NOF erkanner arbetslivets kvalifi kationskrav Skola och arbetsliv stir infor stora utmaningar ndr samhiillets forsorjningsborda okar dramatiskt. Trots att rekordm6nga studerar har svenska foretag paradoxalt nog svsrt att hitta kvalificerad personal samtidigt som msnga 96r arbetslosa. For att mota arbetslivets kvalifikationsbehov finns idag ett tydligt fokus p6 arbetslivets ldrandemiljoer. I detta arbete kan NOF bli ett verktyg som bidrar till okad omsiittning pi arbetsmarknaden. "Man tiinker inte likadant ntir man iir ute och jobbar som niir man liiser en bok, det gir inte att jiimfora for man vet aldrig hur man reagerar och vad man skall gora [...] Jag har fbu IG och MVG pi mina prov, men jag vet iindi att det inte kan jiimforas med tiden vi [r ute och praktiserar, a11ts6 papper och penna kan inte beskriva hur jag tir ute pi en arbetsplats." En elev jag traffade pi IV-programmet Praktisk Handel i Scidertalje fiir nilgra 6r sedan beskrev triiffande fordelarna med arbetsplatsforlagd utbildning. Hon hade, efter att slutat skolan redan i ittonde klass, lyckats att fa betyg pi de kvalifikationer hon fbtt under praktiken i en konfektionsbutik och hade dessutom ett vikariat pi gflng. Trots elevens framghngar var Skolinspektionen inte riktigt nojda med hur IV-programmet bedrev sin verksamhet eftersom de obligatoriska kiirniimnena saknades i hennes betyg. Nationell referensram ftir kvalifikationer Bestiimmelserna kunde i detta falltill synes upplevas som kontraproduktiva men det iir flndi bra att formell utbildning kvalitetssiikras. Skolverket 2ir exempelvis mycket kritiska till den skiftande kvalit6n inom de arbetsplatsforlagda praktikperioderna i gymnasieskolan, vilket 2ir bra ftir arbetslivets kvalifikationsbehov. Utdver formell utbildning finns det ocksi ett antal yrkesbranscher som har egna utbildningssystem som utf5rdar yrkesbevis. Tillsammans med Skolverket si iir det Yrkesniimnderna som stir fiir kvalitetssiikringen inom kvalifikationsnivier under de akademiska. I de reformer inom gymnasie- och vuxenutbildning som iir aktuella finns idag ett tydligt fokus pi fordelarna med arbetslivets ldrandemiljoer.
Fuirslns - hoirp'la NQF till utbildningssystenlet derlstta for studerande och arbetstagare som vill flyta utomlands, byta jobb eller bdrja hos en annan utbildningsanordnare i Sverige. Referensramen omfattar allmiin utbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning och hdgre utbildning.nqf bestir av tttta nivierna som fdreslis tiicka hela spannet av kvalifikationer, frin siirskolenivi till kvalifikationer pi hogsta akademiska utbildningsnivi eller yrkesutbildningsniv6. Varje nivi bcir i princip kunna uppnfls oberoende hur och var kvalifikationer erhillits. Nivierna bygger pi resultat av liirande och 6r uppdelade i de s.k. deskriptorerna kunskap (teoretiska eller faktabaserade), f;irdighet (kognitiva och praktiska) och kompetens (ansvar och sjdlvstiindighet). Trots dessa reformer miste samhiillet, pi 15 6rs sikt, bidra med en rad olika insatser for att istadkomma hdgre sysselsiittningsnivier. Den pigiende pensioneringen av 40-talister och dkande livskingder bidrar till rejdlt okande fcirsorjningsbordor fdr samhiillet samtidigt som bristen pi kvalificerad och anst?illningsbar arbetskraft redan bdrjar miirkas. Parallellt med detta befinner sig minga miinniskor i arbetsldshet. Det kommer att krdvas lingsiktiga investeringar i arbetslivets liirandemiljcier diir arbetsliv, skola, arbetsfcirmedling och sfliren av itgardsutfdrare samverkar for att skapa omsdttning pfl den svenska arbetsmarknaden. I arbetet med att utrusta studenter, anstrillda och arbetslcisa med de kvalifikationer som efterfrflgas i arbetslivet kommer den nationella referensramen fcir kvalifikationer (NQF) spela en stor roll. I slutet av maj liimnade Yh-myndigheten sitt fcirslag till Utbildningsdepartementet Stefan Skimutis g[llande inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i en nationell referensram f6r kvalifikationer. Myndigheten foreslar att siviil akademiska som ickeakademiska kvalifikationer ska kunna kopplas till ramverkets alla nivier fdr kvalifikationer. Om forslaget gir vidare stir vi infdr en av de stcirsta reformerna inom det formella utbildningssystemet. Falrta om NOF Den nationella referensramen fcir kvalifikationer 6r den svenska versionen av EQF, eller det gemensamma europeiska referenssystem som ska koppla samman olika liinders nationella kvalifikationssystem och referensramar. NQF kommer att fungera som ett verktyg som gor kvalifikationer mer forst6eliga genom att den beskriver hur kunskapskrav, inom utbildning och yrkesbevis fr6n yrkesnzimndeq matchar kvalifikationskrav i arbetslivet och vice versa. Syftet ar att friimja livslingt liirande genom att un- Jag hade fdrminen att lyssna till Stefan Skimutis pi OCN-Swedens konferens om EQF och validering i Stockholm i slutet av maj. Skimutis, som leder utvecklingsarbetet runt NQF p6 Yh-myndigheten, beskrev dar att vi stir infcir ett utbildningsparadigm, beroende pi om Utbildningsdepartementet antar fcirslaget. Sker detta stir vi, enligt Skimutis, infor en av de stdrsta reformerna inom det formella utbildningssystemet. I klartext innebiir fcirslaget att kvalifikationer frin arbetslivet, eller frin utbildningssammanhang utanfor formell skola, kan motsvara studieresultat pir alla nivier inom det svenska utbildningssystemet. En person, utan formella betyg eller en akademisk examen, kan genom de kunskaper, kompetenser och ftirdigheter denne exempelvis erhillit inom arbetslivet fi dem erktinda via NQF si de motsvarar den utbildningsnivi de ligger p6. I och med detta synsiitt si bryts den syn vi har idag pi utbildning frin meritpoiing till resultat av ldrande diir validiteten i kvalifikationerna blir viktieast. Fokus flyttas Genom att flytta fokus frin meritpoiing till resultat av lzirande skapas det, enlig Yh-myndigheten, en bdttre balans mel-
lan arbetsmarknadens efterfrigan pit kunskaper, ftirdigheter och kompetens och utbudet av utbildning. Det underlzittar ocksfl valideringen av liirande som sker i miljder utanfor det formella utbildningssystemet. Skillnaderna mellan de europeiska utbildningssystemen iir si skilda att jdmforelser som bygger p6 insatsfaktorer, till exempel utbildningens liingd, inte iir genomforbara.delta innebiir ocksi att fokus pi resultat av ldrande underliittar tiverforingen och anvdndningen av kvalifikationer mellan olika liinder inom EU. Pi arbetsmarknaden blir konsekvensen att vi l6mnar ensidigt viirderande av kunskap frln utbildning till formin for ftirdigheter och kompetens som efterfrigas i arbetslivet. Fdr mflnga som saknar betyg innebiir detta bland aw;a;t att det blir liittare att matcha de kvalifikationer som erhillits i arbetslivet mot de som efterfrigas. Fcir arbetsgivare blir det ocksi enklare att bedoma arbetssokandes reella kvalifikationsnivfl utdver kunskapen om arbetsomridet eftersom kvalifikationer som bertir ansvarstagande, social kompetens, ftiretagsamhet och initiativftrmhga ocksi omfattas. Sedan 1990-talet har arbetslivet rationaliserats och fordndrats framfor allt pi grund av produktionsekonomiska 6verv?iganden mot mer milstyrda och decentraliserade arbetsorganisationer, diir ansvaret for verksamheten i hogre grad involverar alla ansttillda. Under samma tidsperiod har de si kallade ingingsjobben, som tidigare inte kriivde formell utbildningsbakgrund, ftirsvunnit samtidigt som arbetsl<isheten 6kat och deltagandet i gymnasieutbildning stigit till ndrmare 100 %. Det iir latt att dra paralleller mellan minskat deltagandet i arbetslivets lzirandemiljoer och arbetsgivares problem att hitta kvalificerad personal. Trots minga och bra utbildningsmcijligheter si iir skolans l2irandemiljo, precis som fbre 1990-talet, inte den optimala for alla mdnniskor. Kvalit6n ph kunskapen pflverkas av kopplingen till det sammanhang den erh611s i, beroende pi elevens liirstil och behov av liirandemiljo. Detta avgcir forstielsen och forvaltandet av kunskapen vilket kan fb konsekvenser for logiskt och intuitivt tenkande. De produktionssystem som utvecklats i dagens arbetsliv kr?iver utvecklingsinriktad kompetens vilket inneb?ir 6kade krav bide p6r teoretiska kunskaper, intellektuella fiirdigheter och sociala ftirdigheter, vilket i praktiken ftirutsiitter att olika typer av liirmiljoer fordras ftir att uppni denna kompetens. NQF kan i denna frhga bidra till att dverfora kvalifikationskrav mellan arbetsplats och skola oberoende av var liirandet sker. Strukturerat l6rande pi arbetsplatser Arbetsformedlingen lyfter, i sin rapport om generationsviixlingen i arbetslivet, behovet av att cika arbetskraftsutbudet ftir att finansiera den okande ftirsorjningsbcirdan. Arbetsformedlingen ger inga precisa svar pi hur arbetstillftillena kommer att oka, men pil 15 6rs sikt miste samhiillet bidra med en rad olika insatser ftir att istadkomma hogre sysselsiittningsnivier. Dagens arbetslcisa beskrivs som den arbetskraftspotential som skall dra in skattekronor till finansieringen av viilf?irden.. tidigare anst?illda som saknar gflngbar kompetens pi dagens arbetsmarknad. ungdomar utan godk[nda betyg. utbildade inom yrken med arbetskraftsoverskott. utlandsfodda, friimst kvinnor. funktionshindrade med nedsatt arbetsftirm69a. 2ildre lingtidsarbetsldsa H[r kan NQF bli ett viktigt verktyg i att synliggora och bidra till ett strukturerat liirande pi arbetsplatser, i samverkan med utbildningsviisende och yrkesniimnder, oavsett om det handlar om anstiillda, arbetslosa eller studenter. Det skapar mojligheter att validera erh611na kvalifikationer till motsvarande kunskapskrav inom utbildning, samtidigt som anviindning av logiskt, intuitivt och kreativt tiinkande, ansvar och sjiilvstdndighet i arbetslivet lyfts som viktiga kvalifikationer. Nya ingingar fiir effektivare validering Den validering som sker idag utfors idag utifrin kunskapskrav inom formell utbildning eller mot yrkesbevis genom en yrkesn6mnd. Det intressanta med NQF dr att verktyget underl?ittar kompetenskartliiggning i anslutning till arbetsplatsen i ett forsta skede, ett viktigt steg diir kompetenskartliiggningens resultat dr avgcirande ftir den fortsatta valideringsprocessen. Validering kopplas kanske friimst till en anstzilld som erhillit sina kvalifikationer genom flera 6rs arbete men valideringen iir ocksi mojlig att applicera frin dag ett pi en arbetsplats, exempelvis vid arbetsplatsforlagt liirande (APL), vid liirlingsuppliigg eller under en praktikperiod i en arbetsmarknadsfltgiird. NQF kan bidra till att mtita svenska fdretags behov att utrusta kompetent personal inom de utbildningar som efterfrigas. Okade mojligheter att synliggdra och erkiinna kvalifikationer bland anstflllda, elever och arbetslosa bidrar till att omsiittningen pi arbetsmarknaden cikar. Synsiittet tydliggor ocksi behov av riktade utbildningsinsatser. Exempel pi uppl5gg utifr6n NOF Fcir mig som arbetar med dessa frigor var det spiinnande, att frin Stefan Skimutis, fb svart pi vitt att det iir fritt fram att prdva synliggorandet av kvalifikationer, utifrin NQF:s deskriptorer och nivier. F6r ldrare som iir vana all arbeta med kurs- och kunskapsmil iir det relativt enkelt alt sdrta sig in i hur de passar in i verktyget. Det kniviga iir kunskapen om arbetslivets liirandemiljoea d.v.s. att omvandla kvalifikationskraven for att utfiira
vissa arbetsuppgifter pi en arbetsplat si att de exempelvis matchar kunskapskrav i gymnasiekurs. I Kvalifikator utgir vi i virt kartliiggningsarbete ifrin de arbetsuppgifter som utfdrs p6 den specifika arbetsplatsen diir resultaten av liirande iir de samma, oberoende av om man [r anst611d, har praktik eller gir en utbildning. A och O i arbetet med arbetslivets l2irandemiljcier iir vikten av all forankra arbetsstittet bide hos arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation, sfl att de har bflde insyn i arbetet och kan piverka processen. Det kriivs ocksi ett brett ndtverk av formella utbildningsanordnare och representanter frfln yrkesniimnder, i synliggcirandet och erkiinnandet av kvalifikationer. Kvalit6n i de administrativa utbildningssatsningar och vid omstdllningar som berdr personalneddragning- processerna bygger till stor del pi en ar. Hon har gymnasiebehdrighet efter for alla inblandade l[ttillgdnglig och anv2indarvdnlig databas som finns tillgdn- 9O-talet. Av arbetet pi industrin har hon studier pa vuxenutbildningen i bcirjan av glig via vir hemsida. Beroende pi syftet idragit sig en forslitningsskada som inte med kartliiggningen si kan exempelvis vill ge med sig. Hon vet att hon borde en yrkesl?irare ft tillging till databasen byta arbetsplats eftersom de arbetsmoment hon utflor iir ftir tunga ftir att hon och besdka arbetsplatsen for att l6mna synpunkter, godkiinna bedrimningsuppgifterna eller forbereda sig infor en Ninni tycker sjdlv att hon inte har n6:gra skall kunna rehabiliteras in i arbete igen. kommande validering, genom afi fe tiilging till bevismaterialet. Deltagaren och hon skulle vilja byta arbete och karriiir- arbetslivserfarenheter att visa upp om eventuell handledare loggar enkelt in for vag. att plocka ut beddmningsuppgi fter, ldgga upp en plan fbr bevisforingen, fora loggbok och ladda upp bevis. sinventering pe Ninnis arbetsplats ddr Kvalifikator inleder med en kompeten- arbetsbeskrivningar, s6kerhetsforeskrifter samt intervjuer och observationer lig- Deltagarens bevisforing Zir mycket viktig for valideringens kvalitetssiikring. De ger till grund fdr beskrivningen av de framtagna beddmningsuppgifterna kan kvalifikationer som kr2ivs i arbetet. bevisas pi det siitt som passar deltagarens behov. Bevisen kan exempelvis besti av textdokument, inspelade intervjuer eller reflektioner, observationer, foton/film/ bildspel eller arbetsprover som ger deltagaren mdjlighet att beskriva sina kvaliflkationer, inom olika arbetsmoment p6 arbetsplatsen. Bevisforingen placeras sedan pa den nivi den motsvarar vilket skapar mojlighet att samla bevis utifrin sin egen nivi och inte mot en generell niv6, diir deltagaren riskerar ait bli underkiind. Den tydliga struktur som uppliigget med den transparenta processen, tydliga bedcimningsuppgifter och inblandade parters ansvar gynnar tillgiinglighetsperspektivet. For att flskidliggora mojligheterna med NQF skall jag ge ett par exempel pi kvalifikationspotential som jag mdtt i mitt arbete. Av hiinsyn till personerna iir namnen fingerade. Ninni iir 55 6r och arbetar sedan 15 6r i processindustrin. Hon har ett fackligt uppdrag i den lokala fackklubben som fcirsiikringshandl[ggare. Ninni brukar ocksi anlitas i perioder av ftiretaget for att ansvara ftir logistik vid exempelvis Denna dversyn omfattar:. teoretisk och faktabaserad kunskap som kriivs om arbetsomr6det. kognitiva och praktiska ftirdigheter som inbegriper anviindning av logiskt, intuitivt och kreativt tankande samt manuell skicklighet och anviindningen av metoder, material, verktyg och redskap. kompetens som visas inom ansvar och sjfllvstdndighet i arbetet Sammansttillningen av dessa arbetsrelaterade kvalifikationer beskrivs som resultat av liirande inom de olika nivier de motsvarar, beroende pi arbetsmomentet. Via NQF sker sedan en overftiring mot de kunskapskrav inom fomell utbildning eller yrkesbevis som kvalifikationerna motsvarar. Kompetensinventeringen som beror Ninni visar att hon skaffat sig gedigna kvalifikationer genom siff nuvarande arbete:. Kunskap om arbetsomrfldet. De arbetsmoment Ninni utfor innehiller olika sorters specialkompeten som bland annat berdr verktyg, metoder, hjllpmedel, fordon och siikerhet.. Processkunskap. Ninni har stenkoll pi hur de olika automatiserade processerna styrs och hur de fungerar.. Stor kunskap om det offentliga ftirsiikringssystemet. Ninni har suttit som "spindeln i ntitet" niir det handlat om arbetsskador mellan anstiillda, ftiretaget, ftirsiikringskassan och forsiikringsbolag i sin ro11 som frirsiikringshandliiggare. Hon deltar ocks6 i foretagets rehabutredningar.. Stor kunskap om omstillning och utbildning. Hon har koll pfl omstiillningsfunktionerna inom TRR och TSL och har medverkat till anlitandet av privata omstiillningsftiretag. Ninni har ocksi kunskap om vilka mcijligheter till utbildningsmdjligheter som finns i samband med s6- dana aktiviteter.. Hon ger prov pi logiskt, intuitivt och kreativt tiinkande pfl eftergymnasial yrkesnivi och tar ett eget ansvar i att sjiilvsttindigt 16sa uppgifter inom alla de beskrivna omridena ovan. Dessa kvalifikationer beskrivs via ett kartliiggningsintyg i anslutning till hennes arbetsplats. De beskrivna kvalifikationerna tatgerar omriden inom teknisk industriutbildning, framft)rande av fordon, utredningar inom arbetsskadeomri-
det, planering pi organisatorisk niv6 runt utbildningsinsatser samt administrativ logistik. Utdver detta innehar hon stora kvalifikationer inom ansvarstagande, social kompetens, foretagsamhet och initiativfdrm6ga. I Ninnis fall visade det sig att hennes kvalifikationer exempelvis kan anvdndas fdr att kvala in till olika utbildningar ph eftergymnasial niv6 och for att matcha mot lediga arbeten, framfor allt inom personalv6rdsomridet. Modellen for kompetensinventering kan exempelvis appliceras i ett fciretags utvecklingsarbete ddr resultatet, beroende pi syftet, anvdnds fcir riktade utbildningsinsatser bide internt och externt samt vid rekrytering dels fdr att beskriva efterfrigade kvalifikationer och dels for att matcha arbetsscikandes kvalifikationer. Kompetensinventeringen synliggor arbetsplatsens ldrandemilj o eftersom den kan omvandlas till beddmningsuppgifter vid validering och siledes iiven kan ligga till grund fdr utbildning, av bide befintlig personal och av nyanstiillda. Vid produktionsforiindringar anviinds modellen fdr att beskriva de fcir2indrade kvalifikationskraven. Kunden kan enkelt, via hemsidan, f6lja och godkiinna arbetet med kompetensinventering. Vid anviindande av externa utbildningsanordnare fdrenklas processen eftersom utbildaren fir tillging till databasens resurser. Adrian ar 22 6r och arbetslds. Han har diagnosen ADHD och vill helst av allt ha ett arbete, helst inom fordonsteknik, ett omride diir han har stora kunskaper. Adrian saknar betyg frin skolan och var under gymnasietiden placerad pa IVprogrammet i ett anpassat fordonsprogram. Diir fick han dels utbildning inom omrdldet och var populiir bland kunderna hos den arbetsgivare han praktiserade hos. Trots en relativt bra gymnasietid si saknar Adrian helt papper pi de kvalifikationer han har. I anslutning till skoltiden har han haft ett sommarjobb pi tre veckor inom parkfcirvaltning. Idag befinner han sig i Arbetsfdrmedlingens Fas 3 och iir mycket missnojd med sitt liv. Han kiinner sig "sldngd pfl soptippen" trots att han har stora kunskaper bide giillande kunskap om omridet fordonsmekanik och kundservicesituationer och borde vara attraktiv fcir en arbetssivare. Adrian kan exempelvis via en praktikeller liirlingsplats kliva in i en tydlig utbildningsruta dar syfte och mil, utbildningsplan samt inblandades roller synliggrirs. Ma Kvalifikators databas kan beddmningsuppgifter som matchar hans kunskaper tas fram. Genom att Adrian pi det siitt som passar honom biist sedan kan samla sina bevis si kan hans kvalifikationer utvecklas och stvrkas. De kvalifikationer som Adrian samlat bevis fcir beskrivs sedan i ett kompetenskartliiggningsintyg si att de matchar mot kunskapskrav inom formell utbildning eller yrkesbevis erkiinda av yrkesniimnder. Kompetensinventeringen ligger till grund f6r de beddmningsuppgifter, som varje deltagare pi den aktuella arbetsplatsen sedan kan anvdnda som stcid i bevisforingen av sina kvalifikationer, i anslutning till sina ordinarie arbetsuppgifter. Via det erhflllna kompetensintyget kan Adrian sedan besoka presumtiva arbetsgivare, vilka via en liink till Kvalifikators hemsida kan kontrollera bevisen. Ar syftet att skaffa bevis i kursform, via intyg eller betyg, kan en yrkesliirare kopplas in i forberedelsefasen, fcir att sedan delta bide via arbetsplatsbesok och genom att ftilja bevisf6- ringsprocessen via databasen. Eftersom foretagets kvalifikationskrav beskrivs, utifrin de kunskapskrav eleven skall uppni, kan den ansvarige yrkesliiraren anvtinda modellen vid overftiring av uppnidda kvalifikationer till betyg pfl det siitt som Skolverket kriiver. Lds mer omyh-myndighetens arbete med NQFpfl ochmedvalidering pi Arbetsformedlingens rapport du pi gen:rapport.pdf hittar Lds ocks6 mer om Kvalifikators arbete med arbetslivets ltirandemiljcier p6 kvalifikator.se Per Ahlqvist 6r dgare av fciretaget Kvalifikator och har bland annat arbetat med utbildningsfr6gor bl.a. gymnasiekurser, fackliga studier och personalutbildningar inom industrin, som Studie- och yrkesviigledare inom grundskolan och gymnasiet samt med utveckling av arbetslivets l2irandemiljder i arbetsmarknadsprojekt. Han forskar ocksi pi masternivi mot Stockholms universitet inom l[randemiljoer i arbetslivet Per Ahlqvist