Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 3 år 2012 Sammanställning alla enheter A. av nationella mål Nationella proven i åk 3 Andel elever i åk 3 som når målen i de olika delproven 2012. Antal elever var 89. görs i kvartal 3-2013 A. Muntlig uppgift B. Läsuppgift, berättande text C. Läsuppgift, faktatext D. Elevens högläsning, berättande text E. Elevens textsamtal, berättande text F. Skrivuppgift, berättande text G. Stavning, interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext A. Geometriska objekt, lägesord, mätning av längd B. Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning C. Räknesättens egenskaper, samband och användning D. Mönster, proportionella samband, huvudräkning E. Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion F. Enkla bråk, huvudräkning G. Geometriska objekt, taluppfattning Könsfördelning över det antal elever som inte når målen i de olika delproven. A p f B p f C p f D p f E p f F p f G p f H p f Svenska 3 2 1 5 5 0 9 7 2 14 8 6 4 4 0 8 5 3 15 12 3 19 10 9 Matematik 6 3 3 6 6 0 6 3 3 10 8 2 7 7 0 9 7 2 1 0 1 1
Nationella prov åk 3 Slottsskolan Texten bör ändras till svenska och svenska som andraspråk! Åkerboskolan Det fortfarande är en högre andel pojkar än flickor som inte når målen. Det gäller både i svenska och i matematik. Vi kan se ett bättre resultat för hela gruppen när det gäller läsuppgifter än skrivuppgifter i svenska. I matematik skiljer sig inte resultaten mellan de olika områdena åt men vissa områden ger en stor skillnad mellan pojkar och flickor. Arbetslag Kollegiala samtal kring arbetssätt och Fortlöpande metoder både i arbetslag och i ämnesnätverken. Vid utarbetandet av ÅP ta hänsyn till resultaten i NP. Köpings skola arbetet hade underlättats om vi hade haft en jämförelse av resultaten för de nationella proven år 2010 och 2011. Det är en anmärkningsvärd skillnad i antalet pojkar och flickor som ej når målen. Orsak? Vi bör uppmärksamma att måluppfyllelsen för skrivandet av faktatext var mycket lågt. Angående resultat skrivande faktatexter: Eleverna skriver mer varierande texter, både fakta- och skönlitterära texter. Skrivandet planeras och organiseras. Södra området Generellt ser jag att våra elever i södra ro når en högre måluppfyllelse i matematik än i svenska. 2
Viktoriaskolan Det är en stor skillnad mellan pojkar och flickors resultat vilket är oroande då detta slår igenom redan i årskurs 3. Det förvånar, vi uppfattar det som om både pojkar och flickor är motiverade och tycker om att gå till skolan. Vi vet att motivationen för att prestera bra är högre hos de flesta flickor men kan det vara detta som visar sig redan. I år 3? Att vara duktig i skolan är normen för flickorna. Vi måste ta pojkarnas sämre resultat på stort allvar och försöka få både pojkar och flickor att förstå vikten av att nå bra resultat. Att vara ambitiös och anstränga sig för att nå bra resultat i skolan måste bli något som alla strävar efter och som har högre status hos pojkarna än vad det har idag. Vi behöver diskutera vad det är som påverkar det sämre resultat vi får i svenska i delprov D. Överskattar vi elevernas förmåga att läsa med flyt och låter dem därför få för lite träning på högläsning? Eleverna själva upplever att de kan läsa och föredrar tyst läsning och är de ovana att läsa högt blir det svårare att klara uppgiften. När det gäller G. Stavning, interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext måste vi fundera över om vi tränar denna typ av förmågor för sällan. När det gäller matematik är det inte lika stora skillnader mellan resultaten på de olika delproven. D. Mönster, proportionella samband, huvudräkning får något sämre resultat. Här får vi också ställa oss frågan om det beror på att dessa moment får för lite plats i undervisningen, om vi arbetar med läroböcker som följer det centrala innehållet i läroplanen eller om det beror på om eleverna uppfattar just de här delarna som särskilt svåra. Även här är det en stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas resultat. Vi skulle behöva hjälp av våra processledare i svenska och matematik ute i verksamheten för att tillsammans med lärarna lägga upp en planering för hur vi tar oss an områden som är särskilt svåra för eleverna. Rektor och lärare En ständig fråga i arbetslagen och på skolan måste vara arbetar vi med rätt saker dvs. utifrån läroplanens centrala innehåll det är detta som kommer att mätas i NP-proven. Vi måste lägga upp en plan för hur vi ökar pojkarnas motivation för att prestera bättre. Ta hjälp av processledare i detta arbete. Studiedagar, arbetslagets möten, nätverksmöten och på APT. Ur ett genusperspektiv titta på måluppfyllelsen under studiedagar i januari. 3
Nationella proven i åk 6 Andel elever i åk 6 som når målen i de olika delproven 2012. Antal elever var 94. görs i kvartal 3-2013 A. Muntligt prov, samtal och redogörelse BC. Läsförståelse D. Skrivuppgift, berättande E. Skrivuppgift, argumenterande A. Muntligt prov i grupp B. Uppgifter samlade kring ett tema, miniräknarfri C. Miniräknarfri D. Uppgifter samlade kring ett tema, miniräknare tillåten A. Muntlig interaktion/produktion B. Receptiv förmåga, läsalyssna förstå C. Skriftlig produktion Könsfördelning över det antal elever som inte når målen i de olika delproven. Svenska A p f BC p f D p f E p f 0 0 0 3 1 2 10 10 0 12 7 5 Matematik A p f B p f C p f D p f 5 5 0 11 7 4 10 7 3 17 13 4 Engelska A p f B p f C p f 11 8 3 6 5 1 9 8 1 4
Nationella proven åk 6 Slottsskolan Texten bör ändras till svenska och svenska som andraspråk! Läsförståelsen förbättras! Skrivuppgifterna visar ett sämre resultat, speciellt för pojkar. I vilken utsträckning påverkar elever med annat modersmål än svenska resultaten i svenska och svenska som andraspråk? Finns behov av kompetensutveckling kring teori/didaktik i skrivande? (en fråga från Mari Blad) Engelska, del A muntligt: Har gruppstorleken betydelse? Är miljön i klassrummet sådan att eleverna ges möjlighet att visa muntlig förmåga? Det är viktigt att arbetet med gemensam bedömning av nationella proven fortsätter i kommunen. Dock bör arbetssätt och organisation ses över inför vårens prov. Förslag finns på en expertgrupp som bedömer alla prov inom respektive ämne. Finns möjlighet till detta? (se exempel från Kalmar kommun) Våren 2013 Språk-, läs- och skrivutvecklare Kompetensutveckling skrivande i grundskolan (om frågan om kompetensutvecklingsbehov besvaras med ett ja) Språklärarna Processledarna Fundera över gruppens sammansättning och miljön i klassrummet inför muntlig framställning. På uppdrag av rektorsgruppen organisera gemensam bedömning av nationella proven Alltid Våren 2013 Åkerboskolan Vi ser ett liknande mönster som i åk tre att resultatet är sämre i skrivuppgifter än i läsuppgifter. Det finns också en liknande skillnad i resultaten mellan pojkar och flickor. I vilken grad skillnader i läsning och skrivning påverkar resultaten i matematik och engelska är svårt att se i detta material. Arbetslag Kollegiala samtal kring arbetssätt och metoder både i arbetslag och i ämnesnätverken. Vid utarbetandet av ÅP ta hänsyn till resultaten i NP. Ta vara på den kompetenshöjning som har skett i och med kommunens satsning på fortbildning av matematiklärare. fortlöpande 5
Köpings skola Se analys år 3. Se åtgärder för år 3. Södra området När man ser sammanställningen över kommunens resultat för sexorna i engelska blir jag förvånad. Vi uppnår sämst resultat på delprov A som handlar om den muntliga produktionen. Jag upplever att man talar mycket engelska på lektionerna och att eleverna är duktiga på att uttrycka sig på engelska. Denna del ser jag som den viktigaste för de hamnar ju oftast i situationer där de behöver kunna tala engelska. Läraren Prata mycket engelska på lektionen Alla lektioner Viktoriaskolan Det är en stor skillnad mellan pojkar och flickors resultat. Vi vet att motivationen för att prestera bra är högre hos de flesta flickor och det märker man tydligare i år 6 än i år 3. Att vara duktig i skolan är kanske ännu mera normen för flickorna i år 6. De flickor som inte upplever att de presterar tillräckligt bra mår förmodligen sämst. De riktigt höga kraven ställer flickorna på sig själva när de går på högstadiet och gymnasiet. Pojkar som underpresterar tycks ta detta mindre allvarligt. Vi måste ta pojkarnas sämre resultat på stort allvar och försöka få både pojkar och flickor att förstå vikten av att nå bra resultat samtidigt som de ska må bra i skolan. Förväntningarna på elevernas förmåga ska vara hög både hos lärare och hos eleverna själva. En viktig faktor är att eleverna har god kunskap om vilka mål de ska nå upp till och att de då har god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till de krav som ställs för att nå målen. De måste också känna sig trygga med att de får stöd och hjälp med de moment som upplevs svåra. Samtidigt måste vi bli ännu tydligare med att förmedla att det krävs ansträngning och engagemang hos eleven för att den ska lyckas. Det räcker inte bara med engagerade och kunniga lärare den inre motivationen måste finnas hos varje elev. Här måste vi fundera över hur vi som pedagoger får pojkarna mera motiverade för skolarbete. Ämnet svenska: Eleverna klarar sig bäst när det gäller att tala och förstå det man har läst. När de ska skriva går det sämre. Förmodligen beror detta delvis på att just argumentations uppgiften inte är något de tränat så mycket på. Elever i allmänhet är bra på att argumentera muntligt inte minst när det gäller det som berör den egna personen. Matematik: Uppgift B och D var samlade runt ett tema. Kanske var man då tvungen att hålla flera fakta i huvudet för att lösa uppgiften eller så beror det på att den här typen av uppgift inte är lika förekommande i de böcker som används. Vi behöver ständigt jämföra det centrala innehållet i läroplanen med de läroböcker vi använder. 6
Engelska: Eleverna förstår mycket men är försiktiga när de ska använda sin engelska i tal. Det handlar säkert i många fall om en osäkerhet och ovilja att säga fel. Vi måste ha mycket övningar där elever verkligen få träna sig på att uttrycka sig på engelska. All pedagogisk personal tillsammans med rektor. Ett ständigt pågående arbete ute i klassrummen med fördjupade diskussioner i arbetslagen tillsammans med rektor. Vi måste lägga upp en plan för hur vi ökar pojkarnas motivation för att prestera bättre. Ta hjälp av processledare i detta arbete Studiedagar, arbetslagets möten, nätverksmöten och på APT. Ur ett genusperspektiv titta på måluppfyllelsen under studiedagar i januari. Betyg åk 8 Antal som får betyget F respektive A vt 2012 görs i kvartal 1-2013 Åk 8 Klass Skola BD EN HKK IDH MA SpråkBI FY KE TK GE HI RE SH SL SV S:a Merit Betyg F 8 Åkerbo 0 2 0 0 0 2 0 0 1-1 1 1 2 0 0 10 180 8A Slotts 3 5 3 4 3 0 4 3 4 2 6 7 3 5 1 5 58 163 8B Slotts 1 2 0 0 2 1 4 3 5 1 3 3 1 1 1 2 30 175 8C Slotts 0 3 0 1 2 1 2 0 2 4 0 0 0 0 0 0 15 190 8D Slotts 0 4 0 0 0 2 4 2 4 4 0 0 3 1 0 3 27 195 totalt 4 16 3 5 7 6 14 8 16 11 10 11 8 9 2 10 140 pojkar 3 13 1 3 1 6 12 6 12 8 6 7 7 7 1 7 100 flickor 1 3 2 2 6 2 2 4 3 4 4 1 2 1 3 40 Betyg A 8 Åkerbo 0 0 0 0 0 0 0 0 0-0 0 0 0 0 0 0 180 8A Slotts 0 0 3 0 0 2 1 1 0 0 0 0 0 3 0 0 10 163 8B Slotts 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 3 175 8C Slotts 0 0 0 0 1 3 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 9 190 8D Slotts 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 3 195 totalt 0 0 4 0 3 5 1 2 0 0 1 1 1 3 3 1 25 pojkar 0 0 0 0 3 2 0 1 0 0 1 1 1 1 1 11 flickor 0 0 4 0 0 3 1 1 0 0 0 0 0 3 2 0 14 I årskurs 8 gick under läsåret 76 elever på Slottsskolan, 25 på Åkerboskolan. 7
Slottsskolan Generellt gäller statistiken små grupper/klasser och få elever får stort genomslag. Skalan i samtliga diagram kan lura oss lite då de inte startar på noll. Det ger ett dramatiskt intryck av förändring trots ganska små förändringar (en påpekan vi gjort tidigare). Vad gäller meritvärdet i klass 8A Slottsskolan: Få elever står för alla dessa F. Pojkarna har bättre resultat än flickorna i matematik. I svenska har endast en elev betyg A och det är en pojke! Måluppfyllelsen har sjunkit i bd, en, bi, ke, tk, so. Försämrad läsförmåga hos eleverna får konsekvenser i alla ämnen. Svårighet att förstå ord, begrepp och sammanhang samt oförmåga att läsa längre texter kan vara anledningar till att flera elever inte når målen i grundskolan. Elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå målen för årskurs nio, vilket avspeglas i resultaten för Slottsskolan. Start höstterminen 2012 Rektor, lärarna i so, svenska och spec Lärarna i so planerar arbetsområden tillsammans med lärarna i svenska och specialpedagoger. I syfte att få en grundlig introduktion inför ett nytt arbetsområde bildas små elevgrupper, i vilka utrymme ges för samtal, diskussion och reflektion. Solärarna ansvarar för ämnesundervisningen och svensklärarna stödjer läsning och förståelse av texter. Specialpedagogerna arbetar exempelvis med centrala begrepp. Med en intensiv satsning i början av ett arbetsområde hoppas vi slippa lappa och laga i efterhand. Lärarna i svenska och spec. I syfte att främja läsförmågan bildas små läsgrupper i sjuan. Tillsammans med läraren läser fyra- fem elever en bok. Utifrån ett antal frågor förs strukturerade samtal kring innehållet i boken. Varje vecka. Rektor, Sva-lärare och Mari Blad Ta fram riktlinjer för hur vi tar emot och planerar undervisning för elever med annat modersmål än svenska (utifrån Skolverkets Allmänna råd). Start höstterminen 2013 I samband med omdömesskrivningen utvärderas insatserna. Vid positivt resultat fortsätter ett liknande samarbete inom no- ämnen tillsammans med svenska och spec. Åkerboskolan Det är generellt sätt lägre meritpoäng i åk 8 än i åk 9. Det är relativt sätt låga resultat i NO-ämnen både i åk 8 men det finns ingen tydligt trend som gäller alla tre ämnena. Det finns en trend över åren att resultaten försämras i SO-ämnena. 8
Ämneslärare/arbetslag I samband med att det blir nationella kunskapskrav i både åk 6 och 9. så får vi två säkrare mätpunkter, vilket tillsammans med de samtal kring betyg och bedömning och det den nya betygskalan som sker på skolan kan bilden förändras. Betyg och gymnasiebehörighet i åk 9 Antal som ej når målen och antal som får mvg vt 2012 görs i kvartal 3-2013 Åk 9 Klass Skola BD EN HKKIDH MA SpråkMU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVAS:a Merit når ej 9 Åkerbo 0 3 1 0 1 0 0 2 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 15 209 målen 9A Slotts 2 0 0 1 2 0 0 2 3 3 1 0 0 1 1 0 0 0 16 214 9B Slotts 3 3 2 4 4 1 5 3 1 2 0 7 4 9 1 3 4 0 56 170 9C Slotts 1 2 1 3 5 2 0 3 2 4 1 0 0 0 0 1 0 1 26 197 totalt 6 8 4 8 12 3 5 10 7 10 3 8 5 11 3 4 5 1 113 pojkar 4 6 2 4 9 1 3 8 7 7 3 6 3 9 3 2 4 1 82 flickor 2 2 2 4 3 2 2 2 0 3 0 2 2 2 0 2 1 0 31 mvg 9 Åkerbo 5 5 0 1 4 6 5 2 5 3 0 3 2 3 2 7 2 0 55 209 9A Slotts 7 7 14 10 0 3 4 1 0 0 1 5 6 8 4 7 5 0 82 214 9B Slotts 6 3 6 8 1 2 1 1 2 2 0 2 2 3 2 6 3 0 50 170 9C Slotts 6 7 12 2 0 1 4 4 3 0 3 6 4 3 5 7 2 0 69 197 totalt 24 22 32 21 5 12 14 8 10 5 4 16 14 17 13 25 12 0 254 pojkar 5 11 10 12 2 4 8 2 5 3 1 6 5 3 4 12 1 0 94 flickor 19 11 22 9 3 8 6 6 5 2 3 10 9 14 9 13 11 0 160 9
Under läsåret gick 79 elever på Slottsskolan, 22 på Åkerboskolan. Behörighet till gymnasiet, procent 2011 2012 Högskole- Yrkes- Högskole- Yrkes- Riket 87 88 - - Länet 87 88 - - Kommunen 87 88 79 82 Slotts 83 85 78 82 Åkerbo 100 100 83 83 Det är 18 elever som inte har behörighet till gymnasiestudier, tolv pojkar och sex flickor. Det finns ännu inga siffror på läns- och riksnivå för 2012. Slottsskolan Svårast att nå målen i matematik och religion. Jämn fördelning mellan pojkar och flickor i engelska. Försämringar vad gäller behörighet till gymnasiet. Vad gäller resultaten för klass 9B Slottsskolan: Mycket speciell klass med ett flertal svagpresterande elever. Vad gäller betyg årskurs 8 och 9: Antal pojkar som inte når målen är markant högre i både årskurs 8 och 9 medan antal som erhåller högsta betyg är något jämnare fördelat. Vi kan notera att det finns olika gränser för godkänt för olika lärare, betygen kan därför ha olika värde. Angående meritvärde under fem år: Dåliga resultat kräver förändring! Ämneslärarna Varje vecka Lärarna i so Rektor med personal Rektor med personal Bedömning ska prioriteras på ämneskonferenserna Gemensamma prov och bedömning. Periodläsning som främjar fördjupning i ämnena. Förändrade arbetssätt med ipads i samarbete med Gleerups förlag. Inför provtillfällen Start höstterminen 2013 Start höstterminen 2013 10
Åkerboskolan På Åkerbo så lyckades vi inte att få alla elever att nå målen fullt ut. Vi har också haft elever som inte borde vara med i statistiken utifrån vad vi kan påverka. Dessutom gäller analysen för åk 8 även åk 9 när det gäller meritpoängsnivå och resultattrender i ämnesgrupperna. Det är generellt sätt lägre meritpoäng i åk 8 än i åk 9. Det är relativt sätt låga resultat i NO-ämnen både i åk 8 och 9 men det finns ingen tydligt trend som gäller alla tre ämnena. Det finns en trend över åren att resultaten försämras i SO-ämnena. Vem är ansvarig? Ämneslärar/arbetslag Hur ska det göras? Ta vara på utvärderingar av ÅP och förändringar av insatserna både på grupp och individnivå. I samband med att det blir nationella kunskapskrav i både åk 6 och 9. så får vi två säkrare mätpunkter, vilket tillsammans med de samtal kring betyg och bedömning och det den nya betygskalan som sker på skolan kan bilden förändras. När ska det göras? Nationella prov åk 9 görs i kvartal 3-2013 I svenska nådde alla elever utom en på Åkerboskolan målen i ämnesproven. Den eleven fick heller inget slutbetyg. 11
I matematik nådde alla elever på Åkerboskolan målen i ämnesproven och alla fick också godkänt slutbetyg. I engelska var det två elever på Åkerboskolan som varken nådde målen i ämnesproven eller fick godkänt slutbetyg. På Slottskolan genomförde man prov i kemi och på Åkerboskolan i fysik. På Åkerboskolan nådde alla elever målen i ämnesproven och de fick godkända slutbetyg. På Slottskolan var det 11 som inte deltog i provet och 32 som inte nådde kravnivån. Av dessa 32 fick 24 slutbetyg. Höjda-sänkta betyg från ämnesprov till slutbetyg 2012 Höjt Slotts Åkerbo Sänkt Slotts Åkerbo SV 17 16 1 6 5 1 MA 20 9 11 1 1 0 EN 23 19 4 6 5 1 NO 36 33 3 0 0 0 På Slottsskolan fanns under läsåret 79 elever i åk 9, på Åkerboskolan 22 Nationella proven åk 9 12
Slottsskolan Texten bör ändras till svenska och svenska som andraspråk! I vilket syfte görs jämförelsen mellan resultaten på nationella prov och betyg? Det står tydligt i lärarmaterialet att nationella proven inte mäter allt! Det är flera faktorer som kan påverka resultaten vid provtillfället. Ett exempel är att nationella proven i engelska genomfördes med nästan alla elever i Folkets Hus (under vår tid i paviljongerna) och språklärarna menar att resultaten inte visade elevernas faktiska förmåga. Matematik ligger klart under övriga. En orsak kan vara att detta prov ligger sist på vårterminen och då har vi många trötta elever. Dessutom finns ingen tid att reparera eventuella brister. Mer vad gäller relation betyg- ämnesprov: Kan det vara så att många betyg nås genom hårt arbete efter att de nationella proven är gjorda? Proven ger alltså indikationer på vad arbetet bör inriktas mot. I vilken utsträckning har sommarskolan varit ett stöd? Vad gäller relation betyg- ämnesprov no åk 9 2012: Dessa klasser var hårt drabbade av lärarbyten. Dessutom var bedömningsanvisningarna i no ej tillfredsställande, därtill ovana lärare då nationella prov i no är relativt nytt. Resultaten i no verkar vara liknande på andra skolor i landet och det ska bli intressant att se den nationella statistiken. Hur är undervisningen i no på låg- och mellanstadiet? Vad har eleverna för grundkunskaper i no när de kommer till Slottsskolan? Angående höjda-sänkta betyg: Hälften av Åkerbos nior fick högre betyg än resultaten på nationella proven. Många fler höjda än sänkta betyg jämfört med nationella proven. Har resultaten sjunkit sedan vi införde gemensam bedömning av nationella proven? Höjer sedan ordinarie läraren betygen? (se tankar om gemensam bedömning av nationella prov ovan). Språklärarna Prov genomförs i en för eleverna känd miljö med stöd av ordinarie lärare. Framförallt nationella proven vårterminen 2013. matematikutvecklaren Fortsatt utvecklingsarbete inom matematik Kontinuerligt inom ramen för uppdraget. Åkerboskolan På åkerbo stämmer NP och betygsresultatet relativt väl. När det gäller godkänt eller inte godkänt stämmer det mycket bra överens. När det gäller de olika ämnena så är det för Åkerbos del matematik som betygsnivån skiljer mellan NP och betyg. Fortsätta med bedömningskonferenser mellan skolorna i kommunen. För att få en ännu säkrare bedömning av elevernas resultat. Förslagsvis att även anordna bedömningskonferenser som inte är direkt kopplade till tidpunkten när de nationella proven genomförs. 13
Måluppfyllelse alla ämnen åk 1-7 görs i kvartal 1-2013 På grund av tekniska problem kan vi denna gång inte publicera statistik på skol- och klassnivå. Slottsskolan Anmärkningsvärt är att måluppfyllelsen är så gott som full i alla ämnen utom matematik, svenska och engelska. Märkliga resultat i svenska som andraspråk. Hur bedöms övriga ämnen? Varför tappar eleverna från 100 procent när de kommer till Slottsskolan? Vi tror att måluppfyllelsen påverkas positivt när eleverna börjar på Slottsskolan redan i årskurs 6. Kalla till samordnarträffar, nätverken Två tillfällen per termin Anette Swenninger, ansvarig för nätverken Samordnarna för nätverken Språk-, läs- och skrivutvecklaren I samtliga nätverk arbeta aktivt med likvärdig bedömning inom ämnena. Tillsammans med kommunens sva-lärare arbeta fram en gemensam struktur i arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Två träffar per termin samt ett aktivt arbete ute på respektive enhet. Start höstterminen 2013 Samordnarna redovisar nätverkens arbete årligen. Fler träffar med sva-lärarna är inplanerade. Åkerboskolan Vi har samma mönster som tidigare dvs de ämnen som vi lägger stort fokus på får sämre måluppfyllse. Vi måste följa upp detta när det nya betygssystemet börjar verka och vi sätter betyg i åk 6. De bedömningskonferenser och utbildningar kring detta för ämneslärare i åk 6 borde förändra bilden så vi får en jämnare resultatbild. 14
Köpings skola Nationella prov i kärnämnen visar tydligare på kunskapskraven. De nya nationella proven i So och NO kan bidra med att ge tydligare bild. Resultatet för andel elever som når målen går upp i alla ämnen, förutom i fyra ämnen. Det är 5 procentenheter bättre resultat på ett år. Detta kan ses som att det är 25 elever (en klass). Positivt! Ytterligare jämförelse av måluppfyllelsen från vt. 2010 skulle ses för att kunna tolka utvecklingen under tid. Viktoriaskolan Det ser ut som om fokus på att testa och mäta resultat som vi ofta gör i svenska, engelska och matematik ger ett sämre resultat än i andra ämnen. Då måste vi fundera över om vi på något sätt gör fel i våra bedömningar? Ställer vi hårdare krav på elevernas prestationer i dessa tre ämnen som vi mera regelbundet testar i år 1-7? Kan det vara så att vi lättare bedömer att elever når målen i övriga ämnen då vi av tradition inte testar dessa ämnen med nationella prov? Hur kommer resultaten att påverkas nu när vi testar fler och fler ämnen? Är vi snällare i vår bedömning av övriga ämnen eller är det så att kravnivån är lägre i dessa ämnen? Är vi sämre på att motivera eleverna i sv, eng och ma och är det i så fall därför som resultaten blir sämre? Är dessa tre ämnen de svåraste för eleverna? Här finns det mycket att fundera över som vi får diskutera vidare. Det finns en skillnad mellan resultaten i No i år 1-7 och resultaten i No ämnen i år 9 som är värda att diskutera. Kanske beror det på att No är ett populärt ämne under låg och mellanstadiet och då får man fundera över om motivationen minskar med stigande ålder. Lärare och rektor Bättre samarbete med lärare som undervisar de I arbetslagen äldre eleverna för att öka kunskaperna om varandras arbetssätt. Väldigt viktigt att alla känner sig trygga med hur man gör sina bedömningar. Inte alltid sitta själv som lärare och bedöma utan att man får chans att träna detta tillsammans. Väldigt viktigt att veta vad kunskapskraven står för. Egna utvecklingsområden Slottsskolan Ett stort arbete med hjälp av BRUK pågår. Detta arbete handlar om bemötande, respekt, goda relationer, en trygg arbetsmiljö. Kort sagt en vi-anda, en känsla av sammanhang och därmed bättre måluppfyllelse. 15