Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna. Här finns de sökord som använts vid litteratursökning och resultatet av granskningen i tabellform. B 3.13 Förhöjd risk för kronkaries Fissurförsegling med resinbaserade material Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa och/eller förebygga sjukdom. Ingen till låg förebyggande tilläggseffekt Expertgruppsbedömning Måttlig till hög kostnad per förhindrad DMFS Modellering 9 Tabellering av SBU-underlag # SBU-rapport, årtal, sidnummer EFFEKTMÅTT Slutsats Evidensstyrka Övrigt 1 SBU nr 161, 2002 Fissurförsegling sid 233 2 SBU nr 161, 2002 Ekonomiska aspekter sid 293 Incidens/increment DFS/DFT (karierade och fyllda ytor/tänder) Incidens/increment DFS/DFT Effektivt för på unga permanenta tänder (individer <17 år) Kostnadseffektiviteten är beroende av kariesprevalensen i populationen. Fissurförsegling är en kostnadskrävande insats med tveksam kostnadseffektivitet, som möjligen kan öka om enbart kariesaktiva behandlas 3 Endast en modellanalys gjord eftersom det saknades originalstudier med tillräckligt högt bevisvärde Tabellering av inkluderade studier # Författare, år, ref 1 Ahovuo- Saloranta 2004(2) Studiedesign Metaanalysis Patientpopulation Ocklusalytor på 1sta och 2dra permanenta Intervention Effektmått A Effektmått B Effektmått C Övrigt K=ingen behandling (karierade och Ökning DFS 1
2 Beiruti, 2006(4) 3 Källestål 2003(3) molarer hos unga individer Ocklusalytor på 1sta och 2dra permanenta molarer hos unga individer Samma som SBU-rapport (2002) 4 Poulsen 2006 RCT fyllda ytor) Ökning DFS Ekonomisk evaluering Hälsoekonomisk bedömning av den kariesförebyggande effekten av fissurförsegling går inte att göra pga av brist på välgjorda studier baserat på klinisk undersökning baserat på bitewing bilder 5 Beiruti 2006 RCT Inkluderar såväl friska ytor, initiala skador och små dentinskador I1=RBM I2= högviskös GIC (ART) 6 Hiiri (2006) Ocklusalytor på 1sta och 2dra permanenta molarer hos unga individer (< 20 år) K =fluorlackning + fluorlackning I2= RBM I3=resinmodifierat GIC Ökning av DMFS Progression till emalj eller dentin Tid för applikation Antal besök för reparation av förseglingar Säkerhet 4 studier inkluderades; 1 studie fann ingen skillnad. Författarnas konklusion: Oklart hur stor skillnaden är mellan RBM och F-lack 2
Summering av utfall från inkluderade studier Frågeställning: Finns det någon kariesförebyggande effekt av fissurförsegling med resin-baserade material (RBM)? Patientpopulation: unga individer (yngre än 17 år) med permanenta 1sta och 2dra molarer Vårdmiljö: preventionsprogram, fältstudier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt Relativ effekt Evidensstyrka Kommentarer Incidens/ökning DFS (metaanalys) Ahovuo-Saloranta 2004 1592 (6 studier) 1 studie (Songpaisan): Efter 2 år: Mean DFS = 0,70 5 studier med split mouth design: Efter 2 år: Ej redovisat Ej redovisat RR efter 1 år: 0,14 (KI: 0,09;0,19) RR efter 2 år: 0,24 (KI:0,20;0,30) RR efter 3 år: 0,30 (KI:0,26;0,35) RR efter 4 år: 0,43 (KI:0,37;0,50) medel 1 studie har stort bortfall 2 studier bedömda som lågt bevisvärde i SBU rapport 2002 1 studie exkluderad i SBU (2202) på grund av bristande metodologi Frågeställning: Finns det någon skillnad i kariesförebyggande effekt mellan resin-baserade material (RBM) och glasjonomercement (GIC)? Patientpopulation: unga individer (yngre än 17 år) med permanenta 1sta och 2dra molarer Vårdmiljö: preventionsprogram, fältstudier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt Relativ effekt Evidensstyrka Kommentarer Incidens/ökning DFS Ahovuo-Saloranta Parallellgrupp design Songpaisan (1995): Relativ risk: GIC i relation till RBM: medel 1 studie har parallell grupp design, 2 studier har split 3
2004 751 (3 studier) 1 studie (Songpaisan 1995): I1: DFS= 0,05 Genomsnittlig skillnad i DFS =-0,47 Split mouth design: 2 studier med split mouth design: Arrow (1995): 0,19 (KI 0,09;0,43) mouth design. Uppföljningstiden varierar från 2-4 år I2: DFS= 0,52 1 studie (Arrow 1995): I1: 31/412 tänder= 8 % Genomsnittlig skillnad i DFS Arrow (1995): 0,07 Poulsen (2001): 0,15 Poulsen (2001): 3,39 (KI 1,98;5,79) (Motsägande resultat) I2: 6/412 tänder = 1% 1 studie (Poulsen 2001): I1: 13/206 tänder= 6% I2: 44/206 tänder= 21 % AR (skillnad i incidens DFS, % ) Beiruti 2006 Antal ej redovisat (20 studier) Redovisas inte 10 studier. ingen skillnad mellan I1(RBM) och I2 (GIC) 3 studier: DFS I1>DFS I2 AR=3,8-6,1 % Redovisas inte medel Samma material med olika uppföljningstid inkluderas flera gånger. Tveksamt sätt. 7 studier: DFS I2>DFS I1 AR=3,8-15,4% 4
Källestål 2003 modellstudie Det hälso ekonomiska värdet av fissurförsegling oklart Möjligen större kostnadseffektivitet om endast individer med hög kariesaktivitet fissurförseglas Poulsen 2006 153 vid slut (1 studie) Resultat enligt röntgenundersökning: I1: 19/345 tänder= 6 % I2: 34/330 tänder= 10 % I2-I1=4 % RR (I1/I2 efter 28-29 mån (2dra molarer), 38-39 mån (1sta molarer) 0,56 (95 % KI 0,34;0,91) låg Litet material (n=153) Stort bortfall (56 %) RCT Beiruti 2006 103 vid slut (1 studie) I1: 12,8 % dentinkaries I2: 3,3 % dentinkaries RR (I2/I1) efter 3 års reexponering=0,25 god Undersöker effekten efter reexponering av ytan (efter förlust av försegling) 5
Summering av utfall från inkluderade studier Frågeställning: Finns det någon skillnad i kariesförebyggande effekt mellan resin-baserade material (RBM) och fluorlackning? Patientpopulation: unga permanenta 1sta och 2dra molarer Vårdmiljö: preventionsprogram fältstudier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt Relativ effekt Evidensstyrka Kommentarer Samlad RR= 0,25-0,74 Incidens/ökning ocklusal DFS Hiiri (2004) 479 vid start (4 studier) K1=fluorlack + fluorlack I2= RBM I3=resinmodifierat GIC? Incidens: I2/K1: RR= 0,48 (95%KI= 0,29;0,79) I3/K1: RR=0,25 (95%KI=0,01;4,94) I2/K1: RR= 0,74 (95%KI=0,58;0,95) Ökning DFS: I1/K1: RR=0,36 (95%KI= 0,21;0,61) Progression: ingen studie. låg Ingen begränsning för små material (1 studie har 34 individer), en studie har stort bortfall (47 %) En studie har ingen reförsegling medan en annan reförseglar vid behov Ingen rapporterade några säkerhetsproblem med materialen på 5 år efter avslutad fluorlackning/re-försegling Bravo (2005) 57 (1 studie) K= 36 % (95 % KI=22;50 %) I2= fluorlackning K-I1= 23 % (95 % KI =27;38 %) K-I2= 5 % (95 % KI= -12;22 %) Procentuell kariesreduktion: I1/K= 63 % (95 % KI=-1;126 %) I2/K= 13 % (95 % KI= -36;63 %) Relativ risk I1/I2= 0,43 (95%KI= -17;103 %) låg Litet material (stort bortfall; 47 %) Effekten avser resultatet 5 år efter avslutad fluorlackning/reförsegling 6
Litteratursökning Biblioteket PubMed 2008-01-15, UPPDATERING Karies Fissurförsegling/resin, Fissurförsegling/glasjonomer Rad 31, 32 Prevention Rad 63, 64 - Initalkaries Hanna Olofsson (bibliotekarie) i samarbete med Peter Lingström Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. Dental Caries[MeSH] 30292 2. (Caries[tiab] OR Macula cariosa alba[tiab]) NOT medline[sb] 1234 3. 1 OR 2 31406 4. Pit and Fissure Sealants[MeSH] OR Resin Cements/therapeutic use[mesh] OR Glass Ionomer Cements/therapeutic use[mesh] 5. (Resin[tiab] OR Glass Ionomer[tiab] OR pit and fissure[tiab]) AND (cement*[tiab] OR sealant*[tiab]) NOT medline[sb] 169 6. 4 OR 5 2911v 7. 3 AND 6 1424 8. 7 AND systematic[sb] 39 9. 7 AND Limits: Humans, Clinical Trial 163 2742 7