Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 15 november 2012

2012-12- 06 Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 15 november 2012 Närvarande Yael Tågerud, Personalutvecklingssektionen Elena Vinci Hytter, TEK & IR Camilla Lundquist, IR Maria Eriksson, IR Katarina Rönndahl, DFM Karin Lundhgren, Planeringsenheten Lena Kulmala, IR Daiva B Håkansson, ELNU Joacim Martinsson, SV Anna Lindahl, ELNU Charlotte Skoglund, IR Christina Siwertsson, SA Stefan Haglund, Antagningen Kajsa Higgins, PPI Carina Sörgårn, IR Linda Ingeman, KOM Nils Nilsson, Vice Rektor Uppföljning från föregående möte Minnesanteckningarna från föregående möte gicks igenom och lades till handlingarna. Det noterades att en diskussion som kommer att fortgå är att lärosätet överproducerar och takbeloppet är nått. Utbytet måste matcha rekryteringsinsatserna. Vid förra mötet diskuterades internationaliseringen inom lärarutbildningen och Emil Tyberg rapporterar att Handlingsplanen för internationaliseringen inom Lärarutbildningen nu ligger på Medarbetare. Rapport från Vice Rektor Nils Nilsson rapporterade: Kampradstiftelsen har fattat beslut om att avsätta en miljon kronor till stipendier för studenter från Moscow State Institute of International Relations i Ryssland att studera på magisternivå under ett år. Stipendiet som skall täcka studieavgifter och litteratur bland annat skall omfatta sju studenter per år i ett antal år. Bra start på en process vi vill vara inne på, fler stipendier. Ett genombrott för våra internationella strävanden. Intressant att det initieras utifrån, det är inte medel som Lnu har sökt, beror på ett Rysslandsintresse hos Kamprad och IKEA. Nils tänker sig att ansökan för dessa studenter skall då enligt de vanliga kanalerna och att IR och antagningen får hantera detta. En bra start som kan leda till mer och Kampradstiftelsen kommer förmodligen att vara rätt intresserade av stipendier. IK hade möte i fredags, diskuterade bland annat strategiska medel för 2013. Fördelningen av dessa försvåras av organisationsförändringen, både att få fram bra data. Mottagare är fakulteterna, där ligger beslutscentrum och där skall hög kompetens finnas i internationaliseringsfrågor. Vi byter inte principer, det finns en poäng att vara konsekventa med nyckeltal över tid även om det fortfarande finns brister med systemet. Planen är att fortsätta med 500 000 för lärarutbyte, bejakar en förfrågan om administratörsutbyte utanför EU, testomgång med 100 000 för detta. Bör vara fokuserade på länder vi är intresserade av och pekar ut i policyn. Ansökningar behöver ha med nyttoaspekten. IK vill testa och förlänga om det faller väl ut. Kan administreras på samma sätt som lärarutbyten av IR. IK vill vara med om det blir urvalsfrågor. Deadline och information kommer. Viktigt att det sker snart för planeringssyfte. Rektor har inte fattat beslut ännu men Nils återkommer. Kajsa Higgins undrar hur hanterar man sådant som ej registreras idag, ex MFS. Nils menar att IK kommer att behöva hjälp av nätverket och internationaliseringsansvariga för att förfina nyckeltal. 1

Karin Lundhgren kommenterar: Det finns nyckeltal som går att tanka ut olika system, dessa är att föredra, men det räcker inte. Ett frågebatteri går till prefekterna i samband med årsredovisningen. På vissa håll lämnas knapphändiga uppgifter och det planeringsenheten har funderat på är att be om en bedömning av internationaliseringsansvariga om de rapporterade siffrorna är rimliga. Är det ok att skicka ut brett till nätverket för en samordning vid institutionen? Kajsa Higgins undrar om man kommer att ta hänsyn till praktik- och MFS- studenter? Har också tagit emot en mängd studiebesök från Europa. Karin Lundhgren kan inte svara på detta, är inte klart vilka frågor som kommer att ställas. Elena Vinci Hytter: Även om studenterna finns i ladok så finns det studenter och studenter, olika studenter kräver olika mycket arbete. Det kommer också många inresande TA- personal, genererar mycket jobb och är en förutsättning för att vi i vår tur skall kunna åka ut. Emil Tyberg: Skall vi mäta det som är lätt att mäta eller det som är rätt att mäta? Borde satsa på det som är rätt. De som jobbar med detta skulle kunna sätta samman en lista till vad en mer komplett redogörelse skulle kunna innebära för IK att ta ställning till. Förslag till IK att först ta reda på vad som kanske borde mätas. Det har varit luddigt tidigare, det kan vara svårt att redovisa om man inte vet att det redovisas. Stefan Haglund undrar vad takbeloppet får för effekter, vad händer om man minskar? Kan det få effekter på andra håll. Studieavgiftsbetalande studenter räknas ej idag, borde de vara med. Elena Vinci Hytter: Borde det finnas med att man deltar i internationella rekryteringsmässor? Nils Nilsson: Det här är en modell med skavanker och den har sina svagheter. Vad är möjligt och vad är rättssäkert? IK vill inte ha några kriterier som handlar om subjektiva bedömningar och då landade IK på att använda årsredovisningen. Har gått från ett nyckeltal till sju. IK har simulerat lite men fördelningen har varit relativt konstant. I längden ska vi inte ha det här systemet, då litar man på att fakulteterna vet vad man skall göra och då behövs inte denna fördelning. Det är trubbigt men just nu bäst möjligt. Det skulle innebära en mer mogen organisation, man skall förstå ute i organisationen vad man måste göra. IK kommer att dela ut 7,5 miljon, behåller 900 000 för att implementera policyn. Vill vara med och stödja aktiviteter på fakulteterna. Tar gärna emot förslag på aktiviteter. Lite otur hade policyn att den kom ut mitt i brinnande omorganisation, ett halvårs glapp, nytt tryck efter årsskiftet kring hur kan man bidra till genomförande av policy. 380 000 sparas till IKs allmänna utgifter. IKs roll är att försöka initiera aktiviteter. Global lounge skulle kunna vara viktigt, att bägge orterna har en mötesplats för både nationella och internationella gäster. Café Tufvan presenterade sin verksamhet vid förra mötet och har en intressant verksamhet. Hemmaplansinternationaliseringen är också en viktig aspekt. Även frågan kring sommaruniversitet är viktig och då kommer detta med HST- diskussionen in. Antingen måste rektor beslut att sätta undan HST för sommaruniversitet eller så måste ett sådant initiativ ha fullbetalande studenter. HST- diskussionen skapar andra förutsättningar för denna typ av diskussioner. Det är också viktigt att fortsätta att arbeta för stipendier för betalstudenter. Implementering av policyn är väldigt viktig under 2013 om vi skall åstadkomma något. Det gäller också att hitta skärningspunkter där IK och Nätverket kan bilda grupper. Vid IKs möte gjordes också en dragning av den roadshow som har genomförts i rekryteringssyfte, väldigt uppskattad av IK. De var jätteimponerade och vi lär oss en massa. Var skall vi vara med och inte och så vidare. Detta görs med lite extra medel av rektor just nu och förhoppningsvis skall vi kunna fortsätta ett par år till innan det skall in i ordinarie budgetar. Ett seminarium arrangeras kring arbetslivets betydelse för internationell utbildning något som uppmärksammas på nationell nivå. Catherine LeGrand samt någon från Sam skall åka på detta. STINT håller ett möte kring strategisk internationalisering i början av december Anna Lundh och Karin Lundhgren deltar från Lnu, Nils Nilsson är förhindrad att delta. 2

Nätverket och den nya organisationen: inklusive återkoppling från kontakt med blivande dekaner enligt uppdrag från föregående möte Ingela Åberg föredrar bakgrunden till punkten. Några beslut kring hur det administrativa stödet kring internationalisering, på central nivå har IR fått information om att det kommer att inrättas en avdelning för externa relationer från och med den 1 januari. Det finns inga besked kring vilka nätverk som kommer att finnas med in i 2013. Tidigare diskussioner i Nätverket har indikerat att den allmänna inställningen är att det är av stor vikt att det finns kvar nätverk för samverkan, informationsutbyte och strategiska diskussioner. Det har också resonerats kring att det kan vara en förde att vara proaktiv i denna situation och komma med förslag och föra dialog med beslutsfattare. Vid förra nätverksmötet fick institutionsrepresentanterna i uppdrag att försöka föra diskussioner med de nya dekanerna kring synen på internationaliseringsarbetet från och med årsskiftet. Nedan en rapport från de som haft möjlighet att diskutera med de nya dekanerna: ELNU: Anna Lindahl rapporterar att den nya dekanen har varit på plats vid två tillfällen vid Lnu och vid dessa har on varit upptagen med intervjuer och att lära känna den nya arbetsplatsen. Det finns ett intresse för internationaliserings men har inte funnits utrymme att föra några djupare diskussioner kring ämnet. TEK: Elena Vinci Hytter rapporterar att i fredags träffade personalen vid den nya fakulteten dekan och prodekan på blivande fakulteten för Teknik. Dessa vill gärna vänta på utnämnandet av kanslichef för att utforma en plan för hur man skall arbeta framgent. Elena försöker föra en dialog men har inte kunnat föra dessa diskussioner med blivande ledningen. SA: Christina Siwertsson har fört diskussioner med nuvarande dekan för att kunna förmedla tankar till den nya dekanen. SOL: Emil Tyberg rapporterar att när det gäller den nya fakulteten för Arts and Humanities, konst och humaniora, har han kontaktat de blivande dekanerna. Fick till svar att det är bra att det flyter på och en uppmaning att fortsätta så tills det kommer nya direktiv. Ingen har hunnit tänka på detta ännu. Fortsätta som om ingenting har hänt tills beslut fattas i den nya organisationen. Emil Tyberg konstaterar att det är ett att det inte finns mandat för någon att jobba med detta brett i den nya organisationen. Förslaget är att Nätverket skall utse en arbetsgrupp som funderar kring framtida organisation för bland annat nätverk och tar kontakt med beslutsfattare för att diskutera detta. Karin Lundhgren anmäler en avvikande åsikt då hon uppfattar att det redan finns tankar kring hur detta skall organiseras. Emil Tyberg klargör att intentionen är en dialog med beslutandefunktioner av typen Nils Nilsson och Per Brolin. Representanter från Nätverket för denna diskussion för Nätverkets räkning. Vilka vill ingå i denna grupp? Ingela Åberg och Emil Tyberg föreslår samt att tillfråga Björn Albin vid hans återkomst. Denna grupp skall återkoppla till Nätverket i december. Camilla Lundquist undrar om det kommer det att ske några förändringar gällande IK i och med den nya organisationen? Nils Nilsson rapporterar att det inte planeras några förändringar på kort sikt. En ettårig förlängning av IKs uppdrag är föreslagen till rektor och därefter skall fakulteterna tycka till om hur det skall se ut framåt. Rektor har inte fattat förlängningsbeslut ännu men Nils hoppas att det skall ske. IK behövs innan den nya organisationen har börjat ticka igång. Några andra kommittéer ar fått förlängning i tre månader men Nils har äskat för ett år till. 3

Internationaliseringsdiskussion: Diskussionen tar sin utgångspunkt i den bifogade artikeln: Internationalization Remodeled: Definition, Approaches, and Rationales med fokus på frågeställningar om syftet med internationalisering och outcomes. Yael Tågerud från personalutvecklingssektionen var inbjuden som diskussionsledare, det är en fortsättning på en tidigare diskussion vid Nätverkets möte i juni i år. Yael har tidigare diskuterat kompetensutvecklingsfrågor, bland annat för ledningen. Även för lärare, allt som inte gäller högskolepedagogiska frågor som UPE ansvarar för. Väldigt intresserad av internationaliseringsfrågor, undervisar i interkulturell kommunikation, jobbat med internationalisering i Lund. Både internationalisering som metod och kompetensutveckling av de som jobbar med internationalisering. Ofta diskuterar man hur och vad men inte så mycket varför och hur man mäter. Yael har tagit ut de frågor som man ställer i artikeln, intressant för både nätverk och IK att ta ställning till, vilka är intressanta för oss? Se bilaga 1 för frågeställningar och bilaga 2 för artikeln. Hur jobbar vi med kvalitetssäkringen med expected outcomes.? Är vi tillräckligt inkluderande, når vi alla som behöver nås? Hållbarhet är en av våra principer och strategiområden, hur jobbar vi med detta när det gäller internationalisering? Finns också ideologiska frågor att diskutera och inspireras av. Strategier: Hur knyter man åsikter kring detta (key drivers och rationales) till vår egen internationaliseringspolicy? Emil: Artikeln, mycket välskriven, lättläst, tydlig klar. Står tydligt att hon vet vad hon pratar om och tar upp det som vi ibland glömmer bort; Varför arbetar vi med detta över huvud taget? Ordet internationalisering, det flyter runt, innan hade vi International Office, nu heter det Avdelningen för internationella relationer, nu en ny avdelning som heter Externa relationer. Det viktiga är ATT vi har kommunikationen. Kommer internationalisering att finnas kvar på samma sätt om några år? Vad är expected benefits and outcomes. Vi måste ha samma idé om vad det innefattar för att kunna mäta. Det blir bara svårare och svårare. Joacim Martinsson; Frågan kring varför vi jobbar med detta har försvunnit lite de senare åren. Gillar artikeln, högre utbildning i det senmoderna, där det sker en upplösning av kunskapsproduktionens tidrum. Mobiliteten har av förklarliga skäl ökat och vi har verkligen varit bra på att flytta på folk. Andra tendenser som digitalisering reser helt nya frågor. Man måste tillåta sig att diskutera detta och det är uppfriskande och kan förändra detaljer i det vi gör. Kajsa Higgins: Det filosofiska värdet i det man undervisar i, demokrati. Yael Tågerud: Titta på det omvärldsanalytiskt, hur såg världen och studentgrupperna ut när man började jobba med internationalisering. Då fanns inga andra sätt att ta del av andra kulturer. Internationalisering kommer in på ett annat sätt i människors liv idag, det är viktigt att förstå. I policy står det att perspektivet handlar om att stärka gemenskap, demokrati och mångfald, det måste stå för någonting. Emil Tyberg;, Var i Belfast förra veckan, fick höra studenternas perspektiv när de återvände från utlandsstudier, en student från Kenya, pratade om förväntningar på att möta fattiga barn i ett fattigt land, har bara befäst en bild som studenterna redan hade. Det har inte lett till en bättre internationalisering, om det är det som står i vårt handlingsprogram. Den filosofiska frågan är viktig. Internationaliseringen står för att det måste vara något utomlands men då kanske globalisering är ett bättre ord, har dock fått negativ klang i andra sammanhang. Det är inte ett lätt område men viktigt. Yael Tågerud: Vad är det vi gör konkret, som har en inverkan på det filosofiska. Innehåll kontra statistik. Hur uppnår vi det vi vill uppnå. Måste involvera lärare och administratörer brett. Kajsa Higgins: Då måste vi jobba med att internationalisera curriculum. För mig är detta en diskussion, det finns de med ett mer ekonomiskt intresse och andra har ett mer socialt intresse och diskussionen är det viktiga. Joacim Martinsson; Om man vidgar frågeställningen handlar det om hur vi organiserar internationaliseringsarbetet och hur vi jobbat pedagogiskt i klassrummet. Dagens studenter har upplevt 4

en annan gränslöshet än tidigare. Ibland när vi reser frågor och aktivt lyfter frågan internationellt, i många fall är det vi som ser gränserna, dagens studenter kanske tänker internationellt med mer automatik. Det är en diskussion vi behöver föra. När vi organiserar på ett visst sätt signalerar vi ett synsätt på detta. Yael Tågerud: Sjöbefälsutbildning, ett forskningsprojekt, har gått ut med en enkät om interkulturell förståelse. Studenterna förstår inte frågan, de är ställda som man borde fråga för 15 år sedan. Hela forskningsprojektet faller relativt platt. Viktigt att förstå förutsättningarna för dagens studenter. Daiva Håkansson: Håller med om många punkter. Fokus ligger på den filosofiska nivån, vad är syftet med utbildning och pedagogik. Vi hävdar att det är kritiskt tänkande och därmed learning and teaching som Knight inkluderar är den bärande grunden för oss alla. Den skall inte äga rum bara hos oss, utan hos alla i hela organisationen. Det cirkulerar ett citat, det handlar om att vi lär den framtida generationen utifrån det förflutna. Faktum är som akademisk institution saknar vi utveckling för att kunna möta dessa studenter. Ses inte som ideologi, utan verktyg för att hjälpa oss själva att lära studenterna att tänka kritiskt. Yael Tågerud: Nätverket och IK tillsammans med UPE om att anordna seminarium om internationalisering och det pedagogiska. Ingela Åberg rapporterar att samtal har förts med UPE från IR s sida i samband med diskussioner om Internationalisering på hemmaplan. Emil Tyberg: Gör vi det vi gör för att det är där finansieringen finns. Skulle vi göra annat om det var det som finansierades? I detta sammanhang bra att det planeras att nyckeltalen försvinner för att få en annan styrning. Christina Siwertsson: Hur skall man institutionsmässigt skall kunna arbeta med detta? Hur får vi med kollegorna filosofiskt eller metodiskt? Genom handlingsplan och att diskutera vad vi gör egentligen och sedan diskutera detta i förlängning. Yael Tågerud: Man kan omformulera frågorna på ett sätt som kan var gångbart för de som aldrig intresserat sig för frågorna. Att hitta rätt nivå och där kan Yael vara behjälplig. Gällande implementering, om det finns medel, kan man säga att oavsett vad din kurs handlar om kan man be studenterna läsa artiklar, sedan kan man bjuda in artikelförfattarna med teknik att möta studenter och kanske möta studenter från andra universitet. Yael har testat och det har fått oerhört positivt respons från studenterna. Det kan ge studenterna oerhört mycket och många kan få ut något, hela klassen kan få träffa någon annan och inte bara att fåtal studenter som deltar i utbyte. Emil Tyberg: Vi får inte glömma bort att vi kan attackera från alla håll samtidigt. Ber Nätvkerket att samma arbegsgrupp (Emil Tyberg, Björn Albin och Ingela Åberg) som fick uppdraget att prata kring organisation/nätverk också får uppdraget att prata med UPE för att få in en universitetspedagogisk aspekt. Redovisa till nästa möte och kanske bjuda in någon från UPE. Får uppdraget av Nätverket. Kajsa Higgins: Vi kräver ju att man skall gå vissa kurser som lärare, kan man kräva att alla som jobbar skall delta i någon typ av seminarium? Yael Tågerud svarar att internationella aspekter finns med i den högskolepedagogiska kursen. Vetenskap utan gränser Elena Vinci Hytter rapporterade att Lnu har skickat in kurspaket från Lnu till IPK som motsvarar full year courses som de olika institutionerna kan tänka sig att erbjuda Brasilianska studenter. Sammanlagt har vi sagt att vi kan ta emot ca 200 studenter hösten 2013. IPK s kontaktperson, Josefin Pettersson, befinner sig just nu på plats i Brasilien för diskussioner med Capes och dialog förs med inblandade lärosäten kontinuerligt under tiden för hennes mötesvecka med Capes. En websida skall läggas upp vid Lnu med information till brasilianska studenter. Varje lärosäte gör detta enskilt och det kommer att finnas en gemensam nationell sida från SI. Deadline för detta intern är 23 november. Allt skall vara klart den 30 november när programmet lanseras Elena tackar alla inblandade för att de är villiga att arbeta så snabbt med detta. 5

Ingela Åberg rapporterar från de nationella möten som ägt rum kring nationella spörsmål: Språkkrav, det har varit stor överensstämmelse kring åsikten att det är av yttersta vikt att ställa relevanta krav på kunskaper i engelska så att potentiella studenter har förutsättningar att klara sina studier. Bostadsfrågan: Flera lärosäten var av åsikten att om man som lärosäte ej kan garantera bostad för denna studentkategori så skall man inte få vara med i erbjudandet då detta äventyrar konkurrenskraften i det nationella erbjudandet. Möjligheten att utesluta studenter som ej kommer från det brasilianska programmet. Vid det nationella mötet framfördes att ett flertal lärosäten (Lunds universitet, KI, KTH, Chalmers) kommer att fatta interna beslut om att ej ta emot studenter som kommer utanför programmet Vetenskap utan gränser. Man vill inte riskera att få in studenter på de kurser som erbjuds inom ramen för programmet som en sedan finansieras. Genom detta agerande vill man tvinga fram en diskussion kring möjligheten att fatta beslut om att den här typen av studenter skall utgöra en tredje kategori studenter förutom utbytesstudenter och betalstudenter/free movers där det finns möjlighet att behandla ansökan i särskild ordning. Presentation av avtalsarbetet Charlotte Skoglund presenterades det avtalsarbete som bedrivits av IR tillsammans med en arbetsgrupp under 2011/2012, presentationen finns i bilaga 3. Arbetet har också presenterats för Nils Nilsson och Internationella Kommittén. Emil Tyberg: Finns det möjlighet att lägga ut populärtexter som kan knytas till informationssidor gneom avtalsdatabasen. Charlotte Skoglund: Det krävs en upprensning i antalet avtal för att det skall vara rimligt att hålla något sådant uppdaterat. Stefan Haglund: Ökning av avtal, hur ser det ut nationellt? Charlotte Skoglund: Få har en genomtänkt process för hur man avslutar avtal. Varför: Vxu kom in i Lnu med över 500 avtal. Det får inga konsekvenser i dagsläget när det gäller administration på institutionsnivå att man skriver många avtal. En vettig nivå kanske ligger runt 500. Det har varit svårt att få någon att få tiden att kvalitativt granska detta. HST- diskussionen kan bli en blåslampa i denna diskussion. Ta med detta som en diskussionspunkt till nästa möte och administrationsprocessen för 2013. Rapport från de rekryteringsmässor Lnu deltagit vid i Kina och Indien Elena Vinci Hytter presenterade det arbete som gjorts genom rekryteringsmässor hittills under 2012, se bilaga 4. På grund av tidsbrist kommer själva presentationen att göras vid nästa möte den 12 december. Material: Lnu har standardmaterial för mässor samt en I- pad med olika webbsidor och ett contact sheet där studenterna kan anmäla sig. Internetuppkopplingen kan vara svajig har erfarenheten visat och det innebär att man måste tänka på alternativa lösningar. I Indien väldigt många frågor om PhD och PostDoc, kräver att vi tar fram material om detta även om vi inte rekryterar för detta ändamål. De som har deltagit i rekryteringsinsatserna är väldigt nyfiken på utfallet. Jämfört med andra lärosäten verkar vårt utbud vara attraktivt och bredare, hade betydligt fler besökare än andra svenska lärosäten. Lnu tar plats rent visuellt i dessa sammanhang. Planen för nästa år är att delta i samma mässor. 6

Nulägesrapport från IR Tillgodoräkning av betyg Punkten sparas till nästa möte. Vill diskutera och lyfta frågan om tillgodoräkning och vikten av goda rutiner för att hantera detta måste finnas på institutionsnivå. Diskuteras vidare vid nästa möte. Stefan Haglund rapporterar att man vid Studerandeavdelningen har ett projekt på gång gällande tillgodoräkning och validering, Kan innebära att all inlämning kan ske genom studerandeavdelning. Ta upp detta som en punkt vid nästa möte. Personalmobilitet Lena Kulmala rapporterar om informationsinsatser för att inspirera lärare att delta i utbyte på måndag i Växjö och tisdag i Kalmar, fler får plats! Yael Tågerud och Lena pratar om möjligheter till lärarutbyte. Nils Nilsson har redan berättat att det förhoppningsvis blir 500 000 för lärarmobilitet utanför Europa och 100 000 för administratörer att söka. Så snart vi har beslut så kommer information för utlysning att gå ut. IR har under hösten utvecklat databasen, Interbas, så att ansökningar för lärarutbyte skall kunna ske on- line, förhoppningsvis redan i nästa omgång. Under 2013 har det beviljats omställningsmedel för att kompetensutveckla personalens förmåga att verka i en internationell miljö. Poänggivande kurs i engelska för administratörer och undervisande personal samt icke poänggivande för adm. Workshops och luncher kommer att arrangeras på olika teman. Så snart vi ha mer information om detta kommer vi att sprida denna. Linnaeus/Palme Charlotte Skoglund rapporterar om Linnaeus/Palme ansökan som nyligen haft deadline. Lnu har lämnat in 22 ansökningar 12 pågående och 10 nya projekt. 15 rapporter har lämnats in för verksamhetsåret 11/12. Lnu är ett av de lärosäten i Sverige som har flest projekt. Se bilaga 5 för en komplett sammanställning av de projekt som lämnats in i ansökan till IPK. För verksamhetsåret 2010/11 har rapporten kommit från IPK, denna har gått till prefekt och projektansvariga, några projekt är återbetalningsskyldiga. Reflektioner kring samtalet med Joy Stevenson från University of Central Missouri om internationaliseringsarbete Punkten skjuts på framtiden. Övrigt Sida Alumni Charlotte Skoglund rapporterar att en representant från SIDA har besökt Lnu. Skall nu få studenter att söka till projektet och sedan skall representanten från SIDA intervjua dessa och förhoppningen är att Lnu skall ha fem studenter som deltar i projektet under 2013. Shanghaikontoret Henrik Edlund, projektanställd vid kontoret i Shanghai, kommer till Växjö 3 januari. Skall träffa ett flertal personer men vill gärna träffa dekaner och prefekter. Charlotte Skoglund är i kontakt med Ingrid Persson för att etablera program. Henrik är i Sverige mellan 22/12 och 6/1. Får träffa så många som möjligt och sedan arrangera Skype- möten med andra. 7

Handbok Camilla Lundquist rapporterar att EAIE har samlat artiklar i en handbok om Internationalization of Higher Education. Camilla kan skicka en innehållsförteckning i pappersform och kan sedan fördela efter intresse. Information om gästforskare SA Christina Siwertsson rapporterar att SA kommer att ha en gästforskare från Japan. Tomoko Komoro från Japan kommer i december och stannar ca ett år. Masterutbildad, tre olika examina, kommer att forska kring (forskningsinst vid Waseda University) funktionshinder och utveckling av hjälpmedel för att funktionshindrade skall komma ut på arbetsplatser. Intressant att komma i kontakt med bland annat TEK. Kommer att ha sin arbetsplats vid SA. Vid tangenterna/ Ingela Åberg 8