180815 Arbetsplan för Stadsskogens förskola Läsåret 2018/2019 Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU- studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl.
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser vi möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Styrkebaserad Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till förmågor och skapar framtidstro. vara på individers Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.
Kvalitetssystem för förskolan Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Rubriker i del 2 Pluttra Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall inten kommentar månadsreflektion.
Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALPbesök.
2.1 Normer och värden DEL 1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Inkluderande lärmiljöer Så här arbetar vi: STADSSKOGENS VÄRDEGRUNDSORD TRYGGHET: Trygghet för oss betyder att alla på förskolan trivs och känner trygghet. Med alla menar vi barn, vårdnadshavare och all personal. Trygghet betyder gemenskap och att kunna våga vara den man är samtidigt som vi har respekt mot varandras olikheter. Vi har rutiner och förväntningar som gynnar allas behov. Vi arbetar med att skapa ett gott samarbete och skapa en trygg anknytning till barn, vårdnadshavare och kollegor. Vi är närvarande pedagoger som tänker på vilket förhållningssätt vi har mot varandra och vi har ett tillåtande klimat där man vågar prova nya tankar och idéer. GLÄDJE: Glädje innebär att alla på förskolan har rätt att känna glädje. Barnen ska känna en gemenskap, meningsfullhet och trivas på förskolan. Personalen ska ha roligt på arbetet och våga vara sig själv och sprida glädje till barn, vårdnadshavare och kollegor. Vi ska se lösningar istället för problem och vara en positiv förbild för alla vi möter i vårt arbete. Vi skapar en tillåtande arbetsmiljö som bidrar till gemenskap och glädje på arbetsplatsen. RESPEKT: Med respekt menar vi att alla är olika men lika bra. Vi skapar en tillgänglig lärmiljö där ingen ska kännas sig diskriminerad eller kränkt och där alla barn oavsett förutsättningar kan utvecklas och trivas. Vi är lyhörda för barnens signaler och fångar upp barnens beteende och reaktioner i tid för att förbygga och förhindra att någon ska känna sig utanför eller orättvist behandlad. All personal visar respekt till varandras olikheter och kan både ge och ta kritik för att utveckla och främja förskolans goda klimat. Dialog och kommunikation är grundstenarna till att alla ska trivas på förskolan.
INFLYTANDE: På vår förskola är demokrati i fokus. Alla barn ska ha rätt att känna inflytande över sin egen vardag och vara med och bestämma i sin lärmiljö. Alla barn får lära sig att ta hänsyn till andra idéer och tankar och alla barn ska känna en delaktighet i bestämmande frågor. Vi vågar vara tillåtande och säga ja istället för nej och låta barnen pröva efter sina egna förmågor. Barnen åsikter och tankar lägger grunderna och utformning till vårt löpande arbete. Vi lär barnen kring konsekvenstänkande genom att låta dem öva och pröva. Vi ger dem mer inflytande allt efter mognad. Personalen lyssnar och reflekterar över barnen, sina kollegors och vårdnadshavarnas tankar, nyfikenhet och åsikter. Det är viktigt att alla känna delaktighet och får sin röst hörd.
Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Arbetet med normer och värden har en god grund från början, det vi nu gjort är att skalat ner den till vår verksamhet med hjälp av en SWOT-analys (Styrkor, svagheter, möjligheter och hot) och vi har diskuterat vad vi vill stå för. Dettta året kommer att börja med att arbeta mer med vad orden betyder i vår verksamheten. All personal ska känna sig trygga med vad som förväntas av dem. Ordet VI ska ha en betydelse som står för samma förhållningssätt och gemensamma mål för en verksamhet som vi alla kan vara stolta över att bedriva. Förskolechef kommer med hjälp av specialpedagogen arbeta för våra inkluderande lärmiljöer så att alla har samma grundförutsättningar för att lyckas. Vårt förhållningssätt, vår fysiska miljö och våra verktyg som vi använder ska vara trygga, stabila och väl genomarbetande. Vi kommer att analysera våra resultat genom observation, föräldraenkäten och genom samtal med personal, vårdnadshavare och barn. Där allas ord har lika värde och ska tas på allvar. Planen för diskriminering och planen för kränkande behandling kommer att skrivas från grunden och hållas levande under året. Vi kommer att börja arbeta i åldershomogena grupper för att kunna möta alla barn på den nivån de befinner sig och vi kommer öka samarbetet mellan avdelningarna, på huset och på enheten för att arbeta ännu mer med VI-känslan och bygga upp en verksamhet som står för gemenskap och trygghet. Så här säkerställer vi värdegrundsarbetet: Utvecklingssamtal 1 gång per år Föräldramötet 1 gång per år Dokumentation kontinuerligt bl.a på Pluttra Månadsreflektioner på Pluttra under årets gång GR-enkäten årsvis Observationer i barngruppen Intervjuer med barnen individuellt och i grupp Observationer från förskolechefen APT 4-5 gånger per termin Samverkan med specialpedagog Goda relationer och vardagligt samarbete med föräldrar Lyhördhet Vardagsrutiner och strukturer Skapa utvecklande lärmiljöer för ALLA i barngruppen. Vi lär barnen att vara aktsamma om sin närmiljö
Skapa regler tillsammans med barnen Demokratiska beslut där alla barn kommer till tals. Vi använder oss av bilder; kroppspråk och andra verktyg när vi jobbar med EQ.
2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Inkluderande lärmiljöer Så här arbetar vi: Genom att ha dagliga samlingar får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Vara närvarande pedagoger som är lyhörda för barnens signaler samt bekräfta barnens känslor. Barnen involveras i beslutsfattande processer. Barnen får genom dagliga rutinsituationer träna på att ta ansvar för den gemensamma miljön i förskolan inomhus som utomhus. Vi skapar lekmiljöer, eftersom miljön både inne och ute spelar stor roll för barns utveckling och lärande. Miljön anpassar vi efter barnens intresse, behov och förmågor. Vi använder vardagliga händelser och aktiviteter som ett redskap för ett lustfyllt lärande. Barn lär genom att få försöka, undersöka, fantisera, uppleva, dra slutsatser, lösa problem, imitera och lyckas. Vår uppgift som pedagoger är att vara engagerade och uppmuntra de olika processer barnen befinner sig i. Vi erbjuder dem olika upplevelser genom t ex skapande, drama, rörelse, organiserad lek, sång, promenader i omgivningarna. Dokumentation är ett verktyg, för oss i förskolan, att utveckla verksamheten och tydliggöra barnens utveckling och lärande. Den är en god hjälp för att barnen ska se, minnas och förstå sitt lärande. Syftet är även att visa vårdnadshavare vad barnen utforskar och lär samt bjuda in till delaktighet.
Rutiner och struktur är grundförutsättningar för de yngre barnens lärande och utveckling samt närvarande pedagoger. Vi använder lösningsinriktat arbetsätt för att kunna utgå från barnens behov. Vi har ett eller flera teman under varje läsår där de flesta av läroplanens mål uppfylls. För att barnen ska få goda förutsättningar att utveckla sitt språk och kunna kommunicera med alla, använder vi oss av TAKK i både dialogen, sång och ramsor. Inflytande och lärandeprocesser sker kontinuerligt i alla vardagliga situationer med de yngre barnen. Vi skapar en tillgänglig miljö där barnen kan, utifrån sina intressen, hitta sina aktiviteter och utvecklas efter sina förmågor. I detta är vi pedagoger lyhörda och flexibla för att tillgodose barnens behov. Synliggöra barnens intressen och vara lyhörda för allas olikheter och vad de kan vara intresserade av. Vi tar upp när det händer något och lyssnar till barnens tankar så att det blir lättare att lösa problem som uppstår. Göra en veckoplanering med möjlighet att ändra när barnens intresse får styra. Vi tar reda på fakta och material som barnen efterfrågar Intervjuer och är lyhörda när de visar intresse för något Vi har materialen i barnens höjd. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Alla lärande processer kommer att dokumenteras veckovis i dokumentationsverktyget Pluttra. Här kan vårdnadshavare följa sitt barns lärande löpande och får samtidigt ett verktyg att kunna kommunicera med sina barn om vad de upplevt och lärt sig på förskolan. Varje månad kommer varje arbetslag sammanställa månadens lärprocesser genom en månadsreflektion där man går igenom alla ögonblick och reflekterar och analyserar efter resultat och fortsatt arbete. Utifrån sin månadsreflektion kommer pedagogerna lägga upp en ny planering alltid med fokus på barnens inflytande men även för att säkerhetsställa läroplanens mål och förvaltningens förväntningar. Extra fokus kommer att ligga på inkluderande lärmiljöer där alla barn oavsett förutsättningar ska få möjlighet till delaktighet och inflytande. I slutet på läsåret kommer allt resultat sammanställas och analyseras i en nulägesanalys som ligger tillgrund för nästa års arbetsplan och styrande mål.
Förskolechef och specialpedagog kommer att träffa varje arbetslag för en dialog i hur de ligger till i arbetetsprocessen och erbjudande den hjälp och stöd som just det arbetslaget behöver. Pedagogerna kommer att lyssna in vårdnadshavare i dialoger både på inskolningssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöten, samtal i vardagen och i situationer där det kan finnas extra stödbehov. Föräldraenkäten kommer att analyseras om man har uppnått önskat resultat. Kollegieallt lärande kommer att ske i särskilda möten med personalen för utveckling i förskolan kvalitetsarbete där fokus i år kommer att ligga på inkluderande lärmiljöer. Inlärning kommer att ske genom lärpaket som innebär att man läser in ny forskning och litteratur, sedan diskuterar innehållet, genomför en förändring och följer upp och analyserar resultatet tillsammans på hela förskolan.
2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Inkluderande lärmiljöer Så här arbetar vi: Pedagogerna genomgick ett kollegialt lärande i barns inflytande förra läsåret där man prövade sig fram hur mycket utrymme man kan ge barnen till ett eget inflytande och förståelse över sina demokratiska rättigheter. Genom fyra lärpaket fick personalen nya kunskaper och inspiration till ett öppnare klimat där barnens arena till inflytande blev större. Pedagogernas förhållningssätt: lust att lära öva och pröva Vi bjuder in barnen och tror på deras förmågor Vi är människor allihop, vi har bara lite olika åldrar och erfarenheter Vi lyfter fram alla barns olikheter och gör dem till en tillgång för gruppen Vi utmanar barnens tankar och ger dem möjlighet att vidga sina perspektiv Vi är tillåtande pedagoger som låter barnen öva och pröva Vi pedagoger skapar lugn och ro i gruppen, så att alla hinner komma till tals Vi tror på att barnen kan mycket själva och genom de får frihet under ansvar Vi pedagoger tänker på att barnen tänker och gör saker olika fort Vi gör hellre färre saker med barnen för att kunna göra det i lugn och ro/på djupet. Vi pedagoger skapar tillit till barnen, detta är grunden till att barnen känner sig trygga med sig själva och i gruppen och kan utvecklas. Vi tror på att alla barn är kompetenta och vill lära. Vi har gjort fler lekmiljöer på olika sätt på våra avdelningar så att barnen fördelar sig mer mellan rummen för att skapa ett lugn, en bra förutsättning för barns delaktighet/inflytande ser vi. Samt lätt att hitta roliga/lärande aktiviteter i en mindre grupp. Under dagen delas barnen i olika minde konstellationer på våra avdelningar för att bemöta alla barns olika behov på olika sätt, samt att lättare kunna tillgodose att arbeta med barns delaktighet/inflytande där
just de barnen befinner sig. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Inför läsåret 2018/2019 kommer vi lägga mer fokus på alla barnens rätt till kommunikation och inflytande av sin vardag oavsett barnens förutsättningar. Vi kommer att lägga fokus på se hur vi som personal i förskolan kan ta emot och möta alla barn oavsett förutsättningar och skapa en tydlig miljö som är lätt att förstå för alla. Alla barn i förskolan ska få känna tillhörighet och att de har möjlighet att vara medskapare av sin egen vardag och utveckling. Vi kommer därför se över vår inkluderande lärmiljö. Se om alla barn oavsett förutsättningar får komma till tals och göra sig förstådda och om de får känna delaktighet i sin egen vardag och lärprocess. Syftet är att kartlägga om alla barn blir bemötta oavsett förutsättning och se hur vi i personalen kan ge dem möjlighet till inflytande och förståelse av sin egen lärprocess. Pedagogerna har idag en stor utmaning i att möta varje individ utifrån deras olika förmågor. Vi använder oss av många olika sätt att kommunicera med barnen men vi håller inte en röd linje. Det är framför allt de minsta barnen och de språksvaga barnen som får minst chans till en tvåvägskommunikation. Vi behöver därför verktyg för att kunna kommunicera med alla barn. Vi behöver hitta en röd tråd i kommunikationshjälpmedel som kan gynna alla barn och som är enkelt att applicera i verkligheten för pedagogerna och vi behöver se över förhållningssättet till vår lärmiljö och hitta en strategi för en hållbar lösning. Ett förbättringsområde kommer vara att implementera TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd och ritprat. Ett annat förbättringsområde kommer vara att ge barnen utrymme till reflektion över sitt eget lärande. Vi behöver skapa forum där barnens röst kommer till tals och där de kan följa sin egna lärprocess och reflektera och analysera vad de är med och bidrar med och vad de lär av varandra.
2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Inkluderade lärmiljöer Så här arbetar vi I förra årets GR-enkät kunde vi se att vårdnadshavare hade åsikter om informationsflödet samt att deras insyn i verksamheten kunde förbättras. De ville även ha större inflytanderätt i verksamheten. Vi tror att med läsårets satsning på dokumentations-verktyget Pluttra kommer denna problemtatik att minska. Vi kommer ha en källa för både insyn, påverkan och information. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Samarbetet mellan hem och förskola är viktigt för oss därför kommer vi vara mer tydliga och ha ett större fokus på vårdnadshavarnas tankar och åsikter på föräldramötet men även i den dagliga kontakten i hallen och genom utvecklingssamtal. Vi kommer att analysera resultatet på nästa läsårs GRenkät för att se om vi uppnått önskat resultat. Dessa traditioner uppmärksammar vi på förskolan: Lucia Jul; tomtebesök Påsk Midsommar Förskolans Dag Födelsedagar Skräpplockardag Sommarfest med barn och föräldrar Vasaloppet för 6-åringarna FN-dagen
2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Inkluderande lärmiljöer Så här arbetar vi Stadsskogen och Kullingsberg använder den centralt framtagna överlämningsplanen. I början på läsåret utvärderar vi förra årets plan och reciderar det som vi kan göra bättre. I år ska vi se till att all personal känner sig insatta I planen och att de använder Pluttras överlämningsmallan. Vi har också bestämt att förskolan och skolans personal sitter tillsammans och bestämmer klasslistorna.
DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Vårt gemensamma förhållningssätt ligger till grund i planeringen för alla barn. Barnen delas in i mindre konstellationer efter ålder, behov och mognad under dagen. På olika sätt har vi miljöer som möjliggör lustfyllt lärande. Lärmiljöer som bygger på eget ansvar, inflytande samt lättillgängligt material för att möta barns inflytande, normer och värden. Miljöerna lockar till samarbete, inspiration, fördelning och gruppering, rummet ger lugn och på så sätt kan många barn vara i rummet på samma gång, utefter ålder och mognad. Språket på olika sätt, är grunden för att kunna kommunicera och göra sig förstådd tillsammans med andra. Vi jobbar dagligen med Takk för att förstärka språket, samt snabba användbara strategier i leken som tummen upp/ner, stopp handen på olika sätt på våra avdelningar. Vi pedagoger är nära leken. Vi använder oss av bilder som stöd till det verbala t.ex. vid påklädning, måltid mm och dagsschema för att synliggöra dagen. Tätare föräldrasamtal och kommunikation med specialpedagog, vi upprättar en plan framåt för barnets bästa. Vi börjar med att kartlägga barngruppen, detta leder till att vi synliggöra allas behov och planerar verksamheten utefter dessa. På så sätt blir det bra för alla barn. Likvärdig förskola där alla barn blir sedda utefter sina behov. Detta leder till att grupperna blir harmoniska upplever vi. Så här kvalitetssäkrar vi processen Det ska finnas en tydlig plan för arbetet med barnhälsan på området. Det ska bland annat innehålla en tydlig rutingång, förebyggande arbete och införande av barnkonferenser. Vi räknar med att ha planen färdig till VT19.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: Inkluderande lärmiljöer Så här arbetar vi: Underlaget för ett ny plan mot diskriminering och en plan mot kränkande behandling är satt under vår studiedag i Juni. Den kommer nu att sammanställas och bilda en färdig plan inom kort. Bland annat kommer våra fyra värdegrundsord Glädje, Trygghet, Inflytande och Respekt lägga grunden i vårt arbete för en miljö som främjar och förebygger en trygg och stabil miljö på förskolan. Så här kvalitetssäkrar vi processen Planen kommer att både implementeras i verksamheten under höstterminen så alla känner sig trygga med vad vi står för. Planen kommer även att revideras en gång per år för att alltid kännas aktuell. Nyanställda och vikarier kommer alltid börja sin vistelse hos oss med att läsa planen och göra sig införstådd för vad vår verksamhet står för. Personalen ska få flera tillfällen till att diskutera innehållet under årets gång.
Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: 2:1 Normer och värden 2:2 Utveckling och lärande 2:3 Barns infltande 2:4 Förskola hem UTVECKLINGSMÅL 2:5 Övergång och samverkan Barn I behov av stöd Plan mot diskriminering och kränkande behandling