Planerad 40 kv-luftledning mellan Norråker och Korsselbränna i Strömsunds kommun

E.ON Energidistribution AB Box 787 851 22 Sundsvall eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 40 kv-luftledning mellan Norråker och Korsselbränna i Strömsunds kommun januari 2018 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se NEKTAB, Nordisk ElkraftsTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C 431 37 Mölndal www.nektab.se Rapporten har upprättats av Linnéa Jannesson och Peter Waldeck För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/26

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tillstånd 5 1.3 Samråd 5 2 Studerade alternativ 6 2.1 Lokaliseringsalternativ 6 2.2 Utformning av ledning 13 2.3 Nollalternativ 15 2.4 Motiv till förordat alternativ 15 3 Beskrivning av berörda intressen och konsekvensbedömning 16 3.1 Landskapsbild 16 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 16 3.3 Natur- och vattenmiljö 17 3.4 Kulturmiljö 19 3.5 Friluftsliv 19 3.6 Infrastruktur 20 3.7 Elektromagnetiska fält 20 3.8 Rennäring 21 3.9 Kumulativa effekter 23 4 Sammanfattning och jämförelse av alternativen 23 5 Preliminär utformning MKB 25 6 Referenser 26 sid 3/26

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Energidistribution AB planerar att uppföra en ny 40 kv-ledning mellan stationerna i Norråker och Korsselbränna i Strömsunds kommun, Jämtlands län. Figur 1 visar en översikt över utredningsområdets lokalisering. Syftet med ledningen är att förstärka elnätet i området och öka leveranssäkerheten till elnätets kunder. Nybyggnationen medför att E.ON därmed kommer ansöka om nätkoncession för linje för den nya ledningen. I detta samrådsunderlag presenteras de alternativ som har studerats i syfte att inhämta synpunkter på ledningen från berörda parter. Figur 1. Översikt över utredningsområdet (röd rektangel). sid 4/26

1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Energidistribution tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Energidistribution att redan från början samråda brett med samtliga instanser. Samrådets syfte är att informera om pågående koncessionsansökan och ge berörda parter möjlighet att lämna synpunkter och komma med frågor samt ge förslag på alternativa lösningar, preliminär utformning av MKB m.m. Inkomna yttranden kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen och samrådsunderlaget utgör underlag för länsstyrelsens bedömning om den planerade åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. I tabell 1 nedan listas samrådskretsen i aktuellt fall. Samråd med allmänheten sker även genom kungörelse i lokaltidningarna Östersundsposten och Länstidningen. Då det inte finns näraliggande bebyggelse och då antalet fastighetsägare är få bedöms det inte vara nödvändigt med ett samrådsmöte utan samråd sker skriftligt. sid 5/26

Tabell 1. Samrådsparter i detta samråd. Länsstyrelse och kommun Länsstyrelsen i Jämtlands Län Statliga myndigheter Försvarsmakten Trafikverket Elsäkerhetsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Svenska Kraftnät Post- och Telestyrelsen Fastighetsinnehavare SCA Nätägare Servanet AB Statkraft Sverige AB Samebyar Ohredahke Vilhelmina södra Övriga organisationer och föreningar Friluftsfrämjandet Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen Vattudalens naturskyddsförening Jämtlands läns ornitologiska förening Ströms hembygdsförening Norråkers idrottsförening Norråkers skoterklubb Tåsjö FVOF Strömsunds kommun Skogsstyrelsen Sveriges Geologiska Undersökning Strålsäkerhetsmyndigheten Luftfartsverket Sametinget Naturvårdsverket Privata fastighetsägare Skanova Voernese Svenska samernas riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Riksförbundet Enskilda vägar Svenska Jägarförbundet Tåsjö hembygdsförening Tjärnmyrbergets bygdeförening Övre Tåsjödalens framtidsförening Norråkers jaktskytteklubb 2 Studerade alternativ 2.1 Lokaliseringsalternativ 2.1.1 Lokaliseringsalternativ Initialt har ett utredningsområde studerats inom vilket den nya kraftledningen bedömts kunna anläggas, se figur 2. Utredningsområdet utgår ifrån projektets två fasta utgångspunkter, transformatorstationerna i Norråker och Korsselbränna. Utredningsområdet begränsas i väst av befintlig väg längs vilken ledningen antas kunna anläggas. I östra delen begränsas området av Tåsjön. sid 6/26

Figur 2. Utredningsområde för anslutning till befintligt nät. sid 7/26

2.1.2 Stråkutredning Inom utredningsområdet har möjliga stråk för byggnation av kraftledningen identifierats. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Stråken har också lagts så att antalet berörda fastigheter minimeras. Tre alternativa korridorer har tagits fram, se figur 3. Huvudstråket löper till största delen i rak nord-sydlig riktning längs befintlig ledningsgata med stamnätsledning och en 20 kv lokalnätsledning. Västra stråket innebär en helt ny sträckning som följer befintlig väg och begränsas av Sjoutälven i söder och fastighetsgränser i norr och nordväst. Som alternativ till de två luftledningsstråken utgörs det östra alternativet av ett markkabelalternativ som följer befintlig väg. sid 8/26

Figur 3. Stråkalternativ. sid 9/26

2.1.3 Sträckningsalternativ Inom stråken har ett antal sträckningsalternativ tagits fram, se figur 4. Dessa beskrivs mer ingående nedan. Möjliga sträckningar begränsas av nätstationernas placering och med hänsyn till teknisk och geografisk framkomlighet, markägare samt intrång i hänsynsytor. Redovisade sträckningar är att betrakta som förslag och kan komma att ändras med hänsyn till ytterligare utredningar i fält, samt vid samrådet inkomna yttranden. Som alternativ till luftledningssträckorna har även ett markkabelalternativ tagits fram, se figur 4. sid 10/26

Figur 4. Sträckningsalternativ inom stråken, med intresseobjekt. sid 11/26

2.1.3.1 Alternativ 1 Sträckningen utgår ifrån stationen i norr och vinklar efter ställverksområdet av mot sydöst för att efter cirka 1 100 meter fortsätta i sydlig riktning på västra sidan om befintlig 220 kv-ledning och 20 kv-ledning. Efter cirka 2 200 meter korsar sträckan Lillån och en vik intill Tåsjön för att efter ytterligare ca 70 meter nå fram till nätstationen i söder. Sträckan är totalt cirka 3 400 meter lång. 2.1.3.2 Alternativ 2A Stäckningen utgår ifrån stationen i norr och går rakt öster ut i cirka 350 meter för att därefter fortsätta i sydlig riktning på västra sidan om befintlig 220 kv-ledning. Efter cirka 50 meter korsar sträckningen del av befintlig 220 kv-ledning, efter 300 meter korsar den befintlig 20 kv-ledning och efter ytterligare 100 meter korsar sträckningen befintlig väg. Cirka 100 meter söder ut fortsätter sträcka i alternativ A. Sträckan är cirka 1 250 meter lång fram till punkten där den möter alternativ 1. Hela sträckan är totalt 3 600 meter. 2.1.3.3 Alternativ 2B Sträckningen börjar där alternativ 2A vinklar av, men fortsätter här istället öster ut i cirka 120 meter och korsar del av befintlig 220 kv-ledning innan det vinklar av i sydlig riktning. Här fortsätter sedan sträckan på östra sidan om befintlig 220 kv-ledning och befintlig 20 kv-ledning. Sträckan korsar efter cirka 500 meter befintlig 20 kv-ledning och efter ytterligare cirka 120 meter befintlig väg. Efter cirka 2 400 meter korsar sträckan åter en 20 kv-ledning, Lillån och en vik intill Tåsjön innan den når fram till nätstationen. Sträckan är cirka 3 400 meter lång från den punkt där alternativ 2A slutar. Sträckans totala längd mellan nätstationerna är cirka 3 770 meter. 2.1.3.4 Alternativ 3 Sträckningen utgår från stationen i norr och går därifrån mot sydost i cirka 1 300 meter och vinklar därefter av mot sydost och där gå längs befintlig väg. Efter cirka 2 500 meter passerar sträckningen mellan ett riksintresse för naturvård och ett fångstgropssystem. Sträckan vinklar sedan av öster ut för att nå fram till nätstationen efter cirka 250 meter. Sträckan är totalt cirka 4 200 meter. 2.1.3.5 Markkabelalternativ Markkabeln utgår från stationen i norr och följer befintlig väg ner hela vägen ner till stationsläget i söder. På sträckan korsas Lillån och en vik intill Tåsjön. Hela sträckan är totalt cirka 4 400 meter. sid 12/26

2.2 Utformning av ledning 2.2.1 Luftledning Som luftledning kommer ledningen att utformas som en regionnätsledning i enlighet med Svensk standard med enkelstolpskonstruktion (se figur 5) och 45 kv driftspänning. Stolparna kan bestå av t ex trä, betong, komposit eller stål och normalt vara mellan 10-16 meter höga. Vid längre passager samt snävare vinklar kan portalstolpar användas. Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, kommer vara mellan 70 och 150 meter och kan variera med hänsyn till terrängen samt eventuella natur- och kulturmiljövärden som finns i området. Luftledningen planeras med oisolerade faslinor utan topplina. För en luftledning krävs en trädsäker ledningsgata. Detta sker genom att cirka 15 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Dessutom kommer enstaka höga träd utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen att fällas eller toppas. I figur 5 illustreras en 40 kv luftledning samt en principskiss av en ledningsgata. För förordat alternativ kommer den nya ledningen placeras cirka 15 meter ifrån SVK:s stamnätsledning i befintlig ledningsgata. Därefter breddas ledningsgatan ytterligare på andra sidan den nya ledningen med ytterligare ca 15 meter. Figur 5. Illustration av skogsgata och sidoområden samt enkelstolpskonstruktion. Vid byggnation av en luftledning utförs inmätning, stämpling och värdering av intrånget varefter större träd och buskar i skogsgatan avverkas. Innan stolparna placeras utförs grundläggningsarbete och på vissa platser utförs även en markundersökning för att sid 13/26

säkerställa de geologiska förutsättningarna. Slutligen reses stolparna och faslinorna dras mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter i och i anslutning till ledningsgatan. För att minimera intrånget och åverkan i området kommer, i största möjliga mån, redan befintliga vägar att användas för dessa transporter. Efter genomförda arbeten återställs mark som påverkats så långt som det är möjligt. 2.2.2 Markkabel Liksom för luftledningen kommer markkabelalternativet utföras enligt Svensk standard. Ledningen kommer vid ett sådant fall att bestå av tre hopbuntade kablar (en kabel per fas) och förläggas i ett schakt som är ca 1 meter brett i markytan och 1,2 meter djupt. Kablarna placeras på en bädd av sand som tillförs schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs även sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och överskottsmassor transporteras bort. Området intill schaktet kommer att nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor, kabeltrummor, arbetsmaskiner m.m. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. På passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt kan schaktfri förläggning, såsom styrd borrning eller tryckning, nyttjas. Vid berg kan även sprängning bli aktuellt. Längs ledningssträckningen behövs en vegetationsröjd servicegata för att underlätta åtkomst till ledningen vid eventuella fel. Då markkablar helst anläggs i anslutning till befintliga vägar begränsas antalet möjliga lokaliseringar till det vägnät som finns i området. 2.2.3 Val av tekniskt utförande Två möjliga utföranden finns för den planerade kraftledningen, antingen som trädsäker luftledning eller som markförlagd kabel. Vanligtvis används kabel inom tätbefolkade områden och vid korta sträckor. I aktuellt område med låg befolkningstäthet är den dominerade tekniken trädsäkra luftledningar. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. I dessa områden där det kan finnas mycket snö och djup tjäle kan det tidvis vara svårt att utföra reparationer. Jämfört med en luftledning så är markkablar betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. För regionledningar som försörjer större områden med el, vilket är fallet här, är det viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Detta underlättas för luftledningar där både stolpar och linor kan bytas ut något enklare vid behov. sid 14/26

Vad gäller miljöpåverkan är nackdelen med luftledningar att de kan synas i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. Markkablar innebär en större risk vid känsliga våtmarker då hydrologiska förhållanden kan förändras vid schaktning. Generellt så har en markkabel likväl en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet men något större under byggskedet. Markkablar ger ett lägre magnetfält än en motsvarande luftledning. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden är högre samt bygg- och anläggningskostnaderna, vilket innebär att förläggning av markkabel blir fyra till fem gånger dyrare än att bygga luftledning på samma sträcka. Både markkabelalternativet och luftledningsalternativet utreds inför val av tekniskt utförande och framtagande av huvudalternativ för ledningen. Detta sker efter att inkomna synpunkter har tagits i beaktande. 2.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Detta skulle innebära att de positiva effekterna med den planerade ledningen i form av ökad leveranssäkerhet uteblir. Alternativet innebär även att det blir en oförändrad situation lokalt vad gäller landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i detta underlag. 2.4 Motiv till förordat alternativ Den nya ledningen kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller som markförlagd kabel. E.ON har valt att förorda ett utförande med trädsäker luftledning. Motiven till detta beslut är främst knutna till leveranssäkerhet och ekonomi, se under punkt 2.2.2 ovan. Den sträcka som förordas mellan stationslägena är alternativ 1-2A då sträckan är den kortaste av alternativen, följer befintlig ledningsgatan och ger minimerat markintrång. Alternativ 2 B bedöms mindre lämplig då det potentiellt kan innebära problem att korsa befintliga stam- och regionnätsledningar. Alternativ 3 innebär att en ny ledningsgata helt ny mark måste tas i anspråk vilket också försvårar skogsbruket längs denna sträcka. Vidare passerar alternativ 3 mellan ett område med ett fångstgropsystem på ena sidan och ett riksintresse för naturvård på andra sidan samt längs med en skjutbana. sid 15/26

3 Beskrivning av berörda intressen och konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs berörda intressen har som identifierats genom kartstudier och fältbesök. Digitalt underlag har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Artportalen samt berörd kommun. Intresseområdenas utbredning framgår av karta i bilaga 1. Vidare görs nedan en preliminär och översiktlig bedömning av de miljökonsekvenser som planerad åtgärd kan förväntas medföra. Det är svårt att göra en detaljerad konsekvensbedömning i detta skede eftersom varken lokalisering eller tekniskt utförande för ledningen är fastställt. Beskrivningar av berörda intressen och miljökonsekvenser till följd av den slutliga sträckningen för planerad ledning kommer att beskrivas mer i detalj i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som respektive alternativ ändå kan förutses kunna ge upphov till. 3.1 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. För större delen av sträckan i förordat alternativ kommer ledningen följa befintlig ledningsgata. Samtliga luftledningsalternativ kommer huvudsakligen gå genom skogsmark i ett kuperat landskap utan bebyggelse. I området förekommer även inslag av sumpskog. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildskydd berörs av de alternativa sträckningarna. Alternativ 1 och 2A-B kommer i huvudsak samlokaliseras med befintlig stamnäts- och lokalnätsledning. Den tillkommande påverkan av landskapets karaktär bedöms därmed bli obetydlig. Alternativ 3 innebär att en ny ledningsgata behöver byggas och ny mark tas i anspråk i ett annars orört skogslandskap med svåråtkomlig terräng och där troligtvis få människor vistas. Konsekvenserna för alternativ 3 bedöms bli små. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 3.2.1 Planer Enligt Strömsunds Översiktsplan [1] från 2014 ska kommunen verka för en god lokal och regional infrastruktur och att leverans av bastjänster inom kommunens verksamhetsområde ska hålla god kvalitet och vara kostnadseffektiva. Planerad luftledning bedöms inte att stå i konflikt med planen. Området berör inga detaljplaner. sid 16/26

3.2.2 Boendemiljö och bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. I tabell 2 redovisas uppskattat avstånd till närmaste bostadshus (inklusive fritidshus) för valda alternativ. Tabell 2. Uppskattat avstånd till närmaste bostadshus för valda alternativ. Alternativ Avstånd i m (uppmätt i karta) Luftledning 1 130 m Luftledning 2A 70 m Luftledning 2B 120 m Luftledning 3 450 m Markkabel 10 m 3.2.3 Markanvändning Största delen av planerade ledningssträckningar går genom bolagsägd skogsmark med visst inslag av våtmarker. Förordat alternativ löper till största delen i och i anslutning till befintlig ledningsgata. Markbehovet för denna utgörs av en ledningsgata på ca 30 meter. Ledningsgatan kräver underhåll för att hållas trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver röjning i skogsgatan måste även riskträd i sidoområdena med jämna mellanrum, ca var 8-10 år, toppbeskäras eller avverkas. Bebyggelsen i områden finns främst samlad längs med lokalvägen intill Tåsjön. En skjutbana ligger i områdets södra del. Rennäring bedrivs i området, se ytterligare beskrivning och konsekvensbedömning under avsnitt 3.8. Sammantaget är den preliminära bedömningen att konsekvenser på markanvändning, bebyggelse och planer är små. 3.3 Natur- och vattenmiljö 3.3.1 Naturmiljö Inom utredningsområdets södra del, söder om nätstationen, ligger Abborrfallet som är utpekat som riksintresse för naturvård, se figur 6. Konsekvenserna för området bedöms bli obetydlig då planerade ledningssträckningar inte direkt berör området. sid 17/26

Figur 6. Intresseområden inom utredningsområdet. Passage över vatten kommer ske genom att en stolpe placeras på var sida om vattnet och linan hängs över. För markkabelalternativet kommer kabeln klamras fast på bron som går över vattnet, alternativ borras under vattnet. 3.3.2 Påverkan på fågel Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd. Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker [3, 4]. Fåglar i aktuellt område Risken för kortslutningar i samband med fågelkollision är beroende på konstruktionen av ledningen, dvs. avståndet mellan två faser. För aktuell 40 kv-ledning är fasavståndet 1 sid 18/26

meter. Detta innebär att alla fåglar med ett vingspann på minst 1 meter riskerar att få ström i sig vid en eventuell kollision. Fågelförekomst har undersökts via Artdatabankens webbplats Artportalen. Skyddad fågeldata, som avser skyddsklassade arter som inte visas öppet i Artportalen, har beställts från SLU. Inga skyddsklassade fynd av fåglar fanns dock registrerade i området. Fokus har i detta skede lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och/eller kortslutningar. I utredningsområdet finns enstaka fynd av bivråk och fjällvråk rapporterade i Artportalen som förbiflygande, ca 600 meter öster om förordat alternativ, i höjd med samhället Rotnäset. 3.3.3 Övriga hotade arter Förekomsten av rödlistade växter och djur har kontrollerats via Artdatabankens webbplats Artportalen [2]. Inga rödlistade arter i direkt anslutning till planerade ledningsträckningar finns rapporterade i Artportalen Sammantaget bedöms preliminärt konsekvenserna för natur- och vattenmiljöer som små då inga kända naturvärden berörs och sträckan är relativt kort, samt att det redan finns befintliga ledningar i området. 3.4 Kulturmiljö Det finns ett fångstgropssystem benämnt Tåsjö 253:1 söder om befintlig nätstation i projektområdets södra del, se figur 6 under avsnitt 3.3.1. I övrigt finns inga kända fornlämningar i utredningsområdet. Upptäcks tidigare okända lämningar vid byggnation av ledningen, eller om det skulle bli nödvändigt med ingrepp i fornlämning, kommer kontakt upprättas med Länsstyrelsen. Under detaljprojekteringen kan stolparnas placering anpassas för att i möjligaste mån undvika kända och eventuella nyfunna objekt. Med ovan föreslagna hänsynsåtgärder är den samlade preliminära bedömningen att konsekvenserna för kulturmiljön blir små. 3.5 Friluftsliv En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framför allt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelsen i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. sid 19/26

Andra, mer positiva, konsekvenser av en kraftledning är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Ingen av de föreslagna ledningssträckningarna berör utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Området kan dock antas användas för till exempel svamp- och bärplockning, jakt och vandring. Konsekvenserna för friluftslivet i alternativ 1 och 2A-B bedöms bli obetydlig då de i huvudsak kommer följa befintlig ledningsgata i ett redan ianspråktaget område. Alternativ 3 kan påverka friluftslivet genom att skog avverkas och en ledningsgata tillkommer, vilket kan minska rekreationsvärdet. 3.6 Infrastruktur Inga riksintressen för infrastruktur eller andra större transportleder berörs. Vägnätet består av statliga vägar (1002 och 1017). Ett flertal kraftledningar i stam-, region- och lokalnätet finns i området. Konsekvenserna för infrastrukturen bedöms bli obetydliga. 3.7 Elektromagnetiska fält 3.7.1 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskrämas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. 3.7.2 Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. 3.7.3 Magnetfält från aktuell ledning Som beskrivs ovan är magnetfältet beroende av bland annat placering av faslinor (stolptyp) och strömmen i ledningen. Aktuell ledning bedöms dock inte medföra några negativa konsekvenser på boendemiljön då avståndet till närmaste bostadshus är stort. För sid 20/26

luftledningsalternativen ligger närmsta hus ca 70 m från alternativ 2A. Närmsta avstånd till hus för markkabelalternativet är ca 10 meter. Magnetsfältsnivåerna kommer att beräknas för de planerade ledningarna när en ledningssträckning är fastställd. Eftersom avståndet till bostadshus är relativt stort kommer påverkan från magnetfält vara försumbar. 3.8 Rennäring Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden kan ibland rörelsemönstret hos renarna ändras under de första åren. Studier visar att renar av energisparande skäl använder kraftledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. Föreslagen ledningssträcka berör inget riksintresse för rennäring, men ett område för riksintresse ligger i utkanten av utredningsområdet. Detta bedöms inte påverkas av planerad åtgärd då det redan finns befintliga ledningar i området. Hela utredningsområdet ingår i mark som nyttjas av Ohredahke sameby för vinterbete. Området ingår även som uppsamlingsområde för Voernese sameby, se figur 7. Konsekvenserna för rennäringen beror på flera olika faktorer så som hur marken nyttjas, under vilka perioder och hur vana renarna är vid kraftledningar och mänsklig aktivitet. Efter att samråd genomförts med berörda samebyar kan eventuellt nödvändiga åtgärder utredas närmare och eventuella konsekvenser bedömas. sid 21/26

Figur 7. Intressekarta över rennäring. sid 22/26

3.9 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. I aktuellt fall kan magnetfält från samlokaliserade ledningar identifieras som en kumulativ effekt. Det totala magnetfält som alstras av ledningarna tillsammans kommer redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Ytterligare en kumulativ effekt från parallellgående luftledningar är att flera ledningar blir synliga i landskapet, samt att flera ledningar tillsammans utgör ett större hinder och barriärer för framför allt fåglar. 4 Sammanfattning och jämförelse av alternativen I tabell 3 nedan sammanfattas påverkan för de alternativa sträckningar som utretts. sid 23/26

Tabell 3. Jämförelse mellan alternativen. Alternativ 1 Alternativ 2A Alternativ 2B Alternativ 3 Markkabel Längd 3 400 m 3 600 m 3 500 m 4 200 m 4 400 m Boendemiljö Skogsmark Skogsmark Skogsmark Skogsmark Lokalsamhälle Rotnäset och bebyggelse Landskapsbild Liten påverkan. Liten påverkan. Liten påverkan. Viss påverkan. Ny Ingen visuell Följer befintlig Följer befintlig Följer befintlig ledningsgata påverkan i ledningsgata. ledningsgata. ledningsgata. genom obebyggd skogsmark. landskapet. Friluftsliv och rekreation Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Naturmiljö Kulturmiljö Inga skyddade eller inventerade områden berörs. Berör inga kända kulturobjekt. Inga skyddade eller inventerade områden berörs. Berör inga kända kulturobjekt. Inga skyddade eller inventerade områden berörs. Berör inga kända kulturobjekt. Passerar ca 20 m från ett riksintresse för naturmiljö. Passerar ca 10 m från ett fångstgropsystem. Inga skyddade eller inventerade områden berörs. Berör inga kända kulturobjekt. Infrastruktur Försvarsmakt Går parallellt med befintlig 220- och 20-kV ledning. Berör inga intressen för försvarsmakten. Går parallellt med befintlig 220- och 20-kV ledning. Korsar väg 1017. Berör inga intressen för försvarsmakten. Går parallellt med befintlig 220- och 20-kV ledning. Korsar väg 1017. Berör inga intressen för försvarsmakten. Ingen påverkan. Berör inga intressen för försvarsmakten. Följer lokal körbana. Berör inga intressen för försvarsmakten. Rennäring Berör område för betesmark som utnyttjas under vintern. Berör område för betesmark som utnyttjas under vintern. Området används även som uppsamlingsomr åde. Berör område för betesmark som utnyttjas under vintern. Området används även som uppsamlingsomr åde. Berör område för betesmark som utnyttjas under vintern. Berör område för betesmark som utnyttjas under vintern. Området används även som uppsamlingsområ de. I detta skede bedöms alternativ 1 och 2A-B vara de bästa alternativen. De är relativt likvärdiga då de följer befintlig ledningsgata och berör få intresseområden. sid 24/26

5 Preliminär utformning MKB 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lokalisering och omfattning 1.3 E.ON Energidistribution AB 2 Tillstånd och bestämmelser 2.1 Nätkoncession för linje 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.3 De allmänna hänsynsreglerna 2.4 Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) 2.5 Fysisk planering 3 Alternativa lokaliseringar 3.1 Metod 3.2 Utredningsområde 3.3 Studerade stråkalternativ 3.4 Studerade sträckningsalternativ 3.5 Nollalternativ 4 Alternativa utföranden 4.1 Trädsäker luftledning i portalstolpar 4.2 Markförlagd kabel 5 Byggnation, drift och underhåll 5.1 Anläggande och försiktighetsåtgärder 5.2 Drift och underhåll 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 6.1 Landskapsbild 6.2 Markanvändning och naturresurser 6.3 Naturmiljö 6.4 Kulturmiljö 6.5 Friluftsliv 6.6 Infrastruktur 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 7 Kumulativa effekter 8 Samlad bedömning sid 25/26

6 Referenser 1. http://www.ostersund.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplaner-ochdetaljplaner/oversiktsplanering/oversiktsplan.html 2. www.artportalen.se 3. AEWA, 2012. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African-Eurasian region. 4. Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012 GIS-data: Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (20171118) Skogsstyrelsen; Skogsdataportalen (20171122) Länsstyrelsen; Geodatakatalogen (2017) Trafikverket; Lastkajen (20171122) Artdatabanken; Artportalen (20171218) sid 26/26