Barn- och utbildningsförvaltningens arbete med högre måluppfyllelse med fokus på svenska och matematik

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningens arbete med högre måluppfyllelse med fokus på svenska och matematik Förvaltningen inriktar sitt arbete på att höja barnens och elevernas allmänna kunskaps- och betygsnivå. Detta är ett långsiktigt arbete, och det kan ta tid att öka måluppfyllelsen inom en del ämnen. Det tar också tid innan resultatet syns i form av förbättrade resultat i de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9, eftersom många av insatserna görs i de lägre åldrarna. Det är av yttersta vikt att det intensiva utvecklingsarbete mot högre måluppfyllelse som pågår på alla nivåer i förvaltningen involverar och engagerar all personal, och att rektorer, förskolechefer och pedagoger har tydliga uppdrag i detta arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet, där resultat analyseras och ligger till grund för fortsatt planering av arbetet i klassrummen, är en grundbult i arbetet. Parallellt med detta ses organisatoriska förutsättningar över, såsom konferenssystem som gynnar dialog och gemensamt utvecklingsarbete inom och mellan olika skolenheter. Delprojekt i arbetet mot högre måluppfyllelse är att förtydliga olika uppdrag i arbetet utifrån yrkesroller och arbetsmiljö, att stärka och utveckla lärarnas ledarskap i klassrummet, att definiera och stärka rektors pedagogiska ledarskap, att utveckla en stödjande klassrumsmiljö som gynnar inkludering av elever och anpassning av undervisningen till olika elevers behov och förutsättningar, att ytterligare utveckla skolbiblioteken samt behovsstyrd kompetensutveckling. En av de riktade insatserna för ökad måluppfyllelse vad gäller förmågan att läsa, skriva och räkna är tillsättningen av ämnesutvecklare i svenska och matematik samt framtagandet av en plan för resultatuppföljning i svenska och matematik från tidig ålder. Även en noggrann uppföljning och analys av resultaten i de nationella proven i svenska och matematik görs tillsammans med ämnesutvecklarna. Ämnesutvecklarnas insatser är en del i en långsiktig process med kvalitativ inriktning. En bärande del i arbetet är analys och diskussion av resultat tillsammans med enheterna. Analyserna görs på en detaljerad nivå, där elevernas kunskaper och förmågor inom olika kunskapsområden granskas. Styrkor och svagheter i resultaten kartläggs på gruppnivå. Resultat jämförs över tid samt på nationell, kommunal och lokal nivå, och kvaliteter i elevsvar granskas. Diskussioner kring hur resultatet kan påverka undervisningen förs. Analyserna och diskussionerna bildar underlag för respektive enhets arbete med resultatuppföljningen och för planeringen av det fortsatta arbetet. Den plan för resultatuppföljning i matematik och svenska som förvaltningen har tagit fram (se bilaga 1) innebär att elevernas utveckling av förmågorna att läsa, skriva och räkna regelbundet stäms av och följs upp från grundskolans årskurs 1 till och med årskurs 9 samt i gymnasiets årskurs 1. Dessa avstämningar, s.k. avstämningspunkter, sker vid förutbestämda tidpunkter under läsåret. Avstämningspunkterna utgörs av såväl diagnostiska prov som de nationella proven. Resultatet används främst som återkoppling till undervisande lärare och berörda rektorer på vilka styrkor och svagheter deras elever har och vilka förmågor som behöver stärkas 1

2 för elevgruppen. Ämnesutvecklarna leder analysträffar och ämnesnätverksträffar där framgångsrika undervisningsmetoder diskuteras mot bakgrund av elevernas resultat. Ett viktigt perspektiv i detta är hur organisationen och lärarnas arbetssätt kan stödja en undervisning som är anpassad till både elever som behöver extra stöd och till högpresterande elever. Till detta utvecklingsområde knyts även riktad kompetensutveckling. Utöver analysarbetet stödjer ämnesutvecklarna skolornas arbete mot högre måluppfyllelse genom att delta i utvecklingsarbetet. Exempel på insatser som genomförs är learning lessons, där en grupp lärare under en termin fördjupar sig i ett lärandeobjekt, ett specifikt innehåll i svenska eller matematik som behöver utvecklas. Andra exempel är kompanjonlärarskap, där lärare tillsammans provar ett innehåll i svenska för att förbättra undervisningen i läsning, skrivning och de muntliga färdigheterna, samt modellarbete, där en lärare genomför en eller flera modellektioner i syfte att bli inspirerad till nya arbetssätt i svenska. Dessa insatser sker under handledning av ämnesutvecklarna. Ämnesutvecklarna leder också studiecirklar i pedagogisk litteratur eller i Skolverkets diagnosmaterial samt stadieövergripande ämnessamarbete med sikte på återkoppling och didaktisk utveckling i matematik och svenska. Utöver ämnesutvecklare i svenska och matematik finns i alla ämnen ämnesansvariga på de olika skolorna samt rektorer med särskilt ansvar för dialogen med de ämnesansvariga (kontaktrektorer). Ämnesansvariga och kontaktrektorerna kommer inom kort att få ett förtydligat uppdrag i att säkerställa och utveckla undervisningen i de olika ämnena utifrån läroplanens direktiv och elevernas resultat. Utvecklingsprocesserna i alla ämnen kommer därmed att utgå ifrån samma principer kring lärande utifrån goda exempel, reflexion och analys. På de enskilda förskole- och skolenheterna pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete, där resultatanalys omsätts i åtgärder. Enheterna genomför större och mindre utvecklingsarbeten och projekt i matematik- och läsutveckling, ibland i samarbete med Örebro och Karlstads universitet. Här kan nämnas framgångsrikt utvecklingsarbete med elevernas läsinlärning enligt Kiwimetoden eller genom metoden Att skriva sig till läsning med IT-stöd (se bilaga 2). Några skolor har fördjupat arbetet med Learning lessons till att omfatta hela arbetslag. I årskurserna 4-6 fokuserar man på att utveckla arbetet med elevernas lässtrategier. Verksamheterna kartlägger och lyfter fram egna goda exempel på framgångsrikt utvecklingsarbete samt sprider lärdomarna från dem i organisationen. På så sätt kompetensutvecklar lärare och/eller enheter varandra. För att främja denna typ av lärande ses mötesstrukturen inom och mellan skolor över. En ny samarbetsstruktur är att förskolan direkt involveras i det långsiktiga arbetet med barnens lärprocesser och kunskapsutveckling med fokus på god måluppfyllelse i årskurs 9. Andelen gemensamma konferenstider för lärarna vid de olika skolorna kommer att utökas i syfte att ytterligare förstärka samverkan och pedagogisk dialog mellan skolor och ämnen. Från och med hösten 2012 använder sig förskolan av experimentlådor och grundskolans lägre årskurser av NTA-lådor för att stimulera kunskapsutvecklingen inom no och teknik. Samtidigt påbörjar grundskolan ett större utvecklingsarbete i matematik inom ramen för SKL:s matematiksatsning Pisa Målet för denna satsning är att både andelen svagpresterande elever ska minska och andelen högpresterande öka samt att svenska elever ska tillhöra de främsta i matematik inom OECD. Arbetet involverar alla nivåer inom förvaltningen, från nämndpolitiker till undervisande lärare. Insatserna riktar sig inte primärt mot undervisningen och undervisningsmetoder utan mot styrning och ledning av utbildning och undervisning. 2

3 År 2012 gjorde Karlskogas elever i årskurs 6 goda resultat i de nationella proven i läsförståelse och i matematik. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av ett enskilt års resultat, men möjligen kan detta vara ett tecken på att det målmedvetna arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse, med fokus på läsförståelse och matematik, börjar ge resultat. 3

4 Andel elever i % Resultat på nationella prov årskurs 9, svenska, engelska och matematik (tabell 1) Svenska Statistiken visar att kommunens elever har förbättrat sina genomsnittliga resultat något i de nationella proven i svenska mellan 2006 och Trenden är att Karlskogas elever närmar sig rikets resultat, även om resultatet varierar mellan åren. Kommunens elever når dock fortfarande ett sämre resultat än riket både vad gäller andelen elever som det högsta provbetyget, MVG, och vad gäller andelen elever som inte nådde godkänt provresultat. Andelen elever som inte når godkänt provresultat i svenska har generellt sett minskat mellan 2006 och Resultatet vad avser elever som når det högsta provbetyget, MVG, har varierat kraftigt mellan åren men ligger, trots en ökning mellan 2011 och 2012, fortfarande under 2006 års resultat. Statistiken för delprovet i läsförståelse visar att resultatet försämrades mellan 2006 och För delprovet i skriftlig produktion visar motsvarande statistik varierande resultat. Mellan 2006 och 2008 förbättrades detta, för att sedan försämras mellan 2008 och Mellan 2010 och 2012 har resultatet tydligt förbättrats i båda delproven och ligger nu i nivå med eller högre än Resultatet i delprovet läsförståelse har under 2011 och 2012 tydligt närmat sig riksgenomsnittet. Andelen elever som når det högsta provbetyget, MVG, i delprovet läsförståelse har varierat kraftigt under perioden. Andelen har ökat under 2011 och 2012 men är dock fortfarande lägre än Även andelen elever som når det högsta provbetyget, MVG, i delprovet skriftlig produktion har varierat under perioden. Resultaten för perioden ligger något under resultatet för Det är fler elever som når godkänt provbetyg i delprovet skriftlig produktion än i delprovet läsförståelse. Detta gäller både på riksnivå och i Karlskoga kommun. Andel elever som nådde godkänt resultat eller högre i nationella provet i svenska, delprov läsförståelse, årskurs Karlskoga totalt Karlskoga flickor Karlskoga pojkar Riket totalt 4

5 Andel elever i % Engelska Statistiken visar att kommunens elever har förbättrat sina genomsnittliga resultat i de nationella proven i engelska mellan 2006 och Resultatet 2012 ligger i nivå med riksgenomsnittet. Andelen elever som når det högsta provbetyget, MVG, är också högre än 2006, trots en minskning jämfört med Resultaten har skiftat något mellan åren men visar en relativt stadig uppåtgående trend. Kommunens elever når dock ett sämre resultat än riket vad gäller andelen elever som har det högsta provbetyget. Matematik Statistiken visar att kommunens elever har försämrat sina genomsnittliga resultat i de nationella proven i matematik mellan 2006 och 2012, trots att resultatet förbättrades påtagligt mellan 2011 och Kommunens elever når ett sämre resultat än riket både vad gäller andelen elever som har det högsta provbetyget, MVG, och vad gäller andelen elever som inte nådde godkänt provresultat. Andelen elever som nådde det högsta provbetyget ökade något också mellan 2010 och 2012 men ligger fortfarande något under värdet för Även på riksnivå är dock resultatutvecklingen i matematik negativ under perioden, trots en ökning av andelen godkända elever mellan 2011 och Andel elever som nådde godkända provbetyg i de nationella proven i svenska, matematik och engelska, årskurs Svenska Karlskoga Svenska Riket Matematik Karlskoga Matematik Riket Engelska Karlskoga Engelska Riket Allmänt De projekt och utvecklingsarbeten som har genomförts i matematik och svenska tycks ännu inte ha fått riktigt genomslag i elevernas slutbetyg. Det tar tid innan resultatet syns i form av förbättrade resultat i de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9, eftersom många av insatserna görs i de lägre åldrarna. En försiktigt positiv trend kan dock utläsas i resultaten av de nationella proven. Statistiken visar att flickor generellt når ett bättre resultat i samtliga nationella prov än pojkar. Det gäller både i Karlskoga kommun och på riksnivå. Trots flickornas försprång framför pojkarna i Karlskoga kommun når deras resultat dock inte upp till det genomsnittliga resultatet för flickor på riksnivå. 5

6 År 2012 var det fler pojkar i kommunen som nådde det högsta provbetyget i matematik än flickor, även om det också var fler pojkar än flickor som inte fick ett godkänt provresultat. Detta pekar på större skillnader i kunskapsnivå i matematik bland pojkar än bland flickor. Även på riksnivå var resultatet vad gäller uppnående av godkända provbetyg i matematik bättre för flickor än för pojkar, men det var också en större andel flickor som nådde det högsta provbetyget än pojkar. På riksnivå var flickornas resultat i det nationella provet i engelska bättre än pojkarnas i alla delprov. I Karlskoga kommun nådde dock pojkarna bättre resultat än flickorna i delproven muntlig kommunikation och receptiv förmåga (läs- och hörförståelse). En delförklaring till den relativt svaga resultatutvecklingen i de nationella proven i Karlskoga kommun kan vara att skolorna under flera år har arbetat med lärarnas bedömarkompetens, och att lärarna därmed har blivit säkrare i sin bedömning. En annan delförklaring kan vara att skolorna har lagt ett särskilt fokus på att kvalitetssäkra rättningen av de nationella proven genom att periodvis i stor utsträckning använda sig av externa rättare och genom en systematisk fördelning av internt rättade prov. Detta innebär att elevernas ordinarie lärare normalt inte rättar sina egna elevers prov. Resultat, nationella prov no-ämnen årskurs 9 (tabell 2) Varje skola genomför endast ett av de tre proven i no-ämnena biologi, fysik och kemi. Varje prov består av två delprov, ett teoretiskt och ett praktiskt. För att eleven ska kunna erhålla ett provbetyg måste båda delproven vara genomförda. Eftersom nationella prov i no-ämnen är relativt nya finns resultat att tillgå endast från åren 2010, 2011 och På grund av att skolorna genomför olika prov finns heller inget genomsnittligt resultat för kommunen i de olika ämnena. Biologi Nationellt prov i biologi har genomförts 2011 och 2012 på två olika skolor i Karlskoga kommun. Statistiken pekar på att resultatet i de nationella proven i biologi båda åren är bättre för kommunens elever än riksgenomsnittet vad gäller andelen elever som inte nådde godkänt provresultat. Andelen elever som det högsta provbetyget, MVG, går inte att utläsa för 2012 på grund av att elevantalet är för litet G V M - Österleden: BIOLOGI (Genomf av 71/74 elever) Totalt, Karlskoga Flickor Pojkar Totalt, riket Flickor Pojkar 6

7 Fysik Nationellt prov i fysik har under perioden genomförts på alla högstadieskolorna i Karlskoga kommun. Statistiken tyder på att resultatet i de nationella proven i fysik är genomsnittligt sämre för kommunens elever än riksgenomsnittet vad gäller andelen elever som inte nådde godkänt provresultat under de tre åren och även för det enskilda året Statistiken pekar också på att färre elever i kommunen når det högsta provbetyget, MVG, än riksgenomsnittet, både under perioden totalt och för det enskilda året Skillnaderna i resultat mellan skolorna är dock stora för det högsta provbetyget, 5 procentenheter över riksgenomsnittet 2010, 7,6 procentenheter under riksgenomsnittet 2011 och 11 procentenheter under riksgenomsnittet G V M - Karlberg: FYSIK (Genomfört av 99/111 elever) Totalt, Karlskoga Flickor Pojkar Totalt, riket Flickor Pojkar Kemi Nationellt prov i kemi har under perioden genomförts på alla högstadieskolorna i Karlskoga kommun. Statistiken tyder på att resultatet i de nationella proven i kemi är genomsnittligt sämre för kommunens elever än riksgenomsnittet vad gäller andelen elever som inte nådde godkänt provresultat under de tre åren och även för det enskilda året Även andelen elever som nådde det högsta provbetyget är lägre än riksgenomsnittet, både för perioden som helhet och för det enskilda året G V M - Skranta: KEMI (Genomfört av 109/124 elever) Totalt, Karlskoga Flickor Pojkar Totalt, riket Flickor Pojkar Jämförelse av resultat för flickor respektive pojkar Eftersom utfallet inte visas om resultatuppgiften avser färre än tio elever är det svårt att dra några säkra slutsatser om resultatskillnader mellan flickor och pojkar. Statistiken för

8 pekar dock på att flickor når högre provresultat än pojkar i fysik och biologi, medan pojkarna når bättre resultat än flickorna i kemi. Andel elever med slutbetyg i svenska och matematik, årskurs 9 (tabell 3) Andelen elever som når målen, och därmed får slutbetyg, i matematik sjönk mellan 2006 och 2011, en trend som gäller både i Karlskoga kommun och i riket. På riksnivå fortsatte måluppfyllelsen att sjunka något mellan 2011 och 2012, medan resultatet för eleverna i Karlskoga kommun låg kvar på 2011 års nivå. Andelen elever som når målen i svenska ökade mellan 2006 och 2011 både på riksnivå och i Karlskoga kommun. År 2012 låg måluppfyllelsen på riksnivå kvar på samma nivå som 2011, medan den i Karlskoga kommun sjönk med ett par procentenheter för att landa strax under 2006 års nivå. Elevernas måluppfyllelse i Karlskoga kommun är lägre än riksgenomsnittet i både matematik och svenska. Störst är skillnaden i matematik. Det kan dock finnas stora variationer i måluppfyllelse mellan enskilda år Matematik Karlskoga Matematik Riket Svenska Karlskoga Svenska Riket Andelen elever i årskurs 9 som når målen i svenska och matematik

9 Resultat på nationella prov årskurs 5 och 6, svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik (tabell 4) Statistik över resultat på nationella prov i årskurs 5 finns att tillgå för 2009 och 2010 och i årskurs 6 för På grund av bytet av årskurs för genomförandet av proven finns ingen statistik från år I de nationella proven i årskurs 5 och 6 redovisas endast andelen elever som upp den lägsta kravnivån. Svenska och svenska som andraspråk Årskurs 5, svenska Statistiken från 2009 visar att elevernas resultat i Karlskoga kommun var lika med eller bättre än riksgenomsnittet i de tre delproven i läsning; läsa och förstå litterär text, läsa och förstå sakprosa samt läsa och samtala. Resultatet på de båda skrivuppgifterna, berättande respektive förklarande, låg däremot något under riksgenomsnittet. Andelen elever som nådde kravnivån för läsning var mellan 88 och 95 %, medan den för skrivuppgifterna var ca 85 %. Statistiken från 2010 visar på försämrade resultat mellan 2009 och Andelen elever som uppnådde kravnivån låg mellan ca 82 och 96 %, vilket innebär ett resultat under riksgenomsnittet i fyra delprov och enbart ett delprov, att läsa och samtala, med ett resultat över riksgenomsnittet. Årskurs 6, svenska och svenska som andraspråk Eleverna i Karlskoga kommun hade ett bättre resultat än riksgenomsnittet i två av de fyra delproven i svenska, muntlig framställning och läsförståelse. I de båda delproven med skrivuppgifter låg resultatet under riksgenomsnittet. Andelen elever som uppnådde kravnivån för muntlig framställning och läsförståelse låg på ca 95 % i jämförelse med ett riksgenomsnitt på ca 93 %. Andelen elever som nådde kravnivån i de skriftliga delproven var ca 85 %. Både pojkar och flickor gjorde resultat över riksgenomsnittet för respektive grupp i samtliga delprov i matematik. I svenska gjorde flickorna resultat över riksgenomsnittet för flickor i muntlig framställning och läsförståelse, medan de låg lägre än riksgenomsnittet i de båda skriftliga delproven. Pojkarnas resultat följde samma mönster utom i muntlig framställning, där de gjorde resultat i nivå med riksgenomsnittet för pojkar. Flickorna gjorde dock bättre resultat än pojkarna i samtliga delprov i svenska. Störst är skillnaden i de skriftliga uppgifterna. I svenska som andraspråk låg Karlskogas resultat under riksgenomsnittet i samtliga delprov. Andelen elever som nådde kravnivån i muntlig framställning var ca 65 %. I övriga delprov nådde mindre än hälften av eleverna upp till vilket kan jämföras med rikets resultat på mellan 63 % och 73 % i de olika delproven. I svenska som andraspråk finns inga uppgifter om flickors och pojkars resultat att tillgå för Karlskoga kommun på grund av att elevantalet är för litet. 9

10 Andel somandel somandel somandel somandel somandel som Karlskoga riket Karlskoga, flickor riket, flickor Karlskoga, pojkar riket, pojkar Svenska Muntlighet Svenska Läsförståelse Svenska Skrivuppgift berättande text Svenska Skrivuppgift argumenterande text Sva Muntlighet Sva Läsförståelse Sva Skrivuppgift berättande text Sva Skrivuppgift argumenterande text 10

11 Engelska Årskurs 5 Statistiken från 2009 visar att elevernas resultat i Karlskoga kommun var lika med eller bättre än riksgenomsnittet i de fyra delproven i engelska. Andelen elever som nådde kravnivån låg mellan ca 83 och 88 %. Statistiken från 2010 visar på försämrade resultat mellan 2009 och Andelen elever som uppnådde kravnivån låg mellan ca 74 och 88 %, vilket innebär ett resultat under riksgenomsnittet i tre av de fyra delproven och ett resultat strax över riksgenomsnittet i delprovet samtala och tala. Årskurs 6 Eleverna i Karlskoga kommun gjorde ett resultat i nivå med riksgenomsnittet i ett av de tre delproven i engelska, muntlig interaktion. I de övriga delproven, läs- och hörförståelse samt skriftlig produktion, låg resultatet under riksgenomsnittet. Andelen elever som uppnådde kravnivån var ca %, vilket kan jämföras med rikets ca %. Flickornas resultat låg över riksgenomsnittet för flickor i två av de tre delproven, muntlig interaktion och skriftlig produktion. Pojkarna gjorde resultat under riksgenomsnittet för pojkar i samtliga delprov. Flickornas gjorde väsentligt bättre resultat än pojkarna i samtliga delprov. Störst var skillnaden i delprovet skriftlig produktion Andel som Karlskoga Andel som riket Andel som Karlskoga, flickor Andel som riket, flickor Andel som Karlskoga, pojkar Andel som riket, pojkar Engelska Muntlig interaktion/produktion Engelska Receptiv förmåga Engelska Skriftlig produktion 11

12 Matematik Årskurs 5 Statistiken från 2009 visar att elevernas resultat i Karlskoga kommun var bättre än riksgenomsnittet i samtliga fyra delprov i matematik. Andelen elever som nådde kravnivån låg mellan ca 87 och 94 %. Statistiken från 2010 visar på försämrade resultat mellan 2009 och Andelen elever som uppnådde kravnivån låg mellan ca 74 och 94 %, vilket innebär ett resultat över riksgenomsnittet i två av delproven och ett resultat under riksgenomsnittet i de övriga två. Årskurs 6 I matematik gjorde eleverna i Karlskoga kommun bättre resultat än riket i samtliga fyra delprov. Andelen elever som uppnådde kravnivån var ca % i Karlskoga och ca % i riket. Andelen elever i kommunen som nådde kravnivån i samtliga delprov varierade mellan 74 och 87 % för de olika skolenheterna. Både flickor och pojkar nådde kravnivån i högre utsträckning är riksgenomsnittet för respektive grupp, och skillnaden mellan flickornas och pojkarnas är små. Både flickor och pojkar gjorde bättre resultat än den andra gruppen i två av delproven Andel som Karlskoga Andel som riket Andel som Karlskoga, flickor Andel som riket, flickor Andel som Karlskoga, pojkar Andel som riket, pojkar Matematik A, muntligt Matematik B Matematik C Matematik D Jämförelse av resultat för flickor respektive pojkar i relation till riket, årskurs 5 (Jämförelse av flickors och pojkars resultat i årskurs 6 finns under respektive ämne ovan) I de nationella proven i svenska 2009 var flickornas resultat samma som eller bättre än riksgenomsnittet i samtliga delprov. Pojkarna nådde bättre resultat än riksgenomsnittet i delproven att läsa och förstå sakprosa samt att läsa och samtala medan de i övriga delprov, att läsa och förstå litterär text samt i de båda skrivuppgifterna, berättande och förklarande, låg något under riksgenomsnittet. År 2010 har skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar ökat. Flickorna nådde över riksgenomsnittet i tre av de fem delproven, att läsa och förstå sakprosa, att läsa och samtala samt att skriva och förklara, medan de låg under riksgenomsnittet i delproven att läsa och förstå litterär text samt den berättande skrivuppgiften. Pojkarnas resultat 12

13 låg över riksgenomsnittet i delprovet att läsa och samtala, medan de i övriga delprov låg under riksgenomsnittet. I de nationella proven i engelska 2009 nådde flickorna bättre resultat än riksgenomsnittet i delprovet samtala och tala, medan de i de tre övriga delproven lyssna, läsa och skriva låg strax under riksgenomsnittet. Pojkarna nådde samma resultat som eller bättre resultat än riksgenomsnittet i samtliga fyra delprov. År 2010 hade pojkarnas resultat försämrats till att ligga under riksgenomsnittet i samtliga fyra delprov, medan flickornas resultat i stället låg över riksgenomsnittet i tre av de fyra delproven men under riksgenomsnittet i delprovet att lyssna och förstå. I de nationella proven i matematik 2009 nådde både flickor och pojkar bättre resultat än riksgenomsnittet i alla fyra delproven. År 2010 nådde flickorna ett bättre resultat än riksgenomsnittet i tre av delproven, medan pojkarna nådde ett sämre resultat än riksgenomsnittet i tre av delproven. Resultat på nationella prov årskurs 3, svenska och matematik (tabell 5) Statistik över resultat på nationella prov i årskurs 3 finns att tillgå för 2010, 2011 och I de nationella proven i årskurs 3 redovisas endast andelen elever som upp den lägsta kravnivån. Svenska och svenska som andraspråk Svenska Statistiken från 2010 visar att elevernas resultat i Karlskoga kommun var lika med eller bättre än riksgenomsnittet på två av de åtta bedömningspunkterna; det muntliga delprovet och läsbarheten i skrivförmågan. Resultatet på övriga sex bedömningspunkter låg däremot något under riksgenomsnittet. Andelen elever som nådde kravnivån i läsuppgifterna var mellan ca 91 och 93 %, medan den för skrivuppgifterna var ca %. Statistiken från 2011 visar på tydligt förbättrade resultat mellan 2010 och Andelen elever som uppnådde kravnivån låg mellan ca 90 och 97 %, vilket innebär ett resultat över riksgenomsnittet på sju bedömningspunkter och enbart en bedömningspunkt, att skriva en berättande text, med ett resultat under riksgenomsnittet. Svenska och svenska som andraspråk År 2012 visade eleverna i Karlskoga kommun ett försämrat resultat i svenska i relation till riket jämfört med år I två av de åtta delproven, muntlig framställning och skrivuppgiften berättande text, låg elevernas resultat över riksgenomsnittet och i ett, läsning av faktatext, i nivå med riksgenomsnittet. I övriga delprov låg resultatet under riksgenomsnittet, bland annat i läsning av skönlitterär text. Andelen elever som nådde kravnivån var ca % på kommunnivå och ca % på riksnivå. I svenska som andraspråk gjorde eleverna i Karlskoga kommun ett bättre resultat än riksgenomsnittet i fem av delproven, läsning av skönlitterär respektive faktatext, högläsning och de båda skrivuppgifterna. I tre av delproven låg resultatet under riksgenomsnittet, muntlig framställning, textsamtal och stavning och interpunktion. Andelen elever som nådde kravnivån var ca % i Karlskoga kommun och ca % i riket. 13

14 Delprov Muntlig uppgift Läsning skönlitterär text Läsning faktatext Elevens högläsning Elevens textsamtal Skrivuppgift berättande text Skrivuppgift stavning interpunktion Skrivuppgift beskrivande text Totalt Karlskoga Andel som kravninvån Totalt riket Andel som kravninvån Totalt Karlskoga Andel som kravninvån Totalt riket Andel som kravninvån Ämne Sva Sva Sva Sva Sva Sva Sva Sva Resultatet i läsförståelseproven är generellt högre än på skrivuppgifterna, både i Karlskoga kommun och i riket. Matematik Statistiken från 2010 visar att elevernas resultat i Karlskoga kommun var bättre än riksgenomsnittet på sex av de sju bedömningspunkterna i matematik. Inom bedömningspunkten skriftliga räknemetoder nådde kommunens elever ett resultat som låg tydligt under riksgenomsnittet. Andelen elever som nådde kravnivån låg mellan ca 77 och 93 %. 14

15 Statistiken från 2011 visar på något förbättrade resultat mellan 2010 och Andelen elever som uppnådde kravnivån låg mellan ca 85 och 95 %, vilket innebär ett resultat över riksgenomsnittet på samtliga sju bedömningspunkter. År 2012 gjorde eleverna i Karlskoga resultat i nivå med I fem av de sju delproven låg resultatet över riksgenomsnittet, och i två av delproven i nivå med riksgenomsnittet. Andelen elever som nådde kravnivån var ca % i kommunen och % i riket. Andelen elever i kommunen som nådde kravnivån i samtliga delprov varierade mellan 54 och 95 % för de olika skolenheterna Totalt Karlskoga Andel som kravninvån Totalt riket Andel som kravninvån Jämförelse av resultat för flickor respektive pojkar i relation till riket Svenska I de nationella proven i svenska 2010 var flickornas resultat samma som eller bättre än riksgenomsnittet på sju av de åtta bedömningspunkterna. Endast på bedömningspunkten läsning av faktatext låg resultatet för flickorna under riksgenomsnittet. Även pojkarna nådde bättre resultat än riksgenomsnittet på sju av de åtta bedömningspunkterna. Deras resultat låg dock något under riksgenomsnittet på bedömningspunkten stavning och interpunktion. År 2011 nådde flickorna över riksgenomsnittet på samtliga åtta bedömningspunkter. Pojkarnas resultat låg över riksgenomsnittet i på sex bedömningspunkter, medan det låg under riksgenomsnittet på bedömningspunkterna läsning av faktatext och skrivuppgiften berättande text. År 2012 försämrades resultatet i svenska jämfört med riket för både flickor och pojkar. Flickornas resultat låg över eller i nivå med riksgenomsnittet för flickor på sex av de åtta bedömningspunkterna. Resultatet låg under riksgenomsnittet på bedömningspunkterna textsamtal och skrivuppgiften beskrivande text. Pojkarna gjorde bättre resultat än riksgenomsnittet för pojkar på fyra av bedömningspunkterna, muntlig framställning, läsning av faktatext, skrivuppgiften stavning och interpunktion samt skrivuppgiften beskrivande text. I svenska som andraspråk låg flickornas resultat över riksgenomsnittet på sju av åtta bedömningspunkter. Resultatet låg under riksgenomsnittet på den muntliga uppgiften. 15

16 Matematik I de nationella proven i matematik 2010 låg flickornas resultat under riksgenomsnittet på fyra av de sju bedömningspunkterna; skriftliga räknemetoder, huvudräkning, uppdelning av tal och helheter samt statistik, medan pojkarna låg under riksgenomsnittet på två av bedömningspunkterna, skriftliga räknemetoder samt area och volym. År 2011 nådde flickorna ett bättre resultat än riksgenomsnittet på samtliga sju bedömningspunkter, medan pojkarna nådde ett bättre resultat än riksgenomsnittet på sex bedömningspunkter och låg något under riksgenomsnittet på punkten likheter, tallinje och talföljder. År 2012 försämrades både flickornas och pojkarnas resultat jämfört med riket något för både flickor och pojkar. Flickornas resultat låg över riksgenomsnittet för flickor på sex av sju bedömningspunkter. Endast på bedömningspunkter kommunikation och begrepp låg resultatet under riksgenomsnittet. Pojkarna gjorde bättre resultat än riket på fem av bedömningspunkterna. Inom områdena mätning, geometriska begrepp och matematiska likheter, huvudräkning låg resultatet under riksgenomsnittet. 16

17 Avstämningspunkter årskurs 1-9 Planen för systematisk resultatuppföljning i matematik och svenska från årskurs 1 till årskurs 9 infördes under läsåret 2009/2010. Därför finns enbart ett fåtal resultat där en elevgrupps resultatutveckling kan följas över tid. I de fall jämförelse kan göras över tid finns statistik från enbart två eller tre avstämningspunkter. Detta gör att det är för tidigt att utläsa några säkerställda resultat och samstämmighet mellan förvaltningens egna avstämningspunkter och de nationella proven ur detta material. Arbetet med uppföljning enligt planen fortsätter dock. Läsutvecklingsschema (LUS) Årskurs 1-6 När det gäller LUS pekar resultaten på en positiv utveckling av läsförmågan i årskurserna 1 och 3 samt minskade skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. Det är viktigt att följa utvecklingen och analysera orsakerna till resultaten, exempelvis undersöka ett eventuellt samband med utvecklingsprojektet Skriva sig till läsning. I årskurs 6 är resultatutvecklingen negativ, och klyftan mellan flickor och pojkar ökar. Områden att undersöka i analys och uppföljning är bland annat lärarnas bedömningskompetens samt pojkars läs- och skrivförmåga. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Åk 1 Åk 3 Åk 6 Serie Serie Serie LUS årskurs

18 Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga (DLS/LS) Årskurs 1-6 Ingen tydlig resultatutveckling kan ses. I årskurserna 2 och 4 syns dock under 2012 tecken på en utjämning av skillnaderna i läsförmåga mellan flickor och pojkar. Alla data för 2012 finns dock inte insamlade och bearbetade ännu. Sambandet mellan resultaten i LUS, DLS och de nationella proven kommer att följas upp. Årskurs 7-9 Ingen tydlig resultatutveckling kan ses. Sambandet mellan resultaten i LUS i årskurs 6, LS i årskurs 7 och de nationella proven kommer att följas upp DLS/LS årskurs Avstämningspunkter i matematik För få resultat finns för att man ska kunna följa utvecklingen över tid. År 2012 är resultaten i årskurs 2 goda, medan de äldre eleverna gör sämre resultat. I årskurs 2 utgör området subtraktion den största svårigheten. Arbetet med avstämningspunkter i matematik med efterföljande analysarbete (se ovan) har inneburit att undervisningen har blivit mer medveten och fokuserad utifrån kursplanernas krav. Här har också den nya, förtydligade läroplanen Lgr 11 varit ett gott stöd. Eleverna har blivit bättre på att visa sitt matematiska tänkande i sitt arbete, vilket är en hörnsten inom matematiken. Lärarna har blivit mer medvetna om vikten av en undervisning som utgår ifrån att ge eleverna långsiktigt hållbara matematiska strategier. Karlskoga som ovan Åk 2 Åk 4 Åk 7 Per Blom Förvaltningschef Katarina Holmsten Kvalitetsledare 18

19 Tabell 1 Resultat, nationella prov i svenska, engelska och matematik, årskurs 9 Del/ Helhet Karlskoga 2012 Riket 2012 Karlskoga 2011 Karlskoga 2010 G V M - G V M - G V M - G V M - Provbetyg sv Totalt 43,1 48,9 4,3 3,6 37,7 50,1 9,6 2,6 47,1 45,3 2,8 4,8 55,5 30 2,7 11,8 Flickor 34,1 56,3 7,9 1,7 25,8 58,4 14,6 1,2 33,1 59,6 2,8 4,5 47,4 40,8 4,6 7,2 Pojkar 50,7 42, ,3 41,9 4,7 4 59,5 32,7 0 7,8 62,4 20,8 1,1 15,7 Läsförståelse Totalt 26,9 55,2 10 7,9 26,3 54,2 12,1 7,4 35,5 46,8 5,8 11,9 43,1 28,3 3,3 25,3 Flickor 21,1 58,6 14,1 6, ,9 17,5 4,7 Pojkar 31,8 52,3 6,6 9,3 32,4 50,6 6,8 10,2 Skriftl produktion Skriftl produktion 59,5 29,4 4,7 6,5 46,1 37,1 10,6 6,2 53,9 32,1 5,5 8,5 52,7 29,7 5,5 12,1 Provbetyg Totalt 28,9 56,4 11,3 3,4 30,1 46,3 20,3 3,3 35,2 45,3 14,1 5,4 35,1 45,2 12,8 6,8 Flickor 29 56,5 11,6 2,9 29,3 46,1 21,6 2,9 37,8 41,3 16,8 4,1 37,5 39,5 15,8 7,2 Pojkar 28,8 56,2 11,1 3,9 30,9 46,5 18,9 3,7 32, ,6 6,5 33, ,3 6,5 Provbetyg Totalt 50,5 22,4 6, ,7 25,4 9, ,3 22,1 6,2 33,4 55,8 13,6 5,8 24,8 Flickor 51,5 24,3 5,8 18,4 46,7 26,4 10,2 16,7 37,1 21,4 5,8 35, ,4 6,7 22,8 Pojkar 49,7 20,8 6,3 23,3 48,8 24,5 9,4 17,4 39,3 22,7 6,7 31,3 56,4 12,2 4,9 26,5 Ämne Del/ Karlskoga 2009 Karlskoga 2008 Karlskoga 2007 Karlskoga 2006 Helhet G V M - G V M - G V M - G V M - Sv Provbetyg sv Totalt 54,5 35,2 4,5 5,8 44,1 43,5 9,6 2,8 56,2 34,0 4,5 5,3 49,1 39,3 6,6 5,0 Läsförståelse 47,0 34,5 4,5 14,0 36,3 41,8 16,2 5,8 43,1 35,2 6,5 15,2 35,0 38,3 13,7 13,0 Skriftl produktion 56,5 24,6 8,7 10,2 54,0 29,0 12,2 4,9 61,1 26,1 7,2 5,6 59,6 28,0 5,7 6,7 Eng Provbetyg Totalt 41,3 38,5 15,9 4,3 38,9 43,4 13,0 4,8 43,8 40,3 10,6 5,3 44,1 38,6 10,7 6,5 Ma Provbetyg Totalt 55,9 25,2 6,7 12,2 60,0 22,1 3,9 13,9 58,6 19,6 5,0 16,9 72,4 14,7 7,8 5,1

20 Tabell 2 Resultat, nationella prov i no-ämnen årskurs No-ämnen åk Respektive ämne Karlberg: FYSIK (Genomfört av 99/111 elever) Skranta: KEMI (Genomfört av 109/124 elever) Österleden: BIOLOGI (Genomfört av 71/74 elever) G V M - G V M - G V M - Provbetyg, andel i % av elever som gjorde provet Totalt, Karlskoga 63,6 12,1 1,1 23,2 53,2 16,5 3,7 26,6 63,4 19,7.... Flickor 57, ,3 47, ,3 61,1 30,6.... Pojkar 69, ,4 16, , Totalt, riket 53,2 26,3 12,1 8,4 50,5 22,1 7,8 19,6 53,7 23,4 8,1 14,8 Flickor 51,3 27,9 13,1 7,7 49,1 24,6 9, ,2 26,5 9,9 12,4 Pojkar 55,1 24,8 11,1 9 51,9 19,6 6, ,4 6,4 17, Ämne Respektive ämne Karlberg: BIOLOGI Skranta: FYSIK Österleden: KEMI Åk 9 G V M - G V M - G V M - G V M - No Provbetyg, andel i % av elever som gjorde provet 2010 Totalt 54,1 27,1 11,8 7,0 64,7 23,5 2,0 9,8 62,2 13,3 8,9 15,6 Flickor 55,6 33, ,5 25, , Pojkar 52, ,0 22, , Riket 51,2 28,7 8,5 11,7 51,1 29,0 9,6 10,3 55,1 22,1 6,7 16,1 Ämne Respektive ämne Karlberg: KEMI Skranta: KEMI Österleden: FYSIK Åk 9 G V M - G V M - G V M - G V M - No Provbetyg, andel i % Totalt 54,7 25,5 11,3 8,5 60,8 13,3 1,7 24,2 51,2 22,1 15,1 11,6 av elever som gjorde Flickor 52,9 25, , ,0 35,1 37,8.... provet Pojkar 56,4 25, , ,7 63, Riket 50,8 27,7 12,2 9,3 50,8 27,7 12,2 9,3 53,8 24,3 10,1 11,9 Om resultatuppgiften baseras på färre än tio elever markeras den med två prickar (..) i stället för utfall.

21 Tabell 3 Andel elever med slutbetyg i svenska och matematik, årskurs 9 Andel elever med slutbetyg Matematik Karlskoga 86,3 86,2 90,5 93,9 92,8 87,6 93,2 Riket 91,2 91,4 92,1 92,6 92,6 93,0 93,4 Svenska Karlskoga 94,0 96,3 96,1 96,4 96,2 92,5 94,9 Riket 97,1 97,1 96,5 96,8 96,5 96,4 96,4 Tabell 4a Resultat, nationella prov i svenska, engelska och matematik, årskurs 5 Totalt Karlskoga 2009 Totalt riket Totalt Karlskoga 2010 Totalt riket Antal Andel Andel Antal Andel Andel elever som som elever som som Ämne Delprov kravnivån kravnivån kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala , ,2 87,6 Engelska Lyssna/förstå (skriva) ,5 83, ,1 84,5 Engelska Läsa/förstå (skriva) , ,6 88,1 Engelska Skriva ,6 88, ,9 88,9 Matematik Miniräknare, räknesätten ,6 91, ,8 92 Matematik Längd, area, skala , ,4 84,2 Matematik Tid, statistik , ,2 91,2 Matematik Räknemetoder ,3 84, ,5 86 Svenska Läsa, förstå litterär text ,1 87, ,8 88,5 Svenska Läsa, förstå sakprosa ,3 91, ,5 92,8 Svenska Skrivuppgift, berättande ,1 86, ,5 88,4 Svenska Skrivuppgift, förklarande ,4 85, ,6 88,3 Svenska Läsa, samtala ,6 86, ,9

22 Tabell 4b Resultat, nationella prov i svenska, engelska och matematik, årskurs 6 Ämne Delprov Totalt Karlskoga 2012 Antal elever Andel som kravnivån Andel som ej kravnivån Andel som ej deltagit Totalt riket 2012, andel målen Flickor Andel som KARL- SKOGA Andel som ej KARL- SKOGA Andel som RIKET Pojkar Andel som KARL- SKOGA Andel som ej KARL- SKOGA Andel som RIKET Engelska Muntlig interaktion/produktion ,4 8,0 3,7 88,4 91,3 6,2 88,6 85,0 10,0 88,2 Engelska Receptiv förmåga ,4 10,3 3,3 89,5 87,6 10,6 89,9 85,0 10,0 89,1 Engelska Skriftlig produktion ,7 10,3 4,0 86,8 89,4 8,7 88,0 81,4 12,1 85,6 Matematik A Muntligt ,0 4,7.. 91,1 93,2.. 91,9 92,9.. 90,3 Matematik B ,0 9,3.. 84,3 88,8 9,3 85,4 87,1 9,3 83,3 Matematik C , ,4 94,4.. 90,2 95,0.. 88,7 Matematik D ,0 12,6.. 81,1 84,5 13,7 82,0 85,7 11,4 80,3 Svenska Muntlighet ,0 4,3.. 93,4 97,4.. 95,0 92,1.. 91,8 Svenska Läsförståelse , ,7 98,7.. 94,5 92,1.. 91,0 Svenska Skrivuppgift berättande text ,6 12,9.. 87,3 92,1 7,2 92,7 77,8 19,8 82,1 Svenska Skrivuppgift argumenterande text ,3 13,7.. 86,9 89,5 9,9 91,6 80,2 18,3 82,4 Sva* Muntlighet 23 65, , ,4 71,4.. 72,8 Sva* Läsförståelse 23 43, , , ,1 Sva* Skrivuppgift berättande text 23 43, , , ,4 Sva* Skrivuppgift argumenterande text ,5.. 63, , ,4 * Svenska som andraspråk

23 Tabell 5a Resultat, nationella prov i svenska och matematik, årskurs 3 Totalt Karlskoga Totalt riket Totalt Karlskoga Totalt riket Totalt Karlskoga Totalt riket Andel som Andel som Andel som Andel som Andel som Andel som Ämne Delprov kravninvån kravninvån Delprov kravninvån kravninvån Delprov kravninvån kravninvån Mätning, geometriska Ma Skriftliga räknemetoder 76,7 81,6 Mönster och linjal 94,5 93 begrepp 89 89,2 Matematiska likheter, Ma Räkna i huvudet 92,5 91,1 Massa och tid 87,1 83,8 huvudräkning 90,3 89,7 Ma Tid och geometri 92,5 89,5 Taluppfattning 94,2 91,4 Räknesättens egenskaper 93,5 91,5 Ma Likheter, tallinjen och talföljder 92,5 91 Räkna i huvudet 89 87,9 Mönster, huvudräkning 92,6 88,3 Ma Uppdelning av tal och helheter 93,1 92 Matematiska problem 91,6 90 Skriftliga räknemetoder 87,7 83,3 Ma Area och volym 86,2 80,8 Skriftliga räknemetoder 85,1 81,6 Bråk och huvudräkning 89,7 86,3 Kommunikation och Kommunikation och Ma Statistik, gruppuppgift 91,5 89,4 begrepp 94,5 91,4 begrepp 92,6 92,4 Sv Muntlig uppgift Muntlig uppgift 96,8 94,9 Muntlig uppgift 98,6 97,4 Sv Läsning skönlitterär text 91,9 92,8 Läsning skönlitterär text 95,4 93,9 Läsning skönlitterär text 93,1 95,3 Sv Läsning faktatext 91,9 92,2 Läsning faktatext 90,4 89,7 Läsning faktatext 92,7 92,4 Sv Elevens högläsning 92,6 93,4 Elevens högläsning 96,1 91,9 Elevens högläsning 92 93,4 Sv Skrivuppgift: berättande text 89,7 Skrivuppgift: berättande 90,7 text 90,7 91,6 Elevens textsamtal 94,1 96,5 Sv Skrivuppgift: stavning och interpunktion 84,2 Skrivuppgift: stavning och 87,1 interpunktion 90,4 Skrivuppgift berättande 87,9 text 92 89,8 Sv Skrivuppgift: läsbarhet 94,9 94,7 Skrivuppgift: läsbarhet 96,4 Skrivuppgift stavning 94,5 interpunktion 86,1 87 Sv Skrivuppgift: beskrivande text 94,1 Skrivuppgift: beskrivande 94,4 text 93,6 Skrivuppgift beskrivande 92,1 text 83,3 84,7

24 Tabell 5b Resultat, nationella prov i svenska som andraspråk, årskurs 3 Totalt Karlskoga Totalt riket 2012 Ämne Delprov Andel som kravnivån Andel som kravnivån Sva Muntlig uppgift 77,3 87,1 Sva Läsning skönlitterär text 81,8 79,7 Sva Läsning faktatext 77,3 74,4 Sva Elevens högläsning 81,8 77,5 Sva Elevens textsamtal 77,3 82,6 Sva Skrivuppgift berättande text 81,8 76,2 Sva Skrivuppgift stavning interpunktion 68,2 70,8 Sva Skrivuppgift beskrivande text 72,7 60,9

25 Bilaga 1 Avstämningar i svenska och matematik Förskoleklass t o m gymnasiet åk 1 Åk 7 LS Läs o ord Åk 4 DLS Läs o ordförst Åk 2 DLS Läs o skriv Åk 4 Ma-diagnos Åk 1 Elevintervju Ma + Sv Åk 7Ma-diagnos Gy åk 1 DPL Ma LS Läs, ord november oktober september december augusti juli januari juni februari maj mars april Åk 2 DLS Rättstavn. Åk 6 NP sv, ma, eng feb - maj Åk 2 Ma-diagnos Åk 1,3 o 6 LUS-rapport Åk 9 NP Sv Åk 5 NP delprov sv, ma, eng Åk 3 NP mars - maj Åk 1-9 o Gy 1-3Ma Kängurutävling Åk 9 NP Ma Arbetsgång: 1. Kommunens ämnesutvecklare skickar aktuell redovisningsmall till resp. klasslärare digitalt. 2. Klassläraren genomför och skickar resultatet digitalt till rektor och tillbaka till kommunens ämnesutvecklare. 3. Resultaten redovisas på gruppnivå via Rexnet av ämnesutvecklarna. 4. Rektor och förvaltning följer utvecklingen via Rexnet. Nationella prov i åk 3, 6 och 9 ska redovisas dels till SBC enligt föreskrifter från Skolverket men också på de elevsvarsmallar som berörda lärare får digitalt. Det ligger till grund för analys på enhets- och gruppnivå tillsammans med övriga avstämningar. Formativt bedömningsmaterial för kontinuerlig avstämning och kartläggning på individnivå: - Förskoleklass använder Språkstegen - Åk 1-6 använder LUS och Språket lyfter och Åk 7-9 Språket på väg - Åk 1-6 använder Diamant.

26 Att skriva sig till läsning med datorn som skrivverktyg och Kiwimetoden, ett utvecklingsarbete i åk 1-2 Man skriver sig till läsning och läser sig till skrivning. Det är färdigheter som hänger intimt tillsammans. Man kan säga att man berättar sig till skrivning också. Caroline Liberg professor vid Uppsala universitet Bakgrund Metoden Att skriva sig till läsning initierades av Arne Trageton, norsk forskare och pedagog ( ) och var då ett forskningsprojekt med 6-åringar. Han hävdar att Skrivning är lättare än läsning (2005). I Sverige används det nu i ca 60 kommuner, oftast i åk 1. I dagsläget sprids det bl a genom stiftelsen Datorn i utbildningen, sociala medier, som facebook och bloggar, samt föreläsningar och litteratur. En drivande person i detta förutom Trageton, är Erica Lövgren lärare och läs- skriv och språkutvecklare samt författare och föreläsare. Hon skriver i sin bok Med datorn som skrivverktyg (2009) Enligt min mening har handstil inget med skriv- och berättarförmåga att göra. Att forma bokstäver är en praktisk erfarenhet Forskare från Dalarnas högskola följer nu arbetet i Sandvikens kommun och det finns ett stort intresse för metoden i hela Sverige. Metoden kan beskrivas som ett förhållningssätt till elevers språkutveckling i stort. Lgr 11 beskriver de förmågor som särskilt kommer till uttryck i metoden, t ex att formulera och kommunicera i tal och skrift. Att språk utvecklas i samspel med andra och att intresse och motivation växer när elever får möjlighet att läsa och skriva elevnära texter i ett för dem känt sammanhang, är många forskare överens om. Det bör betonas att det krävs en medveten och strategisk undervisning av läraren för att datorn som skrivverktyg ska ge den effekt vi strävar efter. Datorn som skrivverktyg i praktiken Barnen skriver alla sina texter på dator, eller Ipads. De flesta börjar med att skriva med penna i slutet av åk 1 eller i början av åk 2. Då är finmotoriken så välutvecklad att själva formandet av bokstäver blir enklare. När barnet skriver med datorn som verktyg går de från låtsaskrivning till ljudenligt skrivande under lärarens vägledning. Motoriken blir på det sättet inte hindrande i deras skrivning, utan barnens berättelser blir längre och mer innehållsrika. Eleverna har också tillgång till talsyntes som stöder ljudningen. Barnen arbetar parvis med texterna. De planerar, illustrerar och skriver tillsammans. Efter det får de läsa upp eller visa sitt arbete innan det publiceras. Finmotoriken övas med hjälp av andra väl genomtänkta aktiviteter. Skillnaden mot den traditionella läsinlärningen är att tiden för bokstavsinlärningen ersätts med skrivandet. Idag kan de flesta barn alla bokstäver och ljud när de börjar i ettan. Genom att koppla skrivandet till elevernas egna ord och erfarenheter, upplever lärarna en större motivation hos eleverna och att fler elever knäcker läskoden snabbare. Vi ser också att elevernas texter blir mer innehållsrika. Vår förhoppning är att pojkar ska bli mer intresserade Karlskoga kommun Ämnesutvecklare i svenska Pia Lundström Tel , pia.lundstrom@karlskoga.se

27 2 och motiverade för läsning och skrivning när de får möjlighet att uttrycka sitt berättande via datorn. Flera av skolorna i vår kommun utgår från ytterligare ett språkutvecklande arbetssätt kallat Kiwimetoden. Där är det gemensamma samtalet kring texter och teman utgångspunkt för skrivandet. De vägleder barnens läsning genom att använda gemensamma texter i s.k. Storbok, till den mer individuella läsningen utifrån vad barnet kan. Uppföljning Vår kommuns nätverk Skriva sig till läsning, består av både de lärare som arbetar på med metoden och övriga intresserade lärare från alla skolor. De möts två gånger per termin. Som ämnesutvecklare samordnar jag träffarna, uppdaterar lärare på teori och forskning samt aktuella länkar till andra kommuners arbete. Under hösten har jag följt arbetet och besökt alla klasser i åk 1 för att bilda mig en uppfattning om hur undervisningen bedrivs. Min roll som ämnesutvecklare blir att koppla teori och forskning till det praktiska arbetet i klassrummet samt att sprida goda idéer inom kommunen. Den 7/ hade vi en föreläsningseftermiddag för förskoleklasslärare och lärare i åk 1-3 med Erica Lövgren. Samtliga lärare som arbetar med metoden har fått boken och varit på föreläsningen. För närvarande arbetar 12 klasser i åk 1-2 med att skriva sig till läsning och flera är på gång inför kommande läsår. I ett par förskoleklasser smyger man också igång skrivandet. Närmast ligger ett viktigt uppföljningsarbete där vi ska följa resultaten i våra avstämningar, handleda och utbilda lärare så att det finns en god grund för att fortsätta arbetet med att skriva sig till läsning. Vi bör särskilt se hur pojkars resultat påverkas. Det är också av stor vikt att säkerställa att den digitala tekniken finns tillgänglig när elever och lärare startar arbetet i åk 1 och/eller i förskoleklass, vilket också stöds av kommunens uppdrag att använda IT som lärverktyg. Sammanfattning Metoden Att skriva sig till läsning innebär att eleverna i åk 1 lär sig läsa genom att skriva. Dator eller Ipad är det skrivverktyg som används för att handens motorik inte ska hindra berättandet. Eleverna samarbetar oftast parvis med att planera, genomföra och illustrera sina texter. Det har visat sig att eleverna knäcker läskoden tidigare, att texterna blir mer innehållsrika och att eleverna visar ett större intresse för att läsa och skriva. Att forma bokstäver med penna görs i slutet av åk 1. Det har inte visat sig att handstilen blir negativt påverkad av det, snarare tvärtom. I vår kommun arbetar nu 12 klasser i åk 1 och 2 efter metoden. Flera av dem använder sig också av ett språkutvecklande arbetssätt, s.k. Kiwimetoden. Några förskoleklasser prövar Att skriva sig till läsning och flera skolor är intresserade av att starta ht Metoden kräver att det finns teknisk utrustning och tillgång till internet i klassrummen. Forskning pågår i de nordiska länderna sedan 1999 och Dalarnas högskola följer för närvarande arbetet med Att skriva sig till läsning. Karlskoga kommun Ämnesutvecklare i svenska Pia Lundström Tel , pia.lundstrom@karlskoga.se