Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Relevanta dokument
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Äldres hälsa och alkohol. Guldkant eller riskbruk? Studiehäfte

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Äldres hälsa och alkohol

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

fakta om alkohol och hälsa

GULDKANT ELLER RISKBRUK

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

1 Alkohol

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Värt att veta om alkohol och din hälsa

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Drogpolitiskt program

Tidiga interventioner

Kommunikationsavdelningen

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholberoende, diagnos

Monica Forsberg

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

Tidiga interventioner

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Alkohol och drogpolitiskt program

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 64 Reviderat , 202

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet?

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Rekommendationer från Hälsorådet

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Hälsa på lika villkor? År 2010

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

ALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI. Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste trettio åren

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Mer tillåtande attityd till alkohol

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Transkript:

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor

Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu?

Vinglas då & nu

Alkoholbruk i Sverige Nio liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre Tidigare mer sprit, nu vin vanligast Sjunkande konsumtion bland tonåringar under 2000-talet Fördelning i befolkning = några få dricker mycket Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Unga vuxna berusar sig mer än äldre Konsumtionen förhöjd i storstadsregioner

Trend för riskbruk av alkohol 19% 17% 15% 13% 11% 9% 7% 5% 2006 2010 2014 Män Västerbotten Kvinnor i Västerbotten Män i riket Kvinnor i riket

Äldres drickande ökar. Ökningen är störst hos 75-åriga kvinnor.

Riskbruk = risk för skador

Vinmängd 1 standardglas

VAD ANSES RISKABELT? Med riskabla alkoholvanor menas att dricka fler än 14 standardglas för män 9 standardglas för kvinnor Att dricka sig berusad innebär alltid en risk. Berusningsdrickande innebär att vid ett och samma tillfälle dricka fler än 4 standardglas för män 3 standardglas för kvinnor

Behövs andra riktlinjer för äldre? Man blir torrare med åren även om man dricker mer Minskad muskelmassa lägre vätskehalt högre alkoholhalt i blodet Sjukdomarna blir fler med åren majoriteten har någon Alkohol förvärrar många sjukdomssymptom (och prognos?) Läkemedel tas av många äldre och många av många Alkohol påverkar läkemedelseffekten redan vid måttlig konsumtion Riskabla alkoholvanor för äldre behov att halvera? Män: 7 (14) standardglas per vecka Kvinnor: 5 (9) standardglas per vecka

Ett växande problem Andelen äldre >80 år ökar snabbt: 500 000 år 2014 800 000 år 2034 Antal i ålder 75-84 år vårdade på sjukhus med alkoholdiagnos har ökat under de senaste 10 åren med: 55% bland män 65% bland kvinnor Antal döda 65+ på grund av alkoholrelaterad orsak har ökat under de senaste 15 åren med: 41% bland män 125% bland kvinnor Antal i ålder 65-84 år med riskkonsumtion har ökat under de senaste 10 åren med: 8 10% bland män 3 6% bland kvinnor

Konsekvensområden av alkoholbruk Fallskador: 70 000/år behöver inläggning på sjukhus > 1 000 dör (fördubbling sedan år 2000) Oftast äldre. Ingen vet hur många som är alkoholrelaterade. Läkemedelseffekter Läkemedel och alkohol kan interagera, oftast med kraftigare biverkningar av läkemedlet och ökad berusningseffekt av alkoholen. Psykisk ohälsa Exempelvis depression. Hönan eller ägget? Både och! Ekonomi Både enskilt, familjärt och samhälleligt Fysisk ohälsa: Se filmen Hälsorisker

Guldkant utan riskbruk!

Så, vad kan man göra?

Problemområden från studier och utbildningar Förändrade alkoholvanor Ökad alkoholkonsumtion bland äldre Kunskapsbrist om: hur äldres hälsa och välfärd påverkas av riskbruk respektive högkonsumtion. vad hemtjänsten kan eller får göra för att främja äldres hälsa genom förändrade alkoholvanor, och hur man ger äldre med alkoholproblem en god omsorg.

Problemområden från studier och utbildningar, forts Avsaknad av väl kända, förankrade och gemensamma tydliga riktlinjer och regelverk för hur äldres riskbruk ska hanteras (gäller alla tjänstenivåer) Saknas ordentliga rutiner för kontakt mellan hemtjänst och sjukvård (både primärvård och specialistvård) och fungerande samverkan mellan hemtjänst sjukvård Behov av personalkompetens för området äldre och alkohol inom hemtjänsten

Frågor inför framtida omsorg om äldre - i relation till riskbruk av alkohol Hur ska vi på bästa sätt möta problematiken? Hur tillhandahåller vi en god välfärd och ger förutsättningar för livskvalitet som innebär ett gott liv för äldre i vårt samhälle?

Material från Hela människan Studiematerial: Studiehäfte och filmer Litteraturstudie: Är alkohol skadligare för äldres hälsa? En analys av kunskapsläget http://helamanniskan.se/vad-gor-vi/nationella-projekt/aldres-halsa-och-alkohol/

Tack för visat intresse! Gunnel Lagerkvist, Centerkvinnorna gunnel@mariehem.net Sofia Elwér, Västerbottens läns landsting sofia.elwer@vll.se