall träffas i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. 7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. 20 Ekonomistyrregler
Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen, dvs. nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen, för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden för prestationen dvs antal elever, barn etc. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott pga färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott pga att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott pga färre barn, vårdtagare etc än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etc blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr 5. 9. Underskott, dvs ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast två år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara planerad och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd skall upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst 40 000 kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. Undantag görs för särskilda investeringsobjekt, inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. Ekonomistyrregler 21
15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs. Nämnderna ansvarar för framtagande av ekonomistyrregler för sina ansvarsområden. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. 22 Ekonomistyrregler
KOMMUNGEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDEN Arbetet med att vidareutveckla målstyrningen, att förtydliga kommungemensamma mål och uppföljningen av desamma har fortgått under året, även sedan nämndernas och styrelsens måloch budgetförslag inkom under våren 2013. Nedan kommenteras de justeringar som skett i förhållande till tidigare års mål och i förhållande till de förslag som inkommit från nämnderna och kommunstyrelsen denna budgetomgång. Portalmål Inriktningsmål Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Järfällas position i länet gällande skattekraftsutveckling, sett över en mandatperiod. Sammanställning och analys av statistik. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Nöjd region index. (Avspeglar järfällabornas syn på kommunen som plats att bo och leva på.) Inflyttning till Järfälla relativt länsgenomsnittet. SCB:s medborgarundersökning. Enkätundersökning riktad till Järfällaborna Migrationsstatistik över flyttningar mellan kommunerna i länet, samt nettoinflyttningar till Järfälla jämfört med medianen i Stockholms län. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Portalmålet uttrycker en önskan om hur kommunen ska utvecklas i övergripande strategisk mening. Strukturen med portalmål, som nu har använts under ett antal år, utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av underliggande kommungemensamma och nämndspecifika mål, tillsammans med de mål som uttrycks i nämndövergripande planer och program, ska medverka till uppfyllelsen av portalmålet. Uppföljningen av portalmålet är med andra ord tänkt att belysa kommunens utveckling och antas hänga samman med kommunens samlade ansträngningar att nå alla de mål och strategier som kommunfullmäktige beslutar om. Till portalmålet har indikatorer preciserats, som ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Tidigare år har effektmål härletts ur portalinriktningsmålet. I detta förslag har flertalet av dessa effektmål flyttats in i avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål. Detta för att tydliggöra att det i huvudsak är kommunstyrelsen som genom sitt ansvar för områdena fysisk planering, information och kommunikation samt näringsliv ska arbeta för att dessa mål uppnås. Effektmål finns med andra ord endast med där det samtidigt tydligt framgår vilken nämnd som ansvarar för att arbeta med dem. Kommungemensamma mål och åtaganden 23
Verksamhetsmål Portalmålet anger två huvudinriktningar: god välfärd och hållbar utveckling. Även för dessa finns kommungemensamma inriktningsmål och indikatorer formulerade. De kommungemensamma inriktningsmålen rörande god välfärd och hållbar utveckling är styrande för nämnderna på så vis att de ska användas som inriktningsmål för nämnderna. Nämndernas uppgift har därmed varit att ta fram förslag till effektmål härledda ur de kommungemensamma inriktningsmålen, utifrån respektive nämnds ansvarsområden. Nämndernas effektmål utgår från ett brukarperspektiv medan de kommungemensamma indikatorerna speglar medborgar- /kommuninvånarperspektivet. God välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. Andel järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Inriktningsmålet som handlar om god välfärd riktar sig till samtliga program- /verksamhetsområden i kommunen. Järfälla har sedan ett antal år god ekonomisk hushållning som mål. Sedan år 2005 finns detta även inskrivet som ett krav i kommunallagen. Samtliga effektmål härledda ur inriktningsmålet om god välfärd, såväl nämndernas som kommunstyrelsens, har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även kommunens finansiella mål beskrivet. Hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. 1 De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Indikator Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor (i åldrarna Sammanställning och analys Delårsrapport och verksamhetsberättelse. 20-64) med egen försörjning. av statistik 1 Avser att alla järfällabor ska kunna påverka sin livssituation (gällande utbildning, jobb, kontakt med myndigheter etc.), känna att de bidrar till och är en del av samhällsgemenskapen. 24 Kommungemensamma mål och åtaganden
Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Budget 2014 Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som känner sig trygga. Andel järfällabor som anser att bebyggelsen och utemiljön är trivsam. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Ovanstående mål rörande hållbar utveckling utgör prioriterade utvecklingsområden som samtliga nämnder på ett eller annat sätt bör kunna bidra till. På vilket sätt nämnderna kan bidra beror emellertid på nämndens ansvarsområden, det är således inte självklart att alla nämnder ska ha effektmål kopplade till båda dessa inriktningsmål. Miljömål I Järfälla kommuns miljöplan finns ett antal miljömål framtagna för kommunens organisation. Målen ska vara uppfyllda senast år 2020. I planen framgår att respektive nämnd med utgångspunkt i de fastställda målen ska ta fram egna mål som bidrar till den övergripande måluppfyllelsen. Följande mål är fastställda för kommunen som organisation: Den genomsnittliga energianvändningen i Järfälla kommuns fastighetsbestånd ska till 2020 sänkas med 20 % per kvadratmeter med 2009 som referensår. Andelen fossila bränslen för uppvärmning och verksamhetsel i kommunens lokaler ska senast 2020 vara högst 15 %. Kommunens tjänsteresor ska minska sin CO2 -påverkan per heltidstjänst med 50 % till 2020 med 2010 som referensår. Bebyggelsen i Barkarbystaden ska i genomsnitt ha minst 30 % lägre energianvändning än kraven i Boverkets byggregler vid tidpunkten för byggandet. Alla kommunala enheter ska senast 2020 ha uppnått guldnivå inom miljödiplomeringen. Andelen inköp av ekologiska livsmedel ska vara minst 25 % år 2020. Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala kommunala upphandlingen ska senast 2020 vara minst 25 %. Alla kommunägda lokaler och fastigheter ska senast 2020 uppnå miljöklass brons. Allt kommunalt nybyggande och alla byggprojekt över 50 lägenheter på kommunalt ägd mark ska innehålla krav på miljöprogram. Kommungemensamma mål och åtaganden 25
Åtagande om tillgänglighet och bemötande Budget 2014 En del i Järfällas kvalitetsstyrning innebär att åtaganden, det vill säga preciseringar av tjänsternas innehåll, ska tas fram för fastställande i samband med budget. Kommunstyrelsen ansvarar för det kommungemensamma åtagandet om tillgänglighet och bemötande. Åtagandet handlar om att alla verksamheter som kommunen svarar för ska ha ett öppet och tillgängligt arbetssätt och är oförändrat jämfört med förutvarande år. För budgetperioden 2014 föreslås nedanstående gemensamma åtagande: Järfälla kommun har ett öppet och samarbetande arbetssätt och verkar för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet. Därför är det lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det är också lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman om du vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. På kommunens webbplats kan du ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där kan du också läsa snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende. Om vi inte kan ge besked direkt så återkommer vi så snart vi kan, dock senast inom två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda blir du bemött med respekt och lyhördhet. 26 Kommungemensamma mål och åtaganden
STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ANSVAR OCH MÅL SAMT DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Fullmäktiges beslut om budget och verksamhet omfattar även de inriktnings- och effektmål som styrelse och nämnder arbetat fram för respektive verksamhetsområde. Målen skall vara relevanta med avseende på nämndens ansvarsområden. Målen skall även vara genomförbara och realistiska i den mening att uppnåendet av målen är något som kommunen/nämnden kan förverkliga eller påverka. De bör även vara mätbara. Inriktningsmål är allmänt och enkelt formulerade, anger inriktningen på verksamheten, uttrycker en värdegrund/ett förhållningssätt och handlar om vad som skall uppnås under en längre tidsperiod. De skall även möjliggöra att på något sätt beskriva måluppfyllelsen. Effektmål är allmänt och enkelt formulerade beskrivningar på önskvärt tillstånd och skall uttrycka egenskaper, krav, behov och förväntningar. De skall vara konkreta och mätbara och handla om vad som skall uppnås inom en avgränsad tid. De skall även vara härledbara/konkretiserade från inriktningsmål. Planerad produktion anger de aktiviteter och/eller den produktion som är behövlig för att målen skall uppnås. Ansvar, mål och budget 27
KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Cecilia Löfgreen (M) Kommundirektör: Elisabeth Särenfors Ansvarsområde Kommunstyrelsen (Kst) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar vidare för ledning och samordning inom områdena utveckling av den kommunala demokratin, den kommungemensamma informationsverksamheten, den övergripande informations- och kommunikationsteknologin, integrationsfrågor, den översiktliga fysiska planeringen, planfrågor enligt Plan- och bygglagen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens övergripande lokalförsörjning, upphandling, kommunens medelsförvaltning, arbetsgivarfrågor och främjandet av näringslivet i kommunen. Kst är även arbetslöshetsnämnd, arkivmyndighet och krisledningsnämnd. Mål för kommunstyrelsens verksamheter Finansiellt mål Inriktningsmål Kommunens långsiktiga betalningsförmåga ska vara god. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. Balansräkning. Årsredovisning och delårsbokslut. God välfärd Inriktningsmål Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andel verksamhetsansvariga som använder uppföljning av mål som grund för utveckling av verksamheten ska årligen öka. Andelen verksamhetsansvariga som anser att den kommungemensamma servicen är tillgänglig, professionell och effektiv ska öka. Enkätundersökning riktad till verksamhetsansvariga. Enkätundersökning riktad till verksamhetsansvariga. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 28 Ansvar, mål och budget
Personer som vänder sig till kommunens kundtjänst ska få ett allt snabbare och bättre bemötande. Företagarna ska vara nöjda med företagsklimatet i Järfälla, andelen företagare som bedömer att förutsättningarna för att driva företag i Järfälla är goda ska öka med minst fem procentenheter. Kännedomen om Järfälla bland invånarna i Stockholms län ska öka Alltfler invånare i Stockholms län ska se Järfälla som en tänkbar plats att bo på. Budget 2014 Undersökning med stöd av extern utvärderare av tillgänglighet och bemötande. Andelen företagare som ger positivt betyg på frågan vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? i svenskt näringslivs undersökning av företagsklimatet. Undersökning riktad till personer i Stockholms län. Undersökning riktad till personer i Stockholms län. Verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Hållbar utveckling Socialt utanförskap Inriktningsmål Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Antalet arbetstillfällen i Järfälla kommun ska årligen öka med minst 300. Statistik över arbetstillfällen från Statistiska centralbyrån. Verksamhetsberättelse Miljömål För kommunstyrelsens eget ansvarsområde föreslås för 2014 följande mål inom miljöområdet: Kommunstyrelseförvaltningen ska uppnå bronsnivån inom miljödiplomeringen. Att inleda ett arbete med miljödiplomering innebär att grundläggande analyser görs för att fastställa vilka miljöaspekter som är mest betydande och hur dessa kan påverkas i positiv riktning samt att insatser för att realisera detta planeras in. Insatsen bedöms därför vara en god utgångspunkt för ett lokalt miljöarbete inom kommunstyrelsens område. Ansvar, mål och budget 29
DRIFTBUDGET TOTALT KOMMUNSTYRELSEN, tkr BUDGET 2013 BUDGET 2014 Intäkter 30 072 57 229 Kostnader -241 127-281 757 Nettokostnad -211 055-224 528 Kommunbidrag 211 055 224 528 DRIFTBUDGET PER VERKSAMHET POLITISK LEDNING OCH REVISION, tkr BUDGET 2013 BUDGET 2014 Intäkter 765 962 Kostnader -35 383-26 311 Nettokostnad -34 618-25 349 Kommunbidrag 34 618 25 349 I ovanstående ingår kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisionen, överförmyndare, avgifter till kommunförbundet samt de politiska partierna. KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET, tkr BUDGET 2013 BUDGET 2014 Intäkter 10 232 10 483 Kostnader -19 830-28 211 Nettokostnad -9 598-17 728 Kommunbidrag 9 598 17 728 I kommungemensam verksamhet ingår ansvarsförsäkringar, kommungemensam facklig verksamhet, kommunövergripande personalpolitiska åtgärder och företagshälsovård. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNING, tkr BUDGET 2013 BUDGET 2014 Intäkter 19 075 45 784 Kostnader -139 868-180 729 Nettokostnad -120 793-134 945 Kommunbidrag 120 793 134 945 Kommunstyrelseförvaltningen leds av kommundirektören och består av ett lednings- och ett förvaltningskontor. FASTIGHETSÄGANDE, -FÖRVALTNING, tkr BUDGET 2013 BUDGET 2014 Intäkter 0 0 Kostnader -7 311-7 384 Nettokostnad -7 311-7 384 Kommunbidrag 7 311 7 384 30 Ansvar, mål och budget
RÄDDNINGSTJÄNST, tkr BUDGET 2013 BUDGET 2014 Intäkter 0 0 Kostnader -38 735-39 122 Nettokostnad -38 735-39 122 Kommunbidrag 38 735 39 122 INVESTERINGSBUDGET Utgift Inkomst Netto Försäljning industrimark 0 58 000-58 000 Försäljning bostadsmark 0 168 900-168 900 Plankostnader egen mark 1 500 1 500 Inköp exploateringsmark 2 000 2 000 Inköp gatumark 200 200 Förrättningskostnader 800 800 Utredning exploateringsmark 1 000 1 000 Marknadsföring Barkarbystaden 2 000 2 000 Marknadsföring PR 2 000 2 000 Nya skyltar på kommunala anläggingar 800 800 IT infrastruktur o tjänster 4 000 4 000 Informationssäkerhet 500 500 Upphandling telefoni 2 000 2 000 E-arkiv 3 000 3 000 Hypergene 500 500 Platina 200 200 Kundtjänst telefoni 500 500 Ärendehanteringssystem kundtjänst 500 500 Förstudie intranät 300 300 Utrustning /inventarier ksf 500 500 Smtrrum o lokalanpassning 500 500 Ksau's förfogandeanslag fastighetsinvesteringar 15 000 15 000 Kommunstyrelsens förfogandeanslag 140 000 140 000 Summa kommunstyrelsen 177 800 226 900-49 100 Ansvar, mål och budget 31
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Bo Winander (FP) Förvaltningschef: Kah Slenning Ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb. Mål för nämndens ansvarsområden Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande Förskola och familjedaghem ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Redovisningsform Kvalitetsindikatorer Uppföljning/mätmetod Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 87 procent Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 93 procent Föräldraenkät Föräldraenkät Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen 32 Ansvar, mål och budget
Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 93 procent Föräldraenkät hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Fritidshem och fritidsklubb Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska öka varje år, lägst 85 procent Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent Elevenkät Föräldraenkät Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Utbildning ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A, B, C) ska öka varje år, lägst 61 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 81 procent Kvalitetsindikatorer Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Förvaltningsstatistik Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Ansvar, mål och budget 33